Föredragande : János Ádám KARÁCSONY (HU–ECR) Vice ordförande, distriktsfullmäktige, Pest Referensdokument : Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s strategi för beredskapslager: stärka EU:s materiella krisberedskap COM(2025) 528 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar offentliggörandet av strategin och erkänner dess aktualitet och betydelse mot bakgrund av den ökande geopolitiska och klimatrelaterade instabiliteten, och påminner om att covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kriget i Mellanöstern belyser behovet av att stärka EU:s övergripande strategiska beredskap och skydda Europas förmåga att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster och säkerställa självförsörjningen på livsmedel och livsmedelstryggheten vid extrema händelser, katastrofer, sjukdomsutbrott och störningar i leveranskedjorna.

2.

ReK upprepar behovet av att förbättra kommunernas och regionernas beredskap och förmåga att tillhandahålla nödvändiga varor och tjänster under kriser, i linje med ett myndighetsövergripande tillvägagångssätt och med hänsyn till nationella modeller för försörjningstrygghet.

3.

Även om civilskyddet fortfarande faller under medlemsstaternas behörighet vill vi påminna om att det ofta är lokala aktörer samt städer och kommuner – med stöd från regionerna – som sörjer för förebyggande åtgärder, samhällsberedskap, krishantering och kontinuitet i tillhandahållandet av varor och grundläggande tjänster (1), i linje med det samhälleliga helhetsgreppet. Kommittén påpekar att ramen för flernivåstyre kräver att regionala och lokala myndigheter deltar både operativt och i beslutsfattandet när det gäller beredskapsplanering och aktiveringsmekanismer.

4.

ReK erkänner att gränsöverskridande kriser kräver gränsöverskridande resurser, inbegripet personal, utrustning, informationssystem och logistisk kapacitet, som måste mobiliseras snabbt och på ett samordnat sätt.

5.

Kommittén betonar att en effektiv beredskap kräver att man tar hänsyn till krisernas olika effekter i olika regioner och befolkningsgrupper, och understryker att regionala skillnader i fråga om infrastruktur, tillgänglighet och tillhandahållande av tjänster kan påverka möjligheten att med hjälp av lagringsåtgärder tillhandahålla nödvändiga varor i tid och på ett ändamålsenligt sätt. Vi uppmanar därför till att EU:s lagringsstrategier utformas och genomförs på grundval av territoriella behovsbedömningar, för att säkerställa att beredskapsåtgärderna är anpassade till lokala förhållanden och bidrar till en balanserad krishantering i hela unionen, inbegripet med särskild hänsyn till områden med geografiska begränsningar.

6.

Kommittén uppmanar kommissionen att fastställa riktade incitament som uppmuntrar företag att bedriva tillverknings-, förpacknings- och distributionsverksamhet i Europa, för att främja konkurrenskraft, forskning och innovation, industriell kapacitet och spridning av deras resultat. Incitament och stöd till industri- och tillverkningskapacitet bör också anpassas till EU:s bredare miljömål och sociala mål och bidra till en balanserad lokal och regional utveckling. Offentligt stöd till industri- och tillverkningskapacitet bör främja sysselsättning av hög kvalitet, rättvis konkurrens och miljöansvar, samtidigt som man undviker snedvridande effekter såsom social dumpning.

7.

ReK noterar vikten av att inrätta samordnade styrningsstrukturer för förvaltning av beredskapslager och se till att de roller och ansvarsområden som innehas av medlemsstaterna och väsentliga aktörer på försörjningstrygghetsområdet identifieras och tydligt definieras när det gäller planering, lagring, underhåll och distribution. För att stärka kostnads- och resurseffektiviteten bör cirkulära strategier främjas.

8.

Effektiv beredskapslagring är beroende av resilienta logistikkedjor, och vi efterlyser varaktiga investeringar i regionala transportnät, lagringsinfrastruktur, digitala spårningssystem och kritisk infrastruktur, inbegripet decentraliserad och lokalt tillgänglig lagringskapacitet för att säkerställa snabb distribution vid krissituationer, även för områden där centraliserade logistiknav inte kan nås inom en operativt tillräcklig tidsram (2).

9.

ReK uppmuntrar gränsöverskridande och solidarisk beredskapslagring och gemensam upphandling mellan angränsande regioner för att säkerställa effektiv, resurssmart och rättvis tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster. Gränsöverskridande beredskapslagring ska inte konkurrera med eller ersätta nationella beredskaps- och omlastningslager, utan vara ett komplement till dessa.

10.

Det behövs ett EU-omfattande digitalt övervakningssystem som gör det möjligt att i realtid få överblick över gränsöverskridande beredskapslager, utgångsdatum och distributionskapacitet, och som samtidigt upprätthåller kraven i fråga om cybersäkerhet och dataskydd.

11.

Kommittén understryker behovet av förutsägbar och tillgänglig EU-finansiering för att finansiera regional och lokal beredskapslagringskapacitet, infrastrukturutveckling och deltagande i initiativ på EU-nivå, med förenklade tillträdesvillkor och lägre administrativ börda. Vi betonar att finansieringsinstrumenten bör ta hänsyn till skillnader i platsrelaterade förutsättningar och resilienskapacitet och utformas därefter.

12.

ReK upprepar att beredskap också kräver en stark krishanteringskapacitet på regional och lokal nivå, inbegripet utbildad personal, såsom professionella och frivilliga brandmän, räddningstjänst i bergsområden, akutsjukvård, polis, frivilliga civilskyddsarbetare och lokalt förankrade krisenheter, riskbedömning, kris- och beredskapsplanering samt interregional och gränsöverskridande samordning, inom ramen för en balanserad strategi som kopplar samman kortsiktig beredskaps- och insatskapacitet med långsiktig resiliensuppbyggnad och insatser för att minska riskerna. Samtidigt är det viktigt att skydda insatspersonalens fysiska och psykiska hälsa med hjälp av riskförebyggande åtgärder och psykosocialt stöd.

13.

Kommittén stöder ett strukturerat offentlig-privat samarbete inom ramen för EU:s nätverk för beredskapslagring, som säkerställer tillförlitlighet, transparens och rättvis ansvarsfördelning.

14.

EU:s beredskapslager bör samordnas på EU-nivå, och man bör samtidigt säkerställa att besluten bygger på information om regionala behov, förankras hos regionala partner och verkställs genom regionala genomförandemekanismer.

15.

Kommittén betonar vikten av att anpassa EU:s åtgärder till de prioriteringar, slutsatser och politiska riktlinjer som fastställts av Europeiska unionens råd och samtidigt säkerställa överensstämmelse med unionsrätten, kommissionens initiativ och Europaparlamentets och ReK:s bidrag.

16.

Beredskap vid offentlig upphandling är en viktig del av all lagerhållning för försörjningstrygghet och av företagssamarbetet, särskilt på lokal och regional nivå. Upphandlingsförfarandena inom EU bör anpassas till att bättre stödja målen för lagring som syftar till försörjningstrygghet.

Sju nyckelområden för åtgärder

Förbättra samordningen mellan medlemsstaterna och med EU

17.

ReK välkomnar insatserna för att förbättra samordningen mellan medlemsstaterna och med EU, inbegripet tillhandahållande av tjänster och samarbete om strategiska lagringsplatser för väsentliga varor, med beaktande av lokala och regionala behov (3).

18.

Kommittén betonar att EU:s nätverk för beredskapslagring bör fungera som ett forum och rådgivande organ och främja centraliserade och/eller gemensamma upphandlingsmekanismer mellan sektorer.

19.

En effektiv samordning kräver harmoniserade standarder och driftskompatibla förfaranden för förvaltning av gränsöverskridande beredskapslager i alla medlemsstater, som säkerställer jämförbara data, kompatibilitet mellan system och enhetliga aktiveringsprotokoll under kriser (4).

20.

ReK efterlyser förstärkta mekanismer för informationsutbyte mellan EU, medlemsstaterna och regionala myndigheter, inbegripet snabba uppdateringar om lagernivåer, brister, störningar i leveranskedjan och framväxande risker, samtidigt som konfidentialitets- och säkerhetskraven respekteras (5).

21.

Kommittén rekommenderar regelbunden utbildning, gemensamma övningar och plattformar för kunskapsutbyte för regionala och lokala civilskyddsmyndigheter, i vilka frivilligorganisationer för krishanterings- och räddningsinsatser uttryckligen bör ingå. Vi understryker behovet av specialiserad fjällräddningsutbildning med hänsyn till terräng, väderförhållanden och stora avstånd. Det behövs kompetensramar på EU-nivå och ömsesidigt erkännande av frivilligpersonal inom fjällräddning och brandkår för att stödja gränsöverskridande insatser, förutsatt att möjliggörande nationella rättsliga ramar finns på plats.

22.

ReK betonar behovet av regelbundna samordningsövningar som inbegriper flera nivåer med deltagande av nationella, regionala och lokala myndigheter för att testa styrningsstrukturer, identifiera brister och förbättra det sätt på vilket den gränsöverskridande krishanteringen och distributionen av beredskapslager fungerar i praktiken.

Framsyn, föregripande och strategisk planering

23.

Kommittén välkomnar kommissionens avsikt att utveckla en övergripande, riskbaserad metod för att identifiera prioriterade material och varor för beredskapslagring, och insisterar på att full hänsyn bör tas till regionala riskbedömningar, situationsmedvetenhet och lokala sårbarheter (6).

24.

För att säkerställa utbildningens ändamålsenlighet och samordning rekommenderar vi att det inrättas en europeisk enhet för kris- och katastrofutbildning, eller en likvärdig struktur, som är specialiserad på fortlöpande utbildning av medlemsstaternas och regionernas personal inom civilskydd (brandmän, militär personal, ansvariga personer, frivilliga osv.). Detta organ ska säkerställa samordningen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter på detta område och säkerställa samstämmighet i beredskapsplanerna.

25.

ReK förespråkar att regionala och lokala myndigheter inkluderas i verksamheten på områdena framsyn och strategisk planering (7).

26.

ReK betonar betydelsen av att stödja och stärka de europeiska industriella kapaciteter som är kopplade till civilskydd, säkerhet och försvar, inklusive de industrier som tillverkar utrustning som är avgörande för förebyggande och hantering av nödsituationer, såsom brandsläckningssystem, skyddsutrustning och säkerhetsmaterial. Syftet är att säkerställa att resurserna finns tillgängliga, att leveranserna är snabba och att unionen har ett strategiskt oberoende i krissituationer.

27.

ReK vill se att lokala och regionala företrädare inkluderas i EU:s nätverk för beredskapslagring och arbetsgruppen för offentlig-privat beredskap inom ramen för strategin för en beredskapsunion, och uppmuntrar användningen av EU:s rörlighets- och utbytesprogram (såsom Erasmus+ och AgoraEU) för att stödja gränsöverskridande utbildning och erfarenhetsutbyte bland krishanterings- och civilskyddsaktörer.

28.

Kommittén betonar vikten av att utveckla harmoniserade EU-metoder för riskbedömning, scenarioplanering och prognostisering, för att säkerställa att regionala och lokala sårbarheter och kapaciteter systematiskt återspeglas i den unionsomfattande beredskapsplaneringen.

29.

ReK understryker behovet av att investera i datainsamling, övervakningsverktyg, system för tidig varning som bygger på en samlad riskbedömning och riskkommunikation för att lokalsamhällen ska kunna förstå, ha förtroende för och förlita sig på beredskapsmekanismer på EU-nivå och nationell nivå i krislägen och för att bättre förutse störningar i kritiska leveranskedjor, bland annat genom partnerskap med vetenskapliga institutioner, forskningsnätverk och relevanta EU-organ.

30.

Det är viktigt att koppla framsynsprocesser till långsiktiga industriella, miljömässiga och territoriella strategier, och att se till att beslut om beredskapslagring är förenliga med EU:s bredare politiska mål i fråga om bland annat strategiskt oberoende, hållbarhet och sammanhållning.

31.

ReK uppmärksammar behovet av prediktiva analysmodeller för att bedöma hur olika befolkningsgrupper kan reagera på krisrelaterade åtgärder eller insatser, med beaktande av kulturella, ekonomiska och sociala faktorer som påverkar allmänhetens beteende.

32.

Kommittén betonar vikten av att involvera medborgarna i beredskapsplaneringen för att bättre återspegla samhällets förväntningar, öka förtroendet och säkerställa att beredskapsåtgärderna svarar mot lokalsamhällenas verkliga behov och farhågor, till exempel avseende överkomliga priser och tillgänglighet, inbegripet genom betrodda lokala aktörer såsom frivilliga brandmän och yrkesbrandmän, räddningstjänster och lokala säkerhetsorganisationer.

33.

EU:s beredskaps- och beredskapslagringsåtgärder bör följa rådets strategiska vägledning och säkerställa legitimitet, samstämmighet och effektiv samordning på alla förvaltningsnivåer.

Fylla identifierade luckor genom EU:s strategiska beredskapslager

34.

ReK välkomnar initiativ som syftar till att upprätthålla och utvidga EU:s strategiska reserver, och betonar samtidigt vikten av subsidiaritetsprincipen och behovet av att respektera medlemsstaternas suveränitet och nationella säkerhetsansvar. Vi betonar att beredskapslagring på EU-nivå måste fungera som en gemensam europeisk kapacitet som bygger på solidaritet och ömsesidigt stöd, men också att den bör utgöra ett komplement till den nationella och regionala kapaciteten, med tydliga kriterier för aktivering, bördefördelning och påfyllning. Beredskapslagringen måste verkställas genom tydliga genomförandemekanismer på regional nivå för att säkerställa snabb och situationsanpassad distribution, inklusive i regioner med begränsad logistisk infrastruktur eller längre insatstider.

35.

Det behövs ett starkare samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att förbättra den materiella beredskapen inom alla relevanta sektorer för att garantera driftskontinuitet under kriser.

36.

Kommittén betonar att EU:s beredskapslager och beredskapsåtgärder bör bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot avlägsna områden, landsbygdsområden, bergsområden, gränsområden, öar och de yttersta randområdena, där logistiska hinder och begränsad infrastruktur kan förstärka krisernas effekter.

37.

Kommittén betonar att EU:s nätverk för beredskapslagring behöver vara geografiskt balanserat, med beaktande av tillgängligheten, transportinfrastrukturen, exponeringen för risker och störningar samt de särskilda behoven i avlägsna regioner, bergsområden, öregioner, gränsregioner och de yttersta randområdena (8), där katastrofinsatser och distribution ofta är långsammare och mer resursintensiva.

38.

ReK betonar vikten av starka synergier med befintliga EU-mekanismer – inbegripet rescEU, unionens civilskyddsmekanism, ramen för kritiska råmaterial och den europeiska hälsounionen – för att säkerställa samstämmighet och undvika dubbelarbete, samt andra relevanta strategier såsom strategin för medicinska motåtgärder och EU:s strategi för inre säkerhet (9).

39.

Kommittén understryker behovet av att ta itu med sårbarheter i försörjningen av kritiska läkemedel i unionsförteckningen och medicinska produkter under kriser, för att säkerställa bättre distribution och kontinuerlig tillgänglighet (10). Detta ska uppnås genom en stärkt läkemedelsproduktion i EU, målinriktad lagring av kritiska läkemedel och diversifiering av leveranskedjorna. Det krävs en koordinerad samordning med rättsakten om kritiska läkemedel.

40.

ReK efterlyser tydliga kriterier för delning eller omfördelning av medicinska beredskapslager i nödsituationer, i vilka nationella beredskapskrav vägs mot bredare humanitära och folkhälsorelaterade aspekter. Tillgång till basläkemedel och medicintekniska produkter är en grundläggande rättighet för EU-medborgare i krissituationer, och man bör prioritera fördelningen till utsatta områden och befolkningsgrupper, däribland äldre personer, personer med funktionsnedsättning och låginkomsthushåll.

41.

Kommittén uppmanar kommissionen att undersöka hur EU:s konkurrenskraft och industriella finansieringsinstrument bättre kan användas för att stimulera viktig läkemedelsproduktion i Europa, bland annat genom riktade incitament och stöd till strategisk tillverkningskapacitet,

Förbättra en robust och driftskompatibel transport- och logistikinfrastruktur

42.

ReK understryker behovet av att säkerställa gränsöverskridande rörlighet under kriser, och av att garantera att beredskapslagerinfrastrukturen förblir resilient, säker och tillgänglig (11).

43.

Det är viktigt att modernisera den kritiska transport- och logistikinfrastrukturen (vilken inbegriper inre vattenvägar, flygplatser, järnvägskorridorer och vägnät) och göra den mer resilient, för att säkerställa att den är funktionsduglig vid extrema väderhändelser och andra störningar.

44.

ReK efterlyser större interoperabilitet mellan nationella och regionala logistiksystem – inbegripet digitala spårningsverktyg, tullförfaranden och tillstånd för nödtransporter – för att underlätta snabb förflyttning och distribution över gränserna av varor från beredskapslager.

Förbättra det civil-militära samarbetet

45.

Kommittén välkomnar att kommissionen tar itu med frågan om beredskap i fråga om transportinfrastruktur med dubbla användningsområden – infrastruktur och kapacitet som tillgodoser både civila och militära behov, särskilt längs det transeuropeiska transportnätet, genom att identifiera strategiska korridorer och knutpunkter, stärka den territoriella sammanhållningen och undanröja felande länkar när det gäller gränsöverskridande förbindelser.

46.

Det är viktigt att stärka interoperabiliteten, utbytbarheten och komplementariteten för civila tillgångar och försvarstillgångar, inbegripet infrastruktur med dubbla användningsområden och gemensamma beredskapslager (12).

47.

ReK betonar vikten av civil-militärt samarbete i kriser, storskaliga nödsituationer och vid naturkatastrofer, inbegripet samarbete med Nato, särskilt genom den strukturerade dialogen om motståndskraft, och stöder anordnandet av EU-omfattande beredskapsövningar med deltagande av civila och militära aktörer.

48.

Kommittén efterlyser tydligare ramar för ömsesidigt stöd mellan medlemsstaterna under kriser, för att säkerställa att stödmekanismerna tar hänsyn till lokala och regionala särdrag och den drabbade befolkningens behov.

Främja det offentlig-privata samarbetet

49.

ReK vidhåller att starka industrier inom EU är avgörande för resilienta leveranskedjor, kontinuitet i kritiska tjänster och samhällsstöd under kriser, och uppmanar kommissionen att främja industriell verksamhet i Europa i hela värdekedjan för att stärka konkurrenskraften, den industriella resiliensen och suveräniteten.

50.

Kommittén uppmuntrar ytterligare samarbete mellan industrin, offentliga myndigheter och forskningsinstitutioner för att stärka EU:s övergripande resiliens, särskilt inom sektorer som är kritiska för samhällets funktion (13).

51.

ReK betonar vikten av att stärka Europas industriella oberoende genom att stödja utvecklingen av konkurrenskraftig, tekniskt avancerad och självförsörjande industriell kapacitet inom viktiga sektorer.

52.

Det är viktigt att minska det strategiska beroendet genom att utveckla decentraliserade energisystem, regionaliserade leveranskedjor för kritiska varor, livsmedel och råmaterial samt säker digital infrastruktur.

Främja samarbete i fråga om yttre åtgärder och internationella partnerskap

53.

Kommittén betonar behovet av att stärka partnerskapen med grannländer, likasinnade globala partner och internationella organisationer för att främja den globala beredskapen och resiliensen.

54.

ReK efterlyser ett fördjupat samarbete om system för tidig varning, övervakning av leveranskedjor och samordning av krishantering med strategiska partner, för att säkerställa ett snabbt informationsutbyte och gemensamma åtgärder när störningar uppstår.

55.

Det är viktigt att främja globala standarder för beredskapslagring, krisberedskap och den kritiska infrastrukturens resiliens, och vi uppmuntrar EU att stödja kapacitetsuppbyggnadsinsatser i partnerländer för att stärka den gemensamma säkerheten och stabiliteten, vilket leder till synergier mellan EU:s interna och externa beredskapslagringsinsatser.

Konstaterade brister

56.

ReK noterar bristen på samförstånd om vilka nödvändiga varor och tjänster som krävs för fullgod beredskap i ett föränderligt risklandskap. Vi betonar i detta sammanhang att tillgång till dricksvatten, liksom resiliens i hela värdekedjan för vattenförsörjning och vattenrening, är grundläggande för hela samhällets säkerhet och därför måste ingå i beredskapsplaneringen på alla nivåer.

57.

Informationsutbytet och samordningen mellan EU och medlemsstaterna, samt mellan civila och militära sektorer, är fortfarande otillräckliga.

58.

Möjligheterna till sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbete med den privata sektorn är fortfarande underutnyttjade.

59.

Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att nationella och sektorsspecifika ramar som har utformats i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter fullt ut återspeglar den roll som yttre åtgärder och internationellt samarbete spelar för att stärka den materiella beredskapen och resiliensen.

60.

Centraliserad planering innebär begränsade möjligheter att få översikt över lokala och regionala behov, vilket också hänger ihop med att aktiveringsbeslut fattas enbart på EU-nivå eller nationell nivå. Detta skulle kunna försvaga legitimiteten och effektiviteten i de åtgärder som vidtas på EU-nivå och/eller medlemsstatsnivå. ReK noterar därför betydelsen av att tillämpa subsidiaritetsprincipen och involvera lokala och regionala myndigheter, och uppmanar kommissionen att tillsammans med dem ta fram en strukturerad och regelbunden datainsamling som kan ligga till grund för den centraliserade planeringen.

Stärka beredskapens styrnings- och stödramar

–    ReK uppmanar kommissionen och de berörda EU-institutionerna att, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller beredskapslagring, vidta följande åtgärder:

61.

Tillhandahålla tydlig vägledning, särskilt administrativt stöd och förutsägbar finansiering för att göra det möjligt för medlemsstaterna och regionerna att delta fullt ut i EU:s beredskapsinitiativ, vilket inbegriper utbildning, digital övervakning, stresstester och gemensamma övningar, samt erkännande och validering av färdigheter som förvärvats inom ramen för frivilliga räddningstjänster.

62.

Utveckla mekanismer för regelbunden rapportering, utvärdering och riktmärkning på EU-nivå för att spåra beredskapslagringsåtgärdernas effektivitet, identifiera brister och bidra med informationsunderlag till framtida strategisk planering.

63.

Främja ett kontinuerligt samarbete med den privata sektorn för att säkerställa tillförlitlighet, forskning och innovation samt resiliens i leveranskedjorna, och samtidigt upprätthålla tydliga roller och ansvarsområden för offentliga och privata aktörer.

64.

Säkerställa att styrningsstrukturerna på EU-nivå är effektiva, transparenta och kapabla att samordna beredskapsåtgärder mellan sektorer, regioner och medlemsstater, samtidigt som subsidiaritetsprincipen beaktas.

65.

Gemensamt reflektera över vad som behöver prioriteras inom civilskyddsområdet när det gäller framtida investeringar i rescEU för att ta hänsyn till beredskapslagringsbehoven, eftersom det nuvarande risklandskapet och de operativa erfarenheterna tydligt har visat att rescEU-reserverna behöver vidareutvecklas och stärkas.

–    Kommittén uppmanar medlemsstaterna att främja en beredskapskultur på lokal och regional nivå för att nå följande resultat:

66.

Fullt ut involvera sina regioner i utformningen och genomförandet av beredskapsstrategier och beredskapsåtgärder, i linje med principerna om subsidiaritet och flernivåstyre. ReK upprepar sin uppmaning att regionerna bör involveras på politisk nivå i den gränsöverskridande beredskapsplaneringen.

67.

Stärka samordningen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och se till att beredskapsplanerna är enhetliga samt bygger på behov och risker.

68.

Aktivt utbyta bästa praxis, lärdomar och uppgifter med andra medlemsstater och EU-institutionerna för att främja gemensam beredskap, samt överväga att inrätta ett register för detta ändamål.

69.

Fullt ut delta i EU-omfattande beredskapsnätverk, gemensamma övningar, simuleringar och beredskapslagringsinitiativ för att säkerställa transparens, effektivitet och kapacitet för snabba insatser.

70.

Säkerställa att planer för beredskapslagring och distribution inkluderar specifika protokoll för att nå utsatta befolkningsgrupper och avlägsna områden, med indikatorer för lika tillgång och särskilda resurser för att lokala myndigheter ska kunna genomföra dem.

71.

Integrera regionala och lokala perspektiv i den nationella beredskapsplaneringen, med beaktande av särskilda sårbarheter, logistiska begränsningar och kritiska samhällsfunktioner.

---

(1)   ”Gränsöverskridande hot mot människors hälsa och uppdraget för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar” (yttrande från ReK, 2021), punkt A/10.

(2)   ”Cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare” (yttrande från ReK, 2025), punkt 38.

(3)   ”Yttrande från Europeiska regionkommittén om Beredskap för och hantering av kriser: att stärka resiliensen i unionen samt dess regioner och kommuner”, 2023, punkt 26–30.

(4)   ”Gränsöverskridande hot mot människors hälsa och uppdraget för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar” (yttrande från ReK, 2021), punkt B/34.

(5)   ”EU:s strategi för en beredskapsunion” (yttrande från ReK, 2025), punkt 16–18.

(6)   ”EU:s strategi för en beredskapsunion” (yttrande från ReK, 2025), punkt 30–37.

(7)   ”Kritiska entiteters motståndskraft” (yttrande från ReK, 2021), punkt 16–17.

(8)   ”Gränsöverskridande hot mot människors hälsa och uppdraget för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar” (yttrande från ReK, 2021), punkt A/18–22.

(9)   ”Yttrande från Europeiska regionkommittén om Beredskap för och hantering av kriser: att stärka resiliensen i unionen samt dess regioner och kommuner”, 2023, punkt 40–41.

(10)   ”EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser” (yttrande från ReK, 2022), punkterna 32–34.

(11)   ”Kritiska entiteters motståndskraft” (yttrande från ReK, 2021), punkt 10.

(12)   ”EU:s strategi för en beredskapsunion” (yttrande från ReK, 2025), punkt 27–29.

(13)   ”Cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare” (yttrande från ReK, 2025), punkt 49–50.