Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram (Euratom) inom området kärnenergi (2002-2006) (framlagda av kommissionen i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Den 21 februari 2001 antog kommissionen sitt förslag till ett sjätte ramprogram (EG och Euratom) [1] för forskning och teknisk utveckling och den 30 maj 2001 antogs förslaget till de särskilda programmen för att genomföra det sjätte ramprogrammet [2]. Förslagen har utformats för att bidra till upprättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

[1] KOM(2001) 94.

[2] KOM(2001) 279.

Ett avgörande steg under förhandlingarna om ramprogramsbesluten har nu tagits i och med Europaparlamentets första behandling (14.11.2001) och rådets antagande av en gemensam ståndpunkt (28.01.2002).

Europaparlamentets och rådets ståndpunkter beträffande det nya ramprogrammet är i stor utsträckning överensstämmande, både med avseende på budgeten och uppdelningen av denna, programstruktur, vetenskapliga och tekniska prioriteringar och metoder för genomförandet.

Kommissionen har å sin sida arbetat för att främja konvergensprocessen, framför allt genom att göra ändringar i ramprogramsförslagen och genom att ta med en stor del av Europaparlamentets ändringsförslag [3]. Kommissionen noterar med tillfredsställelse den gemensamma syn på de grundläggande principerna för det nya ramprogrammet som har uppnåtts genom rådets och Europaparlamentets ansträngningar, framför allt med avseende på prioriteringen av användandet av nya kraftfulla instrument, den starka koncentreringen på prioriterade områden och införandet av större flexibilitet vid genomförandet av programmet.

[3] KOM(2001) 709.

Kommissionen har nu en tillräckligt stabil grund för att lägga fram ändrade förslag till de särskilda programmen. De innehåller ändringar av ramprogrammet till följd av den första behandlingen och presenterar konsekvenserna i detalj med avseende på den forskning som skall genomföras och genomförandet. Syftet är att underlätta för de andra institutionerna vid behandlingen av de särskilda programmen, och förhandlingarna om dem, och målet är att så snart som möjligt enas om ramprogrammet, reglerna för deltagande och de särskilda programmen.

De största förändringarna i jämförelse med kommissionens tidigare förslag finns i programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet". De är bl. a. följande:

- Ändringar av strukturen och detaljerat forskningsinnehåll för det första prioriterade området (för att avspegla uppdelningen i två delar - "Avancerad genomik och dess tillämpning inom hälsovården" och "Kampen mot de stora sjukdomarna") och det sjätte prioriterade området (för att avspegla uppdelningen i tre delar - "Hållbara energisystem", "Hållbara yttransporter" och "Globala förändringar och ekosystem"). Mindre omfattande, men ändå betydelsefulla, ändringar har gjorts beträffande forskningsinnehållet i andra prioriterade områden.

- Ändringar av de från början politiskt inriktade forskningsprioriteringarna under rubriken "Stöd till politikområden och förutseende av vetenskapliga och tekniska behov", samt ändringar när det gäller forskningsverksamheter i samband med prioriterade områden (i synnerhet beträffande forskning om jordbruk och marina ekosystem). Dessa ändringar beaktar innehållsmässiga förändringar och den betydande minskningen av budgeten till följd av den första behandlingen.

- Beskrivningen av instrumenten (bilaga III) har förfinats och förtydligats mot bakgrund av debatten inför den första behandlingen. Detta återspeglar principen om en mjuk övergång från "traditionella" till "nya" instrument för genomförandet av de prioriterade områdena, och tanken om ett fjärde instrument, i linje med tanken om en "spetsforskningsstege".

För att genomföra detta särskilda program föreslår kommissionen att den bistås av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén skall sammanträda i olika former, beroende på respektive prioriterade forskningsområde.

Ändringarna i programmet "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" berör framför allt åtgärder för rörlighet och infrastruktur. Mekanismerna och instrumenten som skall antas har gjorts mer detaljerade och tydliga och man har även beaktat den mer begränsade budget som fastställts för de åtgärderna. Beträffande Euratomprogrammet om "Kärnenergi" har de största förändringarna gjorts i delen om kärnklyvning där ett nytt prioriterat område om strålskydd och åtgärder för säkerheten i kärnkraftsanläggningar. Beskrivningarna av instrumenten (bilaga III) i båda dessa program har uppdaterats avsevärt, i enlighet med programmet "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet".

I samtliga fall har budgetmedlen reviderats i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt.

2001/0125 (CNS)

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram (Euratom) inom området kärnenergi (2002-2006)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7 första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [4],

[4] EGT

med beaktande av Europaparlamentets yttrande [5],

[5] EGT

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [6], och

[6] EGT

av följande skäl:

(1) Genom beslut nr .../../Euratom [7] har rådet antagit Europeiska atomenergigemenskapens sjätte fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (nedan kallat "ramprogrammet"), som enligt artikel 7 i fördraget skall genomföras genom särskilda forsknings- och utbildningsprogram som skall fastställa de närmare villkoren för programmens genomförande och längd och tillhandahålla de resurser som bedöms nödvändiga.

[7] EGT

(2) Detta program bör omfattas av reglerna för företags, forskningscenters och universitets deltagande i genomförandet av ramprogrammet som antagits genom rådets beslut nr .../../Euratom [8] (nedan kallade "regler för deltagande").

[8] EGT

(3) Kommissionens förvaltningsutgifter för programmets genomförande återspeglar det stora antalet anställda som placerats i laboratorier inom medlemsstaterna och inom ITER-projektet.

(4) Detta program är öppet dels för deltagande av länder som har slutit nödvändiga avtal i detta syfte, dels på projektnivå, förutom när det gäller fusionsforskning, för att uppnå ömsesidiga fördelar, för deltagande av organ från tredje länder och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(5) Vid genomförandet av detta program bör man särskilt sträva efter att främja innovation och forskares rörlighet inom gemenskapen samt internationellt samarbete med länder utanför gemenskapen och med internationella organisationer. Kandidatländerna bör ägnas särskild uppmärksamhet.

(6) All forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vara förenlig med de grundläggande etiska principerna, bland annat de som fastställs i artikel 6 i Fördraget om Europeiska unionen och i stadgan om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen, och allmänhetens acceptans för denna verksamhet måste också beaktas.

(7) I enlighet med kommissionens meddelande "Kvinnor och vetenskap" [9] och de resolutioner som antagits av rådet [10] och Europaparlamentet [11] i denna fråga kommer en handlingsplan att läggas fram i syfte att förstärka kvinnornas roll och position i gemenskapens forskning och vetenskap, vilket bör säkerställa lika möjligheter, oberoende av kön.

[9] KOM(1999) 76.

[10] Resolution av den 20 maj 1999, EGT C 201, 16.7.1999.

[11] Resolution av den 3 februari 2000, PE 284.656.

(8) Detta program bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, varvid hänsyn bör tas till berörda parters intressen, bland annat inom forskarvärlden, näringslivet, bland användarna och bland beslutsfattarna. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta program bör vid behov anpassas till gemenskapens politik och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(9) Deltagande i verksamheterna under detta program kommer att främjas genom att den information som krävs om innehåll, villkor och förfaranden publiceras så att den görs tillgänglig i tid och på ett detaljerat sätt för potentiella deltagare, även för dem som kommer från de associerade kandidatländerna och övriga associerade länder.

(10) Kommissionen kommer så småningom att se till att en oberoende bedömning görs av den verksamhet som genomförs inom ramen för programmet, vilket kommer att ske i en anda av öppenhet gentemot alla relevanta aktörer..

(11) Samråd har ägt rum med den vetenskapliga och tekniska kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I enlighet med det sjätte ramprogrammet antas härmed ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram inom området kärnenergi (nedan kallat "det särskilda programmet") för perioden från och med den [.....] till och med den 31 december 2006.

2. Målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna för det särskilda programmet anges i bilaga I.

Artikel 2

I enlighet med bilaga II till ramprogrammet uppgår det belopp som anses vara nödvändigt för genomförandet av det särskilda programmet till 940 miljoner euro, inbegripet maximalt 16,5% för kommissionens förvaltningsutgifter. I bilaga II till detta beslut återfinns en preliminär uppdelning av detta belopp.

Artikel 3

All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet skall vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 4

1. De närmare bestämmelserna för gemenskapens finansiella deltagande i det särskilda programmet är samma som avses i artikel 2.2 i ramprogrammet.

2. Det särskilda programmet skall genomföras genom de instrument som definieras i bilaga III.

3. Det särskilda programmet omfattas av reglerna för deltagande.

Artikel 5

1. Kommissionen skall utarbeta ett arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet, med en detaljerad redogörelse för målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilaga I, inbegripet de instrument vars användning är prioriterad, samt med ett tidsschema för genomförandet.

2. I arbetsprogrammet skall relevant forskningsverksamhet som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer beaktas. Vid behov skall arbetsprogrammet uppdateras, inbegripet med avseende på de instrument vars användning är prioriterad.

Artikel 6

1. Kommissionen skall ha ansvar för genomförandet av det särskilda programmet.

2. För att genomföra det särskilda programmet skall kommissionen biträdas av en rådgivande kommitté. Kommitténs sammansättning kan variera beroende vilka ämnen som skall tas upp. När det gäller frågor som handlar om kärnklyvning skall kommittén sättas samman och bedriva sin verksamhet enligt de bestämmelser i rådets beslut 84/338/Euratom, EKSG, EEG [12] som rör rådgivande och samordnande kommittéer. När det gäller frågor som handlar om fusion gäller de bestämmelser i rådets beslut av den 16 december 1980 som rör den rådgivande kommittén för fusionsprogrammet.

[12] EGT L 177, 4.7.1984 s. 25.

Artikel 7

1. Kommissionen skall i enlighet med artikel 5.2 i ramprogrammet regelbundet rapportera om vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av det särskilda programmet; rapporten skall innehålla information om finansiella aspekter.

2. Kommissionen skall se till att den oberoende övervakning och bedömning av programverksamheten som avses i artikel 5 och 6 i ramprogrammet genomförs inom de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 8

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På rådets vägnar

Ordförande [...]

BILAGA I

Vetenskapliga och tekniska mål och huvudlinjerna för verksamheten

1. Inledning

Kärnkraften står för 35 % av all el som produceras i Europeiska unionen. Den är därför en komponent i debatten om hur man skall kunna bekämpa klimatförändringen och minska EU:s energiberoende. Vi står emellertid inför stora utmaningar. Kontrollerad termonukleär fusion är ett av de långsiktiga energiförsörjningsalternativen, särskilt när det gäller en centraliserad försörjning av elektricitet för baslast. Målet är att göra framsteg som gör det möjligt att visa att det är vetenskapligt och tekniskt möjligt att producera energi genom fusion och att utvärdera dess egenskaper vad gäller hållbar utveckling. På kort sikt måste vi finna sätt att ta hand om kärnavfallet som samhället kan acceptera, och framförallt måste vi genomföra tekniska lösningar för hantering av långlivat avfall. Innovativa koncept för en säkrare användning av kärnklyvning bör också undersökas som ett möjligt bidrag till att täcka de energibehov som kommer att finnas i Europa under de kommande decennierna. De höga gemenskapsstandarderna för strålskydd måste upprätthållas genom koncentrerad och samordnad forskning, i synnerhet om effekterna av låga stråldoser.

Det europeiska samarbetet, bland annat forskarutbyte och gemensamma forskningsprogram, är redan väl etablerat på detta området. Samarbetet när det gäller kärnavfall, strålskydd och andra områden kommer att intensifieras och fördjupas på program- och projektnivå för att få en bättre resursanvändning (både vad gäller mänskliga resurser och experimentanläggningar) och främja en gemensam Europeisk syn på nyckelproblem och tillvägagångssätt i linje med behoven hos det europeiska området för forskningsverksamhet. Länkar till nationella program kommer att upprättas, och nätverk med tredje land - särskilt USA, de nya oberoende statera i f.d. Sovjetunionen (NIS), Kanada och Japan - kommer att främjas. När det gäller fusion kommer gemenskapen, medlemsstaterna och länder som är inblandade i verksamheten under Euratoms ramprogram att fortsätta sitt arbete inom ramen för ett integrerat verksamhetsprogram.

Samordning kommer att ske med GFC:s program för kärnsäkerhet och säkerhetskontroller.

2. Prioriterade tematiska områden

2.1 Forskning om fusionsenergi

Mål

Under den senare hälften av detta århundrade skulle fusionsenergin kunna bidra till utsläppsfri och storskalig produktion av elektricitet för baslast. De framsteg som hittills har gjorts inom fusionsenergiforskningen motiverar att man fortsätter att ge hög prioritet åt det långsiktiga arbetet mot att realisera en fusionskraftanläggning. Teoretiskt arbete och experimentella undersökningar i befintliga anläggningar världen över, särskilt JET, har gjort det möjligt att slå fast att kunskapen och tekniken är mogen för att konstruera ett nästa generationens projekt efter JET, med syfte att demonstrera att fusionsenergi är vetenskapligt och tekniskt genomförbar. Världsomfattande samarbete inom fusionsenergiforskning har lett till att man nu har en detaljerad teknisk utformning av en sådan "Next Step"-anläggning (ITER). Målet är en långvarig brinntid i induktiv drift med en förstärkningsfaktor Q > 10, som visar på en fusionskraftproduktion på 400 MW under cirka 400 sekunder och som skulle ge möjlighet att undersöka brinnande plasma under förhållanden som är relevanta för energiproduktion.

Tack vare den genomförda projekteringsverksamheten för ITER kan man fatta beslut om förverkligandet av Next Step. Detta ligger I linje med inriktningen av fusionsenergiforskningen inom gemenskapen mot en reaktor. Förutsatt att de internationella förhandlingarna om rättsliga och institutionella villkor för upprättande av ett ITER-organ och förhandlingarna om ett gemensamt genomförande (uppbyggnad, drift, användning och avveckling) faller väl ut, kan man eftersträva ett särskilt beslut under perioden 2003-2004, så att själva uppförandet skulle kunna påbörjas under perioden 2005-2006. Perioden 2003-2006 måste därför betraktas som en övergångsperiod under vilken den europeiska verksamheten måste rationaliseras på grund av programmets kraftiga inriktning mot Next Step. Enligt förslaget till budget för forskning inom fusionsenergi under perioden 2003-2006 skall högst 200 miljoner euro av det totala anslaget på 750 miljoner euro användas för genomförandet av ITER.

När ett eventuellt beslut har fattats kommer genomförandet av "Next Step" att kräva avsevärda mänskliga och ekonomiska resurser. När ett beslut väl har fattats om att gå vidare med projektet kommer genomförandet att kräva organisatoriska förändringar och att Euratoms europeiska partner anpassar sina nuvarande åtgärder inom fusion, särskilt i syfte att gemensamt leda det europeiska bidraget till ITER. Beloppet på 550 miljoner euro föreslås för att fortsätta ett meningsfullt FoTU-program, inklusive övergången mellan verksamhet som för närvarande bedrivs av associeringar [13] och JET och det som kommer att bli det "tillhörande programmet" inom fusionsfysik och -teknik när uppförandet av Next Step/ITER-anläggningen har nått sitt stationära stadium efter 2006.

[13] Upprättade genom associeringskontrakt mellan gemenskapen och enheter i medlemsstaterna.

Prioriteringar

i) Associeringarnas program på fysik- och teknikområdet

Associeringarnas program kommer att innehålla

- forskning och utveckling inom fusionsfysik och plasmateknik, med inriktning på studier och utvärdering av metoder för magnetisk inneslutning där man bl.a. fortsätter att bygga stellaratorn Wendelstein 7-X och utnyttja befintliga anläggningar inom Euratomassocieringarna,

- strukturerad FoTU-verksamhet inom fusionsteknik, särskilt forskning om fusionsmaterial och deltagande i FoTU-verksamhet för avveckling av JET som planeras ske när verksamheten avslutas,

- undersökningar av socioekonomiska aspekter, med inriktning på utvärdering av ekonomiska kostnader och samhällets acceptans av fusionsenergi som komplement till ytterligare studier om säkerhet och miljöaspekter; samordning av medlemsstaternas civila forskning om 'inertial confinement' och möjliga alternativ, inom ramen för verksamhet för att hålla sig underrättad om utvecklingen; spridning av resultaten och information till allmänheten; utbildning och mobilitet.

I samband med bidraget till associeringarnas program kommer prioritet att ges åt multilaterala åtgärder för att koncentrera verksamheten till gemensamma projekt, t.ex. sådana som direkt berör driften av JET och Next Step/ITER och/eller personalutbildning. Beroende på beslutet om uppförandet av ITER och när detta sker, kommer nuvarande gemenskapsstöd till associeringarnas verksamhet att anpassas, och en avveckling av användningen av ett antal anläggningar kommer att övervägas. Tillräckliga medel kommer att ställas till förfogande för att bibehålla en stark europeisk samordning av verksamheten inom fusionsområdet som under årens gång har visat sig vara fruktsam.

Omfattningen av det tillhörande interna Europaprogrammet avseende fusionsfysik och -teknik, som krävs för att associeringarna och den europeiska industrin skall kunna dra full nytta av ITER, beror dels på Europas andel i ITER, och dels på var anläggningen placeras. Detta kan innebära investeringar som syftar till att bibehålla de experiment som utförs på fusionsanläggningar i Europa på en nivå som håller världsklass, även efter det att ITER satts i drift, och ett lämpligt program för teknisk utveckling.

ii) Användning av JET-anläggningarna

JET-anläggningarna kommer att fortsätta att användas inom ramen för det europeiska avtalet om fusionsutveckling (EFDA), för att komplettera användningen av de mekanismer för höjning av prestandan som håller på att tas fram. Användningen av JET-anläggningarna måste vid ett lämpligt tillfälle upphöra så att resurserna kan överföras till Next Step/ITER.

iii) Next Step/ITER

I förslaget till ett ramprogram för Euratom (2002-2006) ingår en fortsättning av Next Step-verksamheten för att bidra till dess uppbyggnad under andra hälften av perioden. Eftersom beslut om ITER inte endast fattas av EU:s institutioner utan även av EU:s internationella partner, måste emellertid det föreslagna verksamhetsprogrammet hållas öppet vad beträffar den slutliga placeringen och ramen när det gäller Next Step/ITER och det exakta innehållet i det tillhörande interna Europaprogrammet. De studier som görs för att förbereda en eller flera möjliga platser i Europa kommer att slutföras.

EU:s deltagande när det gäller ITER skulle bestå av bidrag till konstruktion av utrustning och installationer som ligger inom samma område som ITER och som behövs för dess användning. Bidragen skulle även gå till att täcka kostnader för personal och ledning samt stöd till projektet under konstruktionsfasen. Deltagandets omfattning och natur kommer att bero på resultaten av förhandlingarna med EU:s internationella partner, och vidare på var ITER-anläggningen placeras. Om ITER placeras i Europa skulle EU:s deltagande också bestå av bidrag till kostnaderna för Europa i egenskap av värdpart.

2.2 Hantering av radioaktivt avfall

Mål

Ett av de största hindren för en fortsatt framtida användning av kärnenergi är att det saknas allmän enighet om hur avfallet skall hanteras och lagras. Detta gäller särskilt slutförvaring av avfallets långlivade beståndsdelar I geologiska förvar, vilket kommer att vara nödvändigt oberoende av vilken behandlingsmetod som man väljer för använt bränsle och högaktivt avfall. Enbart forskning kan inte garantera samhällets acceptans, men behövs för att utveckla och testa lagringstekniker, utforska lämpliga platser, främja grundläggande vetenskapligt samförstånd när det gäller säkerhet och metoder för säkerhetsbedömning, samt för att utveckla beslutsprocesser som upplevs som rättvisa och jämlika av de berörda intressenterna.

Det behövs även forskning för att undersöka den tekniska och ekonomiska potentialen hos metoder för kärnenergiproduktion som utnyttjar det klyvbara material bättre och ger mindre avfallsamt hos separering och transmutation för att minska avfallets risker på industriell nivå.

Forskningsprioriteringar

i) Forskning om geologisk deponering

Syftet är att bygga en solid teknisk bas för att demonstrera säkerheten hos geologisk förvaring av använt bränsle och långlivat radioaktivt avfall och för att stödja utvecklingen av en gemensam europeisk ståndpunkt i de viktigaste frågorna kring slutförvaring av avfall.

- Förbättring av grundläggande kunskap och utveckling och testning av teknik: forskningen kommer att inriktas på de viktigaste fysiska, kemiska och biologiska processerna. Växelverkan mellan olika naturliga och konstruerade barriärer, deras långsiktiga stabilitet och sätt att genomföra lagringsteknik i underjordiska forskningslaboratorier.

- Nya och bättre verktyg: forskningen kommer att inriktas på modeller för funktions- och säkerhetsbedömning samt metoder för att demonstrera säkerhet på lång sikt, bland annat känslighets- och osäkerhetsanalyser, samt utveckling och utvärdering av alternativa mått på funktion och processer för styrelseformer som på ett lämpligt sätt tar hänsyn till allmänhetens uppfattning om slutförvaring av avfall.

ii) Separering och transmutation samt metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion

Syftet är att fastställa praktiska metoder för att minska mängden och/eller riskerna med avfall som skall behandlas genom separering och transmutation samt att undersöka potentialen hos nya metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion.

- Separering och transmutation: forskningen kommer att inriktas på grundläggande utvärdering av konceptet som helhet, demonstration, i demonstrationsskala av de mest lovande separationsteknikerna, ytterligare utveckling av transmutationsteknikerna, samt utvärdering av om de kan genomföras i praktiken.

- Metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd: forskningen kommer att inriktas på undersökning av möjligheterna till effektivare användning av klyvbart material i befintliga reaktorer och av andra metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion

2.3 Strålskydd

Mål

Strålning används omfattande inom medicin och industri (inbegripet kärnenergiproduktion) och säkerheten grundas på en förnuftig och effektivt genomförd strålskyddspolitik. Gemenskapsforskningen förstärker politiken i Europa och har bidragit till att man i praktiken lyckats uppnå en hög skyddsnivå. Denna nivå måste upprätthållas och i vissa fall förbättras, och forskningen har en nyckelroll i denna process. Huvudsyftet är att reda ut de osäkerheter som finns beträffande riskerna vid utdragen exponering vid låga doser (dvs. de nivåer som befolkningen utsätts för och som finns på arbetsplatser). Detta är en kontroversiell vetenskaplig och politisk fråga som har stor betydelse för strålanvändningen inom både medicin och industri. Gemenskapsforskningen på andra områden kommer att koncentreras på att utnyttja de nationella insatserna på ett bättre sätt, framför allt genom effektivare integrering av dessa med riktad forskning och forskning som bedrivs i nätverk där det skulle kunna komplettera eller skapa synergieffekter med nationella program.

Forskningsprioriteringar:

- Kvantifiering av riskerna med utdragen exponering vid låga doser: forskningsverksamheten kommer att inriktas på epidemiologiska undersökningar av lämpliga exponerade befolkningsgrupper tillsammans med cell- och molekylärbiologisk forskning om samspelet mellan strålning och DNA, cellerna, organen och kroppen.

- Medicinsk strålning samt exponering för naturliga strålningskällor: förbättring av säkerheten och effektiviteten vid medicinsk användning av strålning, bedömning och förvaltning av naturliga källor, i synnerhet naturligt förekommande radioaktiva ämnen.

- Miljöskydd och radioekologi: begreppsmässig och metodisk grund för miljöskydd, bättre utvärdering och hantering av konsekvenserna av naturliga och artificiella strålningskällor för människa och miljö.

- Risk- och katastrofhantering: bättre metoder för riskhantering, effektivare och mer sammanhängande katastrofhantering i Europa, inbegripet rehabilitering av kontaminerade områden.

- Skydd av arbetsplatsen: förbättrad övervakning och hantering av yrkesmässig exponering i industrier där strålningsexponering förekommer.

3. Annan verksamhet på kärnteknik- och kärnsäkerhetsområdet

Mål

Målet är att stödja EU:s strategier för hälsa, energi och miljö för att säkerställa att Europas kapacitet bibehålls på en hög nivå på de relevanta områden som inte omfattas av de prioriterade temaområdena och att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

Forskningsprioriteringar

ii) Innovativa metoder

Målen är att utvärdera innovativa koncept och att utveckla bättre och säkrare processer på området för kärnenergi. Forskningsverksamheten kommer att inriktas på

- utvärdering av innovativa koncept och utveckling av bättre och säkrare processer för produktionen och utnyttjandet av kärnenergi som kan ge fördelar på längre sikt vad gäller säkerhet, , kostnader, miljöpåverkan, resursutnyttjande, motståndskraft mot spridning eller olika slags tillämpningar.

iii) Utbildning

Målet är en bättre integration av europeisk utbildning inom kärnsäkerhet och strålskydd för att motarbeta trenden mot färre studenter och färre läroanstalter. Detta krävs för att man skall kunna få fram den nödvändiga kompetensen och sakkunskapen för en fortsatt säker användning av kärnenergi och andra användningar av strålning inom industri och medicin. Stödet kommer att inriktas på

- utveckling av en mer enhetlig strategi för utbildning inom kärnvetenskap och -teknik i Europa, samt genomförande av denna, tillsammans med bättre integration av nationella resurser och kompetenser.

Detta kommer att kompletteras med stöd för stipendier, särskilda kurser, utbildningsnätverk, stipendier till unga forskare från NIS-länderna och de central- och östeuropeiska länderna.

(iii) Säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar

Målet är att förbättra säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar i medlemsstaterna och kandidatländerna fram tills driften upphör och under den därpå följande avvecklingen. I samband med det skall man använda den omfattande kunskap och de erfarenheter man fått internationellt från experimentell och teoretisk forskning. Forskningsverksamheten kommer att inriktas på följande:

- förvaltning av anläggningar (inbegripet ålderseffekter och bränslemodellering), tillvägagångssätt vid allvarliga olyckor, framför allt utveckling av avancerade koder för digital simulering, integrering av europeisk kompetens och kunskap från avveckling i praktiken, utveckling av en gemensam syn på säkerhet och god praxis, både operativ och rättslig, på europeisk nivå.

BILAGA II

PRELIMINÄR FÖRDELNING AV BELOPPET

Åtgärdstyp // Belopp (miljoner euro)

//

>Plats för tabell>

BILAGA III - METODER FÖR ATT GENOMFÖRA PROGRAMMET

För att genomföra det särskilda programmet, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (2002/.../Euratom) och med reglerna för företags, forskningscentrers och universitets deltagande i genomförandet av ramprogrammet (2002/.../Euratom) kommer kommissionen att använda sig av olika instrument.

Förslagen kommer att utvärderas i enlighet med de kriterier som framgår av ovannämnda beslut .

Beträffande de prioriterade temaområdena hantering av radioaktivt avfall och strålskydd erkänner man vikten av nya instrument (integrerade projekt och expertnätverk) som en överordnad prioritering för att nå målen kritisk massa, förenkling av förvaltningen samt det europeiska mervärde som gemenskapens forskning bidrar med i förhållande till den forskning som redan bedrivs på nationell nivå, och man erkänner även vikten av att forskningskapaciteten integreras. Projektens storlek är emellertid inte att kriterium för uteslutning, och tillgång till nya instrument skall säkerställas för små och medelstora företag och andra mindre enheter.

De nya instrumenten kommer att användas inom varje tema från den tidpunkt då det sjätte ramprogrammet inleds, och när så är lämpligt som prioriterad metod, under fortsatt användning av särskilda målinriktade projekt och samordningsinsatser.

De indirekta FoTU-åtgärderna som genomförs på området termonukleär fusion och i samband med kontrakt, överenskommelser eller rättsliga enheter som kommissionen är part eller medlem i, överensstämmer med reglerna som inrättats för dem, i enlighet med beslutet om reglerna för deltagande [14].

[14] ............

Vid genomförandet av programmet kan kommissionen använda tekniskt stöd.

Under 2004 kommer oberoende experter att utföra en utvärdering av effektiviteten hos vart och ett av dessa två typer av instrument vid genomförandet av det sjätte ramprogrammet.

A. Nya instrument

A.1 Nätverk mellan spetsforskningscentra

Syftet med expertnätverk är att stärka och utveckla gemenskapens vetenskapliga och tekniska spetsforskning, genom att inom Europa integrera den befintliga eller framväxande forskningskapaciteten både på nationell och på regional nivå. Varje nätverk kommer också att sträva efter att utveckla kunskaperna inom ett särskilt område genom att samla den expertis som behövs. De skall främja samarbete mellan spetsforskningskapaciteten vid universitet, forskningscentrum, företag, inbegripet små och medelstora företag, och vetenskapliga och tekniska organisationer. Den berörda verksamheten kommer generellt att inriktas på långsiktiga och tvärvetenskapliga mål och inte på att uppnå i förväg fastställda resultat i form av produkter, processer eller tjänster.

Ett expertnätverk kommer att genomföras med hjälp av ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en del av eller, i förekommande fall, deltagarnas hela forskningskapacitet och forskningsverksamhet på det berörda området för att förvärva nödvändig fackkunskap och uppnå europeiskt mervärde. Syftet med ett gemensamt verksamhetsprogram kan vara att inrätta ett självständigt centrum med särskild kompetens, vilket kan leda till att nödvändiga metoder för att uppnå en varaktig integrering av forskningskapaciteten tas fram. Ett gemensamt verksamhetsprogram kommer med nödvändighet att omfatta verksamhet som är inriktad på integrering, liksom verksamhet som avser spridandet av spetsforskning och dess resultat utanför nätverket.

För att uppnå dessa mål kommer nätverkens verksamhet att omfatta följande:

- Forsknings- och utbildningsverksamhet som har samordnats av deltagarna.

- Integrerande verksamhet som särskilt omfattar följande:

- Anpassning av deltagarnas forskningsverksamheter så att de kompletterar varandra bättre.

- Utveckling och användning av elektroniska informations- och kommunikationsverktyg, och framtagning av virtuella och interaktiva arbetsmetoder.

- Kort-, medel-, och långsiktiga utbyten av personal, möjligheter till anställning eller utbildning för forskare från andra medlemmar i nätverket.

- Utveckling och användning av gemensam infrastruktur för forskning, och anpassning av befintliga hjälpmedel och anläggningar så att de kan användas gemensamt.

- Gemensam hantering och användning av den framtagna kunskapen, och innovationsfrämjande åtgärder.

- Spridning av spetsforskning bl.a. genom

- utbildning av forskare,

- information om nätverkets resultat och spridning av kunskap,

- tjänster för att stödja teknisk innovation, i första hand riktade mot införandet av ny teknik,

- analys av frågor som rör vetenskap och samhälle i samband med nätverkets forskning.

I samband med vissa delar av verksamheten (t.ex. utbildning av forskare) kommer nätverket att sträva efter öppenhet genom att publicera meddelanden om ansökningsomgångar.

Nätverkets storlek kan variera beroende på områden och ämnen. Som riktmärke bör emellertid antalet deltagare vara minst sex. Gemenskapens bidrag till ett nätverk kan i genomsnitt uppgå till flera miljoner euro per år.

Förslaget till nätverk bör innehålla följande delar:

- En allmän redogörelse för det gemensamma verksamhetsprogrammet och dess innehåll under den första perioden uppdelat på forskningsverksamhet, samordnande verksamhet och verksamhet för spridning av forskningens resultat.

- Deltagarnas funktioner, med redogörelse för den verksamhet och de resurser som de kommer att samordna.

- Nätverkets drift (samordning och ledning av verksamheten).

- Planen för spridning av kunskap och utsikterna för användning av resultaten.

Inom ramen för gemenskapens ursprungliga bidrag kan samarbetet vid behov utvidgas genom att man tar in nya eller ersätter tidigare deltagare. Detta kommer oftast att ske genom publicering av konkurrensutsatta anbudsförfaranden .

Verksamhetsprogrammet kan uppdateras varje år vilket kan leda till en omorientering av viss verksamhet eller inledande av ny verksamhet som inte ursprungligen planerats. Detta kan innebära att nya deltagare tas med i nätverket. Kommissionen kan offentliggöra ansökningsomgångar i syfte att tilldela ytterligare stöd för att t.ex. täcka kostnader för en utvidgning av det befintliga nätverkets integrerade verksamhet eller upptag av nya deltagare.

Gemenskapens bidrag skall vara ett integrationsbidrag vars belopp bestäms utgående från värdet på de kapaciteter och resurser som deltagarna har för avsikt att integrera. Det skall fungera som komplement till de resurser som deltagarna ställer till förfogande för att genomföra det gemensamma handlingsprogrammet. Det bör vara tillräckligt för att främja integration utan att skapa ett ekonomiskt beroende som skulle kunna äventyra nätverkets överlevnad på lång sikt.

A.2 Integrerade projekt

Integrerade projekt är avsedda att ytterligare stimulera gemenskapens konkurrenskraft eller att ta upp viktiga samhällsbehov genom att samla nödvändiga FoTU-resurser och -kompetenser. Alla integrerade projekt bör ha klart definierade vetenskapliga och tekniska mål och inriktas på att uppnå specifika resultat som kan användas t.ex. i form av produkter, processer eller tjänster. I dessa mål kan mer långsiktig eller "riskfylld" forskning ingå.

Integrerade projekt skall bestå av en rad sammanhängande delåtgärder, av olika omfattning och struktur beroende på vilka uppgifter som skall utföras, som behandlar olika aspekter av den forskning som behövs för att uppnå gemensamma övergripande mål och bildar en sammanhängande enhet och vars genomförande skall vara nära samordnat.

De kommer att genomföras på grundval av övergripande finansieringsplaner i vilka företrädesvis betydande finansiering från den privata och den offentliga sektorn ingår, även från EIB eller samarbetssystem som Eureka.

All verksamhet inom ramen för ett integrerat projekt kommer att definieras inom ramen för en allmän "genomförandeplan" som skall omfatta följande typer av verksamhet:

- Forskning, och i förekommande fall teknisk utveckling och/eller demonstration.

- Hantering, spridning och överföring av kunskap i syfte att främja innovation.

- Analys och utvärdering av den aktuella tekniken, samt av de faktorer som är förknippade med dess tillämpning.

För att uppnå projektets mål kan planen också omfatta verksamhet som berör följande:

- Utbildning av forskare, studenter, ingenjörer och företagsledning.

- Stöd till införande av ny teknik.

- Information och kommunikation, samt dialog med allmänheten om vetenskapliga och samhälleliga aspekter av den forskning som genomförs inom ramen för projektet.

Kostnaderna för ett integrerat projekts samlade åtgärder kan variera från flera miljoner euro till flera tiotal miljoner euro.

Integrerade projekt bör innehålla följande delar:

- Projektets vetenskapliga och tekniska mål.

- Genomförandeplanens viktigaste element och dess tidsplan, med angivande av de viktigaste uppgifterna avseende de olika delarna.

- Etappmålen i samband med genomförandet, och de resultat som förväntas vid varje etappmål.

- Konsortiedeltagarnas roller och deras särskilda kunskapsområden.

- Projektets organisation och förvaltning.

- En plan för spridning av kunskap och användning av resultaten.

- En uppskattning av den sammanlagda budgeten samt budgeten för de olika verksamheterna, inbegripet en finansieringsplan där de olika bidragen och deras ursprung tydligt visas.

Inom ramen för gemenskapens ursprungliga bidrag kan samarbetet vid behov utvidgas genom att man tar in nya eller ersätter tidigare deltagare. Detta kommer oftast att ske genom publicering av konkurrensutsatta anbudsförfaranden.

Genomförandeplanen skall uppdateras varje år. Uppdateringen kan leda till omstrukturering av vissa verksamheter och införandet av ny verksamhet. I det senare fallet, och om det krävs extra bidrag från gemenskapen, skall kommissionen välja ut dessa verksamheter och de deltagare som skall genomföra dem med hjälp av en ansökningsomgång.

Gemenskapsbidraget skall vara ett bidrag till budgeten, beräknat som procentandel av den budget som deltagarna anslagit för projektets genomförande, och anpassat till de olika verksamhetstyperna.

A.3 Integrerade infrastrukturinitiativ

Integrerade infrastrukturinitiativ skall i en enda åtgärd kombinera ett flertal verksamheter som är av avgörande betydelse för att förstärka och utveckla forskningsinfrastrukturer, för att tillhandahålla tjänster på europeisk nivå. I detta syfte skall de kombinera nätverksverksamhet med en stödåtgärd (som t.ex. gränsöverskridande tillgång) eller sådan forskning som krävs för att förbättra infrastrukturens prestanda, dock med undantag av finansieringen av investering i nya infrastrukturer som endast kan finansieras som särskilda stödåtgärder. Dessa initiativ kommer även att omfatta ett element av kunskapsspridning till potentiella användare, bland annat inom näringslivet, och i synnerhet till små och medelstora företag.

B Övriga instrument

I syfte att genomföra programmet kan även andra instrument tillämpas:

B1 Särskilda riktade forskningsprojekt

I Syftet med särskilda riktade projekt kommer att vara att förbättra den europeiska konkurrenskraften. De kommer att vara strängt orienterade och kan antingen ta sig en av följande två former, eller vara en kombination av båda:

a) Projekt för forskning och teknisk utveckling som syftar till att uppnå ny kunskap för att på ett avgörande sätt förbättra eller slutföra nya produkter, processer eller tjänster, eller för att uppfylla andra behov inom samhället eller gemenskapspolitiken.

b) Demonstrationsprojekt som syftar till att påvisa livskraften i ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt.

II Särskilda riktade utbildningsprojekt är utformade för att underlätta spridning av ny kunskap på ett lägligt sätt på europeisk nivå och för att integrera nationella verksamheter på ett bättre sätt.

B2 Åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser och rörlighet

Dessa åtgärder kommer att syfta till utbildning, utveckling av sakkunskap eller kunskapsöverföring. De kommer att omfatta stöd till åtgärder som genomförs av fysiska personer, mottagarstrukturer, inbegripet utbildningsnät, samt av europeiska forskningsgrupper.

B3 Samordningsåtgärder

Samordningsåtgärder syftar till att främja och stödja samordnade initiativ som vidtas av olika forsknings- och innovationsaktörer i syfte att främja samordningen. De skall omfatta olika verksamhetsområden som anordnande av konferenser och möten, genomförande av undersökningar, personalutbyten, utbyte och spridning av bästa praxis, inrättande av informationssystem och expertgrupper, och kan vid behov även omfatta stöd till definition, organisation och förvaltning av gemensamma initiativ.

B4 Särskilda stödåtgärder

Särskilda stödåtgärder kommer att vara ett komplement till genomförandet av detta program och kan användas som hjälp vid förberedandet av gemenskapens kommande verksamhet inom dess politik för forskning och teknisk utveckling, inklusive uppföljning och utvärdering. I synnerhet kommer de att omfatta konferenser, seminarier, studier och analyser, pris och tävlingar för vetenskap på hög nivå, arbetsgrupper och expertgrupper, driftsstöd samt verksamhet för kunskapsspridning, upplysning och kommunikation, eller någon lämplig kombination av dessa från fall till fall.

FoTU-verksamhet och gemenskapens ekonomiska bidrag per instrumenttyp

>Plats för tabell>

(1) Som allmän princip gäller att gemenskapens finansiella bidrag inte kan omfatta 100 % av utgifterna för en indirekt åtgärd, med undantag för förslag som omfattar ett inköpspris styrt av villkoren för offentlig upphandling eller har formen av en i förväg bestämd engångsutbetalning fastställd av kommissionen..

Emellertid får gemenskapens finansiella bidrag täcka upp till 100 % av utgifterna för en indirekt åtgärd om de utgör komplement till utgifter som annars bärs av deltagarna. Det täcker också i det särskilda fallet samordningsåtgärder upp till 100 % av budgeten för samordning av verksamheter bekostade av deltagarna själva.

(2) I väl motiverade fall.

(3) Denna procentsats varierar för olika områden.

(4) Enligt särskilda villkor kommer specifika juridiska enheter, särskilt offentliga organ, att få upp till 100 % av sina marginal-/tilläggskostnader finansierade.

(5) Bidragsnivån får differentieras i enlighet med reglerna i gemenskapens struktur för statligt stöd till forskning och utveckling beroende på om verksamheterna hänför sig till forskning (högst 50%) eller demonstration (högst 35 %) eller andra genomförda verksamheter som utbildning av forskare (högst 100 %) eller konsortiets förvaltning (högst 100 %).

(6) Verksamheten inom ett integrerat initiativ avseende infrastruktur måste inbegripa en nätverksaktivitet (samordningsåtgärder: högst 100 % av budgeten) och minst en av följande verksamheter: forskning (högst 50 % av budgeten) eller specifika tjänster (särskilt stödåtgärder, till exempel, gränsöverskridande tillgång till infrastruktur för forskning: högst 100 % av budgeten).

(7) För åtgärder till stöd för forskningens infrastruktur med avseende på förberedande tekniskt arbete (inklusive studier av genomförbarhet) och utveckling av nya infrastrukturer inskränks medverkan i sjätte ramprogrammet till högst 50 % resp. 10 % av budgeten.

FINANSIERINGSÖVERSIKT

Politikområde: Forskning

Verksamhet: Forsknings- och utbildningsåtgärder inom ramen för Euratomfördraget

Åtgärdens beteckning

Förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram inom området "kärnenergi".

1. BERÖRDA BUDGETPOSTER (nummer och beteckning)

Underavsnitt B6-6 Indirekta åtgärder. Närmare uppgifter om posterna lämnas i början av 2003 års budgetförfarande med hänsyn tagen till den verksamhetsbaserade budgeteringsnomenklaturan, som är under utarbetande.

2. ALLMÄNNA UPPGIFTER

2.1. Sammanlagda anslag för åtgärden (avsnitt B): 940 miljoner euro inom ramen för Euratomfördraget.

2.2. Tillämpningsperiod:

2002-2006

2.3. Flerårig total utgiftsberäkning:

a) Förfalloplan för åtagandebemyndiganden/betalningsbemyndiganden (finansiellt stöd) (se punkt 6.1.1)

Miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

b) Tekniskt och administrativt stöd och stödutgifter (se punkt 6.1.2)

Denna utgiftskategori är inte tillämplig på området i fråga.

c) Total budgetkonsekvens i form av personalutgifter och övriga administrativa utgifter (se punkt 7.2 och 7.3)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2.4. Förenlighet med den ekonomiska planeringen och budgetplanen

|X| Förslaget är förenligt med den befintliga ekonomiska planeringen.

| | Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen,

| | i nödvändiga fall med stöd av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet.

2.5 Påverkan på inkomsterna

| | Inkomsterna påverkas inte (gäller tekniska aspekter på genomförandet av en åtgärd)

ELLER

|X| Inkomsterna påverkas enligt följande:

Vissa associerade stater bidrar till finansieringen av det särskilda programmet.

Associeringsavtalen är knutna till ett ramprogram. Förhandlingar om avtalsförnyelse kommer att föras efter det att ett nytt ramprogram har antagits. Det är därför inte möjligt att redan nu specificera inkomsterna.

I enlighet med vad som sägs i associeringsavtalen och inom ramen för dessa avtals förnyelse kommer de intäkter som inte förbrukats då det aktuella ramprogrammet löper ut (dvs. den 31 december 2002) att överföras till det nya ramprogrammet.

I enlighet med artikel 27 i budgetförordningen kan vissa inkomster användas på nytt.

3. BUDGETTEKNISKA UPPGIFTER

>Plats för tabell>

4. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 7 i Euratomfördraget.

Förslag till rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens fleråriga ramprogram (2002-2006) för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN OCH SKÄL FÖR ÅTGÄRDEN

5.1. Behovet av gemenskapsåtgärder

5.1.1 Mål för åtgärden

På högsta politiska nivå, på Europeiska rådets möten i Lissabon, Feira, Nice och senast i Stockholm, har det bekräftats att forskningen etablerat sig som en central del av ekonomin i det kunskapssamhälle som håller på att växa fram globalt. I Lissabon fastställde rådet unionens mål för nästa decennium, nämligen "att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". Mer än någonsin fungerar forskningen som en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomisk och social utveckling, och den utgör en viktig faktor för företagens konkurrenskraft, sysselsättningen och livskvaliteten. Vetenskap och teknik är också av grundläggande betydelse för den politiska beslutsprocessen, både på gemenskapsnivå och nationell nivå.

De strukturella svagheterna i gemenskapens forskningsverksamhet finns dock kvar. Det gäller framför allt följande fyra områden:

I. Investeringarna i forskning och teknisk utveckling, och i kunskapsuppbyggnad i största allmänhet, är för små och osammanhängande (FoTU, utbildning och programvara), vilket gör att EU kommer på efterkälken i den internationella konkurrensen. Under 1999 investerade Europeiska unionen 76 miljarder euro mindre än Förenta staterna i forskning och utveckling. EU ligger i dag efter sina konkurrenter när det gäller forskningsutgifternas andel av BNP (1999 uppgick investeringarna i unionen till 1,9 % jämfört med 2,6 % i Förenta staterna och 2,9 % i Japan) [15]. Under 1999 investerade Förenta staterna 9 % i kompetensutveckling och låg därmed framför EU (7,6 %) och Japan (6,9 %), och klyftan ökar.

[15] Fællesskabets Referencebureau

II. Mänskliga resurser inom forskningen är otillräckliga. Forskarna utgör 5,3 promille av unionens arbetskraft (1998), jämfört med 7,4 promille i Förenta staterna (1993) och 8,9 promille i Japan (1998), där det finns dubbelt så många forskare i företagen. De direkta offentliga utgifterna för högre utbildning motsvarar 0,9 % av BNP i EU, 1,4 % i Förenta staterna och 0,5 % i Japan (1997).

III. Begränsad förmåga att omvandla forskningsrön till innovativa och konkurrenskraftiga produkter och tjänster, trots goda vetenskapliga resultat. Antalet patentbrev som gemenskapens, Förenta staternas respektive Japans patentbyråer har utfärdat uppgår per miljon invånare till 32 i EU, 49 i Förenta staterna och 88 i Japan. 1998 uppvisade EU ett underskott på cirka 28 miljarder euro per år i handeln med högteknologiska produkter (samma tendens har gällt under hela decenniet), medan Förenta staterna samma år hade ett underskott på 8 miljarder euro och Japan ett överskott på 39 miljarder euro. Riskkapitalinvesteringar i spjutspetssektorer uppgår till 80 % i Förenta staterna, medan motsvarande siffra för EU är 26 %, om än med ökande tendens, och 23 % för Japan.

IV. Splittrad europeisk forskningspolitik. EU har hittills inte haft någon egentlig gemensam forskningspolitik. Var och en av de femton medlemsstaterna för sin nationella forskningspolitik parallellt med ramprogrammet utan den samordning som krävs för att man effektivt skall kunna organisera verksamheten och utnyttja resultaten. Denna samordningsbrist gör det också svårt att upprätta och använda forskningsinfrastrukturer på ett effektivt sätt.

Det var mot bakgrund av dessa behov som kommissionen föreslog, och rådet och parlamentet godkände, upprättandet av ett "Europeiskt område för forskningsverksamhet". För att skapa detta område krävs det gemensamma insatser från EU, medlemsstaterna och forskningsaktörerna. Gemenskapens ramprogram för forskning (2002-2006) och de särskilda programmen kommer att bidra till detta framför allt genom dessa verksamheters starka hävstångseffekt på forskningens integrering, samordning och strukturering i unionen samt förstärkningen av grunden av det europeiska området för forskningsverksamhet.

För att man skall kunna ändra den vetenskapliga och tekniska strukturen i unionen på ett sätt som råder bot på ovannämnda svagheter krävs medel i en storleksordning som motsvarar ambitionsnivån. Enligt kommissionens förslag skall ramprogrammet finansieras med 17,5 miljarder euro, vilket motsvarar den tidigare finansieringen plus inflation och tillväxt (men som fortfarande inte utgör mer än ungefär 5-6 % av de offentliga FoTU-utgifterna). Enligt kommissionen räcker detta för att man på ett kännbart sätt skall kunna påverka själva forskningssystemet, förbättra åtminstone några av de globala forskningsindikatorerna och få stort genomslag inom ramprogrammets prioriterade områden, vilket kommer att leda till tillväxt i unionen. Allmänt sett skulle en finansiering i denna storleksordning göra det möjligt att under 2003-2006 hålla gemenskapens FoTU-ansträngningar, uttryckt i procent av BNP, på nuvarande nivå.

Det är tänkt att genomföra ramprogrammen med hjälp av fem särskilda program, varav tre bygger på EG-fördraget och två på fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget). Vart och ett av de särskilda programmen har lagts upp med hänsyn till särdragen av de instrument som används i enlighet med ramprogrammets mål och uppbyggnad enligt följande:

- Ett program kallat "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" med indirekta åtgärder under rubriken "Att integrera forskningen" respektive "Att förstärka grunden till det europeiska området för forskningsverksamhet", där forsknings- och samordningsåtgärder förs samman.

- Ett program kallat "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet" med övergripande åtgärder, stödåtgärder och strukturerande verksamhet.

- Två program under rubriken "Gemensamma forskningscentret (GFC)" omfattande direkta GFC-åtgärder inom respektive utanför kärnforskningen.

- Ett program "Kärnenergi" omfattande indirekta åtgärder på kärnenergiområdet.

Nedan redogörs för målen med det särskilda programmet "Kärnenergi" uppdelade efter åtgärdsområden, med en motivering och uppgift om åtgärdens europeiska mervärde.

1. Hantering av radioaktivt avfall

Syftet är att utveckla och testa tekniker för slutförvaring, utforska lämpliga platser, främja grundläggande vetenskapligt samförstånd när det gäller säkerhet och metoder för säkerhetsbedömning, undersöka möjligheter för att minska effekterna av radioaktivt avfall samt att utveckla beslutsprocesser som upplevs som rättvisa och jämlika av de berörda intressenterna.

Motivering och europeiskt mervärde

- Ett av de största hindren för att ta hand om avfallet från gamla anläggningar och en fortsatt framtida användning av kärnenergi är att det saknas allmän enighet om hur högaktivt avfall skall hanteras och slutförvaras.

- Enighet om detta skulle positivt påverka kostnader, säkerhet och trygghet i samband med energiförsörjningen.

- Befintligt radioaktivt avfall måste hanteras.

2. Forskning om fusionsenergi

Fusionsenergin skulle kunna bidra till utsläppsfri och storskalig produktion av elektricitet för baslast. De framsteg som hittills har gjorts inom fusionsenergiforskningen motiverar att man fortsätter att ge hög prioritet åt det långsiktiga arbetet mot att realisera en kraftproducerande fusionsanläggning.

Motivering och europeiskt mervärde

- Det är nödvändigt att ytterligare öka kunskapen om fusionsplasma under relevanta framtida reaktorförhållanden.

- Det skulle inte vara möjligt att använda de anläggningar, särskilt JET-anläggningarna, som uppförts med särskilt stöd, enbart på nationell nivå. Tills ITER sätts i drift, är JET världens kraftfullaste verktyg som kan användas för att driva studierna avseende fusionsplasma framåt.

- EU, som en gemensam part, får en mycket starkare position som deltagare i internationella projekt som ITER än vad varje medlemsstat för sig skulle få.

- Det behövs fler grundläggande studier och mer grundutbildning av unga forskare på fusionsområdet.

- Man måste se till att resultaten sprids i medlemsstaterna.

3. Strålskydd

Det huvudsakliga syftet är att undanröja osäkerhetsfaktorer i fråga om risker som uppstår vid exponering för strålning på sådana nivåer som allmänheten normalt sett kan utsättas för och som kan förekomma på arbetsplatser. Detta är en kontroversiell vetenskaplig och politisk fråga, som har avgörande betydelse för hur strålning kan användas inom medicin och industri.

Motivering och europeiskt mervärde

Eftersom strålning används i stor omfattning inom medicin och industri krävs det en effektiv skyddsstrategi för att garantera dess säkerhet. De höga strålskyddsnivåerna i EU måste därför bibehållas (och förbättras, där så behövs) genom koncentrerad och samordnad forskning.

4. Annan verksamhet på området för kärnteknik och kärnsäkerhet

Målet är att stödja EU:s politik inom hälsa, energi och miljö, i syfte att garantera att Europas kapaciteter behåller sin höga nivå inom relevanta områden som inte omfattas av de prioriterade tematiska områdena, och att bidra till upprättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. .

Motivering och europeiskt mervärde

- Ökad integration är avgörande för att man allmänt skall kunna bevara kompetensen i fråga om en mogen eller minskande kärnteknisk industri.

- Man måste hävda sig gentemot viktiga konkurrenter.

- Antalet studenter och institutioner för utbildning på kärnområdet sjunker.

- Befintliga kärnkraftsanläggningars säkerhet skall bibehållas och/eller förbättras.

5.1.2 Åtgärder som vidtagits till följd av förhandsutvärderingen

I samband med utarbetandet av förslagen till de särskilda programmen genomförde kommissionens avdelningar en förhandsutvärdering. Arbetet gav bland annat följande resultat:

- Rekommendationerna i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomförts av oberoende experter under år 2000.

- Kommissionens halvtidsutvärdering av femte ramprogrammet (1998-2002), som presenteras i KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000 och beskrivs i detalj i kommissionens arbetsdokument SEK(2000) 1780 av den 23 oktober 2000.

- Svar i samband med de konsultationer av berörda som genomförts i samband med de båda meddelandena om det europeiska området för forskningsverksamhet under loppet av år 2000 [16] och förslaget till ramprogrammet från början av 2001.

[16] KOM(2000) 6 av den 18 januari 2000. KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000.

- En rad undersökningar, som kommissionen själv utfört eller låtit utföra, beträffande ekonomi, politik och framtidsforskning ("foresight") och FoTU-verksamhetens genomslag.

Förhandsutvärderingens resultat har framför allt påverkat besluten om programmens struktur, mål och prioriteringar och genomförandeinstrument.

Målen och prioriteringarna fastställdes genomgående enligt regeln om ett europeiskt mervärde.

Det innebär att man undersökt följande faktorer med hänsyn till de utvalda prioriterade ämnena och åtgärderna, för vilka närmare uppgifter om respektive motivering och europeiskt mervärde återfinns i punkt 5.1 och de förväntade resultaten i punkt 5.2:

- Kostnaderna och omfånget för sådan forskning överskrider enskilda länders möjligheter, och det finns behov av att samla en "kritisk massa" av ekonomiska och mänskliga resurser.

- Ekonomiska skäl för samarbete (stordriftsfördelar). Samarbetet har positiv verkan på de privata forskningsinsatserna och ökar industrins konkurrenskraft.

- EU:s ställning inom strategiska FoTU-områden måste bibehållas och stärkas.

- Det finns behov av att koppla samman de komplementära kunskaper som finns i de olika länderna, inte minst för att man skall kunna ta sig an tvärvetenskapliga problem och genomföra jämförande undersökningar på europeisk nivå.

- Kopplingar till unionens prioriteringar och intressen, samt till gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik.

- Forskningen är till sin natur gränsöverskridande, på grund av problemens omfång eller av vetenskapsmetodologiska skäl.

Det har utvecklats tre nya viktiga instrument för genomförandet som skall tillämpas inom ramen för Euratomprogrammet. På grund av sin särart kan de endast tillämpas på gemenskapsnivå. De skall användas för att uppnå följande:

- En kritisk massa och integration av forskningen.

- Starkare band mellan programmen och medlemsstaternas verksamhet samt samordning av de nationella programmen.

- Samarbete på områden av strategisk betydelse för EU och svar på EU:s stora utmaningar.

- Vetenskaplig och teknisk spetskompetens i gemenskapen samt attraktionskraft.

- Spridning och utnyttjande av vetenskapliga och tekniska resultat i EU.

Instrumenten är följande:

a) Expertnätverk

Syftet med detta instrument är att stärka den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen i gemenskapen. Varje nätverk skall främja kunskapen på ett visst område genom att samla en kritisk massa av expertis. Eftersom de är inriktade på långsiktiga mål, syftar de berörda åtgärderna, som ofta är tvärvetenskapliga, inte till exakta, förutbestämda resultat i form av produkter, processer eller tjänster, utan till stegvis och varaktig integration av den forskningskapacitet som finns i gemenskapen på nationell och regional nivå. För att skapa virtuella spetsforskningscentra är det därför tänkt att nätverksdeltagarna skall genomföra ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en avsevärd del av deras verksamhet eller all deras verksamhet på området i fråga.

b) Integrerade projekt

Syftet med detta instrument är att öka gemenskapens konkurrenskraft respektive att bidra till att lösa stora samhällsproblem genom att samla en kritisk massa av de medel och den FoTU-kunskap som finns i gemenskapen. Varje integrerat projekt kommer därför att vara inriktat på att uppnå ett visst antal exakta resultat i form av produkter, processer eller tjänster. Verksamheten inom ramen för ett integrerat projekt kommer principiellt att vara målinriktad, även om det rör sig om explorativ forskning. All verksamhet inom ramen för ett integrerat projekt kommer att följa en allmän "plan för genomförandet".

c) Integrerade infrastrukturinitiativ

Integrerade infrastrukturinitiativ skall i en enda åtgärd kombinera ett flertal verksamheter som är av avgörande betydelse för att förstärka och utveckla forskningsinfrastrukturer, för att tillhandahålla tjänster på europeisk nivå. I detta syfte bör de kombinera nätverksverksamhet med en stödåtgärd (som t.ex. gränsöverskridande tillgång) eller sådan forskning som krävs för att förbättra infrastrukturens prestanda, dock med undantag av finansieringen av investering i nya infrastrukturer som endast kan finansieras som särskilda stödåtgärder. Dessa initiativ kommer även att omfatta ett element av kunskapsspridning till potentiella användare, bland annat inom näringslivet, och i synnerhet till små och medelstora företag.

I syfte att genomföra programmet kan kommissionen också tillämpa följande:

d) Särskilda riktade forsknings- och utbildningsprojekt

i) Syftet med särskilda riktade projekt kommer att vara att förbättra den europeiska konkurrenskraften. De skall koncentreras kraftigt och kommer att få en av följande båda former, eller en kombination av båda:

- Projekt för forskning och teknisk utveckling som syftar till att uppnå ny kunskap för att på ett avgörande sätt förbättra eller slutföra nya produkter, processer eller tjänster, eller för att uppfylla andra behov inom samhället eller gemenskapspolitiken.

- Demonstrationsprojekt som syftar till att påvisa värdet av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt.

ii) Särskilda riktade utbildningsprojekt syftar till att underlätta snabb spridning av ny kunskap på europeisk nivå och att förbättra samordningen av nationell verksamhet.

e) åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser och rörlighet

Dessa åtgärder kommer att syfta till utbildning, utveckling av sakkunskap eller kunskapsöverföring. De kommer att omfatta stöd till åtgärder som genomförs av fysiska personer, mottagarstrukturer, inbegripet utbildningsnät, samt av europeiska forskningsgrupper.

f) Samordningsåtgärder

Samordningsåtgärder syftar till att främja och stödja samordnade initiativ som vidtas av olika forsknings- och innovationsaktörer i syfte att förbättra samordningen. De skall omfatta olika verksamhetsområden som organisation av konferenser och möten, genomförande av undersökningar, personalutbyten, utbyte och spridning av bästa praxis, inrättande av informationssystem och expertgrupper och kan vid behov även omfatta stöd till definition, organisation och förvaltning av gemensamma initiativ.

g) Särskilda stödåtgärder

Särskilda stödåtgärder kommer att vara ett komplement till genomförandet av ramprogrammet och kan användas som hjälp vid förberedandet av gemenskapens kommande verksamheter inom dess politik för forskning och teknisk utveckling, inklusive uppföljning och utvärdering. De skall främst omfatta gränsöverskridande tillgång till infrastruktur, konferenser, seminarier, undersökningar och analyser, arbetsgrupper och expertgrupper, driftstöd och spridningsverksamhet, information och kommunikationsåtgärder eller en kombination av flera av dessa element, beroende på vad som är lämpligast från fall till fall.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits till följd av slututvärderingen

De rekommendationer som ingår i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomfördes under år 2000 har beaktats i samband med sammanställningen av förslagen till de särskilda programmen. I synnerhet har man tagit hänsyn till följande:

- Gemenskapen måste hinna i kapp sina konkurrenter på FoTU-området.

- Medlemsstaternas och gemenskapens FoTU-politik måste vara komplementär och samstämmig. Kommissionen har en central roll när det gäller att uppnå detta mål.

- De positiva effekterna av ramprogrammet, som skall "avhjälpa en brist i gemenskapen genom att ge forskarna på universiteten och inom näringslivet möjlighet att tillsammans genomföra tillämpad forskning".

- De administrativa förfarandena i ramprogrammet 1998-2002 måste förenklas och det krävs "nya strukturer och ledningsmetoder för ramprogrammet".

- Infogandet av unionens forskningsåtgärder i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik.

- Programmen måste vara mer koncentrerade.

- Genomförande av forskning som är nödvändig för att uppnå gemenskapens politiska mål.

- Strävan att utveckla en anpassad och mer flexibel samling av verktyg, med utgångspunkt i alla möjligheter som fördraget erbjuder.

Dessutom har halvtidsutvärderingen av femte ramprogrammet lett till anpassningar av de årliga arbetsprogrammen för de särskilda programmen, som har gått ut på att i större utsträckning fokusera insatserna och att starta pilotprojekt för de åtgärder som planeras för nästa ramprogram (nätverk, "kluster", industriella plattformar, större projekt osv.).

5.2. Planerad verksamhet och villkor för finansiering via budgeten

Nedan redogörs för de åtgärder som planeras för det särskilda programmet "Kärnenergi" uppdelade efter åtgärdsområden. Detta gör det möjligt att lyfta fram de förväntade resultaten, åtgärdernas bidrag till ramprogrammets eller gemenskapens överordnade mål samt potentiella resultatparametrar i samband med dessa mål. Uppgifterna skall ses som måttstockar och inte som fastställda mål.

För sambandet mellan åtgärdsområdena och de tillämpade instrumentslagen redogörs längre ned med hjälp av en tabell.

1. Hantering av radioaktivt avfall

i) Forskning om geologisk deponering

(Förbättring av grundläggande kunskap och utveckling och testning av teknik; nya och bättre verktyg.)

ii) Separering och transmutation och andra metoder som ger upphov till mindre avfallsmängd vid kärnenergiproduktion

(Separering och transmutation; nya reaktortyper.)

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Sund teknisk bas för att demonstrera säkerheten hos lagring av högaktivt radioaktivt avfall i berggrunden.

- Utvärdering av genomförbarheten av separation och transmutation på industriell nivå.

- Metoder med kommersiell potential för effektivare användning av klyvbart material.

2. Forskning om fusionsenergi

i) Associeringarnas program på fysik- och teknikområdet

(Forskning och utveckling inom fysik och plasmateknik; strukturerad FoTU-verksamhet inom fusionsteknik; undersökningar om socioekonomiska aspekter.)

ii) Användning av JET-anläggningarna

iii) Next Step/ITER

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Upprättande av ram för utformning och drift av ITER.

- Påbörjande av uppförandet av Next Step/ITER.

- Det är nödvändigt att använda JET-anläggningarna fullt ut.

- Idrifttagande av stellaratorn W-7-X.

- Mer ingående bedömning av fusionskonfigurationer liknande tokamaken.

- Fördjupad insikt i de socioekonomiska sammanhangen när det gäller fusion som energikälla.

- Vidareutveckling av fusionsenergins grundvalar inom fysik och teknik (särskilt i fråga om material).

3. Strålskydd

- Kvantifiering av riskerna vid utdragen exponering vid låga doser.

- Medicinsk bestrålning och naturliga strålkällor.

- Miljöskydd och radioekologi.

- Risk- och katastrofhantering.

- Skydd av arbetsplatsen.

Förväntade resultat, bidrag till allmänna mål eller potentiella resultatparametrar

- Bättre kvantifiering av riskerna vid låg exponering.

- Konceptuell och metodisk grund för miljöskyddet.

- Effektivare och mer samordnad räddningstjänst i Europa.

- Ökad samordning av den europeiska strålskyddsforskningen.

4. Annan verksamhet på området för kärnteknik och kärnsäkerhet

i)

i) Innovativa konceptii) Utbildning.

iii) Säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar.

Förväntade resultat, bidrag till överordnade mål eller potentiella resultatparametrar

- Utveckling av innovativa metoder för kärnenergiproduktion och bedömning av deras potential.

- Utarbetande av ett gemensamt europeiskt utbildningsprogram inom kärnenergi.

- Ökad säkerhet i befintliga kärnkraftsanläggningar

Stöd och finansiellt deltagande via ramprogrammet (alltefter mål):

>Plats för tabell>

1) Forskning om fusionsenergi. För projekt som genomförs inom ramen för FoTU-åtgärder med kostnadsdelning gäller de förfaranden som fastställs i

- associeringsavtalen med medlemsstaterna och de stater som är associerade till forskningsprogrammet eller organisationer i dessa stater,

- det europeiska avtalet om fusionsutveckling (European Fusion Development Agreement, EFDA),

- eventuella andra multilaterala avtal mellan gemenskapen och de associerade organisationerna (exempelvis avtalet om främjande av rörlighet) eller juridiska personer, som sluts efter samråd med den behöriga rådgivande kommittén,

- andra avtal med begränsad löptid, bland annat med organisationer i de medlemsstater eller associerade stater som inte har associeringar,

- internationella avtal om projekt som utförs i samarbete med tredje land (t.ex. ITER) av juridiska personer som upprättats inom ramen för sådana avtal,

Det uppmuntras till upprättandet av konsortier för integrerade projekt med gemensam målsättning.

Gemenskapsstödet skall rikta sig till forskningscentra, universitet, företag och nationella eller internationella organ som är belägna i medlemsstaterna eller de associerade europeiska staterna och som finansierar forskningsverksamhet. De sistnämnda kan också fungera som mellanhänder för gemenskapens finansiella stöd. Om så behövs för att uppnå programmets mål kan internationella organisationer och organ i Oberoende staters samvälde (OSS) undantagsvis också erhålla gemenskapsstöd. För att en sådan finansiering skall vara motiverad krävs det att den är oumbärlig för uppnåendet av programmets mål.

5.3. Former för genomförande

Åtgärderna genomförs av kommissionen. Hjälp från externa organ kan komma att inhämtas i motiverade fall.

6. BUDGETKONSEKVENSER

6.1. Totala budgetkonsekvenser för avsnitt B (för hela programperioden)

Referensbeloppet som anslagits för Europeiska gemenskapens ramprogram är 16 275 miljoner euro. Det sammanlagda beloppet för ramprogrammen 2002-2006 uppgår till 17 500 miljoner euro.

6.1.1 EG:s finansiella stöd i miljoner euro (avrundat till tredje decimalen)

>Plats för tabell>

En årlig förfalloplan för varje mål är inte meningsfull i detta skede. En sådan plan skulle endast kunna vara strängt proportionell till planen för det särskilda programmet som helhet, som i sin tur följer planen för ramprogrammet.

Den årliga fördelningen kommer att fastställas senare inom ramen för arbetsprogrammen.

6.1.2 Tekniskt och administrativt stöd, stödutgifter och IT-utgifter (åtagandebemyndiganden)

Denna utgiftskategori är inte tillämplig på området i fråga.

6.2. Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

Inte heller här är det möjligt att i det nuvarande skedet redogöra för fördelningen på mål och åtgärdstyper, eftersom indirekta forskningsverksamheter leder till forskningsprojekt som efter en utvärdering väljs ut inom ramen för en ansökningsomgång. Det är därför svårt att kvantifiera dessa verksamheter i förväg.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA UTGIFTER

Taket för administrativa utgifter för detta program är 16,5 % av de 940 miljoner euro som anslagits för hela åtgärden.

Detta beror på att 224 forskartjänster vikts åt detta program till en kostnad på 85 % av det begärda taket för hela perioden.

Det stora antalet tjänster beror på det sätt på vilket programmet genomförs. Det bör noteras att 115 av kommissionens tjänstemän är utlånade antingen till nationella laboratorier i olika medlemsstater eller till ITER-projektet.

Under hela femte ramprogrammet gjordes ett antal omfördelningar för att minska personalen för programmet och bättre stämma av personalen med budgeten för 1999-2002. Dessa omfördelningar kommer att fortsätta, och man kommer att undersöka den särskilda situation som råder för kommissionens tjänstemän när de arbetar i andra länder.

De övriga programkostnaderna är förhållandevis låga, vilket främst beror på man bara behöver sköta få kontrakt. En tredjedel av dessa övriga kostnader gäller också ITER-projektet.

7.1. Personalbehov för åtgärden

>Plats för tabell>

För de indirekta forskningsverksamheterna finns en egen tjänsteförteckning med totalt 954 A-tjänster, 273 B-tjänster och 427 C-tjänster, sammanlagt alltså 1 654 tjänster (EG och Euratom, inklusive tilläggs- och ändringsbudget 3/2001).

Till detta kommer driftsbudgetens 156 tjänster utan ekonomisk inverkan på dessa programs budget, för deltagande i forskningspolitikens utarbetande och genomförande.

7.2 Total budgetkonsekvens av ytterligare personal

>Plats för tabell>

Beloppen avser totala utgifter för programmets hela löptid.

7.3 Övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden

>Plats för tabell>

Beloppen motsvarar de totala kostnaderna och gäller det särskilda programmets löptid på fyra månader, dvs. en total kostnad på 38 750 miljoner euro per år.

>Plats för tabell>

8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

8.1 Metod för uppföljning

De särskilda programmen är utformade för att bidra till skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. De genomförs som komplement till och i nära samarbete med gemenskapens och medlemsstaternas övriga verksamhet inom detta område. Forskningsverksamhetens särdrag och mångfalden av åtgärder och aktörer på olika nivåer försvårar kartläggningen av orsakssammanhangen och gör övervakningen och utvärderingen av programverksamheten mycket komplicerad.

En rad instrument har tagits fram eller håller på att utvecklas på grundval av erfarenheten av tidigare program och pågående metodstudier. Syftet med dessa instrument är att fastställa vilka mål som skall uppnås och att följa upp resultaten och genomslagskraften av ramprogrammet, de särskilda programmen och den verksamhet som syftar till att skapa det europeiska området för forskningsverksamhet. Kommissionen kommer i god tid före programmens genomförande att undersöka hur långt man kommit med utvecklingen av dessa instrument.

På så sätt kommer man stegvis att införa ett strukturerat system för insamling av information och statistiska uppgifter.

Det är tänkt att ta fram allmänna indikatorer som är särskilt anpassade till ramprogrammets särdrag, främst för att man skall kunna bedöma programmens bidrag till lösningen av de svårigheter som unionen står inför enligt punkt 5.1 (investeringar i forskning och teknisk utveckling i största allmänhet och inom EU:s prioriterade områden, mänskliga resurser inom FoTU, utnyttjande av FoTU-resultat, samstämmighet mellan medlemsstaternas och gemenskapernas forskningspolitik, även med hänsyn till forskningsinfrastrukturer).

Man kommer dessutom att ta fram mer specifika indikatorer för programmens olika mål, bland annat i fråga om produktionen, administrationen, sammankopplingen till nät, utnyttjandet och effekterna av de kunskaper som uppkommer till följd av programverksamheten. De första tankegångarna i denna riktning återges i punkt 5.2 och gäller förväntade resultat, bidrag till överordnade mål respektive eventuella resultatparametrar.

8.2 Planerad form och tidsplan för utvärderingar

- Årlig uppföljning: Kommissionen kommer att löpande övervaka ramprogrammets och de särskilda programmens genomförande, vid behov med hjälp av lämpliga sakkunniga, för att se hur långt man nått på väg mot de fastställda målen. Undersökningen syftar i första hand till att fastställa om programmets mål, prioriteter, verktyg, finansiella medel och administration fortfarande är anpassade till lägets utveckling.

Målet är att påskynda och förbättra den systematiska insamlingen av grundläggande uppgifter, att göra uppgifterna mer enhetliga och att öka deras kvalitet, och på så sätt möjliggöra en effektiv analys och övervakning och ge ett viktigt bidrag till femårsutvärderingen. Det är också tänkt att ta fram ett gemensamt format för självutvärdering för att ytterligare uppmärksamma de forskningsansvariga i gemenskapen på frågor som gäller övervakningen av programmens genomförande, resultat och genomslagskraft. Vidare kommer man att vidta åtgärder för att bättre samordna övervakningen av ramprogrammet, de särskilda programmen och utvecklingen mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

Årsrapport: I en årsrapport som i enlighet med artikel 173 i fördraget läggs fram inför Europaparlamentet och rådet offentliggörs uppgifter om hur långt man kommit med genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen. Årsrapporten kommer bland annat att omfatta resultaten av den årliga övervakningen, en redogörelse för den verksamhet som genomförts i fråga om forskning och teknisk utveckling, det europeiska området för forskningsverksamhet och spridning av resultat under det föregående året, samt ett arbetsprogram för det innevarande året.

- Femårsutvärdering: Innan kommissionen lägger fram sitt förslag till nästa ramprogram och de särskilda programmen, skall den låta oberoende framstående sakkunniga genomföra en extern utvärdering av genomförandet av gemenskapens verksamhet under de fem år som föregår utvärderingen, uppnåendet av målen och verksamhetens genomslagskraft, med beaktande av de mål som fastställts för de berörda perioderna. Kommissionen skall vidarebefordra slutsatserna från denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, tillsammans med sina egna anmärkningar.

9. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

När den ekonomiska samordnaren överlämnar rapporter, som kan komma att leda till en konsolidering av inkomsterna i deltagarnas bokföring, skall denne tillhandahålla kommissionen alla ekonomiska handlingar som behövs för räkenskapsgranskningar, med uppgift om tidsplanen och konsolideringen av deltagarnas bokföring.

Kommissionen kommer att genomföra sådana räkenskapsgranskningar vid behov, i synnerhet om det finns anledning att ifrågasätta bokföringens överensstämmelse med arbetsläget enligt verksamhetsrapporterna.

Gemenskapens räkenskapsgranskningar genomförs antingen av gemenskapens egen personal eller av revisorer som godkänts enligt lagen i det land där den ifrågavarande deltagaren är etablerad. Gemenskapen väljer revisorer fritt och söker härvid undvika alla intressekonflikter som den berörda deltagaren eventuellt gjort gemenskapen uppmärksam på.

Vid genomförandet av forskningsverksamheterna skyddar kommissionen dessutom Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen genom effektiva kontroller och, vid upptäckten av oegentligheter, effektiva åtgärder samt avskräckande och rimliga påföljder.

För detta kommer regler om kontroller, åtgärder och påföljder i enlighet med förordningarna nr 2988/95, 2185/96, 1073/99 och 1074/99 att införas i alla rättsliga instrument som används vid programmens genomförande, vilket även gäller de enskilda kontrakten och standardkontrakten.

Kontrakten måste bland annat innehålla följande:

- Särskilda kontraktsbestämmelser om skydd av EG:s ekonomiska intressen genom granskningar och kontroller vid kontraktstilldelningen.

- Deltagande i administrativa granskningar avseende bedrägeribekämpning i enlighet med förordningarna nr 2185/96, 1073/99 och 1074/99.

- Tillämpning av administrativa påföljder för alla oegentligheter som uppsåtligen eller till följd av oaktsamhet begås vid kontraktens genomförande, i enlighet med ramförordningen nr 2988/95, inklusive svartlistning.

- Hänvisning till att eventuella återbetalningsålägganden är verkställbara enligt artikel 164 i Euratomfördraget.