Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om finansiellt bidrag från gemenskapen till Internationella fonden för Irland (2003-2004)

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Internationella fonden för Irland (IFI) inrättades 1986 för att bidra till att genomföra artikel 10 a i det engelsk-irländska överenskommelsen den 15 november 1985 "som gav de två regeringarna möjlighet att samarbeta för att uppmuntra ekonomisk och social utvecklingen i de områden i båda delarna av Irland som har drabbats mest av de senaste årens instabilitet" och "att se över möjligheterna till internationellt stöd för detta arbete".

IFI:s mål är att "att uppmuntra ekonomisk och social utveckling, och att främja kontakt, dialog och försoning mellan nationalister och unionister i hela Irland" [1].Efter det att Förenta staterna och andra länder redan på ett tidigt stadium lämnat sina bidrag till dessa strävanden framhöll Europeiska gemenskapen att IFI:s mål låg i linje med de egna målen, vilket resulterade i att även gemenskapen i praktisk handling ville stödja detta initiativ. Gemenskapens bidrag till IFI började betalas ut 1989. Gemenskapens bidrag utgör nu 34 % av de årliga inbetalningarna till IFI och 38 % av de samlade inbetalningarna hittills. Sedan början av 1989 har kommissionen företrätts av en observatör vid fondens samtliga styrelsemöten.

[1] Avtal mellan regeringen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Irlands regering om Internationella fonden för Irland, 18 september 1986 (senast ändrat den 10 oktober 2000); UK Treaty Series N°58 (1987) Cm 266 / Republic of Ireland N°1 (1986) Cmnd 9908

Det politiska läget i regionen har förändrats under åren: 1994 proklamerade de mest inflytelserika paramilitära grupperna en vapenvila. Genom Belfastavtalet ("långfredagsavtalet") i april 1998 lades den politiska grunden för en fredsprocess, vilket resulterade i ett begränsat självstyre med ett nordirländskt parlament ("Assembly") och en regering ("Executive") som båda inrättades i slutet av 1999. Våldet och splittringen mellan de båda befolkningsgrupperna ligger emellertid kvar på en hög nivå, och det faktum att de båda inrättade institutionerna vid ett antal tillfällen har fått avbryta sin verksamhet är ett tecken på de hot och den osäkerhet som präglar fredsprocessen i regionen.

Mot den här bakgrunden är ekonomisk och social utveckling till stöd för fred och försoning på gräsrotsnivå en långsiktig process. Som ett instrument för att nå detta mål är IFI ett komplement till de insatser som görs genom EU:s program för fred och försoning i Nordirland och gränsregionen i Irland (Peace I 1995-1999 och Peace II 2000-2004).

När det gäller den nuvarande bidragsperioden [2] har Europeiska kommissionen nyligen överlämnat en bedömning av IFI:s verksamhet till budgetmyndigheten [3]. I denna framhåller man IFI:s värdefulla och positiva insatser för fred och försoning i regionen, samtidigt som man uttrycker en förhoppning om att dessa mål kommer att nås. I rapportens slutsatser sägs det att "huruvida gemenskapen skall fortsätta med sin medfinansiering av IFI efter 2002 måste bedömas på grundval av dels de iakttagelser som redovisas i den här rapporten" samt att "iakttagelserna i rapporten bör beaktas om kommissionen lägger fram ett förslag till en rådsförordning om gemenskapens medfinansiering av IFI, eller i andra lämpliga samarbetsformer mellan kommissionen och IFI."

[2] Rådets förordning (EG) nr 214/2000, 24.1.2000, EGT L 24, s. 7

[3] KOM(2001) 548 slutlig, 1.10.2001

Mot bakgrund av den bedömning som nämns ovan föreslås det att kommissionen antar detta förslag till rådets förordning om EG:s bidrag till IFI, med följande innebörd:

- EU fortsätter att betala ut 15 miljoner euro per år till IFI även under de kommande två åren. Denna period kommer således att löpa ut 2004, samtidigt som Peace II-programmet.

- Hänsyn tas till iakttagelserna i kommissionens rapport, särskilt de som ger bättre synergieffekter i fråga om mål och samordning med strukturfondernas insatser, särskilt Peace-programmet.

2002/0210 (CNS)

Förslag RÅDETS FÖRORDNING om finansiellt bidrag från gemenskapen till Internationella fonden för Irland (2003-2004)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [4],

[4] EGT C [...], [...], s. [...]

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [5], och

[5] EGT C [...], [...], s. [...]

av följande skäl:

(1) Internationella fonden för Irland (nedan kallad "fonden") inrättades 1986 genom Avtalet av den 18 september 1986 mellan Irlands regering och regeringen i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om Internationella fonden för Irland [6] (nedan kallat "avtalet"), vars syfte är att främja ekonomiska och sociala framsteg, att uppmuntra kontakter, dialog och försoning mellan nationalister och unionister över hela Irland, vilket innebär ett genomförande av ett av de mål som anges i det engelsk-irländska avtalet av den 15 november 1985.

[6] UK Treaty Series N°58 (1987) Cm 266 / Republic of Ireland N°1 (1986) Cmnd 9908

(2) Mellan åren 1989 och 1995 betalades ett årligt bidrag på 15 miljoner ecu ut från gemenskapens budget för att stödja sådana fondprojekt som ger påtagliga extra resultat i de berörda områdena.

(3) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2687/94 av 31 oktober 1994 om finansiellt bidrag från gemenskapen till Internationella fonden för Irland [7] gjordes åtaganden i gemenskapens budget på 20 miljoner ecu för vart och ett av åren 1995, 1996 och 1997.

[7] EGT L 286, 5.11.1994, s. 5

(4) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2614/97 av 15 december 1997 om finansiellt bidrag från gemenskapen till Internationella fonden för Irland [8] gjordes åtaganden i gemenskapens budget på 17 miljoner ecu för vart och ett av åren 1998 och 1999.

[8] EGT L 353, 24.12.1997, s. 5

(5) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 214/2000 av 24 januari 2000 om finansiellt bidrag från gemenskapen till Internationella fonden för Irland [9] gjordes åtaganden i gemenskapens budget på 15 miljoner euro för vart och ett av åren 2000, 2001 och 2002.

[9] EGT L 24, 29.1.2000, s. 7

(6) De bedömningar som gjorts i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 214/2000 visar att det finns ett behov av ytterligare stöd för fondens verksamhet och av bättre synergieffekter i fråga om mål och samordning med strukturfondernas insatser, i synnerhet det särskilda programmet för fred och försoning i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland (nedan kallat "Peace-programmet").

(7) Rådets förordning (EG) nr 214/2000 löper ut den 31 december 2002.

(8) Fredsprocessen i Nordirland kräver fortsatt stöd från gemenskapen även därefter.

(9) Vid sitt möte i Berlin den 24-25 mars 1999 beslutade Europeiska rådet att Peace-programmet skulle fortsätta i ytterligare fem år, dvs. från 2000 till 2004, med ett totalt bidrag från gemenskapen på 500 miljoner euro.

(10) Gemenskapens bidrag till fonden bör utgöras av utbetalningar under 2003 och 2004, vilket innebär att de avslutas samtidigt med Peace-programmet.

(11) I fördelningen av gemenskapens bidrag bör fonden prioritera projekt som genomförs över gränsen och mellan de två befolkningsgrupperna, vilket bör ske på ett sådant sätt att de kompletterar de insatser som finansieras genom Peace-programmet under perioden 2000-2004.

(12) I enlighet med avtalet deltar samtliga bidragsgivare i fondens styrelsemöten som observatörer.

(13) Det är av avgörande betydelse att det finns en nära samordning mellan fondens verksamhet och de insatser som finansieras genom strukturfonderna enligt artikel 159 i fördraget, särskilt Peace-programmet.

(14) En förutsättning för att stödet från fonden skall kunna ge önskat resultat är att det leder till hållbara ekonomiska och sociala förbättringar, och att det inte ersätter andra offentliga eller privata utgifter.

(15) En utvärdering med en granskning av fondens resultat och en bedömning av behovet av fortsatt stöd från gemenskapen bör göras före den 1 april 2004.

(16) Ett referensbelopp, enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet, har införts i den här förordningen för hela den tid programmet pågår, utan att detta påverkar budgetmyndighetens befogenheter enligt fördraget. Gemenskapens bidrag till fonden bör uppgå till 15 miljoner euro för vart och ett av åren 2003 och 2004, uttryckt i löpande penningvärde.

(17) Detta stöd kommer att bidra till att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och mellan folken.

(18) I fråga om förfarandena för att anta den här förordningen innehåller fördraget inga andra befogenheter än de som anges i artikel 308.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

I enlighet med det årliga budgetförfarandet och punkt 34.2 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet [10] skall ett årligt bidrag på 15 miljoner euro betalas ut till Internationella fonden för Irland (nedan kallad "fonden") under åren 2003 och 2004, således totalt 30 miljoner euro.

[10] EGT C 172, 18.6.1999, s. 1

Artikel 2

Fonden skall använda bidraget i enlighet med avtalet av den 18 september 1986 mellan Irlands regering och regeringen i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland om Internationella fonden för Irland (nedan kallat "avtalet"), enligt vilket fonden inrättades, och den skall prioritera projekt som genomförs över gränsen och mellan befolkningsgrupperna för att därigenom komplettera de insatser som finansieras av strukturfonderna, i synnerhet det särskilda programmet för fred och försoning i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland (nedan kallat "Peace-programmet").

Bidraget skall användas så att det leder till hållbara ekonomiska och sociala förbättringar i de berörda områdena. Det får inte användas för att ersätta andra offentliga eller privata utgifter.

Artikel 3

Kommissionen skall som observatör företräda gemenskapen vid de möten som styrelsen för Internationella fonden för Irland (nedan kallad "styrelsen") håller.

Fonden skall företrädas genom en observatör vid de möten som Peace-programmets och andra relevanta strukturfondsprograms övervakningskommittéer håller.

Artikel 4

Kommissionen skall främja samordning på alla nivåer mellan fondens styrelse och övriga aktörer, samt med de förvaltningsorgan som inrättats för de berörda strukturfondsinsatserna, särskilt Peace-programmet.

Artikel 5

Kommissionen skall, i samarbete med fondens styrelse, införa lämpliga förfaranden för offentliggörande och information i syfte att sprida kunskap om gemenskapens deltagande i projekt som finansieras av fonden.

Artikel 6

Kommissionen skall senast den 31 mars 2004 lägga fram en rapport för budgetmyndigheten, med en bedömning av dels vilka resultat som åstadkommits genom fondens verksamhet, dels behovet av att fortsätta med bidragen efter 2004, med beaktande av hur fredsprocessen i Nordirland har utvecklats. Rapporten skall bland annat innehålla

a) en översikt över fondens verksamhet,

b) en förteckning över de projekt för vilka stöd beviljats,

c) en bedömning av arten och resultaten av fondens verksamhet, särskilt i förhållande till de uppsatta målen och till kriterierna i artiklarna 2 och 8,

d) en bedömning av de åtgärder som fonden vidtagit i fråga om samarbete och samordning med strukturfondernas insatser, särskilt med hänsyn till skyldigheterna i artiklarna 3, 4 och 5,

e) en bilaga med resultaten av de kontroller som kommissionen gjort i enlighet med åtagandet i artikel 7.

Artikel 7

Kommissionen skall förvalta bidragen.

Kommissionen skall göra en bedömning av fondens finansiella behov på grundval av dess kassabehållning vid tidpunkten för varje planerad utbetalning. Det årliga bidraget skall överföras genom delutbetalningar som innebär

a) ett första förskott på 40 %, efter det att kommissionen mottagit ett åtagande som undertecknats av fondens styrelseordförande och av vilket det framgår att fonden kommer att uppfylla den här förordningens villkor för att bidraget skall kunna beviljas,

b) ett andra förskott på 40 % sex månader senare,

c) en slutbetalning på 20 % efter det att kommissionen mottagit och godkänt fondens årsrapport och gjort en revision av årets räkenskaper.

Om den bedömning som avses i andra stycket visar att det på grundval av fondens finansiella behov vid den aktuella tidpunkten inte kan anses motiverat att göra en av delutbetalningarna skall denna utbetalning skjutas upp tills dess att kommissionen på grundval av ny information från fonden anser att det är befogat att en utbetalning görs.

Artikel 8

Om stöd från strukturfonderna har beviljats eller kommer att beviljas för en insats får det bidrag som avses i artikel 1 endast betalas ut under förutsättning att det sammanlagda beloppet för 40 % av bidraget till fonden plus strukturfondsstödet uppgår till högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

Artikel 9

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Den löper ut den 31 december 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

BIDRAG FRÅN GEMENSKAPEN TILL INTERNATIONELLA FONDEN FÖR IRLAND (2003-2004)

2. Berörd budgetpost

B2-604

3. Rättslig grund

Artikel 308 i EG-fördraget

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

4.1 Allmänt mål

Att uppmuntra kontakter, dialog och försoning mellan nationalister och unionister över hela Irland, genom att främja ekonomiska och sociala framsteg för de två befolkningsgrupperna

4.2 Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förlängning

2003, 2004

5. KLASSIFICERING AV UTGIFTER OCH INKOMSTER

5.1 Obligatoriska/Icke-obligatoriska utgifter

5.2 Differentierade/Icke-differentierade anslag

6. Typ av utgifter och inkomster

- Bidrag till samfinansiering med andra finansieringskällor inom den offentliga eller privata sektorn.

7. BUDGETKONSEKVENSER

7.1 Vägledande tidsplan för bemyndigandena

7.2 Tidsplan för den nya föreslagna åtgärden

Åtagande- och betalningsbemyndiganden i miljoner euro (löpande priser)

>Plats för tabell>

8. Bedrägeribekämpning

Kommissionen har en företrädare i fondens styrelse, och det slutliga årliga bidraget betalas inte ut förrän efter det att kommissionen mottagit och godkänt fondens årsberättelse samt efter en revision av räkenskaperna. Fondens verksamhet kontrolleras dessutom av revisions- och kontrollenheterna på GD Regionalpolitik.

9. Analys av kostnadseffektivitet

9.1 Särskilda och kvantifierbara mål; målgrupp

- Mål: att främja ekonomiska och sociala framsteg och att uppmuntra kontakter, dialog och försoning mellan nationalister och unionister över hela Irland.

- Fonden bedriver i första hand sin verksamhet i Nordirland och i den angränsande regionen i Irland. Verksamheten är särskilt inriktad på vissa utsatta områden.

- För en detaljerad analys av fondens verksamhet hänvisas till kommissionens rapport SEK(2001) 1579 / KOM(2001) 548, 1.10.2001.

9.2 Skäl för åtgärden

- Europeiska gemenskapen anser att fondens mål ligger i linje med de egna målen, och därför har gemenskapen agerat genom att bevilja ett stöd på 15 miljoner euro per år, med början 1989. För åren 1995, 1996 och 1997 beviljades 20 miljoner euro per år. För åren 1998 och 1999 beviljades 17 miljoner euro per år. För åren 2000, 2001 och 2002 beviljades 15 miljoner euro per år. Att bidragen fortsätter att betalas ut under ytterligare två år är ett uttryck för EU:s oreserverade stöd för fredsprocessen i Nordirland.

9.3 Övervakning och utvärdering av åtgärden

- Kommissionen kommer att övervaka fondens verksamhet genom att ständigt ha en observatör närvarande i styrelsen. Kommissionen informeras om alla förslag innan de läggs fram för styrelsen för beslut. Fondens verksamhet kontrolleras dessutom av revisions- och kontrollenheterna på GD Regionalpolitik.

10. Administrativa utgifter (avsnitt iii del a i budgeten)

Inga utgifter