1.

Artikel 38.3 andra meningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG ska tolkas så att den – under förutsättning att förverkligandet av målsättningarna med den allmänna dataskyddsförordningen inte undergrävs – inte utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken ett offentligt organ får säga upp sitt dataskyddsombuds anställningsavtal även om det inte föreligger synnerliga skäl, förutsatt att uppsägningen inte beror på ombudets utförande av sina uppgifter, eller en nationell bestämmelse enligt vilken ett offentligt organ endast får säga upp nämnda anställningsavtal om det föreligger synnerliga skäl.

2.

Artikel 38.3 andra meningen i förordning (EU) 2016/679 ska tolkas så, att begreppet avsättning omfattar, men inte är begränsat till, uppsägning av anställningsavtalet av dataskyddsombudets arbetsgivare.

3.

Artikel 38.3 andra meningen i förordning (EU) 2016/679 ska tolkas så, att de nationella domstolarna är skyldiga att i möjligaste mån tolka och tillämpa de relevanta bestämmelserna i nationell rätt på ett sådant sätt att de otillåtna följdverkningarna av ett åsidosättande av denna bestämmelse kan undanröjas. Det ankommer emellertid på det nationella rättsväsendet i varje EES-stat att fastställa de rättsliga följderna av att den personuppgiftsansvarige säger upp ett dataskyddsombuds anställningsavtal i strid med samma bestämmelse, förutsatt att likvärdighetsprincipen och effektivitetsprincipen iakttas.