Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om framställning av årlig gemenskapsstatistik om stål för referensåren 2003-2009

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

1. Bakgrund

Det nuvarande gemenskapssystemet för stålstatistik är grundat på Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som upphör den 23 juli 2002. Den europeiska stålindustrin omfattar ca 300 företag som svarar för en femtedel av världens stålproduktion. Nästan alla dessa företag är stora och hyser ett stort intresse för statistik. Ett omfattande statistiksystem har under de senaste femtio åren utvecklats för att möta behoven i EKSG:s politik och i industrin. Det har utarbetats i nära samarbete med de europeiska stålbranschorganisationerna. I de flesta medlemsstater har kommissionen insamlat uppgifter direkt antingen från stålföretagen eller från deras nationella organisationer. Fram till år 2000 utsändes 17 frågeformulär per månad, ett formulär per kvartal, och ca ett dussin formulär per år. Antalet minskade under år 2000.

I en kompletterande förordning föreslår kommissionen att EKSG:s stålstatistiksystem förlängs till slutet av 2002. I föreliggande förslag behandlas gemenskapens stålstatistik från och med 2003. Eurostat har undersökt användarbehoven varvid de områden anträffades där statistiska uppgifter krävs efter det att EKSG-fördraget upphört att gälla. Kommissionens berörda enheter, nationella ministerier och industrin har begärt att viktig statistik inom stålindustrin även i fortsättningen skall bli tillgänglig. Behovet av politiska insatser från gemenskapen kommer emellertid att bli mycket mindre efter det att EKSG-fördraget upphört att gälla. Av detta skäl innebär föreliggande förslag i jämförelse med EKSG:s statistiksystem en mycket stor minskning av gemenskapens officiella stålstatistik.

Ett alternativ skulle vara att ej utarbeta ett förslag utan förlita sig på befintlig gemenskapslagstiftning. Detta gäller i stort sett. Den statistik över produktion av och handel med stålprodukter som utgjorde en stor del av EKSG:s statistiksystem kommer att ingå i det nuvarande gemenskapssystemet för produktionsstatistik, Prodcom. En moderniserad förteckning över stålprodukter har nyligen antagits och insamlingen av uppgifter kommer att inledas under 2003. Månadsserien över sysselsättningen inom stålverken kommer att avbrytas, men årliga uppgifter om sysselsättningen inom stålindustrin kommer även i fortsättningen att bli tillgängliga från gemenskapens undersökningar av näringslivsstrukturen.

Genom fyra av de nuvarande årliga EKSG-frågeformulären erhålls uppgifter som är viktiga för att utveckla och övervaka gemenskapens politik men som ej insamlas inom ramen för befintlig gemenskapslagstiftning. Föreliggande förslag gäller en förordning som täcker perioden 2003-2009 för att medge att en kärna av uppgifter i dessa frågeformulär fortsättningsvis kan insamlas i alla de EU-stater där det finns en betydande stålindustri. Den föreslagna förordningen gäller en bestämd period med en bestämmelse om en halvtidsrapport efter fyra år för att utvärdera resultaten och föreslå möjliga framtida åtgärder.

2. Förordningens innehåll

Den föreslagna förordningen täcker de uppgifter som tidigare insamlades genom fyra EKSG-frågeformulär (2-50, 2-58, 2-60 och 2-61). Efter diskussioner med användarna har förteckningen över variabler från frågeformulären minskat. Denna förteckning utgör en bilaga till förordningen. Den omfattar följande: förteckningar över järn- och stålskrotbalansen, förteckningar över energibalansen, investeringar uppdelade efter anläggningstyp och ståltillverkningskapacitet.

Uppgifterna om stålskrotbalansen täcker tillgång och efterfrågan på järn- och stålskrot. Denna utgör numera en viktig råvara för ståltillverkning och en fri och öppen marknad krävs internationellt på detta område. Kommissionen kan behöva dessa uppgifter om tredje land begränsar exporten av skrot för att hjälpa sin inhemska industri.

I förteckningen över energibalansen tillhandahålls ej endast uppgifter om energiförbrukning och produktion inom stålindustrin utan indirekt även om utsläpp av föroreningar. Masugnar använder t. ex. koks, kalksten och järnmalm vid ståltillverkning varvid koldioxid uppstår som avfallsprodukt. Uppgifterna i förteckningen över energibalansen gör det möjligt att beräkna mängden av dessa CO2-utsläpp.

Investeringsutgifterna och uppgifterna om tillverkningskapacitet används för att bedöma eventuell framtida under- eller överkapacitet för vissa slags stålprodukter. Dessa uppgifter är användbara ej endast för industrin utan också vid internationella handelsförhandlingar. De införs också i ett nätverk för övervakning av världens ståltillverkningskapacitet som organiseras under OECD:s överinseende.

Om denna förordning antas skulle det möjliggöra att en sammanställning av viktiga serier av ståltillverkningsstatistik kan fortsätta.

Detta förordningsförslag diskuterades vid ett möte med Kommittén för det statistiska programmet den 19-20 september 2001. De flesta medlemsstaterna var positiva till denna förordning.

2002/0251 (COD)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om framställning av årlig gemenskapsstatistik om stål för referensåren 2003-2009

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C , , s. .

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT C [...], [...], s. [...].

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [3], och

[3] EGT C , , s. .

av följande skäl:

(1) Statistiken över stålindustrin är grundad på EKSG-avtalet som kommer att utlöpa den 23 juli 2002. En ny förordning om insamling av gemenskapsstatistik om stålindustrin i enlighet med EG-fördraget krävs följaktligen.

(2) Det erfordras att insamlingen av statistik över stålindustrin fortgår för att genomföra kommande gemenskapspolitik om stålindustrin. Inget annat befintligt statistiksystem på europeisk nivå kan möta behovet av sådan statistik.

(3) En övergångsfas under tiden 2003-2009 krävs för att avgöra om stålstatistiken kan integreras med andra statistiksystem.

(4) Företag inom stålindustrin behöver världsomfattande information om investeringar och produktionskapacitet för att bedöma eventuell framtida under- eller överkapacitet inom särskilda grupper av stålprodukter. Gemenskapsstatistik över investeringar och kapacitet ingår i ett globalt informationsnätverk om världens stålproduktionskapacitet som organiseras under överinseende av OECD.

(5) Statistik över energiförbrukningen inom stålindustrin bidrar till information såväl om energiförbrukning och produktion inom stålindustrin som indirekt också om utsläpp av föroreningar.

(6) Statistik över tillgång till järn- och stålskrotlagren behövs för att övervaka användningen av detta viktiga råmaterial för stålproduktion för vilket det krävs en internationellt fri och öppen marknad.

(7) De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall vidtas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [4].

[4] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Ämnesområde

Genom denna förordning upprättas en gemensam ram för den systematiska framställningen av gemenskapsstatistik om stål för referensåren 2003-2009.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning skall termerna "gemenskapsstatistik" och "framställning av statistik" ha den betydelse de fått i rådets förordning (EG) 322/97 [5].

[5] EGT L 52, 22.2.1997, s. 1

Artikel 3 Omfattning

Medlemsstaterna skall till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) lämna uppgifter om stålindustrin, definierad som grupp 27.1 i Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning ("NACE Rev. 1,"), upprättad genom rådets förordning (EEG) 3037/90 [6].

[6] EGT L 293, 24.10.1990, s. 1

När förädlingsvärdet till faktorkostnad i företag inom en medlemsstats stålindustri är lägre än 1 % av den totala produktionen inom gemenskapen, behöver ej uppgifter om egenskaperna insamlas.

Artikel 4 Variabler

De tillhandahållna uppgifterna, som skall överensstämma med det format som fastställs i bilagan, skall vara knutna till verksamhetsenhetsvariabler och till företag med minst 50 anställda.

Artikel 5 Tidsplan och periodicitet

Medlemsstaterna skall sammanställa de uppgifter som specificeras i denna förordning för första gången år 2003 och därefter varje år fram till 2009.

Artikel 6 Överföring av uppgifter

Behöriga nationella myndigheter skall till (Eurostat) i elektronisk form lämna de data och metadata som tillhandahålls i enlighet med denna förordning.

Överföringen skall stå i överensstämmelse med en lämplig utbytesstandard som antagits i enlighet med det förfarande som anges i artikel 8.2. Eurostat skall göra detaljerad dokumentation tillgänglig när det gäller godkända standarder och skall tillhandahålla riktlinjer om hur dessa standarder skall genomföras i enlighet med kraven i denna förordning.

Artikel 7 Genomförandebestämmelser

Följande åtgärder för genomförandet av denna förordning skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 8.2:

(a) Tillägg eller ändringar i förteckningen över variabler eller uteslutningar ur densamma.

(b) Överföringsformat.

Artikel 8 Förfarande

1. Kommissionen skall biträdas av Kommittén för det statistiska programmet, inrättad genom beslut 89/382/EEG/Euratom [7].

[7] EGT L 181, 28.6.1989, s. 47

2. När det hänvisas till detta stycke skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas under hänsynstagande till artikel 8 i detta.

Den tidsperiod till vilken hänvisas i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall anta sina förfarandebestämmelser.

Artikel 9 Rapporter

Senast fem år efter det att denna förordning trätt i kraft skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlament och rådet om dess genomförande.

I rapporten skall i synnerhet

(a) den nytta som gemenskapen, medlemsstaterna och leverantörer och användare av statistik kan dra av statistikframställningen i förhållande till deras kostnader bedömas,

(b) kvaliteten på den framställda statistiken bedömas,

(c) samverkanseffekterna med andra gemenskapsinsatser kontrolleras,

(d) ändringar föreslås som bedöms som erforderliga för att förbättra funktionen hos denna förordning.

Artikel 10 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas offentliga tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Talman Ordförande

BILAGA Förteckning över de variabler om vilka uppgifter skall lämnas till Eurostat i enlighet med artikel 4

1. Årlig statistik över stål- och gjutjärnsskrotbalansen

Enhet: ton

Kod // Rubrik

// Förteckning över stål- och gjutjärnsskrotbalansen

1010 // Lager på årets första dag

1020 // Stålverkens egna tillgångar

1030 // Lagerökningar (1031+1032+1033)

1031 // från inhemska källor

1032 // från gemenskapens länder

1033 // från tredje land

1040 // Totalt ( 1010+1020+1030)

1050 // Total förbrukning ...

1051 // ... därav elektriska masugnar

1052 // ... därav rostfritt skrot

1060 // Leveranser

1070 // Lager på årets sista dag (1040-1050-1060)

2. Bränsle- och energiförbrukning och förteckning över den elektriska energibalansen inom stålindustrin

Del A: Bränsle- och energiförbrukning efter anläggningstyp *)

Enhet: ton eller gigajoule (GJ)

>Plats för tabell>

*)Anläggning för beredning av chargen Valsverk

Masugnar och elektrougnar för framställning av järn Elkraftverk

Smältverk Övriga anläggningar

Del B: Förteckning över den elektriska energibalansen inom stålindustrin

Enhet: MWh

Kod // Rubrik

// Förteckning över den elektriska energibalansen inom stålindustrin

3100 // Resurser (3101+3102)

3101 // Bruttoproduktion

3102 // Tillförsel från andra anläggningar

3200 // Förbrukat (3210+3220+3230)

3210 // Förbrukning per anläggning

(3211+3212+3213+3214+3215+3216+3217)

3211 // Sinterverk och anlägggningar för beredning av chargen

3212 // Masugnar och elektrougnar för framställning av järn

3213 // Elektriska smältverk och stränggjutning

3214 // Andra smältverk och stränggjutning

3215 // Valsverk

3216 // Elkraftverk

3217 // Övriga anläggningar

3220 // Externa leveranser

3230 // Förluster

3. Undersökning av investeringarna inom järn- och stålindustrin

(Utgifter och produktionskapacitet)

Del A: Utgifter

Enhet: miljoner euro

Kod // Rubrik

// Investeringsutgifter inom järn- och stålindustrin

4010 // Koksverk

4020 // Anläggning för beredning av chargen

4030 // Anläggning för järnframställning och ferrolegeringar

(inklusive masugnar)

4040 // Stålverkssmältverk

4041 // därav elektriska

4050 // Stränggjutning

4060 // Valsverk (4061+4062+4063+4064)

4061 // Platta produkter

4062 // Långa produkter

4063 // Kallvalsverk för breda band

4064 // Beläggningsanläggningar

4070 // Andra anläggningar

4100 // Totalt (4010+4020+4030+4040+4050+4060+4070)

4200 // Därav för föroreningsbekämpning

Del B: Produktionskapacitet

Enhet: 1 000 ton per år

Kod // Rubrik

// Största möjliga produktion inom järn- och stålindustrin (produktionskapacitet)

5010 // Koks

5020 // Beredning av chargen

5030 // Tackjärn och ferrolegeringar

5040 // Råstål (5041+5042)

5041 // därav elektriskt

5042 // därav för stränggjutning

5050 // Produkter framställda direkt vid varmvalsning (5051+5052)

5051 // Platta produkter

5052 // Långa produkter

5060 // Produkter framställda av varmvalsade produkter

(exklusive belagda produkter)

5061 // därav produkter framställda vid kallvalsning

5070 // Belagda produkter

RÄTTSLIG FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde(n): Statistik

Verksamhet: Järn- och stålstatistik

Åtgärdens beteckning: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr .../... om framställning av årlig gemenskapsstatistik om stål för referensåren 2003-2009

1. BERÖRD(A) BUDGETPOST(ER) (nummer och beteckning)

B5-6000 + Statistisk informationspolitik

2. ALLMÄNNA FINANSIELLA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): miljoner euro för åtagandebemyndigandet

2.2. Tillämpningsperiod:

1 januari 2003-31 december 2009

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning:

(a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

(b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

>Plats för tabell>

(c) Total budgetkonsekvens av personal- och övriga driftskostnader (se punkterna 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen.

Förslaget förutsätter en omplanering av de berörda posterna i budgetplanen.

Förslaget kan kräva tillämpning av reglerna i det interinstitutionella avtalet.

2.5. Budgetkonsekvenser: inkomster: [8]

[8] I den separata förklarande noten finns ytterligare information.

Förslaget får inga budgetkonsekvenser (berör tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

|X| Förslaget får budgetkonsekvenser - följande konsekvenser för inkomsterna kommer att förekomma:

(Anm.: Alla närmare uppgifter om och kommentarer till metoden att beräkna effekterna på inkomsterna bör ges i en separat bilaga.)

(miljoner euro avrundat till första decimalen)

>Plats för tabell>

3. BUDGETSPECIFIKATIONER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1 i detta.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder [9]

[9] I den förklarande noten finns ytterligare information.

5.1.1. Mål

Insamling av central årlig statistik som behövs för att utveckla och analysera verkningarna av gemenskapspolitiken.

5.1.2. Åtgärder som vidtagits i samband med förhandsundersökningen

Undersökningar av användarbehoven utfördes 1999. Kommissionens avdelningar, medlemsstaternas ministerier och branschsammanslutningar rådfrågades.

5.1.3. Åtgärder som vidtagits med anledning av efterhandsutvärderingen

En halvtidsrapport kommer att utformas efter 4 år.

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

I förslaget till förordning beskrivs ett visst antal statistiska variabler för vilka en årlig uppgiftsinsamling skall genomföras. Medlemsstaterna skall en gång om året sända dessa uppgifter till Eurostat. Eurostat kommer att uppdatera produktionsdatabasen, kontrollera uppgifterna och därefter offentliggöra statistiken. Eurostat kommer att ge IT-stöd till databasen, förvalta uppgifterna samt förbereda och utge årliga publikationer om ca tio sidor.

Målgruppen kommer att förbli densamma som år 2002, som var sista året för stålstatistik utförd inom ramen för EKSG-fördraget.

Ange om möjligt antalet mottagare: 500 statistikanvändare inom industri och förvaltning.

Ingen finansiering via budgeten förutses.

5.3. Genomförandemetoder

Ca tre månaders arbete kommer varje år att behövas för insamling av uppgifter, uppdatering av databasen, kontroll och offentliggörande.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B - (för hela programperioden)

6.1.1. Finansiellt stöd

Åtagandebemyndiganden (i miljoner euro avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programperioden) [10]

[10] I den förklarande noten finns ytterligare information.

Åtagandebemyndiganden (i miljoner euro avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

Redogör vid behov för beräkningsmetoderna

7. EFFEKTEN PÅ PERSONAL- OCH ADMINISTRATIONSKOSTNADER

7.1. Effekt på antalet tjänster

>Plats för tabell>

7.2. Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

>Plats för tabell>

Beloppen är de totala utgifterna för tolv månader.

7.3. Andra administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen utgör de totala utgifterna för tolv månader.

1 Ange typ av kommitté och den grupp till vilken den hör.

>Plats för tabell>

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1. Uppföljningsmetod

Eurostat internt.

8.2. De planerade utvärderingarnas form och frekvens

Eurostat internt.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Eurostat internt.