Föredragande : Lorenzo GALLIGANI (IT–ECR), ledamot, kommunfullmäktige, Pistoia Referensdokument : Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den inre marknaden: vår europeiska hemmamarknad i en osäker värld – En strategi för att göra den inre marknaden enkel, sömlös och stark COM(2025) 500 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

En inre marknad avgörande för EU:s regioner och kommuner

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) påminner om att den inre marknaden är en av Europeiska unionens största landvinningar, en hörnsten för integration och välstånd och en avgörande motor för EU:s konkurrenskraft och resiliens. Den inre marknaden har sedan den inrättades för mer än trettio år sedan kommit att bli världens största integrerade marknad med nästan 450 miljoner konsumenter. Den står för en fjärdedel av EU:s BNP, upprätthåller 56 miljoner arbetstillfällen och omfattar nästan en sjättedel av den globala varuhandeln. Kommittén uppmanar mot denna bakgrund kommissionen och medlemsstaterna att slå vakt om och fördjupa den inre marknaden, så att dess fördelar kan komma alla regioner till del.

2.

ReK understryker fördelarna med den inre marknaden för konsumenternas förtroende. Goda exempel på detta är den ökade konkurrensen, som bidrar till att hålla konsumentpriserna rättvisa och överkomliga, det breda utbudet av produkter och tjänster som är tillgängliga över gränserna och de höga kvalitets-, säkerhets- och miljöskyddsnivåer som säkerställs genom EU-omfattande standardisering. Vi framhåller att den inre marknaden har betydelse även utanför det ekonomiska området och att den främjar medborgarnas välbefinnande, rörlighet och möjligheter och visar på de praktiska fördelarna med EU i det dagliga livet.

3.

Kommittén välkomnar meddelandet ”Den inre marknaden: vår europeiska hemmamarknad i en osäker värld – En strategi för att göra den inre marknaden enkel, sömlös och stark” (strategin för den inre marknaden), som beskriver kommissionens målsättning att stärka den inre marknaden genom att undanröja de skadligaste hindren på den, modernisera och öppna upp EU:s gränsöverskridande marknader, stödja företag, förenkla regler och digitalisera förfaranden samt stärka den övergripande styrningen av den inre marknaden och efterlevnaden av dess regler.

4.

ReK beklagar att strategin inte fullt ut återspeglar djärvheten i Draghi- och Letta-rapporterna vad gäller den inre marknaden, och att den inte föreslår tillräckligt effektiva rättsliga instrument inom flera nyckelområden. Vi ser strategin som ett steg i rätt riktning men efterlyser ett mer långsiktigt angreppssätt i kombination med resoluta kortsiktiga åtgärder för att stärka den inre marknaden Arbetet bör vägledas av relevanta nyckelprestationsindikatorer samt konkreta delmål och mål för att mäta i vilken utsträckning huvudmålen uppnås.

5.

Trots kommissionens insatser och trots att det nu gått över ett år sedan Draghi- och Letta-rapporterna om den inre marknaden och konkurrenskraften publicerades har alltför få av rekommendationerna i rapporterna omsatts i konkreta förändringar för invånare och företag – särskilt vad gäller behovet av investeringar, förenkling och minskad byråkrati.

Den inre marknadens outnyttjade potential

6.

ReK konstaterar att en hög nivå av ekonomisk integration redan har uppnåtts på den inre marknaden och att den har varit en central faktor för att skapa välstånd för EU:s invånare. Vi beklagar dock samtidigt att kvarstående hinder alltjämt håller tillbaka dess potential och vill peka på uppskattningar som ger vid handen att en minskning av de återstående hindren med 10 % skulle kunna leda till en ökning av BNP med upp till 7 %.

7.

Kommittén välkomnar kommissionens ökade ansträngningar när det gäller regelefterlevnad och för att undanröja hinder, vilket tyder på ett starkare engagemang för att motverka fragmentering och nationell överreglering (”gold-plating”). Vi upprepar vår uppmaning till kommissionen (1) att avsätta mer resurser för att systematiskt undanröja hinder på den inre marknaden och se till att dess regler efterlevs.

8.

ReK varnar emellertid för att instrument som Solvit och arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden är alltför beroende av frivilligt samarbete från medlemsstaternas sida, vilket begränsar deras förmåga att hantera outtalad men likväl rådande protektionism. Kommittén anser vidare att lokala och regionala myndigheter bör involveras i dessa instrument för undanröjande av hinder på den inre marknaden, eftersom det endast är regioner och kommuner – var och en med sina särskilda utmaningar – som kan bidra med den nödvändiga lokala sakkunskapen och tekniska informationen för att göra dessa instrument verkligt effektiva i praktiken.

9.

Kommittén betonar att den enorma mängden farliga, icke godkända och förfalskade varor som kommer in på EU-marknaden, särskilt via e-handel och från tredjeländer, har ökat exponentiellt under de senaste åren, vilket påverkar EU:s företag, särskilt små och medelstora företag, samt konsumentsäkerheten negativt. Vi efterlyser därför ett moderniserat förstärkt ramverk för marknadskontroll så att endast produkter som uppfyller kraven kan handlas på EU-marknaden. På så sätt skyddas EU-företag från otillbörlig konkurrens, bibehålls det europeiska mervärdet och värnas den ekonomiska suveräniteten.

10.

ReK uppmanar medlemsstaterna att öka kapaciteten för marknadskontroll och tullmyndigheter för att säkerställa en effektiv regelefterlevnad på den inre marknaden, även med användning av nya rättsliga instrument och ny teknik.

11.

Kommittén varnar för att strategin fokuserar alltför mycket på specifikt utvalda hinder (de tio största hindren), medan många andra hinder, som är lika skadliga för gränsöverskridande verksamhet, inte beaktas. Vi beklagar vidare att lokala och regionala myndigheter inte involverades tillräckligt när förteckningen över hinder togs fram, vilket innebar att man gick miste om möjligheten att förankra prioriteringarna i den praktiska erfarenheten hos dem som befinner sig närmast företagen. ReK efterlyser ett pragmatiskt tillvägagångssätt för att undanröja hinder som leder till synliga fördelar, till exempel genom att underlätta gränsöverskridande leverans av nyckeltjänster till tillverkningssektorn, såsom ingenjörstjänster, vilket aviserats i strategin.

12.

Kommittén beklagar att företag fortfarande möter betydande hinder i samband med tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster. Vi understryker att dessa hinder tar sig olika uttryck – från lokala administrativa krav till nationella tekniska bestämmelser som i praktiken fungerar som hinder för marknadstillträde. Vi efterlyser snabba åtgärder för att underlätta tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster inom EU.

13.

ReK noterar att ett förslag om en rättsakt om förebyggande av hinder på den inre marknaden eventuellt kommer att läggas fram. Vi understryker att nuvarande verktyg inte har varit tillräckliga för att förhindra att hinder uppstår och uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt inleda en utvärdering av behovet av och den praktiska funktionen hos en sådan eventuell rättsakt, i samarbete med lokala och regionala myndigheter, med sikte på ett framtida offentliggörande.

14.

Kommittén beklagar att det fortfarande saknas en princip om upprätthållande av en skyddsnivå vad gäller integrationen av den inre marknaden, i syfte att förhindra en tillbakagång. Vi noterar med oro att handeln med varor inom EU har minskat och efterlyser åtgärder mot lagstiftning som utgör ett hinder för den fria rörligheten för varor, så att denna oroande trend kan vändas.

En robust och mer resilient inre marknad

15.

ReK betonar att de senaste ekonomiska och geopolitiska kriserna har påmint oss om den inre marknadens betydelse för vardagslivet, men att de också satt ljuset på dess svagheter och globaliseringens bräcklighet, vilket visar på hur viktigt det är med strategisk oberoende inom kritiska sektorer. Den senaste tidens globala handelsspänningar och volatilitet har ytterligare blottlagt sårbarheter och direkt påverkat EU:s regioner och kommuner, som är beroende av en välfungerande inre marknad för investeringar, sysselsättning och innovation. En starkare inre marknad behövs för att vi bättre kunna stå emot globala kriser tillsammans.

16.

Kommittén framhåller att den särskilda rådgivaren och Finlands f.d. president Sauli Niinistö i sin rapport ”Safer Together” om resiliens och beredskap lyfter fram den inre marknaden som en bärande del av EU:s resiliens. Vi påminner om att detta också var ett av huvudbudskapen i vårt yttrande ”Så ser vi till att EU:s regioner klarar av att hantera chocker: stärkt ekonomisk resiliens på lokal och regional nivå inom ramen för den strategiska utvecklingen av den inre marknaden” från 2024 (CDR-1340-2024).

17.

Rek noterar i detta sammanhang att en robust och kristålig inre marknad möjliggör fri rörlighet för kritiska varor och tjänster samt arbetskraft, även vid störningar. Kommittén upprepar därför sin uppmaning till ökat fokus på ett brett säkerhetsbegrepp och försörjningstrygghet, och stöder EU-omfattande åtgärder som samordnar krisrespons och stärker försörjningskedjorna, i synnerhet under kriser och med tanke på kommande kriser och störningar.

18.

Kommittén understryker att investeringar i infrastruktur, tillgänglighet samt snabb och tillförlitlig digital konnektivitet i regionerna är avgörande – särskilt i landsbygdsområden, bergsområden och på öar – för att göra det enklare för dem att bli en del av den inre marknaden och för att stärka den inre marknadens resiliens.

19.

ReK efterlyser särskilt en harmonisering av och ett konsekvent undanröjande av hinder för gränsöverskridande person- och godstransporter på järnväg samt ett snabbt genomförande av storskaliga projekt för järnvägsbyggnation, för att stärka den inre marknaden och handeln mellan regionerna. Vi betonar att ett välfungerande europeiskt järnvägsområde är avgörande för ett resilient transportsystem och för att flytta godsflöden till energieffektiva och miljövänliga transportmedel.

20.

Vi understryker att små och medelstora företag spelar en avgörande roll för diversifieringen av regionala ekonomier och leveranskedjor, och att de därmed bidrar till att stärka den inre marknaden och den ekonomiska resiliensen, eftersom regioners beroende av ett begränsat antal större arbetsgivare ökar deras utsatthet för ekonomiska chocker vid företagsnedläggningar. Vi noterar samtidigt att kriser ofta drabbar små och medelstora företag hårdast.

21.

Kommittén efterlyser ett snabbt och effektivt genomförande av rättsliga instrument – såsom förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden – för att upprätthålla den inre marknadens funktion även när den drabbas av allvarliga chocker.

En förenklad och mer digitaliserad inre marknad

22.

ReK beklagar de negativa effekterna av den växande volymen EU-lagstiftning avseende företag och konkurrenskraft. Kommittén påminner om att förenkling är ett av företagens mest angelägna önskemål, och detta gäller särskilt små och medelstora företag samt mikroföretag. Vi lovordar kommissionens mål att minska kostnaderna för administrativa bördor med 25 % för alla företag och med 35 % för små och medelstora företag, och anser att en förstärkning av EU:s konkurrenskraft kräver att man går betydligt längre än tidigare när det gäller att minska byråkratin samtidigt som man upprätthåller EU:s ekonomiska, sociala, hälsorelaterade och miljömässiga normer, vilket ligger i linje med konkurrenskraftskompassen. ReK välkomnar därför kommissionens omnibusförslag och uppmanar medlagstiftarna att snabbt anta dessa.

23.

Kommittén upprepar uppmaningen i Draghi-rapporten om att kommissionen i början av varje mandatperiod bör genomföra en systematisk bedömning och stresstestning av alla befintliga EU-lagar och EU-bestämmelser. Detta bör följas av en kodifiering och konsolidering av EU-lagstiftningen per politikområde, inbegripet förenkling och undanröjande av överlappningar och inkonsekvenser längs hela lagstiftningskedjan. Vi uppmanar vidare kommissionen att garantera högkvalitativa konsekvensbedömningar av alla nya lagförslag, även delegerade akter och genomförandeakter, och insisterar på att alla konsekvensbedömningar ska innehålla en konkurrenskraftskontroll, med särskilt fokus på effekterna för små och medelstora företag samt uppstartsföretag. Vi betonar att bedömningarna också systematiskt bör undersöka kumulativa regelbördor, administrativa kostnader och komplexiteten i regelefterlevnaden, och bör göras allmänt tillgängliga i tydliga och jämförbara format för att öka transparensen, förbättra lagstiftningskvaliteten och stärka tilliten bland företag och privatpersoner.

24.

ReK stöder kommissionens insatser för att förenkla komplexa regler och tidskrävande förfaranden som står i vägen för en friktionsfri handel inom EU, och understryker att förenkling och digitalisering måste utformas för att verkligen minska regelbördan för företag av alla storlekar, samtidigt som teknikneutralitet säkerställs och digitala lösningar är fullt tillgängliga och säkerställer konnektiviteten i regioner med permanenta geografiska nackdelar. Vi betonar dock att digitalisering inte får bli ett substitut för förenkling och att ett beslutsamt förenklingsarbete måste sättas främst.

25.

Kommittén understryker att mycket också kan göras för att öka användarvänligheten när reglerna på den inre marknaden tillämpas. Offentliga driftskompatibla plattformar, standarder och digitala verktyg är avgörande, och de måste utformas så att de både är effektiva för offentliga myndigheter och proportionerliga i förhållande till olika ekonomiska aktörer. Vi efterlyser en uppgradering av plattformar såsom den gemensamma digitala ingången och det tekniska engångssystemet, för att underlätta företagsregistrering.

26.

ReK uppmanar kommissionen att harmonisera reglerna för märkning och förpackning samt att få till stånd en förenkling och digitalisering genom det digitala produktpasset. Kommittén anser att man vid utformningen av regler för märkning måste balansera behovet av tydlighet och begriplighet för konsumenterna med behovet av att minska marknadshindren, och att man bör undvika dubbla certifieringar och rapporteringskrav, som utgör en börda för företagen inom EU.

27.

ReK uppmanar kommissionen att harmonisera hållbarhetsstandarderna, som är mycket fragmenterade på EU-nivå och skapar hinder på den inre marknaden, i synnerhet för små och medelstora företag.

28.

ReK uppmanar kommissionen att förenkla och harmonisera skattesystemen, anpassa regelverket för mervärdesskatt och införa en gemensam digital plattform för efterlevnaden av gränsöverskridande skatteregler, med ett förenklat system för momsintäkter inom EU, och därmed minska de små och medelstora företagens administrativa bördor.

29.

Vi understryker att små och medelstora företag samt mikroföretag utgör ryggraden i EU:s ekonomi och är avgörande för landsbygdsutvecklingen och för möjligheten för människor att bo kvar i mindre utvecklade och perifera områden. Kommittén betonar också att små och medelstora företag till sin natur ofta har färre möjligheter att få tillgång till nödvändig kompetens och genomföra de investeringar som krävs för att fullt ut kunna dra nytta av möjligheterna på den inre marknaden. I regioner med permanenta geografiska nackdelar bildar små och medelstora företag samt mikroföretag en särskilt sårbar ekonomisk väv som är starkt beroende av säsongsbetonade sektorer och har höga logistikkostnader, vilket kräver anpassade stödåtgärder inom strategin för den inre marknaden.

30.

ReK välkomnar att kommissionen ägnar ett helt kapitel i sin strategi åt små och medelstora företag, vilket understryker dess ambition att hjälpa små och medelstora företag att navigera på den inre marknaden. Vi beklagar dock att strategin inte nämner några riktade åtgärder till förmån för mikroföretag, för vilka den inre marknaden innebär mycket specifika utmaningar, och vi uppmanar kommissionen att ta detta i beaktande vid genomförandet av strategin.

31.

Kommittén uppmanar kommissionen att se till att nya ramverk, såsom den 28:e ordningen, förblir flexibla, proportionerliga och tillgängliga för alla relevanta typer av företag, och inte omfattas av alltför restriktiva villkor. Den 28:e ordningen bör framför allt göra det enklare att starta företag i andra medlemsstater och se till att engångsprincipen tillämpas i alla administrativa förfaranden, utan att undergräva arbetstagarnas skydd och rättvisa arbetsvillkor.

32.

Vi efterlyser proportionerliga och effektiva stödåtgärder – bland annat med hjälp av digitala verktyg – inom områden som erkännande av yrkeskvalifikationer, examina och titlar i allmänhet, utstationering av arbetstagare och regler för arbetstid, för att minska förseningar och undvika att företag avskräcks från att bedriva gränsöverskridande verksamhet, särskilt små och medelstora företag samt mikroföretag, vilket i slutändan också påverkar deras anställda. Vi anser att mer bör göras för att förbättra informationsutbytet mellan behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

33.

ReK anser också att ramarna för ömsesidigt erkännande av produktcertifieringar måste genomföras fullt ut – i enlighet med förordning (EU) 2019/515 (2) om ömsesidigt erkännande av varor –, så att det säkerställs att små och medelstora företag kan verka obehindrat på hela den inre marknaden.

En inre marknad med en starkare regional och lokal dimension

34.

ReK betonar att de hinder som alltjämt finns på den inre marknaden vad gäller fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft är avgörande orsaker till att den inre marknadens fördelar fördelas ojämnt mellan EU:s regioner.

35.

Kommittén noterar att handeln med varor inom EU bidrar till ekonomisk och social konvergens mellan unionens olika delar, men att handeln med tjänster inom EU tenderar att gynna större städer och rikare regioner, vilket gör att mer perifera områden, till exempel öar, och landsbygdsområden försummas. Vi understryker att dessa regioner dras med särskilda utmaningar kopplade till kompetensflykt och demografiska förändringar samt permanenta strukturella nackdelar, vilka även de måste ses i ljuset av den inre marknaden.

36.

ReK påminner om att sammanhållningspolitiken och den inre marknaden är två sidor av samma mynt och insisterar på att ett fördjupat integrationsarbete inom den inre marknaden måste gå hand i hand med territoriell sammanhållning och landsbygdsutveckling. Kommittén stöder begreppet ”frihet att stanna kvar”, som innebär att den inre marknaden ska vara tillgänglig för alla invånare i alla regioner, och lyfter fram den regionala och lokala dimensionen av den inre marknaden för vilken bättre territoriella konsekvensbedömningar krävs.

37.

Vi uppmanar därför medlagstiftarna att se till att ytterligare integration åtföljs av tillräcklig sammanhållningsfinansiering, särskilt i samband med den kommande fleråriga budgetramen, som måste bekräfta och stärka de lokala och regionala myndigheternas roll i genomförandet av EU-finansierad politik som en garanti mot bristande fokus på regionala och lokala utmaningar för att undvika negativa effekter på den inre marknaden.

38.

ReK varnar för att de regionala skillnaderna kan fördjupas om finansieringen av sektorsprogram sker på bekostnad av sammanhållningspolitiken, och uppmanar medlagstiftarna att behålla en stark finansiering av de föreslagna nationella och regionala partnerskapsplanerna inom nästa fleråriga budgetram.

39.

Kommittén understryker att det behövs ett starkare regionalt och lokalt perspektiv, särskilt när det gäller gränsregioner, perifera regioner, landsbygds- och bergsområden samt öar. Vi påpekar att konkretare mekanismer för samordning mellan lokala och regionala myndigheter samt gränsöverskridande konsekvensbedömningar kan leda till en mer effektiv tillämpning av reglerna på den inre marknaden i hela EU. ReK föreslår ökade anslag till program för gränsöverskridande samarbete som möjliggör för små och medelstora företag att delta i EU-projekt och främjar samarbete mellan gränsregioner. Det är mycket viktigt att förordningen om verktyget för underlättande av gränsöverskridande verksamhet genomförs till fullo så snart som möjligt, för att bidra till mer konkurrenskraftiga gränsregioner.

40.

ReK efterlyser en uppdatering av rapporten ”Europas yttersta randområden och den inre marknaden: EU:s genomslagskraft i världen”, som togs fram 2011 och avsåg de yttersta randområdenas integrering i den inre marknaden och den externa dimensionen av denna, med hänsyn till de ekonomiska, tekniska och geopolitiska förändringar som skett under det senaste årtiondet och behovet av att fullt ut tillämpa artikel 349 i EUF-fördraget, eftersom de yttersta randområdena fortfarande inte är fullt integrerade i den inre marknaden.

EU:s regioner och kommuner får den inre marknaden att fungera

41.

ReK betonar att EU:s regioner och kommuner inte bara drar nytta av den inre marknaden, utan att de också är oumbärliga partner för att den ska fungera, eftersom de är den första kontaktpunkten för många små och medelstora företag och mikroföretag som vill expandera över gränserna. EU:s regioner och kommuner stöder också arbetstagare och tjänsteleverantörer när dessa utövar sin rätt till fri rörlighet. I detta hänseende betonar vi vikten av att se till att lokala och regionala initiativ bidrar till den gröna och den digitala omställningen och främjar socialt inkluderande tillväxt.

42.

Kommittén påpekar att de lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa efterlevnaden av regler. Utan deras aktiva medverkan kommer genomförandet och efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden att förbli svagare. Vi upprepar därför vår uppmaning om att regioner och kommuner på lämpligt sätt ska involveras i arbetet med att utforma och genomföra regler och politik för den inre marknaden, även de regler och den politik som aviserats i strategin för den inre marknaden samt inom befintliga verktyg såsom marknadskontrollsystem.

43.

ReK efterlyser en systematisk tillämpning av territoriella konsekvensbedömningar för att identifiera och förhindra framtida problem med genomförandet och för att regionernas och kommunernas särskilda behov och sårbarheter ska beaktas i samband med lagstiftningsförslag som rör den inre marknaden. Vi insisterar på att man i sådana bedömningar systematiskt bygger in konkurrenskraftskontroller och kontroller för små och medelstora företag samt beaktar miljön, klimatet och de sociala konsekvenserna.

44.

Kommittén understryker att ett effektivt genomförande av den inre marknaden bygger på systematiskt deltagande av lokala och regionala myndigheter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla de resurser som krävs för att stärka dessa myndigheters administrativa kapacitet, så att de på ett ändamålsenligt sätt kan bistå företag – särskilt mindre aktörer – i att navigera bland förfaranden och bidra till ett enhetligt genomförande av reglerna.

45.

ReK välkomnar förslaget att utse en kontaktperson på hög nivå för den inre marknaden – en så kallad sherpa – i varje medlemsstat och anser att regionala och lokala företrädare bör inkluderas i deras arbete, med en årlig obligatorisk dialog, för att stärka flernivåstyret och det politiska inflytandet på alla nivåer. I samband med utnämningen av dessa kontaktpersoner för den inre marknaden bör jämvikt mellan gränsregioner, randområden, landsbygdsregioner, bergsregioner och öregioner säkerställas, så att regionernas särdrag systematiskt kan integreras i styrningen av den inre marknaden.

46.

Kommittén uppmanar kommissionen att överväga att inrätta ett informellt nätverk av inremarknadssherpor på regional och gränsöverskridande nivå, som kan samordnas genom den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete och andra gränsöverskridande enheter, med årliga färdplaner och offentlig rapportering.

En uppmaning till brådskande åtgärder

47.

ReK efterlyser en höjd ambitionsnivå och ett snabbare genomförande av strategin, med målet att undanröja de tio största hindren senast i slutet av 2027, samt att fastställa nyckelprestationsindikatorer och konkreta mål på lång och medellång sikt för integrationen av den inre marknaden, eftersom detta kommer att bli avgörande för den framtida konkurrenskraften. Vi understryker att underlåtenhet att vidta åtgärder ytterligare kommer att försvaga EU:s ekonomi och strategiska oberoende.

48.

Kommittén noterar EU-ledarnas informella möte i Alden Biesen där det diskuterades hur man kan fördjupa den inre marknaden, minska det ekonomiska beroendet och stärka konkurrenskraften, och ser fram emot den aviserade färdplanen och handlingsplanen ”Ett Europa, en marknad”. Vi understryker samtidigt att tiden för kompasser, strategier och färdplaner är förbi och att det nu är tid för handling och konkreta åtgärder som leder till verkliga framsteg mot en välmående, resilient och sömlös europeisk ekonomi och inre marknad. Vi betonar att genomförandet måste ske i god tid och samordnas på alla förvaltningsnivåer med lämplig finansiering och att administrativa bördor bör undvikas så att små och medelstora företag, mikroföretag och lokala och regionala myndigheter effektivt kan bidra till och dra nytta av omställningen.

---

(1)  CDR-2106-2024.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008 (EUT L 91, 29.3.2019, s. 1).