Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om mätinstrument (framlagt av kommissionen i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget)

Innehållsförteckning

MOTIVERING

1. BAKGRUNDSINFORMATION

1.1 Sammanhang

1.2 Principer

2. Redogörelse för de huvudsakliga ändringarna

2.1 Räckvidd och syfte

2.2 Definitioner och grundläggande krav

2.3 Förändringar som berör Mätinstrumentkommittén

2.4 Utvidgningar och förtydliganden av texten

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGA I: Grundläggande krav

MOTIVERING

1. Bakgrundsinformation

1.1 Sammanhang

I september 2000 framlade kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om mätinstrument, KOM(2000) 566 - C5-0478/2000-2000/0233 (COD), för antagande genom medbeslutandeförfarandet enligt artikel 251 i fördraget om Europeiska gemenskapen.

Den 3 juli 2001 antog Europaparlamentet ett antal ändringsförslag vid den första behandlingen. Vid detta tillfälle uttalade kommissionen sin ståndpunkt när det gällde varje ändringsförslag och angav vilka ändringsförslag den kunde godta och vilka som inte kunde medtas i ett ändrat förslag.

Det är mot bakgrund av detta som kommissionen har utarbetat sitt ändrade förslag.

1.2 Principer

Kommissionen har företagit två slags ändringar.

För det första har den godtagit ett antal nya bestämmelser som föreslagits av Europaparlamentet. De flesta av dessa syftar antingen till att avlägsna tvetydigheter eller att vidareutveckla en viss aspekt i det ursprungliga förslaget. Dessutom finns det några nya aspekter, som utvecklar den ursprungliga texten utan att ändra dess grundläggande principer.

För det andra har kommissionen företagit några omformuleringar för att beakta frågor som togs upp under de inledande diskussionerna i rådet. Kommissionen vill med tanke på den ökade öppenheten gärna använda denna möjlighet att förklara dessa ändringar. Där så har varit nödvändigt har texten bearbetats för att överensstämma med annan tillämplig gemenskapslagstiftning och så att sammanhang inom själva texten uppnås.

2. Redogörelse för de huvudsakliga ändringarna

2.1 Räckvidd och syfte

En central aspekt i förslaget är att en medlemsstat även i fortsättningen kommer att ha möjlighet att föreskriva lagstadgad metrologisk kontroll, men i sådana fall får endast instrument som är i överensstämmelse med direktivet användas. Mot bakgrund av Europaparlamentets ändringsförslag 2, 7, 8 och den första delen av ändringsförslag 9, har ett nytt skäl tillfogats i syfte att klargöra detta begrepp, och artikel 2 har omformulerats.

Dessutom har direktivets räckvidd preciserats genom en utvidgning av texterna till skälen och artikel 1. Dessa förändringar är föranledda av Europaparlamentets ändringsförslag 1 och 6.

Kommissionen kan inte godta den andra delen av ändringsförslag 9, eftersom det utgör en upprepning av en del av artikel 6, nämligen den klassiska artikeln om fri rörlighet enligt den nya metoden. Artikel 6 är öppnare och binder alla medlemsstater, även sådana som inte föreskriver lagstadgad metrologisk kontroll.

Efter artikel 6.1 om fri rörlighet har den f.d. artikel 14.1, som gör direktivet totalharmoniserat, förts in som artikel 6.2 (ny). Detta gör texten tydligare, eftersom alla artiklar som rör utsläppande på marknaden och ibruktagande därmed samlas på samma ställe.

Artikel 6.1 om fri rörlighet preciseras genom den nya artikel 6.3, där medlemsstaterna ges möjlighet att differentiera utifrån de objektiva kriterier som anges i artikeln. De bestämmelser som blir tillåtna enligt artikel 6.3 (ny) specificeras i de instrumentspecifika bilagorna. Ordalydelsen i artikel 6.3 (ny) liknar den i artiklarna om villkoren för ibruktagande i direktiv 89/106 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (artikel 6) och direktiv 92/42 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (artikel 4).

Som en följd av artikel 6.3 (ny) har ett avsnitt om "ibruktagande" infogats i de instrumentspecifika bilagorna, MI-001, MI-002, MI-003 och MI-004. Avsnittet består av två delar. I den första delen ges medlemsstaterna möjlighet att föreskriva minimikrav rörande precision beroende på användning, t.ex. krav om olika instrument beroende på om de skall användas för hushållsbruk eller industribruk. Den andra delen rör angivandet av kraven i den instrumentspecifika bilaga som hör ihop med artikel 6.3 (ny).

Artikel 6.2 (tidigare) rörde offentlig upphandling. Kommissionen föreslår att den skall ersättas av ordalydelsen i artikel 6.4 (ny) som täcker perioden fram till dess att de allmännyttiga företagen liberaliseras och inte längre omfattas av offentlig upphandling. Före liberaliseringen kommer de allmännyttiga företagen inte att få kräva instrument som avviker från de minimikrav som anges i den relevanta instrumentspecifika bilagan. Med hjälp av denna bestämmelse kommer man att kunna försäkra sig om en så stor inre marknad som möjligt inför liberaliseringen.

2.2 Definitioner och grundläggande krav

Kommissionen kan inte godta ändringsförslag 5 eftersom det föreslagna tillägget begränsar skälet till att endast gälla för en undergrupp av mätinstrument - mätinstrument bestående av enheter som fungerar tillsammans och underenheter - medan skälet i sin nuvarande form omfattar alla mätinstrument som svarar mot definitionen i artikel 3 a.

I överensstämmelse med Europaparlamentets ändringsförslag 3 och den första delen av ändringsförslag 11 har tillverkarens ansvar förtydligats. Vad beträffar den andra delen av definitionen rörande tillverkaren önskar kommissionen av följande tre skäl behålla sitt ursprungliga förslag: 1. Som verkligheten ser ut, släpper företag utan egen tillverkning ut mätinstrument på marknaden under sitt eget namn, modifierar instrument eller gör nya enheter. 2. Sådana företag bör genom lagen hållas fullt ansvariga och tvingas vidta alla nödvändiga åtgärder för att bära det ansvaret. 3. Därför är det en viktig och bindande princip, att ett företag utan egen tillverkning skall "vidta alla nödvändiga åtgärder för att bära det ansvaret".

Såväl definitionen på "underenheter" som definitionen rörande "tillverkarens representant", vilka avhandlas i ändringsförslagen 10, 12 och 19, har utökats. Förändringen av definitionen för "utsläppande på marknaden" har tagits upp under de inledande diskussionerna i rådet.

De grundläggande kraven i bilaga I om beständighet, tillförlitlighet, lämplighet och skydd har förtydligats i linje med ändringsförslagen 22-25. Dessutom har ändringsförslagen 26 och 27 om visning av mätresultaten förts in.

Kommissionen föreslår att det till de instrumentspecifika bilagorna, MI-001, MI-002, MI-003 och MI-004, fogas en bestämmelse rörande överensstämmelsebedömningen, så att det blir möjligt att utföra överensstämmelsebedömning med hänsyn till den grad av precision som tillverkaren deklarerat.

2.3 Förändringar som berör Mätinstrumentkommittén

Eftersom det finns behov av en flexibel lagstiftning som kan anpassas till förändringar, har kommissionen beaktat Europaparlamentets ändringsförslag 17 mot bakgrund av de inledande diskussionerna i rådet. Den föreslår att det införs ett regleringsområde som sorterar under Mätinstrumentkommittén, och att det för de uppgifter som Europaparlamentet utpekat istället för rådgivande förfarande skall användas föreskrivande förfarande. Detta förslag tillmötesgår Europaparlamentets önskan om inflytande på ett område som fortfarande är mycket komplicerat och av övervägande teknisk natur. Europeiska unionen kommer med dess hjälp att snabbt och smidigt kunna införliva förändringar som förorsakas av internationell utveckling som inom området metrologi kan påverka de grundläggande kraven i artikel 12.2.

2.4 Utvidgningar och förtydliganden av texten

Som föreslås i Europaparlamentets ändringsförslag 4 och 13, har kommissionen infört en möjlighet att anbringa de kravenliga märkningarna under olika stadier.

På grundval av den avsikt som parlamentet uttryckte i sitt ändringsförslag 14, har kommissionen i de relevanta artiklar, där så varit nödvändigt, tillfogat text som hänvisar till varje bilaga.

I artikel 8 föreslår kommissionen i överensstämmelse med ändringsförslag 15, ett förtydligande av medlemsstaternas rätt att utse anmälda organ för instrument på områden som omfattas av direktivet, och för vilka medlemsstaten inte kräver lagstadgad metrologisk kontroll. Detta är ett svar på de betänkligheter som när det gäller denna aspekt uttrycktes under de inledande diskussionerna i rådet. Mot bakgrund av diskussionen i rådet föreslår kommissionen vidare att även de tillämpliga kriterierna för anmälda organ skall förtydligas genom en hänvisning till harmoniserade standarder.

Kommissionen kan godta ändringsförslag 20 om förenkling av marknadsövervakningen.

Kommissionen föreslår den bättre formuleringen av övergångsperioden i Europaparlamentets ändringsförslag 21.

Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 16, 18, 28 och 29, som skulle resultera i att bilagorna III och IV kopierades fullständigt i själva direktivtexten. Följden skulle bli att textmängden i artiklarna svällde ut, och detta utan motivering eftersom det inte finns någon hierarkisk skillnad mellan artiklar och bilagor. Kommissionens förslag är faktiskt redan en förenkling, eftersom text som vanligen uppträder i varje bilaga för överensstämmelsebedömning har samlats i bilaga IV. Att inkludera bilaga IV i själva lagtexten till direktivet, samtidigt som många andra viktiga aspekter på överensstämmelsebedömning förblir i bilagorna A-H1, skulle vara en godtycklig ändring. Däremot föreslår kommissionen av öppenhetsskäl att en hänvisning till bilaga IV införs i artikel 7 i likhet med hänvisningen till bilaga III i artikel 8.

Kommissionen föreslår att termen "CE-märkning om överensstämmelse" ersätts med "CE-märkning", då detta är tydligare och avgränsar texten bättre. Artikel 13.4 har förenklats, och därmed är det nu möjligt att märka små instrument i det tekniska underlaget. Till den instrumentspecifika bilagan MI-008 har en bestämmelse fogats, enligt vilken instrument som säljs i tillverkningspartier inte behöver märkas individuellt.

Artikel 14 (ny) har tillfogats för hantering av fall som rör otillbörligen anbringad CE-märkning, vilket överensstämmer med praxis enligt den nya metoden.

I syfte att försäkra sig om överensstämmelse mellan denna text och annan tillämplig gemenskapslagstiftning har kommissionen delat upp den f.d. artikel 14 i två, artikel 15 och artikel 16, samt omformulerat den något. F.d. artikel 14.1, vilken gör direktivet totalharmoniserat, har flyttats till artikel 6.2 (ny), så att endast "marknadsövervakning" återstår i artikel 15 (ny). I artikel 16 (ny) sammanfattas förfarandet rörande "ansvarsfriskrivning".

Artiklarna 15-20 har omnumrerats och blivit artiklarna 17-22.

På grundval av artikel 250.2 i fördraget ändrar kommissionen sitt förslag enligt följande.

2000/0233/(COD)

Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om mätinstrument

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] EGT C [...], s. [...].

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] EGT C [...], s. [...].

i enlighet med det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget [3], och

[3] EGT C [...], s. [...].

av följande skäl:

(1) Ett antal mätinstrument omfattas av särskilda direktiv som antagits på grundval av direktiv 71/316/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder [4]. Tekniskt föråldrade särdirektiv skall upphöra att gälla och ersättas av ett självständigt direktiv, något som följer rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standardisering [5]. Särdirektiv som inte är föråldrade skall fortsätta att omfattas av direktiv 71/316/EEG.

[4] EGT L 202, 6.9.1971, s. 1.

[5] EGT C 136, 4.6.1985, s. 1.

(2) Mätinstrument kan användas för mätuppgifter av varierande slag. För sådana mätningar som gäller allmänna intressen såsom folkhälsa och säkerhet, den allmänna ordningen, miljöskydd, uttag av skatter och avgifter, konsumentskydd samt handel på lika villkor, och som påverkar medborgarnas dagliga liv på många sätt, direkt och indirekt, måste lagenligt kontrollerade instrument användas.

(3) Lagstadgad metrologisk kontroll får inte medföra hinder för mätinstrumentens fria rörlighet; hithörande föreskrifter skall vara lika i alla medlemsstater och bevis på överensstämmelse skall accepteras inom hela gemenskapen.

(4) Lagstadgad metrologisk kontroll innebär att bestämda prestandakrav måste uppfyllas. De prestandakrav som mätinstrumenten måste uppfylla bör ge en hög skyddsnivå. Bedömningen av överensstämmelsen med kraven bör vara mycket tillförlitlig.

(5) Mätinstruments prestanda påverkas särskilt av det omgivande elektromagnetiska fältet. Mätinstruments skydd mot elektromagnetiska störningar ingår som en väsentlig del av detta direktiv och skyddskraven i rådets direktiv 89/336/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet [6], senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG [7] är därför inte tillämpliga.

[6] EGT L 139, 23.5.1989, s. 19.

[7] EGT L 220, 30.8.1993, s. 1.

(6) Medlemsstaterna bör få behålla möjligheten att föreskriva lagstadgad metrologisk kontroll. När lagstadgad metrologisk kontroll föreskrivs får endast mätinstrument som överensstämmer med gemensamma krav användas.

(7) Tillverkarens ansvar för överensstämmelse med kraven i detta direktiv skall anges särskilt.

(8) De grundläggande krav som fastställs i gemenskapslagstiftningen får inte vara sådana att de blir till hinder för den tekniska utvecklingen. Kraven skall sålunda i första hand vara utformade som prestandakrav. Lagstiftning som syftar till att avlägsna tekniska handelshinder bör överensstämma med den nya metod som fastställs i rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standardisering.

(9) Det bör därför upprättas europeiska standarder, vilkas tekniska specifikationer och prestandaspecifikationer överensstämmer med de grundläggande kraven i detta direktiv. Om ett mätinstrument följer specifikationerna i dessa standarder bör det förutsättas att även de grundläggande kraven i detta direktiv är uppfyllda. Standarder som harmoniseras på europeisk nivå är upprättade av privata organ och deras tillämpning bör förbli frivillig. I detta syfte erkänns Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) och Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (Cenelec) som de organ som är behöriga att införa harmoniserade standarder som överensstämmer med de allmänna riktlinjer för samarbete mellan kommissionen och de båda organen som undertecknades den 13 november 1984.

(10) Utarbetandet av harmoniserade standarder vid CEN och Cenelec får utföras på kommissionens begäran enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter [8], ändrat genom direktiv 98/48/EG [9]. Det vore lämpligt om kommissionen i standardiseringsfrågor biträddes av den kommitté som inrättats i enlighet med direktiv 98/34/EG. Kommittén kommer vid behov att rådfråga tekniskt sakkunniga.

[8] EGT L 204, 21.7.1998, s. 37.

[9] EGT L 217, 5.8.1998, s. 18.

(11) Inom vissa speciella områden kan även de tekniska specifikationerna och prestandaspecifikationerna i internationellt överenskomna normerande dokument överensstämma, helt eller delvis, med de produktspecifikationer som är fastställda i lag. I dessa fall kan användning av internationellt överenskomna normerande dokument vara ett alternativ till användning av europeiska tekniska standarder.

(12) Uppfyllandet av De grundläggande kraven i detta direktiv kan även uppfyllas med hjälp av specifikationer som inte härrör från någon europeisk teknisk standard eller något internationellt normerande dokument. Det bör därför vara frivilligt att använda europeiska tekniska standarder eller internationellt överenskomna normerande dokument.

(13) Den ständiga utvecklingen inom mättekniken kan också leda till förändringar när det gäller bedömning av överensstämmelse. För varje mätkategori krävs därför ett lämpligt förfarande eller möjlighet att välja mellan olika, lika tillförlitliga förfaranden. De antagna förfarandena överensstämmer med kraven i rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande och användning av CE-märkning om överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv [10]. Det skall säkerställas att det finns möjlighet att anbringa CE-märkning under tillverkningsprocessen.

[10] EGT L 220, 30.8.1993, s. 23.

(14) I enlighet med artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [11] skall åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv antas genom det rådgivande förfarandet i artikel 3 i det beslutet eller genom användning av det föreskrivande förfarandet i artikel 2 i det beslutet.

[11] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(15) Medlemsstaterna bör utöva aktiv tillsyn över sina marknader och vidta alla erforderliga åtgärder för att förhindra att instrument som inte uppfyller kraven släpps ut på marknaden eller används. Medlemsstaternas marknadsövervakande myndigheter måste därför samarbeta på lämpligt sätt för att säkerställa att marknadstillsynen omfattar hela gemenskapen.

(16) Medlemsstaterna skall vidta alla erforderliga åtgärder för att sörja för att mätinstrument, som är försedda med CE-märkning och tilläggsmärkning släpps ut på marknaden på ett korrekt sätt. Tillverkare bör underrättas om skälen till negativa beslut som rör deras produkter och om de rättsmedel som står till deras förfogande.

(17) Detta direktiv skall ersätta gemenskapens lagstiftning avseende de mätinstrument som omfattas av följande direktiv:

-Direktiv 71/318/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om gasvolymmätare [12], senast ändrat genom direktiv 82/623/EEG [13].

[12] EGT L 202, 6.9.1971, s. 21.

[13] EGT L 252, 27.8.1982, s. 5.

-Direktiv 71/319/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för mätare för andra vätskor än vatten [14].

[14] EGT L 202, 6.9.1971, s. 32.

-Direktiv 71/348/EEG av den 12 oktober 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillsatsutrustning till mätare för andra vätskor än vatten [15], senast ändrat genom anslutningsfördraget för Österrike, Finland och Sverige.

[15] EGT L 239, 25.10.1971, s. 9.

-Direktiv 73/362/EEG av den 19 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om längdmått [16], senast ändrat genom kommissionens direktiv 85/146/EEG [17].

[16] EGT L 335, 5.12.1973, s. 56.

[17] EGT L 54, 23.2.1985, s. 29.

-Direktiv 75/33/EEG av den 17 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kallvattenmätare [18].

[18] EGT L 14, 20.1.1975, s. 1.

-Direktiv 75/410/EEG av den 24 juni 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bandvågar [19].

[19] EGT L 183, 14.7.1975, s. 25.

-Direktiv 76/891/EEG av den 4 november 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kallvattenmätare [20].

[20] EGT L 336, 4.12.1976, s. 30.

-Direktiv 77/95/EEG av den 21 december 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om taxametrar [21].

[21] EGT L 26, 31.1.1977, s. 59.

-Direktiv 77/313/EEG av den 5 april 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om mätsystem för andra vätskor än vatten [22], senast ändrat genom kommissionens direktiv 82/625/EEG [23].

[22] EGT L 105, 28.4.1977, s. 18.

[23] EGT L 252, 27.8.1982, s. 10.

-Direktiv 78/1031/EEG av den 5 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om automatiska kontroll- och sorteringsvågar [24].

[24] EGT L 364, 27.12.1978, s. 1.

-Direktiv 79/830/EEG av den 11 september 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om varmvattenmätare [25].

[25] EGT L 259, 15.10.1979, s. 1.

(18) Tillverkare bör under skälig tid erbjudas möjlighet att utöva sådana rättigheter som de erhållit före ikraftträdandet av detta direktiv. Övergångsbestämmelser är därför nödvändiga.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Räckvidd

Detta direktiv gäller för de anordningar och system med mätfunktion som anges i de särskilda, instrumentspecifika bilagorna.rörande vattenmätare (MI-001), gasvolymmätare (MI-002), aktiva elmätare och mättransformatorer (MI-003), värmemätare (MI-004), mätsystem för kontinuerlig och dynamisk mätning av mängder av andra vätskor än vatten (MI-005), automatiska vågar (MI-006), taxametrar (MI-007), materialiserade mått (MI-008), dimensionsmätinstrument (MI-009), alkoholmätare som bevisinstrument (MI-010) och avgasmätare (MI-011).

Artikel 2 Ämnesområde

Genom detta direktiv fastställs de grundläggande krav som måste uppfyllas av de anordningar och system som avses i artikel 1 och den bedömning av överensstämmelse som de måste genomgå under dessa omständigheter för att få släppas ut på marknaden och tas i bruk för sådana uppgifter där en medlemsstat föreskriver lagstadgad metrologisk kontroll med hänsyn till allmänt intresse som gäller folkhälsa och säkerhet, den allmänna ordningen, miljöskydd, uttag av skatter och avgifter, konsumentskydd samt handel på lika villkor.

I fråga om krav rörande skydd mot elektromagnetiska störningar utgör detta direktiv ett särskilt direktiv enligt artikel 2.2 i rådets direktiv 89/336/EEG.

Artikel 3 Definitioner

I detta direktiv används följande termer:

a) Med mätinstrument avses varje slags anordning eller system som har en mätfunktion och som faller inom detta direktivs räckvidd och syfte enligt artiklarna 1 och 2.

b) Med underenhet avses en fysisk utrustning som fungerar självständigt och som ihop med andra underenheter och/eller mätinstrument, med vilka den är kompatibel, utgör ett mätinstrument.

c) Med lagstadgad metrologisk kontroll avses en kontroll av ett mätinstruments mätfunktioner som föreskrivits av medlemsstaterna med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, den allmänna ordningen, miljöskydd, uttag av skatter och avgifter, konsumentskydd samt handel på lika villkor.

d) Med tillverkare avses en fysisk eller juridisk person som ansvarar för att mätinstrumentet uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv, och som

-utför eller låter utföra konstruktionen av mätinstrumentet,

-tillverkar eller låter tillverka mätinstrumentet, och

-släpper ut det på ,

eller

en fysisk eller juridisk person som

-ansvarar för att mätinstrumentet uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv,

-har vidtagit alla erforderliga åtgärder för att bära detta ansvar, och

-släpper ut mätinstrumentet på .

e) Med utsläppande på marknaden avsesdet första tillfälle då ett instrument avsett för en slutanvändare mot eller utan betalning görs tillgängligt inom gemenskapen.

f) Med ibruktagande avses den första användningen av produkten för de ändamål för vilka den är avsedd.

g) Med tillverkarens representant avses en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom gemenskapen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att agera på dennes uppdrag när det gäller specificerade uppgifter enligt detta direktiv. h) Med en harmoniserad standard avses en teknisk specifikation som har fastställts av Europeiska organisationen för standardisering (CEN) eller Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec), eller av båda dessa organ gemensamt, på anmodan av kommissionen i enlighet med direktiv 98/34/EG, och som beretts i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer som överenskommits mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen.

i) Med normerande dokument avses ett dokument som innehåller normerande element som fastställts av Internationella organisationen för legal metrologi (Organisation Internationale de Métrologie Légale) (Organisation Internationale de Métrologie Légale).

Artikel 4 Grundläggande krav och bedömning av överensstämmelse

1. Ett mätinstrument skall uppfylla de grundläggande krav som anges i bilaga I och i den särskilda bilagan för instrumentet.

2. Bedömningen av huruvida ett mätinstrument uppfyller de grundläggande kraven skall ske i enlighet med bestämmelserna i artikel 7.

3. När ett mätinstrument består av ett antal underenheter och när det finns särskilda bilagor med grundläggande krav för samtliga dessa underenheter som tillsammans utgör mätinstrumentet, skall bestämmelserna i detta direktiv också tillämpas på var och en av dessa underenheter.

Artikel 5 Märkning om överensstämmelse

1. Att ett mätinstrument uppfyller alla kraven i detta direktiv skall anges genom anbringande av CE-märkning samt metrologisk tilläggsmärkning enligt artikel 13.

2. CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning skall anbringas av tillverkaren eller på dennes ansvar. CE-märkningen får anbringas på instrumentet under tillverkningsprocessen. Den metrologiska tilläggsmärkningen skall anbringas efter bedömningen av överensstämmelse med kraven i artikel 7.

3. Det skall vara förbjudet att märka mätinstrument så att tredje part kan förväxla märkningen med CE-märkning eller metrologisk tilläggsmärkning vad gäller innebörd och/eller form. Mätinstrument får märkas på andra sätt, förutsatt att CE-märkningens och den metrologiska tilläggsmärkningens synlighet och läsbarhet inte försämras.

Artikel 6 Utsläppande på marknaden och ibruktagande

1. En medlemsstat får inte, av skäl som omfattas av detta direktiv, förhindra utsläppande på marknaden och ibruktagande av mätinstrument, som är försedda med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning enligt artikel 5.

2. Medlemsstaterna skall vidta alla erforderliga åtgärder för att sörja för att mätinstrument, som är försedda med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning enligt artikel 5, får släppas ut på marknaden och tas i bruk endast om de uppfyller kraven i detta direktiv.

3. En medlemsstat som föreskriver lagstadgad metrologisk kontroll enligt artikel 2 får kräva att ett mätinstrument uppfyller krav för ibruktagande, vilka kan rättfärdigas av lokala klimatförhållanden och/eller av krav som rör mätningsegenskaper. Dessa bestämmelser anges i de instrumentspecifika bilagor som avses i artikel 1.

4. Medlemsstaterna skall sörja för att regler eller krav från offentliga eller privata organ som på grundval av en monopolställning fungerar som offentliga företag eller organ, inte förhindrar ibruktagande av mätinstrument som avses i punkt 1 om de uppfyller bestämmelserna i punkt 3.

Artikel 7 Bedömning av överensstämmelse

Bedömning av huruvida ett mätinstrument överensstämmer med de grundläggande kraven skall utföras med användning av ett av de förfaranden - enligt tillverkarens val - för bedömning av överensstämmelse som anges i den särskilda bilagan för instrumentet i fråga.

Tillverkaren skall tillhandahålla ett tekniskt underlag enligt bilaga IV.

De moduler för bedömning av överensstämmelse som dessa förfaranden består av är beskrivna i bilagorna A-H1.

Artikel 8 Anmälan

1. Varje medlemsstat skall till övriga medlemsstater och till kommissionen anmäla de organ som medlemsstaten utsett till att utöva de funktioner som är förbundna med förfarandena för bedömning av överensstämmelse enligt artikel 7, tillsammans med uppgift om de identifikationsnummer som kommissionen tilldelat organen enligt punkt 4, uppgift om slag av mätinstrument för vilka respektive organ har utsetts, samt i tillämpliga fall uppgift om de mätinstrumentklasser, det mätområde, den mätteknik och alla de övriga egenskaper hos mätinstrumenten som begränsar anmälans räckvidd.

2. Medlemsstaterna skall tillämpa kriterierna i bilaga III när de utser sådana organ. Organ som uppfyller kriterierna i de nationella standarderna för genomförande av de relevanta harmoniserade standarderna skall antas uppfylla de motsvarande kriterierna. Om en medlemsstat inte föreskriver lagstadgad metrologisk kontroll som avses i artikel 2, vilket skulle kräva att ett instrument enligt definitionen i artikel 1 används, får den lagstifta om att ett organ som är behörigt för ett sådant instrument skall utses.

3. En medlemsstat, som har anmält ett organ, skall återkalla sin anmälan om den finner att organet inte längre uppfyller kriterierna som avses i punkt 2. Övriga medlemsstater och kommissionen skall genast underrättas om varje sådant återkallande av en anmälan.

4. Varje organ som skall anmälas skall tilldelas ett identifikationsnummer av kommissionen. Kommissionen skall offentliggöra förteckningen över anmälda organ i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning, tillsammans med de uppgifter om anmälans räckvidd som avses i punkt 1, och hålla förteckningen aktuell.

Artikel 9 Harmoniserade standarder och normativa dokument

1. Medlemsstaterna skall förutsätta att ett mätinstrument uppfyller de grundläggande krav som avses i artikel 4, om mätinstrumentet följer delar av nationella standarder - genom vilka den europeiska harmoniserade standarden för instrumentet tillämpas nationellt - varvid delarna motsvarar de delar av den europeiska harmoniserade standarden vilka C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning innehåller hänvisningar till.

Följer ett mätinstrument endast delvis de delar av de nationella standarderna som avses i första stycket, skall medlemsstaterna förutsätta att det uppfyller de grundläggande krav som motsvarar de delar av standarderna som instrumentet följer.

Medlemsstaterna skall offentliggöra uppgifter om de nationella standarder som avses i första stycket.

2. Medlemsstaterna skall förutsätta att de grundläggande krav som avses i artikel 4 är uppfyllda i fråga om mätinstrument som följer det normerande dokument vilket avses i artikel 112.1 a och till vilket det finns hänvisningar offentliggjorda i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Följer ett mätinstrument endast delvis det normerande dokument som avses i första stycket, skall medlemsstaterna förutsätta att instrumentet uppfyller de grundläggande krav som motsvarar de normerande delar som instrumentet följer.

Medlemsstaterna skall offentliggöra uppgifter om de normativa dokument som avses i första stycket.

Artikel 10 Kommittén för standarder och tekniska föreskrifter

När en medlemsstat eller kommissionen anser att en europeisk harmoniserad standard, som avses i artikel 9.1, inte helt överensstämmer med de grundläggande krav som avses i artikel 4, skall medlemsstaten eller kommissionen ta upp frågan i den ständiga kommitté som är inrättad i enlighet med direktiv 98/34/EG och redovisa sina skäl för detta. Kommittén skall lämna sitt yttrande utan dröjsmål.

På grundval av kommitténs yttrande skall kommissionen underrätta medlemsstaterna om huruvida det är nödvändigt att upphäva hänvisningarna till de nationella standarderna i det offentliggörande som avses i artikel 9.1 tredje stycket.

Artikel 11 Mätinstrumentkommittén

1. Kommissionen skall bistås av en ständig kommitté, Mätinstrumentkommittén, bestående av företrädare för medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Då hänvisningar till denna punkt görs, skall det rådgivande förfarande som föreskrivs i artikel 3 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i överensstämmelse med artikel 7.3 och artikel 8 i beslutet i fråga.

3. Vid hänvisningar till denna punkt skall det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i beslut 1999/468/EG tillämpas, i överensstämmelse med artikel 7.3 och artikel 8 i beslutet i fråga.

Artikel 12 Mätinstrumentkommitténs uppgifter

1. På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ kan kommissionen då den handlar enligt det förfarande som avses i artikel 11.2 vidta alla lämpliga åtgärder i syfte att

a) samla normativa dokument som upprättats av Internationella organisationen för legal metrologi (Organisation Internationale de Métrologie Légale) eller redovisa delar därav som, om de följs, innebär att motsvarande grundläggande krav i detta direktiv skall anses vara uppfyllda (förutsättande av överensstämmelse),

b) i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra hänvisningar till de normerande dokument som avses i punkt (a) ovan.

2. På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ kan kommissionen då den handlar enligt förfarandet i artikel 11.3 vidta alla lämpliga åtgärder i syfte att beakta internationell utveckling och att

a) göra ändringar i de särskilda bilagorna med avseende på

-största tillåtna fel och noggrannhetsklasser,

-nominella driftsförhållanden,

-kritiska avvikelsevärden,

-förteckningen över förfaranden för bedömning av överensstämmelse, och

b) göra ändringar i de provningsprogram som föreskrivs i bilaga II.

3. När en medlemsstat eller kommissionen anser att ett normerande dokument, som det hänvisas till i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning i enlighet med punkt 1.b, inte till fullo uppfyller de grundläggande krav som avses i artikel 4, skall medlemsstaten eller kommissionen ta upp frågan i Mätinstrumentkommittén och redovisa sina skäl för detta.

Kommissionen skall, då den handlar i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 11.2 underrätta medlemsstaterna om huruvida hänvisningarna till det berörda normativa dokumentet, vilka offentliggjorts i artikel 9.2 tredje stycket, skall upphävas eller ej.

Artikel 13 Märkningar

1. Den CE-märkning som avses i artikel 5 består av bokstäverna CE med utformning enligt punkt I.B d i bilagan till beslut 93/465/EEG. CE-märkningen skall vara minst 5 mm hög.

2. Den metrologiska tilläggsmärkning som avses i artikel 5 består av ett versalt M samt årtalet för märkningens anbringande, båda inskrivna i en rektangel. Rektangelns höjd skall vara lika med CE-märkningens höjd. Den metrologiska tilläggsmärkningen skall följa omedelbart efter CE-märkningen.

3. Om det i förfarandet för bedömning av överensstämmelse föreskrivs att märkning skall ske med identifikationsnumret för det berörda anmälda organ som avses i artikel 8, skall detta nummer följa efter CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen. Om det i förfarandet för bedömning av överensstämmelse inte föreskrivs någon sådan märkning med identifikationsnummer för ett anmält organ, skall mätinstrumentet inte heller vara försett med något sådant nummer.

4. När ett mätinstrument består av ett antal enheter som fungerar tillsammans och/eller av underenheter, skall märkningarna finnas på instrumentets huvudenhet.

När ett mätinstrument är för litet eller för känsligt för de märkningar som avses i punkt 1-3, skall märkningarna finnas angivna i det tekniska underlaget.

5. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen skall vara outplånliga. Det berörda anmälda organets identifikationsnummer skall vara outplånligt eller vara sådant att det förstörs automatiskt om det tas bort. Alla märkningar skall vara klart synliga eller lätt tillgängliga.

Artikel 14 Otillbörligt anbringade märkningar

1. När en medlemsstat konstaterar att CE-märkningen och/eller den metrologiska tilläggsmärkningen otillbörligen anbringats på ett mätinstrument, skall den ålägga tillverkaren eller dennes representant inom gemenskapen att bringa det berörda mätinstrument i överensstämmelse med bestämmelserna om CE-märkning och/eller metrologisk tilläggsmärkning och att upphöra med överträdelsen i enlighet med de villkor medlemsstaten fastställer.

2. Medlemsstaten måste vidta alla erforderliga åtgärder för att inskränka eller förbjuda utsläppande på marknaden av det berörda mätinstrumentet eller se till att det återkallas från marknaden i enlighet med förfarandena i artikel 16.

Artikel 15 Marknadsövervakning

Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall bistå varandra vid marknadsövervakning.

Det innebär särskilt att de behöriga myndigheterna skall utbyta information om i vilken utsträckning som de instrument de kontrollerar uppfyller kraven i detta direktiv, samt om resultatet av sådana kontroller.

Varje medlemsstat skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om vilka behöriga myndigheter den har utsett för sådant informationsutbyte.

Artikel 16 Ansvarsfriskrivning

1. Om en medlemsstat slår fast att samtliga eller en del av de mätinstrument av en viss modell, vilka är försedda med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning, inte uppfyller de metrologiska egenskaper som anges i detta direktiv - förutsatt att instrumenten är riktigt installerade och används i enlighet med tillverkarens anvisningar - skall den vidta alla erforderliga åtgärder för att återkalla dessa instrument från marknaden, förbjuda eller inskränka deras fortsatta utsläppande på marknaden, eller förbjuda eller inskränka fortsatt bruk av dem.

När medlemsstaten fattar beslut om åtgärder skall den beakta huruvida den bristande överensstämmelsen har satts i system eller bara är tillfällig. Om medlemsstaten har slagit fast att den bristande överensstämmelsen har satts i system, skall den genast underrätta kommissionen om vidtagna åtgärder och uppge skälen för sitt beslut.

2. Kommissionen skall snarast möjligt inleda samråd med berörda parter.

a) Finner kommissionen att de åtgärder som medlemsstaten vidtagit är befogade, skall den genast meddela detta till den medlemsstat som vidtagit åtgärderna, liksom till övriga medlemsstater.

Den behöriga medlemsstaten skall vidta erforderliga åtgärder mot den som anbringat märkningen och skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta.

Om den bristande överensstämmelsen kan tillskrivas standarderna eller de normativa dokumenten, skall kommissionen, efter samråd med berörda parter, snarast möjligt ta upp frågan i den kommitté för standarder och tekniska föreskrifter som avses i artikel 10 eller 11.

b) Finner kommissionen att de åtgärder som medlemsstaten vidtagit är obefogade, skall den genast meddela detta till den medlemsstat som vidtagit åtgärderna, liksom till den berörda tillverkaren eller den som representerar honom.

Kommissionen skall se till att medlemsstaterna informeras om gången i detta förfarande och om dess utgång.

Artikel 17 Beslut som innebär avslag eller inskränkning

Varje beslut som en medlemsstat fattar med stöd av detta direktiv och som innebär krav på återkallande av ett mätinstrument från marknaden eller förbud eller inskränkning av dess utsläppande på marknaden eller ibruktagande, skall innehålla en redogörelse för de närmare grunderna till beslutet. Ett sådant beslut skall genast delges berörd part, som samtidigt skall underrättas om vilka rättsmedel han har enligt gällande lag i den aktuella medlemsstaten, samt vilka tidsfrister som gäller för dem.

Artikel 18 Upphävanden

Följande direktiv upphör att gälla från och med den [1 juli 2002], utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 19:

-Direktiv 71/318/EEG

-Direktiv 71/319/EEG

-Direktiv 71/348/EEG

-Direktiv 73/362/EEG

-Direktiv 75/33/EEG

-Direktiv 75/410/EEG

-Direktiv 76/891/EEG

-Direktiv 77/95/EEG

-Direktiv 77/313/EEG

-Direktiv 78/1031/EEG

-Direktiv 79/830/EEG

Artikel 19 Övergångsbestämmelser

Genom undantag från artikel 6.2 skall medlemsstaterna tillåta utsläppande på marknaden och ibruktagande av mätinstrument, som uppfyller de regler som är tillämpliga före [två år efter den 1 juli 2002], för mätuppgifter för vilka medlemsstaterna har föreskrivit användning av i laga ordning kontrollerade mätinstrument, och detta skall gälla tills typgodkännandet för dessa mätinstrument har löpt ut, eller för typgodkännanden med obegränsad giltighet, under en period av fem år från och med den [1 juli 2002].

Artikel 20 Införlivande i nationell lagstiftning

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [1 juli 2002]. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dess bestämmelserna skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 21 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 22 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I: Grundläggande krav

Inga förändringar jämfört med förslaget i KOM(2000) 566 förutom på följande punkter:

5. Beständighet

Mätinstrumentet skall vara konstruerat så att det bibehåller tillfredsställande stabilitet i fråga om sina metrologiska egenskaper under den tidsperiod som angivits av tillverkaren, under normala användningsförhållanden, förutsatt att det är rätt installerat och underhållet samt att det används i enlighet med tillverkarens anvisningar under de miljöförhållanden som det är avsett för.

6. Tillförlitlighet

Mätinstrumentet skall konstrueras för att så långt som möjligt minska verkan av ett fel som skulle ge ett felaktigt mätresultat, såvida inte förekomsten av ett sådant fel är uppenbar.

7. Lämplighet

7.2. Mätinstrumentet skall vara lämpligt för det avsedda ändamålet med hänsyn till de praktiska arbetsförhållandena, och det får inte ställas orimliga krav på användaren för att riktiga mätresultat skall erhållas.

8. Skydd mot förvanskning

8.1 Mätinstrumentets metrologiska egenskaper får inte på ett oacceptabelt sätt påverkas av att någon annan anordning ansluts till det, av någon egenskap hos den anslutna anordningen i sig eller av någon längre bort belägen anordning som har förbindelse med mätinstrumentet.

10. Visning av mätresultatet

10.2 Visningen av mätresultatet skall vara tydlig och entydig och åtföljas av sådana markeringar och påskrifter som behövs för att användaren skall upplysas om innebörden av mätresultatet. Man skall enkelt kunna läsa av resultatet under normala användningsförhållanden. Ytterligare resultatangivelser får visas förutsatt att förväxling inte kan uppstå med det primära mätresultatet.

10.5 Mätinstrument, som är avsedda för förbrukningsmätning av el, gas, vatten etc. i bostäder och från vilka mätvärden kan fjärravläsas skall också vara försedda med en anordning för visning av mätresultatet som är tillgänglig för konsumenten. Det värde som avläses på denna anordning utgör det mätresultat som skall ligga till grund för avgiftsdebiteringen..

--------------------

Bilaga MI-001 Vattenmätare

Inga förändringar jämfört med förslaget i KOM(2000) 566 förutom att följande punkter skall läggas till:

Lägg till efter punkt 10:

a) När en medlemsstat föreskriver mätning av hushållsförbrukning, skall sådan mätning få utföras med alla klass 1-mätare.

b) När en medlemsstat föreskriver mätning av affärsmässig förbrukning eller förbrukning inom lätt industri, skall sådan mätning få utföras med alla klass 1-mätare. Medlemsstaten skall säkerställa att flödesområdet fastställs av distributören eller den person som lagligen har utsetts att installera mätaren, så att denna lämpar sig för korrekt mätning av på förhand beräknad eller inom rimliga gränser förutsägbar förbrukning.

c) När det gäller kraven under punkterna 2, 3, 4 och 5 ovan får en medlemsstat ange villkor för ibruktagande av instrument med stöd av artikel 6.3.

Lägg till efter punkten Bedömning av överensstämmelse:

Största tillåtna avvikelse skall kontrolleras vid förfarandet för bedömning av överensstämmelse, på grundval av den klass och det flödesområde som tillverkaren har angett.

--------------------

Bilaga MI-002 Gasmätare

Inga förändringar jämfört med förslaget i KOM(2000) 566 förutom att följande punkter skall läggas till:

Lägg till efter punkt 10:

Ibruktagande

a) När en medlemsstat föreskriver mätning av hushållsförbrukning, skall sådan mätning få utföras med alla klass 1.5-mätare.

b) När en medlemsstat föreskriver mätning av affärsmässig förbrukning eller förbrukning inom lätt industri, skall sådan mätning få utföras med alla klass 1- och/eller klass 1.5-mätare. Medlemsstaten skall säkerställa att flödesområdet fastställs av distributören eller den person som lagligen har utsetts att installera mätaren, så att denna lämpar sig för korrekt mätning av på förhand beräknad eller inom rimliga gränser förutsägbar förbrukning.

c) När det gäller kraven under punkterna 2, 3, 4 och 5 ovan får en medlemsstat ange villkor för ibruktagande av instrument med stöd av artikel 6.3.

Lägg till efter punkten Bedömning av överensstämmelse:

Största tillåtna avvikelse skall kontrolleras vid förfarandet för bedömning av överensstämmelse, på grundval av den klass och det flödesområde som tillverkaren har angett.

Bilaga MI-003 Elmätare

Inga förändringar jämfört med förslaget i KOM(2000) 566 förutom att följande punkter skall läggas till:

Lägg till efter punkt 10:

Ibruktagande

a) När en medlemsstat föreskriver mätning av hushållsförbrukning, skall sådan mätning få utföras med alla klass 2-mätare.

b) När en medlemsstat föreskriver mätning av affärsmässig förbrukning eller förbrukning inom lätt industri, skall sådan mätning få utföras med alla klass 1- och/eller klass 2-mätare. Medlemsstaten skall säkerställa att flödesområdet fastställs av distributören eller den person som lagligen har utsetts att installera mätaren, så att denna lämpar sig för korrekt mätning av på förhand beräknad eller inom rimliga gränser förutsägbar förbrukning.

c) När det gäller kraven under punkt 4 ovan får en medlemsstat ange villkor för ibruktagande av instrument med stöd av artikel 6.3.

Lägg till efter punkten Bedömning av överensstämmelse:

Största tillåtna avvikelse skall kontrolleras vid förfarandet för bedömning av överensstämmelse, på grundval av den klass och det flödesområde som tillverkaren har angett.

Bilaga MI-004 Värmemätare

Inga förändringar jämfört med förslaget i KOM(2000) 566 förutom att följande punkter skall läggas till:

Lägg till efter punkt 10:

Ibruktagande

a) När en medlemsstat föreskriver mätning av hushållsförbrukning, skall sådan mätning få utföras med alla klass 3-mätare.

b) När en medlemsstat föreskriver mätning av affärsmässig förbrukning eller förbrukning inom lätt industri, skall sådan mätning få utföras med alla klass 2- och/eller klass 3-mätare. Medlemsstaten skall säkerställa att flödesområdet fastställs av distributören eller den person som lagligen har utsetts att installera mätaren, så att denna lämpar sig för korrekt mätning av på förhand beräknad eller inom rimliga gränser förutsägbar förbrukning.

c) När det gäller kraven under punkt 1 ovan får en medlemsstat ange villkor för ibruktagande av instrument med stöd av artikel 6.3.

Lägg till efter punkten Bedömning av överensstämmelse:

Största tillåtna avvikelse skall kontrolleras vid förfarandet för bedömning av överensstämmelse, på grundval av den klass och det flödesområde som tillverkaren har angett.

Bilaga MI-008 Materialiserade mått

Inga förändringar jämfört med förslaget i KOM(2000) 566 förutom att följande punkter skall läggas till:

Lägg till i inledningen till kapitel I:

Kravet på tillhandahållande av ett exemplar av överensstämmelseförklaringen kan dock tolkas som om det skall tillämpas på produktionsomgången snarare än på varje individuellt instrument.

Lägg till i inledningen till kapitel II:

Kravet på tillhandahållande av ett exemplar av överensstämmelseförklaringen kan dock tolkas som om det skall tillämpas på produktionsomgången eller varupartiet snarare än på varje individuellt instrument. Kravet på att instrumentet skall bära noggrannhetsklassificering skall inte tillämpas