|
ISSN 1725-2628 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206 |
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
47 årgången |
|
Innehållsförteckning |
|
Rättelser |
Sida |
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
||
|
|
* |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
Rättelser
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/1 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 855/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EG) nr 3069/95 om ett inspektionssystem i gemenskapens regi för gemenskapens fiskefartyg som fiskar i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra delar (NAFO)
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 855/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 855/2004
av den 29 april 2004
om ändring av förordning (EG) nr 3069/95 om ett inspektionssystem i gemenskapens regi för gemenskapens fiskefartyg som fiskar i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra delar (NAFO)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
I förordning (EG) nr 3069/95 (2) föreskrivs särskilda regler för att på gemenskapsnivå genomföra det system för observatörer om vilken avtal hade ingåtts inom ramen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra delar (NAFO)1995 och som syftade till att förbättra kontrollen och åtgärderna för att åstadkomma efterlevnad inom regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra delar (NAFO). |
|
(2) |
Med hänsyn till de speciella omständigheter under vilka systemet genomfördes på gemenskapsnivå 1995, uppdrog rådet åt kommissionen att placera ut observatörer (tidigare benämnda ”inspektörer”) ombord på alla fiskefartyg från gemenskapen, och det är gemenskapen som bär de kostnader som härrör från denna verksamhet. |
|
(3) |
Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (3) antogs 2002. Enligt den förordningen åligger det medlemsstaterna att kontrollera den verksamhet som bedrivs utanför gemenskapens vatten av fartyg som för deras flagg, vilket inbegriper att ta ansvar för att placera observatörer ombord på dessa fartyg. |
|
(4) |
Med hänsyn till att den ramförordningen har antagits finns det inte längre något skäl för att kommissionen skall bära de administrativa och ekonomiska bördorna för denna verksamhet. |
|
(5) |
Kommissionen och medlemsstaterna bör ha ett nära samarbete för att säkerställa att effektiviteten i observatörsprogrammet upprätthålls och att gemenskapens skyldigheter gentemot NAFO fullgörs. |
|
(6) |
Förordning (EG) nr 3069/95 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 3069/95 ändras härmed på följande sätt:
|
1) |
Artikel 1 första stycket skall ersättas med följande: ”1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.2 i förordning (EEG) nr 1956/88 skall medlemsstaterna utse observatörer till alla sina fiskefartyg som utövar eller står i begrepp att utöva fiskeverksamhet i NAFO:s regleringsområde. Vederbörligen utsedda observatörer skall förbli ombord på de fiskefartyg de har tilldelats tills de ersätts av andra observatörer.” |
|
2) |
Följande artikel skall införas: ”Artikel 1a Medlemsstaterna skall senast den 20 januari varje år till kommissionen överlämna en förteckning över de observatörer som de har utsett enligt artikel 1, och därefter omedelbart efter det att en ny observatör har utsetts.” |
|
3) |
I artikel 2 skall ”gemenskapens inspektörer” ersättas med ”vederbörligen utsedda observatörer”. |
|
4) |
Artikel 4 skall ersättas med följande: ”Artikel 4 Alla kostnader som härrör från observatörernas verksamhet enligt denna förordning skall bäras av medlemsstaterna. Medlemsstaterna får helt eller delvis låta dessa kostnader belasta de aktörer som bedriver fiske med fiskefartygen.” |
|
5) |
I bilaga I punkt 1 i skall ”kommissionen” ersättas med ”medlemsstaterna”. |
|
6) |
I bilaga I punkt 2 m skall ”de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten” ersättas med ”de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som har utsett dem”. |
|
7) |
Bilaga II skall utgå. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 maj 2004.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) Yttrandet avgivet den 1 april 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) EGT L 329, 30.12.1995, s. 5. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1049/97 (EGT L 154, 12.6.1997, s. 2).
(3) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/3 |
Rättelse till rådets förordning (EG, Euratom) nr 856/2004 av den 29 april 2004 om fastställande med verkan från och med den 1 maj 2004 av de korrigeringskoefficienter som tillämpas på överföringar och pensioner för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG, Euratom) nr 856/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG, Euratom) nr 856/2004
av den 29 april 2004
om fastställande med verkan från och med den 1 maj 2004 av de korrigeringskoefficienter som tillämpas på överföringar och pensioner för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, särskilt artikel 13 i detta,
med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som fastställs genom förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (2), och särskilt artiklarna 63, 64, 65, 65a och 82, bilagorna XI och XIII till tjänsteföreskrifterna samt artikel 20 första stycket och artikel 64 i anställningsvillkoren,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Tillämpningen av artikel 20.1 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna kräver att korrigeringskoefficienter fastställs för de pensioner som utbetalas i medlemsstaterna. |
|
(2) |
Dessa koefficienter bör vara omedelbart tillämpliga på de överföringar som avses i artikel 17.3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna. |
|
(3) |
Tillämpningen av artikel 20.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna kräver ett viktat medelvärde av 20 % för dessa koefficienter och av 80 % för de koefficienter som är tillämpliga på de löner som utbetalas till tjänstemännen i medlemsstaternas huvudstäder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Från och med den 1 maj 2004 skall de korrigeringskoefficienter, som i enlighet med artikel 17.3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna skall tillämpas på tjänstemäns och övriga anställdas överföringar till en av de stater som anges nedan, fastställas på följande sätt:
|
Danmark |
130,1 |
|
Tyskland |
102,1 |
|
Grekland |
89,5 |
|
Spanien |
94,5 |
|
Frankrike |
106,3 |
|
Irland |
112,1 |
|
Italien |
103,5 |
|
Nederländerna |
103,8 |
|
Österrike |
107,1 |
|
Portugal |
89,8 |
|
Finland |
115,0 |
|
Sverige |
109,0 |
|
Förenade kungariket |
112,6 |
|
Cypern |
94,8 |
|
Tjeckien |
69,3 |
|
Estland |
65,9 |
|
Ungern |
60,2 |
|
Lettland |
59,3 |
|
Litauen |
64,0 |
|
Malta |
82,1 |
|
Polen |
59,6 |
|
Slovenien |
80,1 |
|
Slovakien |
66,4 |
2. Från och med den 1 maj 2004 skall de korrigeringskoefficienter, som skall tillämpas i enlighet med artikel 20.2 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, fastställas på följande sätt:
|
Danmark |
134,6 |
|
Tyskland |
101,8 |
|
Grekland |
100,0 |
|
Spanien |
100,0 |
|
Frankrike |
116,5 |
|
Irland |
121,1 |
|
Italien |
106,2 |
|
Nederländerna |
112,8 |
|
Österrike |
107,0 |
|
Portugal |
100,0 |
|
Finland |
119,5 |
|
Sverige |
115,2 |
|
Förenade kungariket |
134,2 |
|
Cypern |
100,0 |
|
Tjeckien |
100,0 |
|
Estland |
100,0 |
|
Ungern |
100,0 |
|
Lettland |
100,0 |
|
Litauen |
100,0 |
|
Malta |
100,0 |
|
Polen |
100,0 |
|
Slovenien |
100,0 |
|
Slovakien |
100,0 |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(2) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/5 |
Rättelse till rådets förordning (EG, Euratom) nr 857/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av de korrigeringskoefficienter som från den 1 maj 2004 skall tillämpas på löner för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna i de nya medlemsstaterna
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG, Euratom) nr 857/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 857/2004
av den 29 april 2004
om fastställande av de korrigeringskoefficienter som från den 1 maj 2004 skall tillämpas på löner för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna i de nya medlemsstaterna
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna, särskilt artikel 13 i detta,
med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som fastställs genom förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (2), och särskilt artiklarna 63, 64, 65, 65a och 82 samt bilaga XI till tjänsteföreskrifterna, och artikel 20 första stycket och artikel 64 i anställningsvillkoren,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Från och med den 1 maj 2004 skall de korrigeringskoefficienter som tillämpas på ersättning till tjänstemän och övriga anställda i de stater och på de platser som anges nedan vara följande:
|
Cypern |
88,0 |
|
Tjeckien |
88,8 |
|
Estland |
77,5 |
|
Ungern |
81,9 |
|
Lettland |
76,1 |
|
Litauen |
77,6 |
|
Malta |
88,0 |
|
Polen |
72,4 |
|
Slovenien |
84,9 |
|
Slovakien |
83,8 |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(2) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/6 |
Rättelse till rådets förordning (EG, Euratom) nr 858/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av storleken på och villkoren för ersättning enligt artikel 56c i tjänsteföreskrifterna som kompensation för svåra arbetsförhållanden
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG, Euratom) nr 858/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG, Euratom) nr 858/2004
av den 29 april 2004
om fastställande av storleken på och villkoren för ersättning enligt artikel 56c i tjänsteföreskrifterna som kompensation för svåra arbetsförhållanden
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, fastställda genom förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (2), särskilt artikel 56c i dessa föreskrifter,
med beaktande av kommissionens förslag efter yttrande från Kommittén för tjänsteföreskrifterna, och
av följande skäl:
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De tjänstemän som utför arbete under svåra arbetsförhållanden skall ha rätt till ersättning enligt artiklarna nedan.
Artikel 2
Ersättningen skall uttryckas i poäng. En poäng skall motsvara 0,032 % av grundlönen för en tjänsteman i lönegrad 1, löneklass 1 (3). På ersättningen skall den korrigeringskoefficient tillämpas som gäller för tjänstemannens lön.
Ersättningen skall utbetalas månadsvis.
Artikel 3
1. Följande tabell anger de särskilda arbetsförhållanden för vilka ersättning kan beviljas samt antalet poäng per effektiv arbetstimme.
|
Särskilda arbetsförhållanden |
Antal poäng per arbetad timme för grupperna AD och AST (4) |
||
| I. Personlig skyddsutrustning |
|||
|
|
||
|
10 |
||
|
50 |
||
|
34 |
||
|
25 |
||
|
20 |
||
|
|
||
|
16 |
||
|
10 |
||
|
6 |
||
|
2 |
||
|
2 |
||
| II. Arbetsplats |
|||
|
|
||
|
Arbete i slutna utrymmen utan dagsljus med strömförande ledningar eller rörledningar med hög temperatur och så trånga att alla rörelser försvåras |
2 |
||
|
|
||
|
Arbete i lokaler där det genomsnittliga bullret överstiger 85 decibel |
2 |
||
|
|
||
|
2 |
||
|
5 |
||
|
I dessa fall beviljas ersättning genom tillsättningsmyndighetens beslut efter eventuellt hörande av en partssammansatt kommitté. |
|
||
| III. Arbetets natur |
|||
|
2 |
||
|
5 |
||
2. För att en permanent kontroll skall bli möjlig skall noteringar om det arbete som utförs enligt punkt 1 göras på plats och i kronologisk ordning. Noteringarna skall beskriva det utförda arbetet med hänvisning till tabellen ovan.
Tillsättningsmyndigheten skall fastställa hur denna kontroll skall ske. Några noteringar behövs inte om antalet arbetstimmar kan anses vara detsamma varje månad.
Artikel 4
Ersättningar för arbete enligt punkt I i tabellen i artikel 3 kan inte kombineras med varandra. Samma gäller för de ersättningar som avses i punkterna II och III i tabellen.
Dessutom kan de ersättningar som avser arbete enligt punkterna I och III i tabellen inte kombineras med varandra.
Vid tillämpning av föregående stycken gäller att om flera ersättningar blir utbetalningsbara samtidigt, utbetalas endast det högsta beloppet.
Artikel 5
Om inte annat följer av artikel 2 i förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 av den 9 februari 1976 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning (5), kan den ersättning som utbetalas enligt denna förordning motsvara högst 1 500 poäng per tjänsteman och månad.
Artikel 6
Denna förordning skall också gälla tillfälligt anställda, extraanställda och kontraktsanställda.
Artikel 7
Varje år i april skall kommissionen lägga fram för rådet sin rapport om
|
— |
antalet tjänstemän och tillfälligt anställda i varje kategori som erhåller ersättning enligt denna förordning fördelade på institution och tjänstgöringsort liksom antalet arbetstimmar enligt villkoren i tabellen i artikel 3, |
|
— |
de kostnader som är förenade med dessa ersättningar. |
Artikel 8
Förordning (EEG) nr 1799/72 (6) skall upphävas den dag då denna förordning träder i kraft.
Artikel 9
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2004.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA
Förteckning som avses i artikel 3
A. Frätande och kvävande ämnen
1. Vid hantering:
Halogener, vätehalogenider (saltsyra och fluorvätesyra), halogenfluorider, svavelsyra, svavelklorid, kaustik soda och natriumhydroxid, ammoniak.
2. Vid arbetsprocesser:
Betning och passivering av rostfritt stål och lättmetallegeringar genom nedsänkning i eller kontakt med betnings- eller oxidationsmedel.
B. Giftiga ämnen
1. Vid hantering:
Radioaktiva ämnen i giftig form; beryllium och föreningar; arsenik och föreningar; kvicksilver, föreningar och amalgamer, tetraetylbly, cyanvätesyra, cyanider och akrylnitril, kväveoxid och kvävedioxid; fosfor, estrar av fosfor, selen, deuteriumoxid.
2. Vid arbetsprocesser:
Tillverkning, koncentration och förvaring av radioaktiva ämnen i giftig form, gjutning, svetsning och bearbetning av bly och legeringar av antimonbly, kadmiumantimon.
C. Lättantändliga eller explosiva ämnen:
1. Vid hantering:
Komprimerad gas: acetylen, syre, metan, etan, etylen och ädelgaser; flyktiga organiska lösningsmedel, t.ex. metylalkohol och etylalkohol, dietyleter, aceton, benzen, toluen; smältor av metaller t.ex. natrium, kalium, svavel.
2. Vid arbetsprocesser:
Argonsvetsning; rengöring och avfettning av mycket smutsiga föremål med hjälp av lösningsmedel som trikloretylen; användning av organiska ämnen såsom difenyl, trifenyl, polyfenyler, Dowtherm, high boilers residues; gjutning av paraffin och asfalt.
D. Nedsmutsande ämnen:
1. Vid hantering:
Föreningar i pulverform av kadmium, krom, nickel, vismut, barium, vanadin, mangan och järnoxider.
2. I tekniska processer:
Bearbetning av grafit, smörjning och rensning av pumpar såsom vakuumpumpar, pumpar för vätskecirkulation, dekompressionspumpar, tryckluftsgeneratorer, polering med särskilda ämnen, hantering av metallslagg.
Denna bilaga skall ändras av rådet på förslag av kommissionen med hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
(2) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.
(3) För perioden 1.5.2004—30.4.2006: lönegrad D*1, löneklass 1.
(4) För perioden 1.5.2004–30.4.2006:kategorierna A*, B*, C*, D*.
(5) EGT L 38, 13.2.1976, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 2461/98 (EGT L 307, 17.11.1998, s. 5).
(6) EGT L 192, 22.8.1972, s. 1.
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/10 |
Rättelse till rådets förordning (EG, Euratom) nr 859/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 495/77 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för regelmässig tjänstgöringsberedskap samt villkoren för och storleken på denna ersättning
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG, Euratom) nr 859/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG, Euratom) nr 859/2004
av den 29 april 2004
om ändring av förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 495/77 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för regelmässig tjänstgöringsberedskap samt villkoren för och storleken på denna ersättning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper, fastställda i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (2), särskilt artikel 56b andra stycket i dessa,
med beaktande av kommissionens förslag som lagts fram efter hörande av kommittén för tjänsteföreskrifterna, och
av följande skäl:
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 495/77 ändras på följande sätt.
|
1. |
Artikel 1,1 a skall ersättas med följande text:
|
|
2. |
Artikel 2 skall ersättas med följande text: ”Artikel 2 Denna förordning skall tillämpas analogt på tillfällig personal, extraanställd personal och kontraktsanställd personal.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(2) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.
(3) EGT L 66, 12.3.1977, s. 1.
(4) För perioden den 1 maj 2004–30 april 2006: lönegrad D*1, klass 1.”
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/11 |
Rättelse till rådets förordning (EG, Euratom) nr 860/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG, Euratom) nr 860/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG, Euratom) nr 860/2004
av den 29 april 2004
om ändring av förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 om fastställande av de grupper av tjänstemän som är berättigade till ersättning för skiftarbete samt storleken på och villkoren för denna ersättning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper, fastställda i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (1), senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (2), särskilt artikel 56a andra stycket i dessa,
med beaktande av kommissionens förslag som lagts fram efter hörande av kommittén för tjänsteföreskrifterna, och
av följande skäl:
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EKSG, EEG, Euratom) nr 300/76 ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 2 skall ersättas med följande text: ”Artikel 2 En tjänsteman som är berättigad till ersättning enligt artikel 1 kan få ersättning för särskilt svåra arbetsförhållanden enligt artikel 56c i tjänsteföreskrifterna med maximalt 600 poäng, fastställda i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 858/2004 (4). |
|
2. |
Artikel 3 skall ersättas med följande text: ”Artikel 3 Denna förordning skall tillämpas analogt på tillfällig personal, extraanställd personal och kontraktsanställd personal.” |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(2) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.
(3) EGT L 38, 13.2.1976, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 2461/98 (EGT L 307, 17.11.1998, s. 5).
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/12 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 861/2004 av den 29 april 2004 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 685/2001 på transportområdet med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 861/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 861/2004
av den 29 april 2004
om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 685/2001 på transportområdet med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungers, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (1) (nedan kallat ”anslutningsfördraget”), särskilt artikel 2.3 i detta,
med beaktande av akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungers, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (2) (nedan kallad ”anslutningsakten”), särskilt artikel 57.1 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
För vissa rättsakter, som fortsätter att vara gällande efter den 1 maj 2004 och som kräver en anpassning på grund av anslutningen, innehöll anslutningsakten inte de nödvändiga anpassningarna, eller så innehöll den de nödvändiga anpassningarna, men ytterligare anpassningar är nu nödvändiga. Samtliga dessa anpassningar behöver antas före anslutningen för att de skall kunna träda i kraft från och med anslutningen. |
|
(2) |
Enligt artikel 57.2 i anslutningsakten måste dessa anpassningar antas av rådet, om det är rådet, eller Europaparlamentet och rådet tillsammans, som har antagit rättsakten i fråga. |
|
(3) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 685/2001 av den 4 april 2001 om fördelning mellan medlemsstaterna av tillstånd som erhållits genom avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Bulgarien, mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Ungern samt mellan Europeiska gemenskapen och Rumänien om fastställande av vissa villkor för godstransporter på väg och om främjandet av kombinerade transporter (3) bör därför ändras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 685/2001 ändras enligt följande:
|
1) |
Titeln skall ersättas med följande: ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 685/2001 av den 4 april 2001 om fördelning mellan medlemsstaterna av tillstånd som erhållits genom avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Bulgarien samt mellan Europeiska gemenskapen och Rumänien om fastställande av vissa villkor för godstransporter på väg och om främjandet av kombinerade transporter.” |
|
2) |
Artikel 1 skall ersättas med följande: ”Artikel 1 I denna förordning fastställs reglerna för fördelningen mellan medlemsstaterna av de tillstånd som gemenskapen förfogar över enligt artikel 6.2 i avtalen mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Bulgarien och mellan Europeiska gemenskapen och Rumänien om fastställande av vissa villkor för godstransporter på väg och om främjandet av kombinerade transporter (nedan kallade ’avtalen’).” |
|
3) |
Bilagan skall ersättas med följande: ”BILAGA
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft under förutsättning att anslutningsfördraget träder i kraft och då samtidigt med det fördraget.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 17.
(2) EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.
(3) EGT L 108, 18.4.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 893/2002 (EGT L 142, 31.5.2002, s. 1).
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/14 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 862/2004 av den 29 april 2004 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2888/2000 på transportområdet med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 862/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 862/2004
av den 29 april 2004
om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2888/2000 på transportområdet med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europieska unionen (1) (nedan kallat ”anslutningsfördraget”), särskilt artikel 2.3 i detta,
med beaktande av akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (2) (nedan kallad ”anslutningsakten”), särskilt artikel 57.1 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
För vissa rättsakter, som fortsätter att vara gällande efter den 1 maj 2004 och som kräver en anpassning på grund av anslutningen, innehöll anslutningsakten inte de nödvändiga anpassningarna, eller så innehöll den de nödvändiga anpassningarna, men ytterligare anpassningar är nu nödvändiga. Samtliga dessa anpassningar behöver antas före anslutningen för att de skall kunna träda i kraft från och med anslutningen. |
|
(2) |
Enligt artikel 57.2 i anslutningsakten måste dessa anpassningar antas av rådet, om det är rådet, eller Europaparlamentet och rådet tillsammans, som har antagit den ursprungliga rättsakten. |
|
(3) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2888/2000 av den 18 december 2000 om fördelning av tillstånd för lastbilar som körs i Schweiz (3) bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna till förordning (EG) nr 2888/2000 skall ersättas med den text som återges i bilagan till denna förordning.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft under förutsättning att anslutningsfördraget träder i kraft och då samtidigt med det fördraget.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA
”BILAGA I
Tabell över fördelningen av tillstånd för tunga fordon
Kommissionen skall fördela tillstånden för tunga fordon mellan medlemsstaterna enligt följande:
|
Medlemsstat |
% |
|
Belgien |
6,9 |
|
Danmark |
1,4 |
|
Tyskland |
25 |
|
Grekland |
0,9 |
|
Spanien |
2 |
|
Frankrike |
15 |
|
Irland |
0,85 |
|
Italien |
24 |
|
Luxemburg |
1,45 |
|
Nederländerna |
8,9 |
|
Österrike |
8 |
|
Portugal |
0,7 |
|
Finland |
0,8 |
|
Sverige |
0,75 |
|
Förenade kungariket |
3,35 |
|
Totalt |
100 |
Det totala antalet tillstånd som skall fördelas uppgår till 300 000 för åren 2001 och 2002 samt till 400 000 för åren 2003 och 2004.
För perioden mellan den 1 januari 2004 och den 31 december 2004 skall kommissionen fördela ytterligare 10 000 tillstånd för tunga fordon mellan medlemsstaterna enligt följande:
|
Medlemsstat |
Antal tillstånd |
|
Tjeckien |
3 164 |
|
Estland |
440 |
|
Cypern |
66 |
|
Lettland |
132 |
|
Litauen |
308 |
|
Ungern |
1 934 |
|
Malta |
352 |
|
Polen |
2 109 |
|
Slovenien |
1 055 |
|
Slovakien |
440 |
|
Totalt |
10 000 |
BILAGA II
Tabell över fördelningen av tillstånd för tomma fordon
Kommissionen skall fördela tillstånden för tomma fordon mellan medlemsstaterna enligt följande:
|
Medlemsstat |
2001–2004 |
|
Belgien |
14 067 |
|
Danmark |
1 310 |
|
Tyskland |
50 612 |
|
Grekland |
5 285 |
|
Spanien |
1 500 |
|
Frankrike |
16 126 |
|
Irland |
220 |
|
Italien |
93 012 |
|
Luxemburg |
3 130 |
|
Nederländerna |
21 517 |
|
Österrike |
2 183 |
|
Portugal |
192 |
|
Finland |
867 |
|
Sverige |
381 |
|
Förenade kungariket |
9 598 |
|
Totalt |
220 000 |
För perioden mellan den 1 januari 2004 och den 31 december 2004 skall kommissionen fördela ytterligare 5 500 tillstånd för tomma fordon mellan medlemsstaterna enligt följande:
|
Medlemsstat |
Antal tillstånd |
|
Tjeckien |
1 741 |
|
Estland |
242 |
|
Cypern |
36 |
|
Lettland |
73 |
|
Litauen |
169 |
|
Ungern |
1 064 |
|
Malta |
193 |
|
Polen |
1 160 |
|
Slovenien |
580 |
|
Slovakien |
242 |
|
Totalt |
5 500 |
BILAGA III
Beräkningsmetod för fördelningen av tillstånd
Den fördelning av tillstånd som fastställs i bilagorna I och II skall ske på grundval av följande bestämmelser:
1. Medlemsstaterna i EU-15
Tillstånd för tunga fordon
Varje medlemsstat skall först tilldelas 1 500 tillstånd.
De återstående tillstånden skall därefter fördelas till lika delar enligt kriterierna för transittrafiken och den bilaterala trafiken.
Resultatet av detta skall anpassas något så att hänsyn tas till den särskilda geografiska situationen i vissa medlemsstater.
Bilateral trafik
Fördelningen skall göras på grundval av varje medlemsstats andel av den bilaterala trafiken till och från Schweiz.
Transittrafik
Det antal tillstånd som skall tilldelas en medlemsstat skall stå i proportion till det antal extra kilometer som de lastbilar som är registrerade i medlemsstaten tillryggalägger på sträckan från norra Alperna till södra Alperna, eller vice versa, på grund av de viktrestriktioner som för närvarande gäller i Schweiz.
Antalet kilometer som tillryggaläggs på grund av omläggning av trafiken skall beräknas som skillnaden mellan den faktiska sträckan som tillryggaläggs över Alperna och den kortaste sträckan genom Schweiz. Sträckan genom Schweiz skall korrigeras genom att 60 kilometer läggs till för att ta hänsyn till förseningar vid gränserna och vägtrafikförhållanden.
De medlemsstater för vilka tillämpningen av dessa beräkningsmetoder leder till ett antal som är lägre än 200 skall tilldelas 200 tillstånd.
Tillstånd för tomma fordon
Tillstånden för tomma fordon skall fördelas på grundval av den andel fordon som är registrerade i medlemsstaterna av det totala antalet fordon som i lastat skick har en vikt mellan 7,5 och 28 ton och som bedriver transittrafik genom Schweiz.
2. Nya medlemsstater
Tillstånd för tunga fordon
De medlemsstater som har ingått bilaterala avtal med Schweiz (Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovenien) skall för perioden mellan den 1 maj 2004 och den 31 december 2004 tilldelas minst lika många tillstånd som de skulle ha fått enligt de bilaterala avtalen, om dessa avtal skulle ha fortsatt att gälla under hela 2004.
Cypern, Malta och Slovakien skall tilldelas tillstånd på grundval av deras andel av trafiken till och från Schweiz samt deras andel av transittrafiken genom Schweiz under 2002.
De resterande tillstånden för de tio nya medlemsstaterna skall fördelas proportionellt.
Tillstånd för tomma fordon
Eftersom antalet tillstånd för gemenskapen för tomma fordon kommer att uppgå till 5 500, dvs. 55 % av antalet tillstånd för tunga fordon, skall tillstånden för tomma fordon fördelas enligt samma andel.”
(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 17.
(2) EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.
(3) EGT L 336, 30.12.2000, s. 9.
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/18 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 863/2004 av den 29 april 2004 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2327/2003 på transportområdet med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 863/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 863/2004
av den 29 april 2004
om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2327/2003 på transportområdet med anledning av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen (1) (nedan kallat ”anslutningsfördraget”), särskilt artikel 2.3 i detta,
med beaktande av akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (2) (nedan kallad ”anslutningsakten”), särskilt artikel 57.1 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
För vissa rättsakter, som fortsätter att vara gällande efter den 1 maj 2004 och som kräver en anpassning på grund av anslutningen, innehöll anslutningsakten inte de nödvändiga anpassningarna, eller så innehöll den de nödvändiga anpassningarna, men ytterligare anpassningar är nu nödvändiga. Samtliga dessa anpassningar behöver antas före anslutningen för att de skall kunna träda i kraft från och med anslutningen. |
|
(2) |
Enligt artikel 57.2 i anslutningsakten skall dessa anpassningar antas av rådet, om det är rådet, eller Europaparlamentet och rådet tillsammans, som har antagit rättsakten i fråga. |
|
(3) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2327/2003 av den 22 december 2003 om inrättande av ett tillfälligt poängsystem för tunga lastbilar som reser genom Österrike 2004 inom ramen för en hållbar transportpolitik (3) bör därför ändras. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I förordning (EG) nr 2327/2003 skall följande bilaga läggas till:
”BILAGA III
|
Antal poäng som skall tilldelas de nya medlemsstaterna |
||||
|
Medlemsstat |
Ursprunglig tilldelning för 12 månader 2004 |
Proportionell tilldelning 2004 (1) |
2005 (2) |
2006 (3) |
|
Tjeckien |
486 874 |
324 599 |
462 531 |
439 404 |
|
Cypern |
3 040 |
2 027 |
2 888 |
2 744 |
|
Estland |
16 805 |
11 204 |
15 965 |
15 167 |
|
Litauen |
42 037 |
28 026 |
39 935 |
37 939 |
|
Lettland |
21 669 |
14 447 |
20 586 |
19 556 |
|
Ungern |
730 208 |
486 830 |
693 698 |
659 013 |
|
Malta |
14 592 |
9 728 |
13 862 |
13 169 |
|
Polen |
332 479 |
221 664 |
315 855 |
300 062 |
|
Slovakien |
144 248 |
96 170 |
137 036 |
130 184 |
|
Slovenien |
356 448 |
237 644 |
338 626 |
321 694 |
|
Totalt EU–10 |
2 148 400 |
1 432 338 |
2 040 980 |
1 938 931 |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft under förutsättning att anslutningsfördraget träder i kraft och då samtidigt med det fördraget.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 17.
(2) EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.
(3) EUT L 345, 31.12.2003, s. 30.
(4) Proportionell tilldelning för perioden 1 maj–31 december 2004.
(5) Ursprunglig tilldelning för 2004 – 5 %.
(6) Tilldelning för 2005 – 5 %.”
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/20 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om en anpassning av den med anledning av anslutningen av Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien till Europeiska unionen
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 864/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 864/2004
av den 29 april 2004
om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om en anpassning av den med anledning av anslutningen av Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien till Europeiska unionen
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37.2 tredje stycket i detta,
med beaktande av protokoll nr 4 om bomull (1) som fogas till 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i detta,
med beaktande av anslutningsfördraget för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (2), särskilt artikel 2.3 i detta,
med beaktande av anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (3), särskilt artikel 57.2 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (4),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (5),
efter samråd med Regionkommittén, och
av följande skäl:
|
(1) |
En frikoppling av de direkta producentstöden och införandet av det nya systemet med samlat gårdsstöd är centrala inslag i reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken, vars syfte är att lägga om politiken, från pris- och produktionsstöd till inkomststöd för jordbrukarna. Genom förordning (EG) nr 1782/2003 (6) införs detta för många jordbruksprodukter. |
|
(2) |
För att de centrala målen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall kunna uppfyllas bör stöden för bomull, olivolja, råtobak och humle till stor del frikopplas och integreras i systemet med samlat gårdsstöd. |
|
(3) |
De regler för direkta stödsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 bör anpassas så att de kan genomföras i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. |
|
(4) |
Under referensperioden 2000–2002 fanns det inget direkt producentstöd för bomull. Enligt de regler som gällde då fick producenterna emellertid ett indirekt gemenskapsstöd via stödet till rensningsföretagen. |
|
(5) |
Om det nuvarande bomullsstödet integreras helt och hållet i systemet med samlat gårdsstöd kommer detta att innebära en avsevärd risk för ett avbrott i produktionen i de bomullsproducerande områdena i gemenskapen. En del av stödet bör därför även i fortsättningen vara kopplat till själva odlingen av bomull, genom ett grödspecifikt stöd per stödberättigande hektar. Stödet bör uppgå till ett belopp som skapar ekonomiska förutsättningar för att bomullen kommer att finnas kvar i de områden som lämpar sig för denna odling, i stället för att konkurreras ut av andra grödor. För att detta mål skall kunna uppnås bör det sammanlagda stödet per hektar och per medlemsstat uppgå till 35 % av den nationella andelen av det stöd som indirekt gick till producenterna. |
|
(6) |
Resterande 65 % av den nationella delen av det stöd som indirekt gick till producenterna bör gå till systemet med samlat gårdsstöd. |
|
(7) |
Av miljöskäl bör det fastställas en basareal per medlemsstat för att därigenom begränsa de arealer där man sår bomull. De stödberättigande arealerna bör begränsas till vad medlemsstaterna ger tillstånd för. |
|
(8) |
För att producenterna och rensningsföretagen skall kunna höja bomullskvaliteten bör bildandet av branschorganisationer uppmuntras, och dessa skall godkännas av medlemsstaterna. Dessa organisationer bör finansieras av medlemmarna själva. Gemenskapen bör indirekt stödja de verksamheter som organisationerna bedriver, vilket bör ske via högre stöd till de jordbrukare som är medlemmar i dem. |
|
(9) |
För att främja kvalitetsleveranser till industrin bör de godkända organisationerna få differentiera de stöd som de producerande medlemmarna har rätt till, i enlighet med en skala som de själva fastställer. En sådan skala bör godkännas av medlemsstaterna, och den skall utformas utifrån vissa fastställda kriterier. |
|
(10) |
Om det nuvarande produktionskopplade olivstödet integreras helt och hållet i systemet med samlat gårdsstöd kan detta orsaka problem i vissa traditionella produktionsområden i gemenskapen. Det finns en viss risk för att skötseln av olivträden kommer att åsidosättas på många håll, vilket i sin tur kan leda till skador på växttäcket och i landskapet och till negativa sociala effekter. En del av stödet bör därför kopplas till bevarandet av olivodlingar som är värdefulla ur miljösynpunkt eller av sociala skäl. |
|
(11) |
Därför bör minst 60 % av det genomsnittliga produktionsstödet för oliver under referensperioden 2000–2002 omvandlas till stödrättigheter enligt systemet med samlat gårdsstöd; beräkningen av stödrättigheter för varje enskild jordbrukare bör baseras på regleringsåren 1999/2000, 2000/2001, 2001/2002 och 2002/2003. För att garantera en likvärdig behandling bör emellertid gårdar på mindre än 0,3 GIS-olivhektar, enligt det geografiska informationssystemet för olivodlingar, integreras helt och hållet i systemet. |
|
(12) |
Det antal hektar på vilket det rättigheten till samlat gårdsstöd beräknas bör fastställas med hjälp av det geografiska informationssystemet för olivodling som i fortsättningen kommer att ingå i det integrerade administrations- och kontrollsystemet. |
|
(13) |
Resterande del av produktionsstödet för oliver under referensperioden bör behållas av medlemsstaterna i form av nationella anslag som används för att bevilja jordbrukare stöd för att bevara olivodlingar som är värdefulla ur miljösynpunkt eller av sociala skäl, inklusive aspekter som lokala traditioner och lokal kultur, särskilt i avlägset belägna områden. Gårdar med mindre än 0,3 GIS-olivhektar bör också vara stödberättigade. Av förenklingsskäl bör dessa stöd uppgå till minst 50 euro. |
|
(14) |
Medlemsstaterna bör ges möjlighet att behålla det belopp som behövs för att finansiera verksamheter inom olivsektorn som avser produktkvalitet, övervakning och information, och som genomförs i enlighet med arbetsprogram som fastställs av godkända organisationer för aktörerna inom sektorn. |
|
(15) |
Enligt de nuvarande reglerna beviljas produktionsstöd endast för arealer med olivträd som planterats före den 1 maj 1998, för arealer med träd som planterats för att ersätta andra träd, eller för arealer med träd som ingår i ett program som godkänts av kommissionen, och därför bör dessa arealer vara de enda som omfattas av systemet med samlat gårdsstöd och stödet för olivodlingar. För Cypern och Malta bör tidsfristen vara den 31 december 2001 i enlighet med undantaget i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 1638/98 av den 20 juli 1998 om ändring av förordning nr 136/66/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (7). |
|
(16) |
För Cypern och Malta kan det högsta stödbeloppet för olivodlingar inte slutligt fastställas förrän det geografiska informationssystemet införts i dessa medlemsstater. Det måste därför vara möjligt att ompröva de högsta belopp som fastställs för dessa medlemsstater. |
|
(17) |
Det nuvarande stödet till producenter av råtobak bör delvis frikopplas och integreras i systemet med samlat gårdsstöd och delvis överföras till omstrukteringsanslaget. För att inte orsaka ett avbrott i produktionen och skada den lokala ekonomin, och för att marknadspriserna skall kunna anpassa sig till de nya förhållandena, bör medlemsstaterna emellertid ha rätt att under en övergångsperiod låta 60 % av utbetalningarna av produktionsstöd inom tobakssektorn förbli kopplade och bevilja det resterande stödet som frikopplat stöd. |
|
(18) |
Jordbrukare som har lämnat tobakssektorn genom att delta i ett program för återköp av kvoter enligt artikel 14 i rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma marknaden för råtobak, och som får ett samlat gårdsstöd, bör inte därutöver även få återköpspriset, utan de bör kunna välja ett av dessa alternativ. Av rättviseskäl bör emellertid en del av återköpspriset betalas ut, om detta är nödvändigt för att kompensera skillnaden mellan å ena sidan det tobaksstöd som ingår i beräkningen av referensbeloppet och å andra sidan återköpspriset, i de fall det sist nämnda beloppet är högre. |
|
(19) |
När det gäller det bidrag som kommer att beviljas för tobaksproduktion även under skördeåren 2005 och 2006 bör 4 % av detta under det första året, och 5 % under det andra året, föras över till Gemenskapens tobaksfond för att på så sätt finansiera informationsåtgärder för att höja allmänhetens medvetenhet om tobakens skadliga effekter. |
|
(20) |
Om humle integreras fullt ut i systemet med samlat gårdsstöd kommer humleodlarna att få stabila inkomster. Om en odlare, på grund av läget på marknaden eller av strukturella skäl, väljer att sluta med att odla och skörda humle står det honom fritt att göra detta, utan att för den skull gå miste om sin inkomst. |
|
(21) |
För att kunna hantera särskilda situationer på marknaden eller regionala problem bör den berörda medlemsstaten ha en möjlighet att behålla en viss procentuell andel av det frikopplade stödet för att därigenom kunna stödja humleproduktionen med hjälp av ett arealstöd. I detta fallet får medlemsstaterna fördela det behållna beloppet helt eller delvis till jordbrukare som producerar humle genom arealstöd och/eller till erkända producentgrupper för att göra det möjligt för dem att utföra vissa uppgifter. |
|
(22) |
Frikopplingen av stöden för bomull och råtobak kan eventuellt innebära krav på omstrukturering. Ytterligare stöd från gemenskapen till de producerande områdena i medlemsstater där gemenskapsstöd för bomull och råtobak beviljades under 2000, 2001 och 2002 bör göras tillgängligt genom en överföring av medel från rubrik 1 a till rubrik 1 b i budgetplanen. Detta extra stöd bör användas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (8). |
|
(23) |
För att säkerställa att inkomststöd till producenter i bomulls-, olivolje- och tobakssektorn också i fortsättningen kan betalas ut på ett smidigt sätt bör alternativet att först i ett senare skede integrera dessa stödsystemet i systemet med samlat gårdsstöd inte kunna tillämpas. |
|
(24) |
Den nationella garantiarealen för nötter i Polen måste ökas på grundval av nya uppgifter. |
|
(25) |
För att det skall kunna säkerställas att de ändringar som gjorts för de nya medlemsstaterna träder i kraft senast på dagen för anslutningen måste denna förordning träda i kraft senast den 1 maj 2004. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EG) nr 1782/2003 ändras enligt följande:
|
1) |
I artikel 1 skall tredje strecksatsen ersättas med följande:
|
|
2) |
Artikel 11.1 skall ersättas med följande: ”1. För att garantera att de belopp för finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken som för närvarande faller under underrubrik 1a (marknadsåtgärder och direktstöd) inte överskrider de årliga tak som fastställs i beslutet av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 18 november 2002, om slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den 24 och 25 oktober 2002, skall från och med 2007 års budget en justering av direktstödet fastställas när prognoserna för finansiering av åtgärder som faller under underrubrik 1a för ett visst budgetår, med hänsyn till en marginal på 300 miljoner euro under de beräknade beloppen, höjda med de belopp som anges i artiklarna 143d och 143e, och innan den modulering tillämpas som föreskrivs i artikel 10.2 kommer att överskridas under ett visst budgetår. Detta skall inte påverka budgetplanen för 2007–2013.” |
|
3) |
I artikel 19.1 skall andra stycket ersättas med följande: ”Denna databas skall framför allt göra det möjligt att direkt och omedelbart, via medlemsstatens behöriga myndighet, få tillgång till uppgifter för kalenderåren och/eller regleringsåren från och med år 2000, samt från och med den 1 maj 1998 när det gäller stöd som beviljas i enlighet med avdelning IV kapitel 10b.” |
|
4) |
Artikel 20 skall ersättas med följande: ”Artikel 20 Identifieringssystem för jordbruksskiften 1. Identifieringssystemet för jordbruksskiften skall upprättas på grundval av kartor, dokument ur fastighetsregister eller annat kartografiskt referensmaterial. Datoriserade geografiska informationssystem skall användas, helst inklusive ortofoto från flyg- eller satellitfoto, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhet som åtminstone är likvärdig med kartor i skala 1:10 000. 2. Identifieringssystemet skall i tillämpliga fall även omfatta ett geografiskt informationssystem för olivodlingar som består av en alfanumerisk databas och en grafisk referensdatabas för olivträd och berörda arealer.” |
|
5) |
Artikel 22 skall ändras på följande sätt:
|
|
6) |
Artikel 35 skall ersättas med följande: ”Artikel 35 Dubbla ansökningar 1. Den areal som motsvarar antalet stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 44.2 och för vilken en ansökan om samlat gårdsstöd lämnas in, får omfattas av en ansökan om alla andra former av direktstöd samt allt annat stöd som inte omfattas av denna förordning, såvida inte annat föreskrivs. 2. Jordbrukare som har deltagit i systemet med återköp av tobakskvoter i enlighet med förordning (EEG) nr 2075/92 skall ha rätt till antingen det samlade gårdsstödet eller priset för återköp av kvoter. Om priset för återköp av kvoter är högre än det belopp för tobak som beräknats för att ingå i referensbeloppet, skall jordbrukaren förutom sin rätt till det samlade gårdsstödet dessutom ha rätt till den del av återköpspriset som motsvarar skillnaden mellan detta pris och det belopp som beräknas i enlighet med punkt I i bilaga VII till den här förordningen.” |
|
7) |
I artikel 37.1 skall följande stycke läggas till: ”För olivolja skall dock referensbeloppet vara genomsnittet under fyra år av de sammanlagda belopp som beviljats en jordbrukare enligt det stödsystem för olivolja som anges i bilaga VI, beräknat och justerat i enlighet med bilaga VII, under regleringsåren 1999/2000, 2000/2001, 2001/2002 och 2002/2003.” |
|
8) |
Artikel 40.5 skall ersättas med följande: ”5. Punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln skall på motsvarande sätt tillämpas på jordbrukare som under referensperioden hade åtaganden i fråga om miljövänligt jordbruk i enlighet med rådets förordningar (EEG) nr 2078/92 (9) och (EG) nr 1257/1999, humleodlare som under samma period hade ett åtagande om röjning i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1098/98 (10) och tobaksodlare som har deltagit i programmet för återköp av kvoter i enlighet med förordning (EEG) nr 2075/92. Om de åtgärder som avses i första stycket omfattade både referensperioden och den period som avses i punkt 2 i denna artikel skall medlemsstaterna, enligt objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks, fastställa ett referensbelopp i enlighet med de närmare bestämmelser som kommissionen skall fastställa enligt förfarandet i artikel 144.2. |
|
9) |
I artikel 42.9 skall datumet 29 september 2003 ersättas med datumet 15 maj 2004. |
|
10) |
I artikel 43.2 skall led a ersättas med följande:
|
|
11) |
I artikel 44.2 skall följande stycke läggas till: ”Med ’stödberättigande hektar’ skall också avses arealer som planterats med humle eller som omfattas av ett åtagande om tillfällig träda, eller arealer som beräknas i enlighet med bilaga VII punkt H andra stycket, med olivträd som planterats före den 1 maj 1998, varvid dock datumet skall vara den 31 december 2001 när det gäller Cypern och Malta, eller nya olivträd som ersätter befintliga olivträd, eller olivträd som ingår i godkända planteringsplaner och som registrerats i ett geografiskt informationssystem.” |
|
12) |
Artikel 51 skall ersättas med följande: ”Artikel 51 Användning av mark för jordbruksändamål Jordbrukarna får använda de skiften som har deklarerats i enlighet med artikel 44.3 för alla jordbruksverksamheter, med undantag för följande:
|
|
13) |
Artikel 60.1 skall ersättas med följande: ”1. Om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som ges i artikel 59 får jordbrukarna, genom undantag från artikel 51 och i enlighet med den här artikeln, även använda de skiften som anges i förordning (EG) nr 2200/96 eller i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96, samt för annan potatis än sådan som är avsedd för framställning av potatisstärkelse för vilken stöd beviljas i enlighet med artikel 93 i den här förordningen, utom för fleråriga grödor, med undantag för humle eller olivträd som planterats före den 1 maj 1998, eller nya olivträd som ersätter befintliga olivträd, eller olivträd som ingår i godkända planteringsplaner och som registrerats i ett geografiskt informationssystem.” |
|
14) |
Artikel 64.2 skall ändras enligt följande:
|
|
15) |
Artikel 65.1 skall ändras på följande sätt: ”artiklarna 66, 67, 68 och 69” skall ersättas med ”artiklarna 66, 67, 68, 68a och 69”. |
|
16) |
I avdelning III kapitel 5 avsnitt 2 skall följande artikel införas: ”Artikel 68a Humlestöd I fråga om humlestöd får medlemsstaterna behålla upp till 25 % av de nationella tak som avses i artikel 41 och som motsvarar arealstödet för humle och det stöd för tillfällig träda som avses i bilaga VI. I detta fall skall medlemsstaten i fråga, inom det tak som fastställs i enlighet med artikel 64.2, varje år betala ut ett extra stöd till jordbrukarna och/eller stöd till producentgrupper erkända i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EEG) nr 1696/71. Det extra stödet skall betalas ut per hektar till jordbrukare som producerar humle, och det skall uppgå till högst 25 % av det stöd per hektar som avses i bilaga VI och som beviljas på de villkor som föreskrivs i avdelning IV kapitel 10d. Stödet till erkända producentgrupper skall beviljas för att finansiera verksamheter som avses i artikel 7.1 a–7.1 d i förordning (EEG) nr 1696/71.” |
|
17) |
Artikel 71 skall ändras på följande sätt:
|
|
18) |
Artikel 71g.1 skall ersättas med följande: ”1. Jordbrukare får, genom undantag från artikel 51 och i enlighet med den här artikeln, även använda de skiften som har deklarerats enligt artikel 44.3 för produktion av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2200/96, i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2201/96 samt för annan potatis än sådan som är avsedd för framställning av potatisstärkelse för vilken stöd beviljas enligt artikel 93 i den här förordningen utom för fleråriga grödor, med undantag för humle eller olivträd som planterats före den 1 maj 1998 och, i Cypern och Malta, före den 31 december 2001, eller nya olivträd som ersätter befintliga olivträd, eller olivträd som ingår i godkända planteringsplaner och som registrerats i ett geografiskt informationssystem.” |
|
19) |
Artikel 84 skall ändras på följande sätt:
|
|
20) |
I avdelning IV skall följande kapitel införas: ”KAPITEL 10a GRÖDSPECIFIKT STÖD FÖR BOMULL Artikel 110a Räckvidd Stöd skall beviljas jordbrukare som producerar bomull med KN-nummer 5201 00 enligt de villkor som anges i det här kapitlet. Artikel 110b Stödberättigande 1. Stödet skall beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet skall kunna beviljas måste arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten godkänt för bomullsproduktion, som besåtts med godkända sorter som under normala förhållanden står kvar åtminstone tills dess kapseln spricker upp. Om bomullen på grund exceptionell väderlek, som medlemsstaten godkänt som sådan, inte når det stadium då kapseln spricker upp, skall de arealer som besåtts med bomull fortfarande vara stödberättigande, under förutsättning att arealerna i fråga fram tills dess kapseln spricker upp inte har använts för något annat ändamål än bomullsproduktion. 2. Medlemsstaterna skall ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i enlighet med regler och villkor som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2. Artikel 110c Basarealer och belopp 1. En nationell basareal fastställs härmed för:
2. Beloppet på stödet per stödberättigad hektar skall vara i:
3. Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 2, skall det stöd som avses i punkt 1 för den medlemsstaten minskas i proportion till överskridandet. För Grekland skall dock den proportionella minskningen tillämpas på det stödbelopp som fastställts för den del av den nationella basarealen som består av 70 000 hektar för att respektera det totala beloppet på 202,2 miljoner euro. 4. Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2. Artikel 110d Godkända branschorganisationer 1. I detta kapitel avses med ’godkänd branschorganisation’ en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull, samt åtminstone ett rensningsföretag, vars syfte i första hand är att leverera orensad bomull av lämplig kvalitet till rensningsföretaget. Den medlemsstat där rensningsföretagen ligger skall godkänna de organisationer som uppfyller kriterier som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2. 2. De godkända branschorganisationerna skall finansieras av medlemmarna. Artikel 110e Differentierade stöd beslutade av godkända branschorganisationer 1. En godkänd branschorganisation får fatta beslut om att högst hälften av det sammanlagda beloppet för de stöd som jordbrukarna/medlemmarna har rätt till på grundval av stödberättigande arealer enligt artikel 110b.1 skall differentieras enligt en skala som organisationen själv skall fastställa. 2. Den skala som avses i punkt 1 skall godkännas av medlemsstaten och den skall uppfylla kriterier som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 144.2. Dessa kriterier skall särskilt avse kvaliteten på den orensade bomull som skall levereras, anpassad efter de miljömässiga och ekonomiska förhållandena i de berörda områdena. Artikel 110f Utbetalning av stöd 1. Jordbrukarna skall beviljas stöd per stödberättigande hektar enligt artikel 110c. 2. Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation skall beviljas ett stöd per hektar enligt artikel 110c, plus 10 euro. Om stöden differentieras skall de emellertid beviljas per stödberättigande hektar enligt artikel 110c, justerat enligt artikel 110e.1. Det justerade beloppet skall höjas med 10 euro. KAPITEL 10b STÖD FÖR OLIVODLINGAR Artikel 110g Räckvidd Stöd skall beviljas jordbrukare i form av ett bidrag för att bevara olivodlingar som är värdefulla ur miljösynpunkt eller av sociala skäl i enlighet med villkoren i det här kapitlet. Artikel 110h Stödberättigande Följande villkor skall gälla för att få stödet:
Artikel 110i Belopp 1. Stöden för olivodlingar skall beviljas per GIS-olivhektar. Ett GIS-olivhektar skall vara den enhet för arealer som används i en gemensam metod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 och på grundval av data från det geografiska informationssystem för olivodlingar som avses i artikel 20.2. 2. Upp till de högsta belopp som fastställs i punkt 3, och efter avdrag med det belopp som hålls inne enligt punkt 4, skall medlemsstaterna fastställa ett stöd per GIS-olivhektar för högst fem kategorier olivodlingsarealer. Dessa kategorier skall fastställas i enlighet med gemensamma miljörelaterade och sociala kriterier, inklusive aspekter som avser landskapet och sociala traditioner, som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2. Bevarandet av olivodlingar i avlägset belägna områden skall ges särskild uppmärksamhet. 3. Då koefficienten 0,4 utifrån tillämpningen av koefficienten 0,6 som avses i bilaga VII(H) tillämpas skall det högsta beloppet för de stöd som avses i punkt 2 vara följande:
Medlemsstaterna skall fördela detta högsta belopp mellan de olika kategorierna utifrån objektiva kriterier och på ett icke diskriminerande sätt. För varje kategori får stödet per GIS-olivhektar uppgå till, men inte överskrida, kostnaderna för skötsel, exklusive kostnader för skörd. Om medlemsstaterna beslutar att sänka koefficienten på 0,4 skall de högsta stödbelopp som anges i ovanstående tabell, samt i bilagorna VIII och VIIIa anpassas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2. De högsta stödbelopp som fastställs för Cypern och Malta är preliminära. De får omprövas 2005 i enlighet med förfarandet i artikel 144.2, efter införandet av det geografiska informationssystem som avses i artikel 20.2, för justering av stödbeloppet för Cypern och Malta på motsvarande sätt. 4. Medlemsstaterna får hålla inne upp till 10 % av de belopp som avses i punkt 3 för att med gemenskapsmedel kunna finansiera arbetsprogram som fastställts av godkända aktörsorganisationer enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 865/2004 av den 29 april 2004 om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver (13). Om en medlemsstat beslutar att tillämpa en högre koefficient än 0,6 som fastställs i bilaga VII(H) får den hålla inne högst 10 procent av andelen olivolja i det nationella tak som avses i artikel 41 för att säkerställa gemenskapsfinansiering av de arbetsprogram som avses i det första stycket. Detta högsta belopp skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2. KAPITEL 10c TOBAKSSTÖD Artikel 110j Räckvidd För skördeåren 2006, 2007, 2008 och 2009 får stöd beviljas jordbrukare som producerar råtobak med KN-nummer 2401, enligt de villkor som anges i det här kapitlet. Artikel 110k Villkor för stödberättigande Stödet skall beviljas jordbrukare som fick tobaksstöd i enlighet med förordning (EEG) 2075/92 kalenderåren 2000, 2001, och 2002, samt till jordbrukare som erhöll kvoter för tobaksproduktion under perioden 1 januari 2002–31 december 2005. Utbetalningen av detta stöd skall ske med följande villkor:
Artikel 110l Belopp 1. Om en koefficient på 0,6, som grundas på tillämpningen av koefficienten 0,4 som avses i bilaga VII(I) tillämpas, skall det högsta beloppet för det sammanlagda stödet, inklusive de belopp som skall föras över till Gemenskapens tobaksfond enligt artikel 110m, vara följande:
Om medlemsstaterna beslutar att sänka koefficienten på 0,6 skall de högsta stödbelopp som anges i ovanstående tabell, samt i bilaga VIII, anpassas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 144.2. Artikel 110m Överföring till gemenskapens tobaksfond Ett belopp på 4 % för kalenderåret 2006, och på 5 % för kalenderåret 2007, av det stöd som beviljas enligt det här kapitlet skall finansiera sådana informationsåtgärder under Gemenskapens tobaksfond som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EG) nr 2075/92. KAPITEL 10d AREALSTÖD FÖR HUMLE Artikel 110n Räckvidd Stöd skall beviljas jordbrukare som producerar humle med KN-nummer 1210, enligt de villkor som anges i det här kapitlet. Artikel 110o Stödberättigande Stödberättigande områden skall vara sådana områden
|
|
21) |
I avdelning IVa, artikel 143c.2 skall följande mening infogas efter den första meningen i punkt a: ”För de direkta betalningar som avses i kapitel 7 i avdelning IV i denna förordning, skall emellertid följande högsta procentsatser gälla: 85 % år 2004, 90 % år 2005, 95 % år 2006 och 100 % från och med 2007.” |
|
22) |
Följande avdelning skall föras in: ”AVDELNING IVb ÖVERFÖRINGAR AV MEDEL Artikel 143d Överföring av medel till omstrukturering i bomullsproducerande områden Från och med budgetåret 2007 skall ett belopp på 22 miljoner euro, som motsvarar de genomsnittliga utgifterna för tobak under åren 2000, 2001 och 2002, vara tillgängligt per kalenderår i form av ett extra gemenskapsstöd för åtgärder i bomullsproducerande områden, inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras via garantisektionen vid EUGFJ, i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999. Artikel 143e Överföring av medel till omstrukturering i tobaksproducerande områden Från och med budgetåret 2011 skall ett belopp på 484 miljoner euro som motsvarar 50 % av tre års genomsnitt av de totala stöden under åren 2000, 2001 och 2002 för subventionerad tobak vara tillgängligt per kalenderår för de medlemsstater i vilka tobaksproducenterna fått stöd enligt förordning (EG) nr 2075/92 under dessa år i form av ett extra gemenskapsstöd för åtgärder i tobaksproducerande regioner inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras via garantisektionen vid EUGFJ, i enlighet med förordning (EG) nr 1257/1999 under 2000, 2001 och 2002.” |
|
23) |
I artikel 145 skall följande läggas till:
|
|
24) |
Följande artiklar skall föras in efter artikel 151: ”Artikel 151a Ändringar av förordning (EG) nr 546/2002 Förordning (EG) nr 546/2002 ändras enligt följande:
Artikel 151b Ändring av förordning (EG) nr 2075/92 I artikel 13.1 skall följande strecksats föras in:
|
|
25) |
I artikel 152 skall följande läggas till:
|
|
26) |
I artikel 153 skall följande läggas till: ”4a. Rådets förordning (EG) nr 1051/2001 (17) skall härmed upphöra att gälla. Den skall emellertid fortsätta att tillämpas på regleringsåret 2005/2006. 4b. Förordning (EG) nr 1098/98 skall härmed upphöra att gälla. Den skall emellertid fortsätta att tillämpas till och med den 31 december 2005, om en medlemsstat beslutar att tillämpa det samlade utbetalningssystemet efter övergångsperioden för humle som avses i tredje stycket i denna förordning. |
|
27) |
Följande artikel skall föras in: ”Artikel 155a Senast den 31 december 2009 skall kommissionen överlämna en rapport till rådet om tillämpningen av den här förordningen när det gäller bomull, olivolja, bordsoliver, olivodlingar, tobak och humle, åtföljd av lämpliga förslag till ny lagstiftning om detta anses nödvändigt.” |
|
28) |
I artikel 156.2 skall följande läggas till:
|
|
29) |
Bilagorna skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen. |
Artikel 2
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2004.
2. Den skall gälla från och med den 1 januari 2006 utom i fråga om följande bestämmelser:
|
a) |
Artikel 1.9, 1.18, 1.19, 1.21 och 1.24 samt 1.29 i fråga om bilagorna VIII och VIIIa som skall gälla från och med det att denna förordning träder i kraft. |
|
b) |
Artikel 1.1 i fråga om införandet av humle, 1.8 och 1.11 i fråga om humle, 1.12, 1.13, 1.14, 1.15, 1.16 och 1.17 i fråga om humle, 1.20 i fråga om kapitel 10d, 1.25 i fråga om led e, 1.26 i fråga om 4b, 1.29 i fråga om bilagorna I, VI och VII i de delar som rör humle, vilka skall gälla från och med den 1 januari 2005. |
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA
Bilagorna skall ändras på följande sätt:
|
1) |
Bilaga I skall ersättas med följande: ”BILAGA I Förteckning över stöd som uppfyller kriterierna i artikel 1
|
|
2) |
Bilaga II skall ersättas med följande: ”BILAGA II Nationella tak enligt artikel 12.2
|
|
2.a) |
Bilaga IV ändras på följande sätt: De två sista strecksatserna i den andra kolumnen skall ersättas med följande:
|
|
3) |
Bilaga V skall ersättas med följande: ”BILAGA V Förenliga stöd enligt artikel 26
|
|
4) |
I bilaga VI skall följande rader läggas till:
|
|
5) |
I bilaga VII skall följande läggas till: G. ”Bomull För jordbrukare som deklarerar arealer besådda med bomull skall medlemsstaterna beräkna det belopp som skall ingå i referensbeloppet genom att det antal hektar, avrundat till två decimaler, på vilka det under vart och ett av åren under referensperioden producerades bomull med stöd enligt punkt 3 i protokoll nr 4 om bomull (23), multipliceras med följande belopp per hektar:
H. Olivolja För jordbrukare som har fått stöd för produktion av olivolja skall beloppet beräknas genom att det antal ton för vilket ett sådant stöd beviljades under referensperioden (dvs. under vart och ett av regleringsåren 1999/2000, 2000/2001, 2001/2002 och 2002/2003) multipliceras med motsvarande stöd per enhet, uttryckt i euro/ton, i enlighet med kommissionens förordningar (EG) nr 1415/2001 (24), (EG) nr 1271/2002 (25), (EG) nr 1221/2003 (26) och (EG) nr 1794/2003 (27), samt multipliceras med koefficienten 0,6. Senast den 1 augusti 2005 får emellertid medlemsstaterna besluta om att höja denna koefficient. Denna koefficient skall inte tillämpas på jordbrukare vars genomsnittliga antal GIS-olivhektar under referensperioden, exklusive antalet GIS-olivhektar med extra träd som planterats utanför en godkänd planteringsplan efter den 1 maj 1998, är mindre än 0,3. Antalet GIS-olivhektar skall beräknas med en gemensam metod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 och på grundval av data från det geografiska informationssystemet för olivodlingar. Om stödutbetalningarna under referensperioden har påverkats av en tillämpning av de åtgärder som fastställs i artikel 2.3 i förordning (EEG) nr 1638/98 (28) skall den beräkning som nämns i det tredje stycket anpassas på följande sätt:
Medlemsstaterna skall fastställa det antal hektar, uttryckt i GIS-olivhektar, som skall ingå i beräkningen av det samlade gårdsstödet, och detta skall göras med en gemensam metod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 144.2 och på grundval av data från det geografiska informationssystemet för olivodlingar, exklusive antalet GIS-olivhektar med extra olivträd som planterats utanför en godkänd planteringsplan efter den 1 maj 1998, varvid dock datumet skall vara den 31 december 2001 när det gäller Cypern och Malta. I. Råtobak För jordbrukare som har fått tobaksbidrag skall det belopp som skall inräknas i referensbeloppet beräknas genom att multiplicera det antal kilogram för vilka ett sådant bidrag beviljades under varje år av referensperioden med det viktade stödgenomsnittet under tre år som beviljats per kilogram, med hänsyn till den totala kvantiteten råtobak i alla sortgrupperna och multipliceras med en koefficient 0,4. Medlemsstaterna får besluta om att höja denna koefficient. Från och med 2010 skall koefficienten vara 0,5. Det antal hektar som skall ingå i beräkningen av det samlade gårdsstödet skall motsvara den areal som uppges i de registrerade odlingsavtal för vilka bidraget beviljats för respektive år under referensperioden, inom en basareal som skall fastställas av kommissionen på grundval av den totala areal som meddelats kommissionen i enlighet med punkt 1,3 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2636/1999 (29). Om stödutbetalningarna under referensperioden har påverkats av tillämpningen av de åtgärder som fastställs i artikel 50 i förordning (EEG) nr 2848/98, skall den beräkning som nämns i tredje stycket anpassas på följande sätt:
J. Humle För jordbrukare som har fått arealstöd för humle eller stöd för tillfällig träda skall medlemsstaterna beräkna de belopp som skall ingå i referensbeloppen genom att antalet hektar, avrundat till två decimaler, för vilket ett stöd beviljats för respektive år under referensperioden, multipliceras med ett belopp på 480 euro per hektar. |
|
6) |
Bilaga VIII skall ersättas med följande: ”BILAGA VIII Nationella tak enligt artikel 41
|
|
7) |
Bilaga VIIIa skall ersättas med följande: ”BILAGA VIIIa Nationella tak som avses i artikel 71c Taken har beräknats med hänsyn till den tabell för höjningar som anges i artikel 143a och behöver alltså inte minskas.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(1) EGT L 291, 19.11.1979, s. 174. Protokollet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1050/2001 (EGT L 148, 1.6.2001, s. 1).
(2) EUT L 236, 23.9.2003, s. 17.
(3) EUT L 236, 23.9.2003, s. 33.
(4) Yttrandet avgivet den 10 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(5) Yttrandet avgivet den 26 februari 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(6) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 583/2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1).
(7) EGT L 210, 28.7.1998, s. 32. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.
(8) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1783/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 70).
(9) EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.
(10) EGT L 157, 30.5.1998, s. 7.”
(11) EGT L 297, 21.11.1996, s. 1.
(12) EGT L 297, 21.11.1996, s. 29.”
(13) EGT L 358, 31.12.1998, s. 17. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1983/2002 (EGT L 306, 8.11.2002, s. 8).
(14) EGT L 200, 8.8.1977, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.
(15) Se sidan 97 i detta nummer av EUT.”
(16) EGT L 175, 4.8.1971, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2320/2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 18).”
(17) EGT L 148, 1.6.2001, s. 3.”
(18) Från och med den 1 januari 2005, eller senare om artikel 71 tillämpas. Under 2004, eller senare om artikel 71 tillämpas, skall de direktstöd som förtecknas i bilaga VI ingå i bilaga I, med undantag för torkat foder och bomull.
(19) Om artikel 70 tillämpas.
(20) Om artikel 66, 67, 68 eller 68a tillämpas.
(21) Om artikel 69 tillämpas.
(22) Om artikel 71 tillämpas.”
(23) EGT L 291, 19.11.1979, s. 174.
(24) EGT L 191, 13.7.2001, s. 10.
(25) EGT L 184, 13.7.2002, s. 5.
(26) EUT L 170, 9.7.2003, s. 8.
(27) EUT L 262, 14.10.2003, s. 11.
(28) EGT L 210, 28.7.1998, s. 32.
(29) EGT L 323, 15.12.1999, s. 4.”
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/37 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 865/2004 av den 29 april 2004 om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver och om ändring av förordning (EEG) nr 827/68
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 865/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 865/2004
av den 29 april 2004
om den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver och om ändring av förordning (EEG) nr 827/68
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 36 och artikel 37.2 tredje stycket i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
efter samråd med Regionkommittén, och
av följande skäl:
|
(1) |
I den gemensamma jordbrukspolitiken eftersträvas målen i artikel 33 i fördraget. För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra jordbruksbefolkningen i sektorn för olivolja och bordsoliver en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att upprätta ett inkomststöd till de jordbrukare som upprätthåller olivodlingar, vidta åtgärder för den inre marknaden för att bibehålla priser och leveransvillkor inom en rimlig ram och främja aktiviteter som syftar till att påverka efterfrågan på marknaden genom att förbättra såväl produktkvaliteten som sättet på vilket konsumenterna informeras om denna. |
|
(2) |
I rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (3) föreskrivs inkomststöd till jordbrukare som upprätthåller olivodlingar genom samlat gårdsstöd och stöd för upprätthållande av olivodlingar. |
|
(3) |
Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (4) bör därför upphöra att gälla och ersättas med en ny förordning. Därför bör också följande rådsförordningar om olivoljesektorn upphöra att gälla: förordningarna (EEG) nr 154/75 (5), (EEG) nr 2754/78 (6), (EEG) nr 3519/83 (7), (EEG) nr 2261/84 (8), (EEG) nr 2262/84 (9), (EEG) nr 3067/85 (10), (EEG) nr 1332/92 (11), (EEG) nr 2159/92 (12), (EEG) nr 3815/92 (13), (EG) nr 1414/97 (14), (EG) nr 1638/98 (15) och (EG) nr 1873/2002 (16). |
|
(4) |
Det är nödvändigt att anpassa regleringsåret till produktionscykeln för alla olivsorter och för att förenkla harmoniseringen bör detta sammanfalla med regleringsåret för övriga jordbruksprodukter. |
|
(5) |
Beskrivningarna, definitionerna och benämningarna på olivoljan är en viktig faktor för marknadsordningen genom att de anger kvalitetsnormerna och förser konsumenterna med adekvat produktinformation. |
|
(6) |
Olivoljan har egenskaper som gör att konsumenterna är intresserade trots de höga priset på den oljan jämfört med andra oljor och fetter. För att undvika att produkternas kvalitet och äkthet framställs på ett missvisande sätt och för att undvika de stora störningar av marknaden som detta kan leda till, behövs det tas fram särskilda åtgärder för att utveckla och skydda kvaliteten på oliver och olivolja. |
|
(7) |
Informationen på etiketten bör garanteras genom uppdaterade analysmetoder och andra åtgärder för att fastställa egenskaperna för varje typ av olivolja. |
|
(8) |
Med hänsyn till hur variationen av världsmarknadspriset påverkar produktionsnivån och det tillgängliga utbudet på världsmarknaden bör det finnas föreskrifter om vilka åtgärder som ska vidtas för att stabilisera den inre marknaden. |
|
(9) |
Stödsystemet för privata lagringsavtal anses vara ett effektivt instrument för att reglera utbudet av olivolja genom att det fungerar som ett skyddsnät vid allvarliga störningar av marknaden. |
|
(10) |
Aktörerna inom sektorn för olivolja och bordsoliver bidrar till att förbättra och garantera kvaliteten på produkterna i fråga och bidrar därmed även till att utveckla konsumenternas intressen och upprätthålla en balans på marknaden. Detta bör stödjas och organiseras genom upprättandet av en gemenskapsordning. |
|
(11) |
Gemenskapsfinansiering, som utgörs av den procentandel av direktstödet som medlemsstaterna har rätt att hålla inne i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003, behövs för att uppmuntra godkända aktörsorganisationer att upprätta arbetsprogram som syftar till att förbättra produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver. Gemenskapsstöd bör fördelas i enlighet med de prioriteringar som görs för de åtgärder som vidtas inom arbetsprogrammen i fråga. |
|
(12) |
För att man ska kunna kontrollera hur stor olivoljehandeln med tredjeländer är och samtidigt förenkla de administrativa förfarandena bör det införas en ordning med importlicenser där det ställs en säkerhet som garanterar att de transaktioner licensansökningarna avser verkligen genomförs. Om marknadsutvecklingen gör det nödvändigt att närmare följa upp export av olivolja från gemenskapen bör kommissionen tillåtas att införa ett system med exportlicenser. |
|
(13) |
Inom ramen för gemenskapsmarknaden för olivolja och bordsoliver finns det ett handelssystem vid gemenskapens gränser som omfattar importtullar. Handelssystemet bör upprättas på grundval av de åtaganden som godkänts i enlighet med internationella avtal. |
|
(14) |
Tullarna för jordbruksprodukter enligt Världshandelsorganisationens (WTO) avtal fastställs till största delen i Gemensamma tulltaxan. Kommissionen bör dock ha möjlighet att upphäva dessa tullar, delvis eller helt och hållet, för att säkerställa ett adekvat utbud på den inre marknaden för olivolja. |
|
(15) |
För att systemet skall fungera tillfredsställande bör det finnas möjlighet att reglera användningen av systemen för aktiv och passiv förädling eller, om marknadsläget så kräver, på ett harmoniserat sätt förbjuda dem. |
|
(16) |
Systemet med tullar gör alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gräns överflödiga. Den mekanism som utgörs av den inre marknaden och tullarna kan i undantagsfall visa sig vara otillräcklig. För att i sådana fall kunna skydda gemenskapsmarknaden mot de störningar som kan uppkomma bör gemenskapen därför ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder. Dessa åtgärder bör vara förenliga med de åtaganden som följer av WTO-avtalen. |
|
(17) |
En väl fungerande inre marknad på grundval av gemensamma priser skulle äventyras om nationella stöd beviljades. Därför bör fördragets bestämmelser om statligt stöd gälla för produkter som omfattas av den här gemensamma organisationen av marknaden. |
|
(18) |
Eftersom den gemensamma marknaden för olivolja och bordsoliver fortlöpande förändras bör medlemsstaterna och kommissionen hålla varandra underrättade om denna utveckling. |
|
(19) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (17). |
|
(20) |
Med tanke på att praktiska och specifika problem behöver lösas bör kommissionen ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder i akuta fall. |
|
(21) |
De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig genom de åtaganden som följer av denna förordning bör finansieras av gemenskapen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (18). |
|
(22) |
De produkter som omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden i enlighet med förordning nr 136/66/EEG men som inte omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver eller av någon annan gemensam organisation av marknaden, bör inte omfattas av förordning (EEG) nr 827/68 av den 28 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för vissa produkter som anges i bilaga II (19). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INLEDANDE BESTÄMMELSER OCH KVALITETSKRAV
Artikel 1
Den gemensamma organisationen av marknaden för olivolja och bordsoliver skall omfatta följande produkter:
|
|
KN-nr |
Varuslag |
|
a) |
1509 |
Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade |
|
|
1510 00 |
Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509 |
|
b) |
0709 90 31 |
Oliver, färska eller kylda, för annan användning än oljeframställning |
|
|
0709 90 39 |
Andra oliver, färska eller kylda |
|
|
0710 80 10 |
Oliver (råa, ångkokta eller kokta i vatten), frysta |
|
|
0711 20 |
Oliver tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd |
|
|
ex 0712 90 90 |
Oliver, torkade, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda |
|
|
2001 90 65 |
Oliver, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra |
|
|
ex 2004 90 30 |
Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta |
|
|
2005 70 |
Oliver, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, ej frysta |
|
c) |
1522 00 311522 00 39 |
Återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska vaxer som har samma egenskaper som olivolja |
|
|
2306 90 112306 90 19 |
Oljekakor och andra återstoder från utvinning av olivolja |
Artikel 2
Regleringsåret för de produkter som anges i artikel 1 skall börja den 1 juli och sluta den 30 juni följande år. Regleringsåret 2005/2006 skall dock inledas den 1 november 2005.
Artikel 3
Denna förordning skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av åtgärderna i rådets förordning (EG) nr 1782/2003.
Artikel 4
1. Användningen av de beskrivningar och definitioner för olivoljor och olivoljor av olivrestprodukter som anges i bilaga I skall vara obligatorisk när det gäller saluföring av de berörda produkterna inom varje medlemsstat, handel inom gemenskapen och, förutsatt att den överensstämmer med internationella obligatoriska regler, handel med tredjeländer.
2. Endast de oljor som anges i punkterna 1 a, 1 b, 3 och 6 i bilaga I får saluföras i detaljhandelsledet.
KAPITEL II
DEN INRE MARKNADEN
AVSNITT 1
SALUFÖRINGSNORMER
Artikel 5
1. De produkter som avses i artikel 1 a får omfattas av saluföringsnormerna, som bland annat avser klassificering efter kvalitet, förpackning och presentation. Hänsyn skall tas till teknisk produktion, saluföringskrav och förändringar av de metoder som används för att fastställa dessa produkters fysiska, kemiska och organoleptiska egenskaper.
De produkter som omfattas av sådana normer får endast saluföras i gemenskapen i enlighet med dessa normer.
2. Medlemsstaterna skall när det gäller produkter som omfattas av saluföringsnormer kontrollera att dessa produkter uppfyller nämnda normer och utdöma påföljder när så är nödvändigt. De skall informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av den här punkten.
3. Saluföringsnormerna och detaljerade bestämmelser för tillämpningen av den här artikeln och, i förekommande fall, analysmetoderna skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.
AVSNITT 2
STÖRNINGAR PÅ MARKNADEN
Artikel 6
1. Vid allvarliga störningar på marknaden i vissa regioner av gemenskapen får det, för att reglera marknaden, i enlighet med förfarandet i artikel 18.2, beslutas att organ som erbjuder tillräckliga garantier och som är godkända av medlemsstaterna ges tillstånd att ingå lagringsavtal för den olivolja som de saluför.
De åtgärder som avses i första stycket får bl.a. tillämpas när det genomsnittliga priset på marknaden under en representativ period är lägre än
|
— |
1 779 euro/ton för extra jungfruolja eller, |
|
— |
1 710 euro/ton för jungfruolja eller, |
|
— |
1 524 euro/ton för bomolja vars innehåll av fria fettsyror är 2 grader. Detta belopp skall minskas med 36,70 euro/ton för varje extra surhetsgrad. |
2. Ett stöd för genomförandet av de avtal som avses i punkt 1 får beviljas genom anbudsförfarande.
3. Det stödbelopp som avses i punkt 2 och tillämpningsföreskrifter för den här artikeln, särskilt när det gäller kvantiteter, kvalitet och lagringstid för de berörda oljorna, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 18,2 så att marknaden påverkas på ett avgörande sätt.
AVSNITT 3
AKTÖRSORGANISATIONER
Artikel 7
1. I denna förordning avses med ”aktörsorganisationer” godkända producentorganisationer, godkända branschorganisationer eller godkända organisationer för andra aktörer inom olivoljesektorn eller deras sammanslutningar.
2. I detta avsnitt avses med ”godkända branschorganisationer” rättsliga enheter som
|
— |
förenar företrädare för näringsverksamhet med anknytning till produktion och/eller saluföring och/eller bearbetning av de produkter som avses i artikel 1, |
|
— |
upprättas på initiativ av alla eller några av de organisationer eller sammanslutningar som de utgörs av, |
|
— |
har erkänts av den medlemsstat där verksamheten är förlagd. |
Artikel 8
1. De belopp som hålls inne av medlemsstaterna i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall säkerställa gemenskapsfinansiering av de treåriga arbetsprogram som ska upprättas av aktörernas organisationer på ett eller flera av följande områden:
|
a) |
Uppföljning och administrativ förvaltning av sektorn och marknaden för olivolja och bordsoliver. |
|
b) |
Förbättring av olivodlingens inverkan på miljön. |
|
c) |
Förbättring av produktionskvaliteten på olivolja och bordsoliver. |
|
d) |
Spårbarhetssystem, certifiering och upprätthållande av kvaliteten på olivolja och bordsoliver, särskilt kontroll av kvaliteten på olivolja som säljs till konsumenter, under ledning av nationella förvaltningar, |
|
e) |
Spridning av information om de åtgärder som genomförts av aktörernas organisationer med syfte att förbättra kvaliteten på olivoljan. |
2. Gemenskapsfinansieringen av de arbetsprogram som avses i punkt 1 får inte överstiga det stödbelopp som hålls inne av medlemsstaterna. Denna finansiering skall avse programmens stödberättigande kostnader med högst
|
— |
100 % för verksamhet i de områden som avses i 1 a och 1 b, |
|
— |
100 % för investeringar i fasta tillgångar och 75 % för annan verksamhet inom det område som avses i 1 c, |
|
— |
75 % för arbetsprogram som genomförs i minst tre tredjeländer eller icke-producerande medlemsstater av godkända aktörsorganisationer från minst två producerande medlemsstater i de områden som anges i 1 d och 1 e och 50 % för annan verksamhet inom dessa områden. |
Medlemsstaten skall stå för kompletterande finansiering med upp till 50 % av de kostnader som inte täcks av gemenskapsfinansieringen.
3. Medlemsstaterna skall kontrollera att villkoren för att få gemenskapsfinansiering är uppfyllda. För detta ändamål skall de genomföra en revision av arbetsprogrammen och ta fram en kontrollplan i vilken det ingår stickprov som fastställts genom riskanalys och som omfattar minst 30 % per år av producentorganisationerna och samtliga övriga aktörsorganisationer som får gemenskapsfinansiering i enlighet med den här artikeln.
Artikel 9
I enlighet med förfarandet i artikel 18,2 skall detaljerade bestämmelser fastställas för
|
a) |
villkoren för att godkänna aktörernas organisationer och sammanslutningar av dessa, |
|
b) |
typerna av stödberättigande verksamhet enligt program på de områden som avses i artikel 8.1 a–8.1 e, |
|
c) |
de förfaranden som medlemsstaterna skall använda för att godkänna programmen, |
|
d) |
de åtgärder som avser kontroll och påföljder samt revision av arbetsprogrammen, |
|
e) |
andra typer av åtgärder som skulle kunna behövas för genomförandet av det här avsnittet. |
KAPITEL III
HANDEL MED TREDJELÄNDER
Artikel 10
1. För import till gemenskapen av produkter med något av KN-numren 1509, 1510 00, 0709 90 39, 0711 20 90, 2306 90 19, 1522 00 31, 1522 00 39 skall en importlicens visas upp.
Importlicenser skall utfärdas av medlemsstaterna till varje sökande, oavsett dennes etableringsort inom gemenskapen.
2. Importlicenser skall gälla inom hela gemenskapen. Licenserna skall utfärdas mot att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras under licensens giltighetstid. Med undantag för fall av force majeure, skall säkerheten helt eller delvis anses förverkad om importen inte genomförs eller endast delvis genomförs inom denna period.
3. När så är nödvändigt för att följa marknadsutvecklingen kan det, i enlighet med förfarandet i artikel 18.2, beslutas att en exportlicens skall visas upp vid export från gemenskapen av produkterna i förteckningen i artikel 1 a.
4. Giltighetstiden för licenserna och andra tillämpningsföreskrifter för den här artikeln skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.
Artikel 11
1. Om inte annat föreskrivs i den här förordningen, skall tullsatserna i Gemensamma tulltaxan gälla för de produkter som avses i artikel 1.
2. Om marknadspriset för olivolja i gemenskapen markant skulle överstiga 1,6 gånger det genomsnittliga pris som föreskrivs i artikel 6,1 andra stycket, under en period av minst tre månader, får det, i enlighet med förfarandet i artikel 18.2, genom undantag från punkt 1 och för att säkerställa att gemenskapsmarknaden får adekvat tillgång till olivolja genom import från icke-medlemsstater, beslutas att
|
— |
tillämpningen av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan för olivolja helt eller delvis upphävs och närmare bestämmelser för detta upphävande fastställs, |
|
— |
det öppnas en importkvot för olivolja med nedsättning av tullsatserna i Gemensamma tulltaxan och förfarandet för förvaltningen av denna kvot fastställs. |
Dessa åtgärder skall tillämpas under en period som inte är längre än absolut nödvändigt och som under alla omständigheter inte får fortsätta efter utgången av det berörda regleringsåret.
Artikel 12
1. De allmänna reglerna för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen och de särskilda reglerna för tillämpning av denna, skall gälla för klassificeringen av de produkter som omfattas av den här förordningen. Den tullnomenklatur som följer av tillämpningen av den här förordningen skall införlivas i Gemensamma tulltaxan.
2. Om inte annat föreskrivs i den här förordningen eller enligt bestämmelser som antas i enlighet härmed, skall följande vara förbjudet i handeln med tredjeländer:
|
a) |
Uttag av en avgift som har samma verkan som tull. |
|
b) |
Tillämpning av någon form av kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan. |
Artikel 13
I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaderna för olivolja och bordsoliver skall fungera korrekt får tillämpning av aktiv förädling när det gäller produkterna i artikel 1 a och 1 b, helt eller delvis förbjudas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.
Artikel 14
1. Om gemenskapsmarknaden för en eller flera av de produkter som anges i artikel 1 på grund av import eller export påverkas eller hotas av allvarliga störningar som skulle kunna äventyra uppnåendet av de mål som anges i artikel 33 i fördraget, får lämpliga åtgärder vidtas i samband med handeln med länder som inte är medlemmar i WTO till dess att sådan störning eller hot om störning har upphört.
2. Om situationen enligt punkt 1 uppstår, skall kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om nödvändiga åtgärder. Medlemsstaterna skall underrättas om sådana åtgärder, vilka skall träda i kraft omedelbart. Om kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat, skall den fatta beslut om detta inom tre arbetsdagar från det att begäran tagits emot.
3. En medlemsstat får inom tre arbetsdagar från och med underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om sådana åtgärder till rådet. Rådet skall sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva beslutet i fråga inom en månad efter den dag då det hänskjutits till rådet.
4. Bestämmelserna i den här artikeln skall tillämpas med beaktande av de skyldigheter som följer av avtal som ingåtts i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.
KAPITEL IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 15
Om inte annat följer av den här förordningen skall artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget tillämpas på produktion av och handel med de produkter som förtecknas i artikel 1.
Artikel 16
Åtgärder som vidtas av medlemsstaterna för att höja priset på andra vegetabiliska oljor i förhållande till priset på olivolja för att säkerställa en avsättning för nationellt producerad olivolja skall vara oförenliga med tillämpningen av den här förordningen.
Artikel 17
Medlemsstaterna och kommissionen skall meddela varandra de uppgifter som behövs för att tillämpa den här förordningen och för att uppfylla internationella krav om olivolja och bordsoliver.
För fastställande av vilka uppgifter som krävs och hur de skall överföras och spridas skall bestämmelser antas i enlighet med förfarandet i artikel 18.2.
Artikel 18
1. Kommissionen skall biträdas av Förvaltningskommittén för olivolja och bordsoliver (nedan kallad ”kommittén”).
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 4,3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 19
De nödvändiga och motiverade åtgärder som behövs för att i brådskande fall lösa praktiska och specifika problem skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 18. Sådana åtgärder får avvika från vissa delar av den här förordningen, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.
Artikel 20
Förordning (EG) nr 1258/1999 och bestämmelser för tillämpningen av denna skall gälla för de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig i samband med att de uppfyller sina förpliktelser enligt den här förordningen.
KAPITEL V
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 21
Förordning nr 136/66/EEG ändras enligt följande:
|
1) |
Artikel 5.2 skall ersättas med följande: ”2. Från och med regleringsåret 1998/99 skall det produktionsstöd per enhet som föreskrivs i punkt 1 uppgå till 1322,50 euro per ton”. |
|
2) |
I artikel 20d.1 skall ”för regleringsåren 1998/99–2003/04” ersättas med ”från och med regleringsåret 1998/99”. |
Artikel 22
I artikel 5 i förordning (EEG) nr 1638/98 skall första stycket utgå.
Artikel 23
Förordning (EG) nr 1873/2002 ändras enligt följande:
|
1) |
I artikel 2 skall ”för regleringsåren 2002/03 och 2003/04” ersättas med ”från och med regleringsåret 2002/03”. |
|
2) |
I artikel 3 skall ”för regleringsåren 2002/03 och 2003/04” ersättas med ”från och med regleringsåret 2002/03”. |
Artikel 24
1. Förordningarna nr 136/66/EEG, (EEG) nr 154/75, (EEG) nr 2754/78, (EEG) nr 3519/83, (EEG) nr 2261/84, (EEG) nr 2262/84, (EEG) nr 3067/85, (EEG) nr 1332/92, (EEG) nr 2159/92, (EEG) nr 3815/92, (EG) nr 1414/97, (EG) nr 1638/98 och (EG) nr 1873/2002 skall upphöra att gälla den 1 november 2005.
De bestämmelser som krävs för administration och kontroll av produktionsstöd skall dock fortfarande tillämpas på administration och kontroll av produktionsstöd avseende alla regleringsår till och med regleringsåret 2004/05.
Hänvisningar till den upphävda förordning nr 136/66/EEG skall anses som hänvisningar till denna förordning.
2. Övergångsbestämmelser får antas enligt förfarandet i artikel 18.2.
Artikel 25
Bilagan till förordning (EEG) nr 827/68 skall härmed ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 26
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med regleringsåret 2005/2006. Artiklarna 21–23 skall dock gälla från och med den 1 november 2004.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA I
BETECKNINGAR OCH DEFINITIONER PÅ OLIVOLJA OCH OLJA AV OLIVRESTPRODUKTER ENLIGT ARTIKEL 4
1. Jungfruolja
Olja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som innebär att oljan inte har förändrats och inte har genomgått någon annan behandling än tvättning, dekantering, centrifugering och filtrering, med uteslutande av olja som utvunnits med hjälp av lösningsmedel eller hjälpmedel med kemisk eller biokemisk verkan eller genom omestring, eller blandningar med andra oljor.
Jungfruolja skall endast klassificeras och betecknas enligt följande:
a) Extra jungfruolja
Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,8 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
b) Jungfruolja
Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 2 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
c) Bomolja
Jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på mer än 2 g/100 g och/eller med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
2. Raffinerad olivolja
Olivolja som erhålls genom raffinering av jungfruolja med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 0,3 g per 100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
3. Olivolja – sammansatt av raffinerad olivolja och jungfruolja
Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olivolja och jungfruolja av en annan kategori än bomolja och med ett innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, på högst 1 g/100 g och med övriga egenskaper motsvarande dem som fastställts för denna kategori.
4. Oraffinerad olja av olivrestprodukter
Olja som erhålls av olivrestprodukter genom behandling med lösningsmedel eller genom fysiska processer eller olja som med undantag för vissa egenskaper motsvarar bomolja. Oljan får dock inte ha utvunnits genom omestring och får heller inte ha blandats med oljor av annan typ, och dess övriga egenskaper skall motsvara dem som fastställts för denna kategori.
5. Raffinerad olivolja av olivrestprodukter
Olja som erhålls genom raffinering av olja av olivrestprodukter och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 0,3 g per 100 g. Oljans övriga egenskaper skall motsvara dem som fastställts för denna kategori.
6. Olivolja av olivrestprodukter
Olja som utgörs av en blandning av raffinerad olja av olivrestprodukter och annan jungfruolja än bomolja och vars innehåll av fria fettsyror, uttryckt som oljesyra, inte får överstiga 1 g/100 g. Oljans övriga egenskaper skall motsvara dem som fastställts för denna kategori.
BILAGA II
Bilagan till förordning (EEG) nr 827/68 skall härmed ändras på följande sätt:
|
1) |
Efter beskrivningen av produkterna med KN-nummer 1108 20 00 (”— Inulin”) skall följande införas:
|
|
2) |
Efter beskrivningen av produkterna med KN-nummer 1503 00 (”Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda”) skall följande införas:
|
|
3) |
Efter beskrivningen av produkterna med KN-nummer 2302 50 00 (”— Av baljväxter”) skall följande införas:
|
(1) Yttrandet avgivet den 10 mars 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(2) Yttrandet avgivet den 25 februari 2004 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 864/2004 (se sidan 48 i detta nummer av EUT).
(4) EGT 172, 30.9.1966, s. 3025/66. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1513/2001 (EGT L 201, 26.7.2001, s. 4).
(5) Rådets förordning (EEG) nr 154/75 av den 21 januari 1975 om inrättandet av ett register över olivodlingar i de olivoljeproducerande medlemsstaterna (EGT L 19, 24.1.1975, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3788/85 (EGT L 367, 31.12.1985, s. 1).
(6) Rådets förordning (EEG) nr 2754/78 av den 23 november 1978 om intervention inom olivoljesektorn (EGT L 331, 28.11.1978, s. 13). Förordningen ändrad genom förordning (EEG) nr 2203/90 (EGT L 201, 31.7.1990, s. 5).
(7) Rådets förordning (EEG) nr 3519/83 av den 12 december 1983 om vissa åtgärder för sura oljor från raffinering av biprodukter från olivolja eller olja av pressrester av oliver (EGT L 352, 15.12.1983, s. 2).
(8) Rådets förordning (EEG) nr 2261/84 av den 17 juli 1984 om allmänna bestämmelser om beviljande av stöd för framställning av olivolja och stöd till organisationer för producenter av olivolja (EGT L 208, 3.8.1984, s. 3). Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2366/98 (EGT L 293, 31.10.1998, s. 50).
(9) Rådets förordning (EEG) nr 2262/84 av den 17 juli 1984 om särskilda bestämmelser för olivolja (EGT L 208, 3.8.1984, s. 11). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2292/2001 (EGT L 308, 27.11.2001, s. 1).
(10) Rådets förordning (EEG) nr 3067/85 av den 29 oktober 1985 om uppställande av kriterier för att hålla beredskap på den gemensamma marknaden av vegetabilisk olja att tillhandahållas som livsmedelsbistånd EGT L 290, 1.11.1985, s. 96).
(11) Rådets förordning (EEG) nr 1332/92 av den 18 maj 1992 om särskilda bestämmelser för bordsoliver (EGT L 145, 27.5.1992, s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2826/2000 (EGT L 328, 23.12.2000, s. 2).
(12) Rådets förordning (EEG) nr 2159/92 av den 23 juli 1992 om finansiering av utgifterna för upprättandet och uppdateringen av registret över olivodling (EGT L 217, 31.7.1992, s. 8).
(13) Rådets förordning (EEG) nr 3815/92 av den 28 december 1992 om tillämpningen av det gemensamma interventionspriset för olivolja i Spanien (EGT L 387, 31.12.1992, s. 9).
(14) Rådets förordning (EG) nr 1414/97 av den 22 juli 1997 om fastställande för regleringsåret 1997/98 av priser, stöd och procentsatser för stöd som skall gälla inom olivoljesektorn samt av största garanterad kvantitet (EGT L 196, 24.7.1997, s. 4).
(15) Rådets förordning (EG) nr 1638/98 av den 20 juli 1998 om ändring av förordning nr 136/66/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT L 210, 28.7.1998, s. 32). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1513/2001 (EGT L 201, 26.7.2001, s. 4).
(16) Rådets förordning (EG) nr 1873/2002 av den 14 oktober 2002 om fastställande av gränserna för gemenskapsfinansiering av de arbetsprogram som utarbetas av godkända producentorganisationer för olivolja enligt förordning (EG) nr 1638/98 och om undantag från förordning nr 136/66/EEG (EGT L 284, 22.10.2002, s. 1).
(17) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(18) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.
(19) EGT L 151, 30.6.1998, s. 16. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1272/2002 (EGT L 184, 13.7.2002, s. 7).
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/51 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 866/2004 av den 29 april 2004 om en ordning enligt artikel 2 i protokoll nr 10 till anslutningsakten
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 866/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 866/2004
av den 29 april 2004
om en ordning enligt artikel 2 i protokoll nr 10 till anslutningsakten
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av protokoll nr 10 om Cypern till akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (1), särskilt artikel 2 i denna,
med beaktande av protokoll nr 3 om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern (2) till nämnda anslutningsakt, särskilt artikel 6 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Europeiska rådet har vid upprepade tillfällen betonat att det avgjort föredrar en anslutning av ett återförenat Cypern. Någon allsidig lösning har tyvärr ännu inte uppnåtts. I enlighet med punkt 12 i slutsatserna från Europeiska rådet i Köpenhamn angav rådet den 26 april 2004 huvuddragen i sin ståndpunkt om den nuvarande situationen på ön. |
|
(2) |
I avvaktan på en lösning har därför tillämpningen av gemenskapens regelverk vid anslutningen i enlighet med artikel 1.1 i protokoll nr 10 uppskjutits i de områden av Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen. |
|
(3) |
I enlighet med artikel 2.1 i protokoll nr 10 gör detta uppskov det nödvändigt att fastställa villkoren för att tillämpa de relevanta bestämmelserna i EU-rätten på linjen mellan de ovan nämnda områdena och de områden där Republiken Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen. För att säkerställa att dessa bestämmelser är effektiva måste deras tillämpning utsträckas till att omfatta gränsen mellan de områden där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands östra suveräna basområde. |
|
(4) |
Eftersom ovan nämnda linje inte utgör en yttre gräns för EU, behöver särskilda bestämmelser vad gäller passage för varor, tjänster och personer fastställas, och det är Republiken Cypern som har huvudansvaret för detta. Eftersom de ovan nämnda områdena tillfälligt ligger utanför gemenskapens tull- och skatteområde och utanför området med frihet, säkerhet och rättvisa, bör de särskilda bestämmelserna säkerställa en motsvarande skyddsnivå för Europeiska unionens säkerhet med avseende på olaglig invandring och hot mot den allmänna ordningen samt av Europeiska unionens ekonomiska intressen när det gäller rörlighet för varor. Rörlighet för djur och animalieprodukter kommer att vara förbjuden tills det finns tillräckligt med information att tillgå om djurhälsostatus i de ovan nämnda områdena. |
|
(5) |
I artikel 3 i protokoll nr 10 anges det uttryckligen att åtgärder som syftar till att främja den ekonomiska utvecklingen i de ovan nämnda områdena inte hindras på grund av uppskovet med tillämpningen av regelverket. Denna förordning är avsedd att underlätta handel och andra förbindelser mellan de ovan nämnda områdena och de områden där Republiken Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen, samtidigt som den säkerställer att lämpliga skyddsstandarder bibehålls enligt ovan. |
|
(6) |
När det gäller personer tillåts enligt Republiken Cyperns regerings politik passage av linjen för alla medborgare i Republiken Cypern, EU-medborgare och medborgare i tredje land som lagligen uppehåller sig i norra delen av Cypern, samt för alla EU-medborgare och medborgare i tredje land som rest in till ön via regeringskontrollerade områden. |
|
(7) |
Samtidigt som Republiken Cyperns regerings legitima angelägenheter beaktas, är det nödvändigt att göra det möjligt för EU-medborgare att utöva sina rättigheter till fri rörlighet inom EU och att fastställa minimibestämmelser för att utföra personkontroll vid linjen och att säkerställa en effektiv övervakning av linjen, i syfte att bekämpa olaglig invandring av medborgare i tredje land samt varje hot mot den allmänna säkerheten och den allmänna ordningen. Det är också nödvändigt att fastställa på vilka villkor tredjelandsmedborgare skall tillåtas passera linjen. |
|
(8) |
När det gäller personkontroller bör denna förordning inte påverka bestämmelserna i protokoll nr 3, särskilt artikel 8 i detta. |
|
(9) |
Denna förordning påverkar inte på något sätt Förenta nationernas mandat i buffertzonen. |
|
(10) |
Eftersom varje ändring av Republiken Cyperns regerings politik beträffande linjen kan medföra problem när det gäller överensstämmelsen med de bestämmelser som införs genom denna förordning, bör sådana ändringar meddelas kommissionen innan de träder i kraft, så att kommissionen kan vidta lämpliga initiativ för att undvika inkonsekvenser. |
|
(11) |
Kommissionen bör också ha rätt att ändra bilagorna I och II till denna förordning i syfte att reagera på eventuella förändringar som kräver omedelbara åtgärder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Definitioner
I denna förordning avses med:
|
1. |
linje:
|
|
2. |
medborgare i tredje land: varje person som inte är medborgare i unionen enligt artikel 17.1 i EG-fördraget. |
Hänvisningar i denna förordning till områden där Republiken Cyperns regering inte utövar faktisk kontroll gäller endast områden inom Republiken Cypern.
AVDELNING II
PASSAGE FÖR PERSONER
Artikel 2
Personkontroller
1. Republiken Cypern skall utföra kontroller av alla personer som passerar linjen, i syfte att bekämpa olaglig invandring av medborgare i tredje land och att avslöja och förebygga varje hot mot den allmänna säkerheten och den allmänna ordningen. Dessutom skall fordon och föremål som medförs av personer vid passage av linjen kontrolleras.
2. Alla personer skall underkastas åtminstone en sådan kontroll, så att deras identitet kan fastställas.
3. Medborgare i tredje land skall tillåtas passera linjen endast om de
|
a) |
innehar antingen ett uppehållstillstånd utfärdat av Republiken Cypern eller en giltig resehandling och, om så krävs, ett giltigt visum för Republiken Cypern, och |
|
b) |
inte utgör något hot mot den allmänna ordningen eller den allmänna säkerheten. |
4. Linjen skall passeras enbart vid de övergångsställen som godkänts av de behöriga myndigheterna i Republiken Cypern. En förteckning över dessa övergångsställen återfinns i bilaga I.
5. Personkontroller vid gränsen mellan det östra suveräna basområdet och de områden där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen skall utföras i enlighet med artikel 5.2 i protokoll nr 3 till anslutningsakten.
Artikel 3
Övervakning av linjen
Republiken Cypern skall övervaka hela linjen effektivt, på ett sådant sätt att människor avskräcks från att försöka kringgå kontrollerna vid de övergångsställen som avses i artikel 2.4.
AVDELNING III
PASSAGE FÖR VAROR
Artikel 4
Behandling av varor som kommer från de områden där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6 får varor införas i de områden, där Republiken Cyperns regering utövar faktisk kontroll, under förutsättning att de i sin helhet har framställts i de områden där Republiken Cyperns regering inte har faktisk kontroll eller har genomgått den sista väsentliga och ekonomiskt berättigade bearbetningen eller behandlingen, vilken skedde i ett företag utrustat för det ändamålet, i den mening som avses i artiklarna 23 och 24 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (3), i de områden där Republiken Cyperns regering inte har faktisk kontroll.
2. Dessa varor skall inte vara föremål för tullar eller andra avgifter med motsvarande verkan eller av kravet på tulldeklaration, under förutsättning att de inte är berättigade för exportbidrag eller interventionsåtgärder. För att säkerställa effektiva kontroller skall de kvantiteter som passerar linjen registreras.
3. Varorna skall passera linjen endast vid de övergångsställen som förtecknas i bilaga I samt övergångsställena Pergamos och Strovilia, som lyder under det östra suveräna basområdet.
4. Varorna skall vara föremål för de krav och underkastas de kontroller som krävs enligt EG-lagstiftningen, i enlighet med bilaga II.
5. Varorna skall åtföljas av ett dokument som utfärdats av den turkcypriotiska handelskammaren, för detta ändamål vederbörligen befullmäktigad av kommissionen i överenskommelse med Republiken Cyperns regering, eller av ett annat organ som befullmäktigats därtill i överenskommelse med den senare. Den turkcypriotiska handelskammaren eller ett annat vederbörligen befullmäktigat organ kommer att behålla registreringarna av alla sådana utfärdade dokument, så att kommissionen kan övervaka typen och volymen av varor som passerar linjen samt deras överensstämmelse med bestämmelserna i denna artikel.
6. Efter det att varorna passerat linjen till de områden där Republiken Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen skall de behöriga myndigheterna i Republiken Cypern kontrollera att det dokument som avses i punkt 5 är äkta och att uppgifterna i det motsvarar sändningen.
7. Republiken Cypern skall behandla de varor som avses i punkt 1 som om de inte importerades i den mening som avses i artikel 7.1 i rådets direktiv 77/388/EEG (4) och artikel 5 i rådets direktiv 92/12/EEG (5), förutsatt att varorna är avsedda för konsumtion i Republiken Cypern.
8. Punkt 7 skall inte ha någon inverkan på Europeiska gemenskapernas egna medel som härrör från mervärdesskatt.
9. Det skall vara förbjudet att föra levande djur och animalieprodukter över linjen.
10. Myndigheterna i det östra suveräna basområdet får tillåta att den turkcypriotiska befolkningen i byn Pyla på traditionellt sätt anskaffar varor från de områden där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen. Myndigheterna skall noggrant övervaka att varorna till sin mängd och sin beskaffenhet motsvarar det avsedda ändamålet.
11. Varor som uppfyller villkoren i punkterna 1–10 skall ha status som gemenskapsvaror i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EEG) nr 2913/92.
12. Denna artikel skall tillämpas omedelbart från och med den 1 maj 2004 på varor som i sin helhet har framställts i områden där Republiken Cyperns regering inte har faktisk kontroll och som uppfyller bestämmelserna i bilaga II. För övriga varor skall det fullständiga genomförandet av denna artikel vara föremål för särskilda regler som fullt ut beaktar den särskilda situationen på ön Cypern på grundval av ett kommissionsbeslut som skall antas så snart som möjligt och senast inom 2 månader från antagandet av denna förordning. I detta syfte skall kommissionen biträdas av en kommitté och artiklarna 3 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG (6) skall tillämpas.
Artikel 5
Varor som sänds till de områden där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen
1. De varor som får passera linjen skall inte vara föremål för exportformaliteter. På begäran skall dock Republiken Cyperns myndigheter lägga fram motsvarande nödvändiga dokumentation, varvid Cyperns nationella lagstiftning skall respekteras fullt ut.
2. För jordbruksprodukter och bearbetade jordbruksprodukter som passerar linjen skall exportbidrag inte utbetalas.
3. Leverans av varor skall inte undantas från skatteplikt enligt artikel 15.1 och 15.2 i direktiv 77/388/EEG.
4. Befordran av varor, vilkas utförsel eller export från gemenskapens tullområde enligt gemenskapslagstiftningen är förbjuden eller omfattas av krav på tillstånd, begränsningar, tullar eller andra avgifter på export, skall vara förbjuden.
Artikel 6
Lättnader för personer som passerar linjen
Rådets direktiv 69/169/EEG (7) skall inte tillämpas, men varor i det personliga bagage som tillhör personer som passerar linjen, inbegripet högst 20 cigaretter och 1/4 liter spritdrycker, skall vara befriade från omsättningsskatt och punktskatt om varuinförseln inte har kommersiell karaktär och varornas samlade värde inte överstiger 30 euro per person. Personer under 17 år som passerar linjen skall inte vara befriade från omsättningsskatt och punktskatt på tobaksvaror och alkoholdrycker.
AVDELNING IV
TJÄNSTER
Artikel 7
Beskattning
När tjänster tillhandahålls över linjen för och av personer som är etablerade eller har sin stadigvarande adress eller normalt är bosatta i de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen, skall dessa tjänster för mervärdesskatteändamål anses ha tillhandahållits eller mottagits av personer som är etablerade eller har sin stadigvarande adress eller normalt är bosatta i de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering utövar den faktiska kontrollen.
AVDELNING V
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 8
Genomförande
Republiken Cyperns myndigheter och myndigheterna i det östra suveräna basområdet på Cypern skall vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att bestämmelserna i denna förordning till fullo efterlevs och för att förhindra att de kringgås.
Artikel 9
Anpassning av bilagorna
Kommissionen får i överenskommelse med Cyperns regering ändra bilagorna till denna förordning. Innan bilagorna ändras skall kommissionen samråda med den turkcypriotiska handelskammaren eller annat organ som vederbörligen befullmäktigats av Republiken Cyperns regering enligt artikel 4.5, samt med Förenade kungariket om de suveräna basområdena berörs. När kommissionen ändrar bilaga II skall den följa det lämpliga förfarande som det hänvisas till i den relevanta gemenskapslagstiftningen angående det ämne som är föremål för ändringen.
Artikel 10
Ändring av politiken
Varje ändring i Republiken Cyperns regerings politik rörande passage för personer eller varor skall få verkan först efter det att de föreslagna ändringarna meddelats kommissionen och kommissionen inte inom en månad gjort några invändningar mot dessa ändringar. Kommissionen får, om det är lämpligt, och, om de suveräna basområdena berörs, efter samråd med Förenade kungariket, föreslå ändringar av denna förordning för att säkerställa överensstämmelsen mellan de nationella bestämmelser och de EU-bestämmelser som skall tillämpas på linjen.
Artikel 11
Översyn och övervakning av förordningen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.12 skall kommissionen, med början senast ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft, årligen till rådet rapportera om genomförandet av förordningen och om den situation som är resultatet av dess tillämpning, varvid lämpliga förslag till ändringar skall åtfölja denna rapport, om det är nödvändigt.
2. Kommissionen skall särskilt behandla tillämpningen av artikel 4 i denna förordning och handelsmönstren mellan de områden där Republiken Cyperns regering har faktisk kontroll och de områden där den inte har faktisk kontroll, inklusive mängden av och värdet på handeln och handlade produkter.
3. Varje medlemsstat får begära att rådet anmodar kommissionen att behandla och lämna rapport till det inom en särskild tidsfrist beträffande alla frågor av vikt som uppstår till följd av denna förordnings tillämpning.
4. Om det skulle uppstå en nödsituation som vållar ett hot mot eller risk för folkhälsan eller djurs hälsa eller växtskyddet, skall de vederbörliga förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen i bilaga II tillämpas. Om det skulle uppstå andra nödsituationer eller om andra oegentligheter eller exceptionella omständigheter skulle uppstå, vilka kräver omedelbara åtgärder, får kommissionen i samråd med Republiken Cyperns regering genast tillämpa sådana åtgärder som är strikt nödvändiga för att avhjälpa situationen. Vidtagna åtgärder skall hänskjutas till rådet inom tio arbetsdagar. Rådet får, med kvalificerad majoritet och inom 21 arbetsdagar från mottagandet av kommissionens anmälan, ändra, justera eller ogiltigförklara de åtgärder som kommissionen vidtagit.
5. Varje medlemsstat får anmoda kommissionen att till vederbörlig ständig kommitté eller förvaltningskommitté lämna närmare uppgifter om mängd, värde och produkter som passerar linjen, under förutsättning att medlemsstaten ger en månads varsel för sin begäran.
Artikel 12
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som Republiken Cypern ansluter sig till Europeiska unionen.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg, den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA I
Förteckning över övergångsställen som avses i artikel 2.4
|
— |
Ledra Palace |
|
— |
Agios Dhometios |
BILAGA II
Krav och kontroller som avses i artikel 4.4
|
— |
Krav och kontroller för veterinär säkerhet, fytosanitär säkerhet och livsmedelssäkerhet i enlighet med vad som föreskrivs i åtgärder som antagits enligt artikel 37 (f.d. 43) och/eller artikel 152.4 b i EG-fördraget. I synnerhet relevanta växter och andra föremål skall ha genomgått fytosanitära kontroller av vederbörligen auktoriserade experter för att bekräfta att bestämmelserna i EU:s fytosanitära lagstiftning (rådets direktiv 2000/29/EG (8)) uppfylls innan de passerar över linjen till de områden där Republiken Cypern har faktisk kontroll. |
(1) EUT L 236, 23.9.2003, s. 955.
(2) EUT L 236, 23.9.2003, s. 940.
(3) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt.
(4) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/15/EG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 61).
(5) EGT L 76, 23.3.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L122, 16.5.2003, s. 36).
(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(7) EGT L 133, 4.6.1969, s. 6. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2000/47/EG (EGT L 193, 29.7.2000, s. 73).
(8) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/31/EG (EUT L 85, 23.3.2004, s. 18).
|
9.6.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 206/57 |
Rättelse till rådets förordning (EG) nr 867/2004 av den 29 april 2004 om ändring av förordning (EG) nr 2287/2003 om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
( Europeiska unionens officiella tidning L 161 av den 30 april 2004 )
Förordning (EG) nr 867/2004 skall vara som följer:
RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 867/2004
av den 29 april 2004
om ändring av förordning (EG) nr 2287/2003 om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 24 i denna och bilaga XII till denna,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (1), särskilt artikel 20 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
(1) |
Internationella fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) antog vid sitt årliga möte den 3 oktober 2003 en rekommendation om fördelningen av sill i Rigabukten. Nödvändiga åtgärder bör vidtas på gemenskapsnivå för att införliva rekommendationen med gemenskapslagstiftningen dagen efter anslutningsdagen för Estland, Lettland, Litauen och Polen. |
|
(2) |
IBFSC antog i mars 2004 en rekommendation om att tillåta en ökning av TAC för torsk i Östersjön. Den rekommendationen bör införlivas med gemenskapslagstiftningen. |
|
(3) |
Inom ramen för det bilaterala fiskeavtalet med Ryska federationen, har Lettland utverkat en överenskommelse om ömsesidigt tillträde till torsk och skarpsill. Överenskommelsen gäller endast den lettiska zonen av EG:s vatten. De nödvändiga åtgärderna bör vidtas för att genomföra överenskommelsen i gemenskapens lagstiftning. |
|
(4) |
Gemenskapens fiskemöjligheter i norska vatten och Norges fiskemöjligheter i gemenskapens vatten för 2004 fastställs preliminärt i bilagorna I B, I C och VII till förordning (EG) nr 2287/2003 (2) i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för 2004. I de gemensamma slutsatserna från fiskeöverläggningarna mellan Europeiska gemenskapen och Norge av den 24 januari beslutade man att lämna rekommendationer till respektive parts myndigheter om fiskemöjligheter i varandras vatten under 2004. De åtgärder som är nödvändiga för att införa resultaten av dessa överläggningar i gemenskapslagstiftningen bör vidtas. |
|
(5) |
Flexibilitet i kvoten för tunga i zon II Nordsjön bör tillåtas för att få bättre överensstämmelse mellan kvoter för plattfisk i Nordsjön och minska mängden fångst som kastas överbord. |
|
(6) |
Enligt bilaga XII till 2003 års anslutningsfördrag har Polen rätt till en sillkvot i zonerna I och II. |
|
(7 |
I enlighet med förfarandet i fiskeavtalet mellan, å ena sidan, Europeiska ekonomiska gemenskapen och, å andra sidan, Danmarks regering och Färöarnas landsstyre (3) har gemenskapen hållit samråd med Färöarna om tillträde till fiske av atlantoskandisk sill i vatten norr om 62°N. |
|
(8) |
För att säkerställa att släpredskap med Bacoma-fönster är den enda typ av redskap som används vid torskfiske i gemenskapens vatten i Östersjön bör det inte vara tillåtet att förvara andra typer av redskap ombord. |
|
(9) |
För att undvika onödigt socialt och ekonomiskt lidande bör fiskeverksamhet som inte innebär fångst av torsk tillåtas inom det område väster om Skottland som är stängt för torskfiske, bara verksamheten är klart definierad, möjlig att kontrollera och inte orsakar ytterligare risker för det återstående torskbeståndet. |
|
(10) |
Nya uppgifter om fördelningen av fångster av torsk och kolja antyder att vissa områden med stor förekomst av kolja men förhållandevis liten förekomst av torsk omotiverat införlivades i det ”skyddsområde för torsk” som definieras i bilaga IV. Dessutom uteslöts några områden med förhållandevis stor förekomst av torsk. Den geografiska avgränsningen av skyddsområdet för torsk måste därför ändras. |
|
(11) |
Bevarandeåtgärderna bör inte hindra insamling av vetenskapliga uppgifter som behövs för förvaltningen. Fiske i vetenskapligt syfte bör därför tillåtas i områden där fiskeverksamhet är förbjuden. |
|
(12) |
Vissa räknefel har rättats och språkliga förbättringar har gjorts. |
|
(13) |
För att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare är det viktigt att fiskena görs tillgängliga snarast möjligt. Ett undantag måste därför beviljas från den sexveckorsperiod som anges i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. |
|
(14) |
Förordning (EG) nr 2287/2003 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Bilagorna I A, I B, I C, II, IV och VII till förordning (EG) nr 2287/2003 skall ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Punkt 1 i bilagan skall tillämpas från och med dagen efter anslutningsdagen för Estland, Lettland, Litauen och Polen.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 29 april 2004.
På rådets vägnar
M. McDOWELL
Ordförande
BILAGA
Bilagorna till förordning (EG) nr 2287/2003 skall ändras på följande sätt:
1) I bilaga I A:
|
a) |
Uppgifterna om arten sill/strömming i zon IIIbcd skall ersättas med följande:
|
|
b) |
Följande skall läggas till efter uppgifterna om arten sill/strömming i zon IIIbcd:
|
|
c) |
Uppgifterna om arten torsk i zon delområdena 25–32 (gemenskapens vatten) skall ersättas med följande:
|
|
d) |
Uppgifterna om arten skarpsill i zon IIIbcd (gemenskapens vatten) skall ersättas med följande:
|
2) I bilaga I B:
|
a) |
Uppgifterna om arterna tobisfiskar i zon IIa Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön skall ersättas med följande:
|
|
b) |
Uppgifterna om arten sill/strömming i zonerna: Skagerrak och Kattegatt, Norska vatten söder om 62° N skall ersättas med följande:
|
|
c) |
Uppgifterna om arten torsk i zon Norska vatten söder om 62° N skall ersättas med följande:
|
|
d) |
Uppgifterna om arten kolja i zonerna: Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (gemenskapens vatten), IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön, Norska vatten söder om 62° N skall ersättas med följande:
Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna:
|
|
e) |
Uppgifterna om arten nordhavsräka i zon Norska vatten söder om 62° N skall ersättas med följande:
|
|
f) |
Uppgifterna om arten rödspätta i zon IIa (gemenskapens vatten) Nordsjön skall ersättas med följande:
Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna:
|
|
g) |
Uppgifterna om arten gråsej i zon Norska vatten söder om 62° N skall ersättas med följande:
|
|
h) |
Uppgifterna om arten makrill i zon IIa (gemenskapens vatten), Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (gemenskapens vatten), Nordsjön skall ersättas med följande:
Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna:
|
|
i) |
Uppgifterna om arten tunga i zon II, Nordsjön skall ersättas med följande:
|
|
j) |
Uppgifterna om arten Andra arter i gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, VIa norr om 56° 30'N skall ersättas med följande:
|
|
k) |
Alla fotnoter med texten ”Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för 2004” skall utgå. |
3) I bilaga I C:
|
a) |
Uppgifterna om arten sill/strömming i zon I, II (gemenskapens vatten och internationella vatten) skall ersättas med följande:
Särskilda villkor Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna:
|
|
b) |
Uppgifterna om arten torsk i zon I, II (norska vatten) skall ersättas med följande:
|
|
c) |
Uppgifterna om arten lodda i zon V, XIV (Grönlands vatten) skall ersättas med följande:
|
|
d) |
Uppgifterna om arten kolja i zon I, II (norska vatten) skall ersättas med följande:
|
|
e) |
Uppgifterna om arten nordhavsräka i zon V, XIV (Grönlands vatten) skall ersättas med följande:
|
|
f) |
Uppgifterna om arten liten hälleflundra i zon V, XIV (Grönlands vatten) skall ersättas med följande:
|
|
g) |
Uppgifterna om arten makrill i zon IIa (norska vatten) skall ersättas med följande:
|
|
h) |
Uppgifterna om arterna kungsfiskar i zon V, XIV (Grönlands vatten) skall ersättas med följande:
|
|
i) |
Alla fotnoter med texten ”Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för 2004” skall utgå. |
4) I bilaga II:
Uppgifterna om arten sill/strömming i zon IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön VIId skall ersättas med följande:
|
”Art: |
Sill/strömming(1) Clupea harengus |
Zon: |
IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön, VIId HER/2A47DX |
||
|
Belgien |
214 |
|
|
||
|
Danmark |
41 356 |
|
|
||
|
Tyskland |
214 |
|
|
||
|
Frankrike |
214 |
|
|
||
|
Nederländerna |
214 |
|
|
||
|
Sverige |
202 |
|
|
||
|
Förenade Kungariket |
786 |
|
|
||
|
EG |
43 200 |
|
|
||
|
TAC |
43 200 |
|
|
||
|
Noter
|
|||||
5) I bilaga IV:
|
a) |
Följande punkt skall införas: ”1.1.3 Regel om enda tillåtna redskap Om ett släpredskap med selektionsfönster används får ingen annan typ av redskap förvaras ombord.” |
|
b |
Punkt 6 skall utgå. |
|
c) |
Punkt 13 skall ersättas med följande: 13. ” Begränsningar av fiske efter torsk väster om Skottland
|
|
d) |
I punkt 17
|
|
e) |
Följande skall läggas till som punkt 18: 18. " Vetenskaplig övervakning
|
|
f) |
Tillägg 2 skall ersättas med följande: ”Tillägg 2 till bilaga IV SLÄPREDSKAP: Skagerrak och Kattegatt Maskstorleksintervall, målarter och procentuell fångst tillämpliga på användning av ett enda maskstorleksintervall
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6) I bilaga VII skall del I och del II ersättas med följande:
”DEL I
Kvantitativa begränsningar av licenser och fisketillstånd för gemenskapsfartyg som fiskar i tredjelands vatten
|
Fiskeområde |
Fiske |
Antal licenser |
Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt |
|
Norska vatten och fiskezonen kring Jan Mayen |
Sill norr om 62°00' N |
75 |
55 |
|
Bottenlevande arter, norr om 62°00' N |
80 |
50 |
|
|
Makrill, söder om 62°00' N, fiske med ringnot |
11 |
ej tillämpligt |
|
|
Makrill, söder om 62°00' N, trålfiske |
19 |
ej tillämpligt |
|
|
Makrill, norr om 62°00' N, fiske med ringnot |
11 (47) |
ej tillämpligt |
|
|
Industriarter, söder om 62°00' N |
480 |
150 |
|
|
Färöiska vatten |
Allt trålfiske med fartyg på högst 180 fot i den zon som ligger 12–21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna |
26 |
13 |
|
Riktat fiske efter torsk och kolja med en minsta maskstorlek på 135 mm som är begränsat till området söder om 62°28' N och öster om 6°30' V. |
8 |
4 |
|
|
Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna. Under perioderna 1 mars–31 maj och 1 oktober–31 december får dessa fartyg bedriva fiske i området mellan 61°20' N och 62°00' N och 12–21 nautiska mil utanför baslinjerna. |
70 |
26 |
|
|
Trålfiske efter birkelånga med en minsta maskstorlek på 100 mm i området söder om 61°30' N och väster om 9°00' V och i området mellan 7°00' V och 9°00' V söder om 60°30' N och i området sydväst om en linje mellan 60°30' N, 7°00' V och 60°00' N, 6°00' V. |
70 |
20 |
|
|
Riktat trålfiske efter gråsej med en minsta maskstorlek på 120 mm och med möjlighet att använda rundstroppar runt lyftet. |
70 |
22 |
|
|
Fiske efter blåvitling. Det totala antalet licenser får utökas med fyra fartyg för att bilda par om de färöiska myndigheterna skulle införa särskilda regler för tillträdet till ett område som kallas ’huvudsakligt område för fiske efter blåvitling’. |
34 |
20 |
|
|
Fiske med rev |
10 |
6 |
|
|
Fiske efter makrill |
12 |
12 |
|
|
Fiske efter sill norr om 62°N |
21 |
21 |
|
|
Island |
Allt fiske |
18 |
5 |
|
Ryska federationens vatten |
Allt fiske |
pm |
pm |
|
Fiske efter torsk |
7 (48) |
pm |
|
|
Fiske efter skarpsill |
pm |
pm |
DEL II
Kvantitativa begränsningar av licenser och fisketillstånd för tredjelands fartyg som fiskar i gemenskapens vatten
|
Flaggstat |
Fiske |
Antal licenser |
Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt |
|
Norge (49) |
Sill, norr om 62° 00'N |
18 |
18 |
|
Färöarna |
Makrill, VIa (norr om 56° 30'N), VIIe, f, h, taggmakrill, IV, VIa (norr om 56° 30'N), VIIe, f, h; Sill, VIa (norr om 56° 30'N) |
14 |
14 |
|
Sill norr om 62° 00'N |
21 |
21 |
|
|
Sill, IIIa |
4 |
4 |
|
|
Industriellt fiske efter vitlinglyra och skarpsill, IV, VIa (norr om 56° 30'N): tobisfiskar, IV (inklusive oundvikliga bifångster av blåvitling) |
15 |
15 |
|
|
Långa och lubb |
20 |
10 |
|
|
Blåvitling, VIa (norr om 56° 30'N), VIb, VII (väster om 12° 00'W) |
20 |
20 |
|
|
Birkelånga |
16 |
16 |
|
|
Håbrand (alla zoner utom NAFO 3PS) |
3 |
3 |
|
|
Ryska federationen |
Sill/strömming, IIId (svenska vatten) |
pm |
pm |
|
Sill/strömming, IIId (svenska vatten, icke fiskande moderfartyg) |
pm |
pm |
|
|
Skarpsill |
4 (50) |
pm |
|
|
Barbados |
Penaeusräkor (51) (Franska Guyanas vatten) |
5 |
pm (52) |
|
Snapperfisk (53) (Franska Guyanas vatten) |
5 |
pm |
|
|
Guyana |
Penaeusräkor (51) (Franska Guyanas vatten) |
pm |
pm (52) |
|
Surinam |
Penaeusräkor (51)(Franska Guyanas vatten) |
5 |
pm (54) |
|
Trinidad och Tobago |
Penaeusräkor (51) (Franska Guyanas vatten) |
8 |
pm (55) |
|
Japan |
Tonfisk (56) (Franska Guyanas vatten) |
pm |
|
|
Korea |
Tonfisk (56) (Franska Guyanas vatten) |
pm |
pm (55) |
|
Venezuela |
Snapperfisk (53) (Franska Guyanas vatten) |
41 |
pm |
|
|
Haj (53) (Franska Guyanas vatten) |
4 |
pm |
(1) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 639/2004 (EUT L 102, 7.4.2004, s. 9).
(2) EUT L 344, 31.12.2003, s. 1.
(3) EGT L 226, 29.8.1980, s. 12.
(4) Får fiskas i Rigabukten (HER/03D-RG).”
(5) Får fiskas i delområdena 22–24.
(6) Varav 350 ton får fiskas i Ryska federationens vatten i zon IIId.”
(7) Skall fiskas i den lettiska zonen av gemenskapens vatten, inklusive upp till 150 ton av bifångster av sill.”
(8) Gemenskapens vatten utom vattnen inom 6 nautiska mil från Förenade kungarikets baslinjer vid Shetland, Fair Isle och Foula.
(9) Utom Danmark och Förenade kungariket.
(10) Skall tas i Nordsjön.
(11) Kvoten består av vitlinglyra och högst 4 000 ton skarpsill. Skarpsill och högst 6 000 ton vitlinglyra får tas i område VIa norr om 56o 30' N.”
(12) Landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten.
(13) Skall tas i Skagerrak.
(14) Varav 50 %, som en ad hoc-åtgärd för 2004, får fiskas i Nordsjön (gemenskapens vatten) söder om 60o N och öster om 4o O.
(15) Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter.”
(16) Kvot från de godkända slutsatserna från samråden mellan Europeiska gemenskapen, på Sveriges vägnar, och Norge, för 2004.”
(17) Exklusive uppskattningsvis 874 ton av industriell bifångst.
(18) Varav 29 500 ton skall fångas och landas av fartyg som innehar särskilda fisketillstånd enligt bestämmelserna i punkt 17 i bilaga IV.
(19) Exklusive uppskattningsvis 2 634 ton av industriell bifångst.
(20) Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter.”
(21) Inbegripet ett fiske av denna medlemsstat på 1 865 ton makrill i ICES-område IIIa och i gemenskapens vatten i ICES-område IVab (MAC/3A/4AB).
(22) Inklusive 214 ton som skall tas i norska vatten i ICES-delområde IV (MAC/04-N.).
(23) Vid fiske i norska vatten skall bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej räknas av mot kvoterna för dessa arter.
(24) Inklusive 1 865 ton enligt villkoren i fotnot 2 i bilagan till det godkända protokollet från samråden om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Norge i Bryssel den 9 december 1995.
(25) Inklusive 636 ton enligt överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Norge för 2004 om förvaltningen av den gemensamma andelen för EU och Norge av den av NEAFC tillåtna fångstmängden.
(26) Skall dras av från Norges andel av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får fiskas endast i område IVa, utom 3 000 ton som får fiskas i område IIIa.
(27) TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.
(28) Begränsat till IIa och IV. Inkluderar de fisken som inte särskilt nämns, varav upp till 350 ton tunga får fiskas.
(29) Begränsat till bifångster av vitfisk i IV och VIa.”
(30) Får fiskas i gemenskapsvatten.
(31) Kvoten skall förnyas efter antagandet av protokollet om ändring av det fjärde protokollet om fastställande av villkoren för fiskeavtalet mellan gemenskapen och Grönland.”
(32) Av vilka 15 000 ton tilldelas Norge, 30 000 ton Island och 10 000 ton Färöarna. Gemenskapens andel utgör 70 % av den TAC för lodda som finns för säsongen. I samband med revideringen av denna TAC under 2004 skall gemenskapens kvot revideras på motsvarande sätt.”
(33) Av vilka 2 830 ton tilldelas Norge och 1 150 ton Färöarna.”
(34) Av vilka 400 ton tilldelas Norge och 150 ton Färöarna. Kvoten skall förnyas efter antagandet av protokollet om ändringar av det fjärde protokollet om fastställande av villkoren för fiskeavtalet mellan gemenskapen och Grönland.”
(35) Får även fångas i delområde IV (norska vatten) och område IIa (icke-gemenskapsvatten).”
(36) Högst 20 000 ton får fiskas med flyttrål. Fångster från bottentrålfisket och flyttrålfisket skall rapporteras separat. Får fiskas i öster eller väster.
(37) 5 230 ton som skall fiskas med flyttrål tilldelas Norge.
(38) 500 ton tilldelas Färöarna. Fångster från bottentrålfisket och flyttrålfisket skall rapporteras separat.”
(39) Endast inom 4 sjömil från baslinjerna.
(40) Utanför 4 sjömil från baslinjerna.
(41) I Skagerrak under perioden 1 mars–31 oktober. I Kattegatt under perioden 1 mars–31 juli.
(42) I Skagerrak från och med den 1 november till och med den sista dagen i februari. I Kattegatt från och med den 1 augusti till och med den sista dagen i februari.
(43) Vid användning av detta maskstorleksintervall skall lyftet och förlängningsstycket bestå av nätstycken med fyrkantsmaskor.
(44) Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 10 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer.
(45) Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 50 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, sill, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer.
(46) Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 60 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, glasvar, sandskädda, gråsej och hummer.”
(47) Skall väljas ut bland de elva licenserna för fiske med ringnot efter makrill söder om 62°00’ N.
(48) Gäller endast fartyg som för Lettlands flagga.
(49) I avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för 2004.
(50) Gäller endast den lettiska zonen i gemenskapens vatten.
(51) Licenser för räkfiske i det franska departementet Guyanas vatten skall utfärdas på grundval av en fiskeplan som lämnas in av myndigheterna i det berörda tredjelandet och godkänns av kommissionen. Varje licens skall vara giltig endast under den fiskeperiod som anges i den fiskeplan enligt vilken licensen utfärdades.
(52) Antalet dagar till sjöss per år begränsas till 200.
(53) Får endast fiskas med långrev eller fällor (snapperfisk) eller långrev eller nät med maskor som är minst 100 mm i vatten djupare än 30 m (haj). För utfärdande av en sådan licens skall det bevisas att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om licensen och ett förädlingsföretag i franska departementet Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att landa minst 75 % av alla fångster av snapperfisk, eller 50 % av alla fångster av haj från det aktuella fartyget i det departementet så att fångsterna kan förädlas i det förädlingsföretaget. Det avtal som avses ovan skall vara godkänt av de franska myndigheterna som i sin tur skall säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med målsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i departementet Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet skall bifogas licensansökan. Om ett avtal enligt ovan inte godkänns skall de franska myndigheterna meddela berörd part och kommissionen detta och ange skälen till underkännandet.
(54) Antalet dagar till sjöss per år begränsas till pm.
(55) Antalet dagar till sjöss per år begränsas till 350.
(56) Får endast fiskas med långrev.”