1.

Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt orubbliga engagemang för försvaret av den europeiska idrottsmodellen, enligt vilken idrott och fysisk aktivitet tjänar samhällsmål och bidrar till viktiga områden av EU-politiken.

2.

Europaparlamentet inser behovet av att skydda den europeiska idrottsmodellen och att säkra den pågående hållbara utvecklingen inom idrott och fysisk aktivitet, från gräsrotsnivå till proffsnivå och på både lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

3.

Europaparlamentet framhåller behovet av att vidareutveckla den europeiska idrottsmodellen i överensstämmelse med medborgarnas intressen, EU:s värden och politiska prioriteringar såsom jämlikhet, mångfald, inkludering, hållbarhet, hälsa och välbefinnande, den europeiska sociala modellen och EU:s konkurrenskraft.

4.

Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att öka sina ansträngningar för att främja en trygg, inkluderande och rättvis idrott som är tillgänglig för alla, med fokus på att föra jämställdheten framåt, bekämpa alla former av våld, diskriminering och trakasserier och göra idrottens infrastruktur mer tillgänglig.

5.

Europaparlamentet framhåller i detta avseende behovet av att se till att personer med funktionsnedsättning inkluderas i alla idrottssammanhang och att de även involveras i styrnings- och beslutsprocesserna.

6.

Europaparlamentet poängterar att den europeiska idrottsmodellen måste vila på principen om att idrotten är en kollektiv nyttighet och säkerställa att offentliga idrottssatsningar ger avkastning till samhället i form av inkludering, hälsa, utbildning och social sammanhållning.

7.

Europaparlamentet understryker den vitala betydelsen av fysisk aktivitet för alla oavsett ålder och framhåller dess omedelbara och långsiktiga fördelar för den fysiska och psykiska hälsan och dess bidrag till utvecklingen och bibehållandet av människors sociala färdigheter och livskunskaper.

8.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av att främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar, bland annat genom att involvera idrottare och paraidrottare som förebilder, och efterlyser ökade investeringar i nödvändig infrastruktur för skolidrott, idrottsundervisning av hög kvalitet och idrottsprogram utanför skolschemat.

9.

Europaparlamentet framhåller idrottens förebyggande roll för att hantera social isolering, våld och radikalisering bland unga och lyfter fram behovet av att skydda dem mot varje form av övergrepp inom idrotten.

10.

Europaparlamentet understryker frivilligarbetares avgörande roll inom idrotten och uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna ta fram rekommendationer för att stödja och stimulera frivilligarbete inom idrotten, bland annat riktlinjer för hur man kan locka till sig, värdesätta och behålla frivilligarbetare inom idrotten, både på gräsrots- och på proffsnivå.

11.

Europaparlamentet konstaterar att gräsrotsidrotten i Europa kännetecknas av ett starkt engagemang från civilsamhället med lokalt förankrade klubbar och föreningar baserade på frivilligarbete.

12.

Europaparlamentet framhåller solidaritetsprincipens grundläggande betydelse för att se till att idrotten tjänar och främjar allas intressen, i stället för att generera vinst för ett fåtal, och lyfter på nytt fram behovet av att stärka kopplingen mellan proffs- och gräsrotsidrotten genom effektivare ekonomiska solidaritetsmekanismer för att optimera dess utveckling.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra idrottens styrande organ att införa mekanismer och policyer för ungdomsutveckling i syfte att belöna klubbar för deras utbildning av spelare som bidrar till den fortsatta framgången för proffsturneringar och därigenom säkerställa idrottssektorns långsiktiga konkurrenskraft.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en studie som kartlägger befintliga ekonomiska solidaritetsmekanismer och omfördelningssystem och som omfattar olika idrotter och nivåer inom EU, tillsammans med rekommendationer om deras vidareutveckling.

15.

Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att stödja rättssäkerhet för idrottens styrande organ och att undersöka behovet av omfördelningsmekanismer mellan stora och små ligor, klubbar eller tävlingar och inom olika grenar, även i ungdomsidrotten.

16.

Europaparlamentet framhåller behovet av att avsevärt öka finansieringen av idrott och fysisk aktivitet, särskilt inom ramen för Erasmus+-programmet för 2028–2034, i överensstämmelse med de befintliga övergripande prioriteringarna, och att stödja ytterligare synergier mellan andra program och fonder.

17.

Europaparlamentet inser Erasmus+-programmets potentiella roll som flaggskepp för det ekonomiska stödet till idrottsorganisationer på gräsrotsnivå och programmets positiva effekter för medborgare och samhälle.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla tillgängliga och omfattande finansieringssystem för idrottsklubbar och idrottsorganisationer, med tydliga och tillgängliga mekanismer, och att se till att öronmärkta medel når ner till gräsrotsnivå.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja investeringar i säker och tillgänglig idrottsinfrastruktur på alla nivåer genom EU-medel såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, med särskilt fokus på landsbygdsområden och missgynnade områden i städer.

20.

Europaparlamentet anser att bestämmelser om ekonomisk hållbarhet är väsentliga inom idrotten för att säkerställa proffsidrottens långsiktiga bärkraft och integritet i EU. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att främja konsekventa standarder för finansiell styrning i alla proffsidrotter och framhåller behovet av att på ett effektivt sätt genomdriva och uppdatera dessa åtgärder, bland annat genom lämplig tillsyn över idrottares löner.

21.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fortsätta att insistera på att tilldelningen av värdskapet för större idrottsevenemang bör vara meritbaserad och att värdar, arrangörer och sponsorer måste upprätthålla den europeiska idrottsmodellens värden, däribland mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och hållbarhet.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra till miljöansvar och klimatanpassning inom idrotten, bland annat hållbar hantering av utrustning och idrottsinfrastruktur, en koldioxidmässigt ansvarsfull evenemangsorganisation och miljöutbildning genom idrott.

23.

Europaparlamentet är medvetet om den tilltagande trenden med utländska investeringar och utländskt ägande inom europeisk idrott och uppmanar kommissionen att titta på konsekvenserna av denna trend när den stöder insatser för att värna den finansiella integriteten och jämbördiga konkurrensen i europeisk idrott.

24.

Europaparlamentet inser riskerna med organiserad och ekonomisk brottslighet inom idrotten och anser att stränga krav på tillbörlig aktsamhet i fråga om investeringar och ägande inom europeisk idrott måste garanteras, bland annat genom att utvidga EU:s ram för bekämpning av penningtvätt till att även omfatta proffsidrott.

25.

Europaparlamentet fördömer alla former av matchfixning, som undergräver integritet och rent spel, och uppmanar medlemsstaterna och idrottens organ att skärpa de förebyggande åtgärderna genom förstärkt övervakning, utbildningskampanjer och samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna.

26.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att bryta dödläget när det gäller undertecknandet och ratificeringen av Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott.

27.

Europaparlamentet framhåller behovet av att på EU-nivå ta itu med det växande problemet med dopning på alla nivåer inom idrotten genom utbildnings- och upplysningskampanjer.

28.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ta hårdare tag mot piratkopiering på nätet och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till riktad lagstiftning för att ta tag i frågan om piratkopiering på nätet av idrott och annat direktsänt innehåll, bland annat genom att skärpa de digitala efterlevnadsmekanismerna, tillämpa skyldigheter i fråga om kundkännedom, främja samarbete med onlineplattformar och öka medvetenheten hos konsumenterna.

29.

Europaparlamentet framhåller framväxten av dynamiska biljettpriser, som kan hämma tillgången till idrottsevenemang i Europa, och manar till noggrann övervakning av marknadsaktörernas efterlevnad av EU-lagstiftningen.

30.

Europaparlamentet inser att idrottens oberoende är avhängigt av goda styrelseformer, och uppmanar internationella, europeiska och nationella idrottsorganisationer samt berörda parters intresseorganisationer att tillämpa högsta möjliga standarder i fråga om styrning, integritet och öppenhet med lämpliga kontroller och motvikter för att säkerställa möjligheten att utkräva ansvar.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de nuvarande EU-åtgärdernas ändamålsenlighet och samstämdhet på dessa områden och att ta fram riktade åtgärder och politiska svar för att ta itu med fortsatta utmaningar.

32.

Europaparlamentet efterlyser ett förhållningssätt baserat på samarbete mellan idrottsorganisationer och offentliga myndigheter för att upprätthålla dessa standarder och se till att idrotten förblir en tillförlitlig, trygg och etisk miljö för alla deltagare.

33.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av att se till att alla institutioner, styrande idrottsorgan och berörda parter håller sig till principerna i Europeiska unionens domstols rättspraxis på idrottsområdet.

34.

Europaparlamentet välkomnar de insatser för kollektiv styrning som gjorts av styrande organ och uppmuntrar till ytterligare åtgärder för att stärka berörda parters representation i beslutsfattandet, med en särskild utfästelse om att idrottsutövarna och fansen ska involveras.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft idrottens styrande organ att genomföra ytterligare åtgärder för jämlikhet, mångfald och inkludering, särskilt för att ta itu med den fortsatta underrepresentationen av kvinnor i ledande befattningar.

36.

Europaparlamentet framhåller att standarder för och kontroller av intresseorganisationers representativitet behövs som en grundförutsättning för att de ska kunna involveras i styrningsprocesserna.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja social dialog i idrotten som en central process i beslutsfattandet i överensstämmelse med principerna om goda styrelseformer och att göra idrotten mer representativ och inkluderande.

38.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen samråder med berörda parter om inrättandet av en EU-kommitté för branschvis social dialog inom proffsidrotten.

39.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att skydda och främja, och medlemsstaterna att tillämpa, de grundläggande rättigheterna för idrottare och andra arbetstagare i idrottssektorn, däribland sociala rättigheter och socialt skydd, såsom föreningsfrihet, kollektivförhandlingar, icke-diskriminering, anständiga arbetsvillkor, säkerhetsåtgärder och arbetshälsa, särskilt med avseende på graviditet och mammaledighet.

40.

Europaparlamentet framhåller behovet av en proaktiv riskhantering i utvecklingen och övervakningen av arbetsmiljöpolicyer, bland annat faktorer som resor, spelscheman och överlappande turneringar.

41.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att ytterligare stödja initiativ avseende dubbla karriärer, livslångt lärande, tiden efter pensionering, personlig utveckling och idrottares psykiska hälsa, i partnerskap med berörda organisationer såsom intresseorgan och intresseföreningar för idrottare.

42.

Europaparlamentet betonar att spelschemana har blivit tätare på grund av fler europeiska och internationella matcher och turneringar och begär att berörda parter involveras i besluten om spelscheman för att undvika krockar.

43.

Europaparlamentet stöder idrottares rätt att fritt representera sina länder och betonar att klubbar bör vara skyldiga att släppa idrottare till landslagsdeltagande.

44.

Europaparlamentet uppmanar idrottens styrande organ att förhindra att matcher i inhemska turneringar spelas utomlands.

45.

Europaparlamentet inser betydelsen av internationella organ för att säkerställa ett transparent och rättvist system för spelarövergångar, i överensstämmelse med EU-rätten och europeiska särdrag, och vill att stor vikt läggs vid att värna idrottares rättigheter i alla idrotter, med särskild uppmärksamhet ägnad åt minderåriga.

46.

Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot idrottsagenters eller mellanhänders framträdande roll och det obalanserade förhållande som kan finnas mellan dem och unga idrottare, och framhåller behovet av ett regelbaserat tillvägagångssätt.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en långsiktig strategi för en politik för idrott och fysisk aktivitet som svar på de starka politiska impulserna från medlemsstaterna och EU-institutionerna, med fokus på den europeiska idrottsmodellens huvuddrag, och att föreslå konkreta åtgärder härvidlag.

48.

Europaparlamentet välkomnar den befintliga dialogen om idrottspolitik och uppmanar kommissionen att säkerställa ett aktivt deltagande i diskussionerna på EU-nivå, nationell nivå och gräsrotsnivå där alla berörda parter involveras i utformningen av långsiktiga strategier.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja uppgiftsinsamling och ett evidensbaserat beslutsfattande för att stärka idrottens roll som en aktör som bidrar till EU:s politiska mål.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra sin roll som fördragens väktare i en av de viktigaste sociala och ekonomiska sektorerna i EU genom att aktivt övervaka och hantera hot på alla nivåer mot den värdebaserade europeiska idrottsmodellen, bland annat utbrytarturneringar som äventyrar idrottens ekosystem i stort.

51.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla lämpliga verktyg som den har till sitt förfogande för att skydda den europeiska idrottssektorn mot initiativ som syftar till att undergräva den och flytta ut det värde som den skapar från Europa.

52.

Europaparlamentet bekräftar åter idrottens specifika karaktär, med respekt för EU-rätten, och inser att det inte finns en universalmetod för tillämpningen av den europeiska idrottsmodellen inom olika idrotter.

53.

Europaparlamentet framhåller i detta avseende behovet av att skydda den europeiska idrottsmodellens vertikala karaktär, där upp- och nedflyttning sker på nationell nivå och där de årliga prestationerna i de inhemska ligorna är det enda kriteriet för kvalificering till europeiska turneringar.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tydliga riktlinjer för hur EU-rätten, däribland konkurrensrätten, ska tillämpas på idrottssektorn, även mot bakgrund av Europeiska unionens domstols senaste domar.

°

° °

55.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.