|
Europeiska unionens |
SV C-serien |
|
C/2026/1474 |
9.4.2026 |
P10_TA(2025)0187
De sammanhållningspolitiska investeringarnas roll i lösningen av den rådande bostadskrisen
Europaparlamentets resolution av den 10 september 2025 om de sammanhållningspolitiska investeringarnas roll i lösningen av den rådande bostadskrisen (2024/2120(INI))
(C/2026/1474)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
|
— |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 3.3, |
|
— |
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 14, 174, 175, 177 och 349, och protokoll 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, där det erkänns att det är nödvändigt att regelbundet övervaka de framsteg som görs för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och där medlemsstaterna förklarar sig villiga att undersöka alla nödvändiga åtgärder i detta avseende, |
|
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 17, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (1) (förordningen om gemensamma bestämmelser), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (2), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013 (3), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (4) (FRO), som syftar till att stödja människor, ekonomier och miljö i territorier som står inför allvarliga socioekonomiska utmaningar till följd av omställningen till ett klimatneutralt EU, |
|
— |
med beaktande av kommissionens nionde rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning från mars 2024, |
|
— |
med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 8 och 25.1, |
|
— |
med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet), |
|
— |
med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i EU den 22 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (5), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (6), |
|
— |
med beaktande av FN:s Genèvestadga om hållbara bostäder och dess mål om att tillförsäkra alla en anständig, lämplig, rimligt prissatt och hälsosam bostad, |
|
— |
med beaktande av Europarådets reviderade europeiska sociala stadga, särskilt artikel 31 om rätten till bostad, |
|
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 14 oktober 2020 En renoveringsvåg för Europa – miljöanpassa våra byggnader, skapa jobb och förbättra liv (COM(2020)0662), med målsättningen att 35 miljoner byggnader ska renoveras fram till 2030, |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1028 av den 11 april 2024 om uppgiftsinsamling och uppgiftsdelning avseende korttidsuthyrning av boende och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (7), |
|
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (8) (energiprestandadirektivet), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2018 om sammanhållningspolitiken och den cirkulära ekonomin (9), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om vändande av den demografiska tendensen i EU-regioner med hjälp av instrument inom sammanhållningspolitiken (10), |
|
— |
med beaktande av Territoriella Agendan 2030 – En framtid för alla platser, som antogs vid det informella mötet med ministrarna med ansvar för fysisk planering, territoriell utveckling och/eller territoriell sammanhållning den 1 december 2020, |
|
— |
med beaktande av agendan för partnerskap för bostäder i EU-agendan för städer från december 2018, |
|
— |
med beaktande av den nya Leipzigstadgan – The transformative power of cities for the common good, som antogs vid det informella ministermötet om stadsfrågor den 30 november 2020, |
|
— |
med beaktande av FN:s nya agenda för städer av den 20 oktober 2016, |
|
— |
med beaktande av Lissabonförklaringen på den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet, antagen den 21 juni 2021 av EU:s institutioner, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, |
|
— |
med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av rådet, parlamentet och kommissionen i november 2017, särskilt princip 19 ”Boende och stöd för hemlösa” och princip 20 ”Väsentliga tjänster”, |
|
— |
med beaktande av den nionde översikten över utestängning från bostadsmarknaden i Europa 2024, som offentliggjordes i augusti 2024 av europeiska sammanslutningen av nationella organisationer som arbetar med hemlösa (Feantsa) och Abbé Pierre-stiftelsen, |
|
— |
med beaktande av grönboken om åldrande – Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna, som kommissionen offentliggjorde den 27 januari 2021 (COM(2021)0050), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020)0620), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2021 Det nya europeiska Bauhaus: Vackert, hållbart, tillsammans (COM(2021)0573), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om tillgången till anständig och rimligt prissatt bostad för alla (11), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 24 november 2020 om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen (12), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 14 september 2022 om det nya europeiska Bauhaus (13), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2022 om utmaningar för stadsområden efter covid-19-pandemin (14), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2023 om kontrollen av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2022 (15), |
|
— |
med beaktande av Espon-projektet om tillgång till rimligt prissatta bostäder av god kvalitet för alla, |
|
— |
med beaktande av OECD:s verktygslåda för bostadspolitik om decentralisering/fragmentering av ansvaret för subventionerade bostäder, |
|
— |
med beaktande av Enrico Lettas rapport från april 2024 Much more than a market, |
|
— |
med beaktande av Mario Draghis rapport från september 2024 The future of European competitiveness, |
|
— |
med beaktande av rapporten från 2022 från det tyska federala institutet för forskning om byggande, stadsfrågor och fysisk planering Housing Policies in the EU, |
|
— |
med beaktande av rapporten av den 18 oktober 2023 från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor Bridging the rural-urban divide: Addressing inequalities and empowering communities, |
|
— |
med beaktande av Eurostats publikation Housing in Europe – 2024 edition, |
|
— |
med beaktande av förklaringen från EU:s ministrar med ansvar för bostadsfrågor, som antogs i Nice den 8 mars 2022, |
|
— |
med beaktande av Gijón-förklaringen, som antogs vid det informella ministermötet om bostäder och stadsutveckling den 13–14 november 2023, |
|
— |
med beaktande av La Hulpe-förklaringen om framtiden för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som undertecknades av EU-institutionerna, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället den 16 april 2024, |
|
— |
med beaktande av Liège-förklaringen som utarbetades och undertecknades av europeiska icke-statliga aktörer, däribland städer och regioner, icke-statliga organisationer, sammanslutningar, forskare, företrädare för det civila samhället och företag vid Europeiska bostadsministerkonferensen under det belgiska rådsordförandeskapet den 5 mars 2024, |
|
— |
med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) rapport av den 7 februari 2024 EIB Investment Report 2023/2024, |
|
— |
med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 17 april 2024 Smarta och hållbara bostäder till överkomliga priser som ett verktyg för lokala myndigheter att ta itu med en rad utmaningar (16), |
|
— |
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 5 december 2024 Subventionerade bostäder i EU – anständiga, hållbara och till överkomliga priser (17), |
|
— |
med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 14 maj 2025 Kommunernas och regionernas roll i EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad, |
|
— |
med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 21 november 2024 En förnyad sammanhållningspolitik efter 2027 som inte lämnar någon utanför (18), |
|
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 mars 2025 En färdplan för kvinnors rättigheter (COM(2025)0097), |
|
— |
med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2022 om EU:s öar och sammanhållningspolitiken: den aktuella situationen och framtida utmaningar (19), |
|
— |
med beaktande av uppdragsbeskrivningen av den 17 september 2024 för Dan Jørgensen, kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, |
|
— |
med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen, |
|
— |
med beaktande av yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, |
|
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A10-0139/2025), och av följande skäl: |
|
A. |
Bostadspolitiken är fortfarande en av medlemsstaternas befogenheter, men den påverkas av EU:s lagstiftningsmässiga och rättsliga ram. |
|
B. |
Tillgång till lämpligt boende och rätten till socialt stöd och stöd till boendet är en grundläggande mänsklig rättighet som fastställs i artiklarna 7 och 34 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En bostad är en förutsättning för att säkerställa mänsklig värdighet, social inkludering och ekonomiskt deltagande. 17 % av européerna bor i bostäder som inte erbjuder tillräckligt med utrymme. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter har potential att förbättra människors liv i EU, bland annat genom bostadspolitik. |
|
C. |
Under de senaste åren har bostadspriserna i EU stigit med i genomsnitt 48 %, främst på grund av en kraftig ökning av produktionspriserna för att bygga nya bostäder mellan 2010 och 2023, högre bolåneräntor, en minskning av byggnads- och renoveringstakten som har begränsat utbudet, en ökning av köp av fastigheter som en investering för att generera ytterligare inkomster samt en brist på lämplig politik på bostadsmarknaden. Denna situation har förvärrats av byråkratiska hinder och otillräckliga investeringar i subventionerade, allmännyttiga och icke-vinstdrivande bostäder till rimliga priser. |
|
D. |
Den nyliga exponentiella tillväxten av den kortsiktiga hyresmarknaden har haft negativa konsekvenser för lokalsamhällena på populära turistmål på grund av bristen på bostäder till överkomliga priser, vilket har bidragit till gentrifiering, social utestängning och höjda hyror. |
|
E. |
Dålig planering och utformning på det offentliga området, stadsutbredning och olämplig markanvändning har lett till sänkt byggnadskvalitet i hela Europa. |
|
F. |
De ökade levnadskostnaderna förvärrade bostadskrisen under 2023, då boendekostnaderna i EU översteg 40 % av den disponibla inkomsten för 10,6 % av hushållen i städerna och 7 % av hushållen på landsbygden (20). Andelen av befolkningen i hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten var mycket hög i städer i de södra och norra medlemsstaterna. |
|
G. |
Enligt en studie av Eurobarometer från juli 2024 var oron över prisökningarna, levnadskostnaderna och den ekonomiska situationen de främsta orsakerna till att människor röstade i valet till Europaparlamentet. |
|
H. |
En framgångsrik bostadspolitik på EU-nivå och nationell nivå bör baseras på aktuella, tillförlitliga, heltäckande och harmoniserade uppgifter om bostadspriser, fastighetstransaktioner, verkligt huvudmannaskap, ägarstrukturer, andelar allmännyttiga, icke-vinstdrivande och privata bostäder, bostadskvalitet och miljöpåverkan. |
|
I. |
Bristen på bostäder till ett överkomligt pris påverkar en allt större andel av befolkningen och har oproportionellt stor påverkan på låg- och medelinkomsthushåll. Snabbt stigande hyror i många områden i EU förvärrar bristen på trygga bostäder och den sociala utestängningen, särskilt i vissa stadskärnor och turistintensiva områden. |
|
J. |
Åtgärder som vidtas av offentliga myndigheter för att ta itu med trycket på hyresmarknaden i turistintensiva områden skulle kunna bidra till en ökning av utbudet av bostäder till överkomliga priser i hela EU. Dessa åtgärder kan erbjuda lösningar för människor som arbetar eller studerar i turistintensiva områden. |
|
K. |
Målet om ett koldioxidneutralt Europa senast 2050 bör kombineras med målet om en rättvis och skälig omställning. Luft- och vattenföroreningarna, bristen på tillgång till vatten och energifattigdomen är i allmänhet fortfarande på en alltför hög nivå i många mindre utvecklade regioner. |
|
L. |
Den pågående bostadskrisen i hela EU fördjupar den sociala utestängningen genom att göra tillgången till lämpliga, säkra, tillgängliga och energieffektiva bostäder till överkomliga priser allt svårare, särskilt för utsatta grupper, däribland etniska minoriteter. Trots den ekonomiska tillväxten i flera regioner har lönenivåerna inte alltid hållit jämna steg med de stigande bostadskostnaderna, vilket har lett till att allt fler blir ”arbetande fattiga” som inte har råd med lämpliga bostäder. De stigande kostnaderna och bristen på tillgängliga bostäder har lett till att många individer och familjer i dessa utsatta grupper drabbats av ekonomiska påfrestningar och instabilitet. Detta hindrar också arbetskraftens rörlighet och deltagande i samhället, särskilt för dem som redan riskerar marginalisering. |
|
M. |
EU är för närvarande på väg att misslyckas med sitt åtagande att få ett slut på hemlösheten senast 2030. Mer måste göras för att uppnå detta mål. Antalet hemlösa i Europa under 2024 uppskattas till nästan 1,3 miljoner, däribland 400 000 barn. Det totala antalet har ökat stadigt sedan 2008 på grund av en förvärrad bostadskris och växande ojämlikhet som i oproportionellt hög grad drabbar de mest sårbara och marginaliserade samhällsgrupperna. |
|
N. |
Skyddet av privat egendom erkänns i artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den bristande respekten för egendom påverkar i synnerhet samhällen och små fastighetsägare. Medlemsstaternas offentliga myndigheter bär ansvaret för att ta itu med ägarnas rättigheter och utsatta hushålls och familjers bostadsbehov. |
|
O. |
Investeringar i offentliga, subventionerade och icke-vinstdrivande bostäder bör undantas från finanspolitiska begränsningar. |
|
P. |
Personer med funktionsnedsättningar möter ofta oproportionellt stora hinder när det gäller att få tillgång till hållbara bostäder till ett överkomligt pris. Bristen på tillgängliga bostäder förvärrar den sociala utestängningen och hindar personer med funktionsnedsättning från att leva självständigt och delta fullt ut i samhället. En följd av de demografiska förändringarna i Europa är att sammanhållningspolitiken måste prioritera utveckling av anpassade bostäder för att möta behoven hos en åldrande befolkning och personer med funktionsnedsättningar, och säkerställa både tillgänglighet och inkludering. Investeringar i sammanhållningspolitik bör integrera funktionsnedsättningsdimensionen i alla bostadsprogram för att säkerställa lika möjligheter för alla medborgare. |
|
Q. |
Det finns för närvarande ingen avtalad definition av ”bostäder till överkomliga priser” i alla medlemsstater. Begreppet ”bostäder till överkomliga priser” på EU-nivå omfattar flera olika typer av boende: subventionerade bostäder, hyresbostäder till överkomliga priser och bostadsägande till överkomliga priser. Den nuvarande avsaknaden av en överenskommen definition kan utgöra ett hinder för ytterligare investeringar på detta område. |
|
R. |
EU:s politik påverkar indirekt bostäder genom regler om energieffektivitetskrav, miljömässig hållbarhet, konkurrens, statligt stöd och EU-lagstiftning som påverkar kostnaderna för och hastigheten i byggandet. |
|
S. |
Subventionerade bostäder omfattade mer än 14 miljoner bostäder eller 8 % av det totala bostadsbeståndet i EU 2021. Andelen subventionerade bostäder i det totala bostadsbeståndet har minskat med 3 procentenheter sedan 2010, trots att antalet sårbara personer, däribland hemlösa och migranter, har ökat betydligt. Denna nedgång hör samman med ett minskat byggande av nya subventionerade bostäder och privatisering av det befintliga beståndet, varigenom subventionerade bostäder omvandlas till hyresbostäder med marknadshyror. |
|
T. |
Marktillgång är en grundläggande förutsättning för utveckling av bostäder till överkomliga priser eller icke-vinstdrivande bostäder. Medlemsstaterna och lokala myndigheter spelar en nyckelroll när det gäller att utforma markanvändningen genom stadsplanering och tillsynsinstrument. Lämpliga kontrollmekanismer måste utvecklas och genomföras för att säkerställa att en tillfredsställande andel av marken reserveras för icke-vinstdrivande bostadsprojekt och projekt med bostäder till överkomliga priser. Sådana åtgärder är nödvändiga för att motverka påtryckningar i spekulationssyfte och säkerställa stadsutvecklingens långsiktiga hållbarhet, överkomlighet och inkludering. |
|
U. |
Den rättsliga osäkerheten och byråkratin när det gäller EU:s regler för statligt stöd är ett stort hinder mot att investera medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) i bostäder till ett överkomligt pris, och kommissionen bör genomföra en reform av sitt beslut från 2011 om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (21) för att utvidga tillämpningsområdet för reglerna till att omfatta mer än subventionerade bostäder och bidra till bostäder till ett överkomligt pris. |
|
V. |
Medel från EU:s sammanhållningspolitik och EIB:s finansieringsinstrument är mycket viktiga källor till EU-investeringar för att öka utbudet av subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser i EU och dess regioner och främja integrerade insatser för att säkerställa både bostäder till mer överkomliga priser och social sammanhållning i städer och på landsbygden. Det totala EU-stöd på 7,5 miljarder euro som anslås för bostäder enligt sammanhållningspolitiken utgör cirka 2 % av det totala anslaget för sammanhållningspolitiken på 379 miljarder euro för perioden 2021–2027. Sammanhållningspolitiken kan inte på egen hand lösa bostadskrisen. Enligt den ekonomiska analys som utfördes för EIB:s investeringsrapport 2024–2025 beräknas investeringsgapet i bostäder till överkomliga priser nämligen vara 270 miljarder euro per år. Sammanhållningspolitiska medel bör användas strategiskt och med effektiva och transparenta förfaranden. Offentliga medel bör kompletteras genom att man lockar till sig privata investeringar. |
|
W. |
Sammanhållningspolitiska investeringar i bostäder bör baseras på en grundlig bedömning av bostadsmarknaderna för att undvika oavsiktliga effekter, med beaktande av hushållens behov och tröskelvärdena för överkomliga priser, med prioritering av försörjningsmöjligheterna för de mest utsatta sociala grupperna, bl.a. personer med funktionsnedsättning, personer i hemlöshet, personer som bor i olämpliga eller otrygga bostäder och personer med särskilda behov, inklusive kvinnor, unga och äldre, ensamstående föräldrar, låg- och medelinkomsttagare, hushåll och familjer. |
|
X. |
Subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser finansieras främst av nationella, regionala och lokala myndigheter samt av bostädernas slutanvändare. EU:s finansieringsinstrument är ofta alltför komplexa eller dåligt anpassade till lokala behov, vilket begränsar tillgången för städer och kommuner. Denna frånkoppling hindrar ett effektivt genomförande av bostadspolitiken, särskilt för utsatta grupper. De lokala och regionala myndigheterna, som är nyckelaktörer i den sociala och ekonomiska utvecklingen, bör delta fullt ut i utformningen av sammanhållningspolitiska investeringar i bostäder. |
|
Y. |
Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för hållbar ekonomisk och social utveckling i hela EU och bidrar avsevärt till kampen mot klimatförändringarna och till den europeiska gröna given samt till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Byggsektorn bör anta cirkulära och regenerativa modeller. Byggnader står för omkring 40 % av EU:s energianvändning och 36 % av CO2-utsläppen, vilket gör det nödvändigt att fasa ut fossila bränslen genom storskaliga renoveringar. Stigande boende- och energikostnader belyser det akuta behovet av allmännyttiga eller icke-vinstdrivande bostäder till överkomliga priser och av genomgripande renoveringar för att minska energifattigdomen. Sådana investeringar måste stödja gröna, klimatvänliga lösningar och vara förenliga med EU:s miljömål. |
|
Z. |
I den europeiska klimatlagen föreskrivs ett rättsligt mål för EU att uppnå klimatneutralitet senast 2050, med ett mellanliggande mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer. |
|
AA. |
Parlamentet har efterlyst lösningar för att förbättra regelverket och finansieringsramen på EU-nivå för att göra det enklare att investera i subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser och säkra rätten till fri rörlighet och rätten att stanna kvar för varje medborgare. |
|
AB. |
Enligt uppgifter från Eurostat från 2021 bodde 49 % av ungdomarna i åldern 18–34 år i EU med sina föräldrar på grund av höga boendekostnader, svårigheter att få bostadslån och osäkra anställningar, vilket belyser behovet av politiska åtgärder för att ta itu med otrygga boendeförhållanden, och endast 17 % av studenterna hade tillgång till studentbostäder. Denna bostadskris försenar ungdomars övergång till vuxenlivet, hämmar deras utveckling och påverkar jämlikheten mellan generationerna. Sammanhållningspolitiken bör stödja principen om ”rätten att stanna kvar”, särskilt för ungdomar, genom att förbättra tillgången till bostäder till överkomliga priser. |
|
AC. |
Kompetensflykt fortsätter att påverka mindre utvecklade regioner på ett oproportionerligt sätt, med långsiktiga konsekvenser för EU:s sammanhållning och framtid. Investeringar i bostadsrenoveringar och väsentliga tjänster i landsbygdsområden är avgörande för att säkerställa och förhindra landsbygdsflykt och behålla talanger. |
|
AD. |
Den nuvarande krisen när det gäller bostäder till överkomliga priser har förvärrats av covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som har lagt ytterligare press på bostadskostnaderna genom ökade kostnader för insatsvaror och störningar av leveranskedjorna. Gapet mellan tillgång och efterfrågan på bostadsmarknaden har förvärrats av den viktiga roll som har spelats av spekulanter som har drivit upp bostadspriserna och skapat bostadsbubblor, samt en brist på offentliga investeringar i bostäder till överkomliga priser och subventionerade bostäder de senaste årtiondena. |
|
AE. |
Det nya europeiska Bauhaus främjar ett nytt paradigm för den byggda miljön baserat på skönhet, hållbarhet och gemenskap genom arkitektur, design och fysisk planering. Mot bakgrund av klimatkrisen, sociala ojämlikheter, stigande levnadskostnader och effekterna av krig och naturkatastrofer bör det nya europeiska Bauhaus också fungera som ett verktyg för att förnya och anpassa våra offentliga och privata utrymmen till nuvarande och framtida utmaningar. |
En översikt över den rådande bostadskrisen i EU
|
1. |
Europaparlamentet konstaterar att EU genomgår en allvarlig bostadskris, som inte bara är ett socialt problem utan också en ekonomisk utmaning som förvärrar den befintliga ojämlikheten och hindrar uppfyllandet av medborgarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet konstaterar dessutom att bostadskrisen förvisso är allvarligast i stads- och industriområden, men att den sträcker sig över alla regioner, särskilt till de med permanenta geografiska nackdelar, såsom landsbygdsområden och inlandsområden, öar, de yttersta randområdena, gränsområden med pendlande befolkningar och kustområden och avlägsna områden, särskilt sådana som löper risk för demografisk nedgång. Parlamentet understryker behovet av skräddarsydda lösningar och sammanhållningspolitiska investeringar som tillgodoser deras särskilda behov och återspeglar deras unika socioekonomiska och geografiska villkor och som samtidigt respekterar rätten att stanna kvar för medborgare som vill stanna kvar i sin hemtrakt, eftersom bostäder är avgörande för att säkerställa mänsklig värdighet, social delaktighet och ekonomiskt deltagande. Parlamentet noterar att bristen på lämpliga bostäder kan avskräcka arbetstagare från att träda in på den regionala arbetsmarknaden och bidra till regionala utvecklingsfällor. |
|
2. |
Europaparlamentet konstaterar att bostadskrisen tar sig olika uttryck i Europa och att den varierar avsevärt mellan regionerna. Parlamentet noterar att EU:s landsbygdsområden täcker 83 % av EU:s territorium och är hem för cirka 137 miljoner människor. Parlamentet understryker att dessa människor möter enorma utmaningar som rör bostäder, särskilt när det gäller skicket på det befintliga bostadsbeståndet, den begränsade tillgången till nybyggnationer och avfolkningen. Parlamentet konstaterar att bristen på offentlig infrastruktur i landsbygdsområden, bl.a. bostäder, gör dessa områden mindre attraktiva för medborgarna, och betonar att sammanhållningspolitiken kan vara ett meningsfullt verktyg för att locka européerna till landsbygdsområdena, särskilt genom att åtgärda bostadsbristen och den demografiska förändringen, bland annat en åldrande befolkning. Parlamentet understryker de unika bostadsrelaterade utmaningar som medelstora och små kommuner möter, däribland begränsad tillgång till ekonomiska resurser, otillräcklig infrastruktur och begränsad institutionell kapacitet. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att man ska öka tillgången på anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning och äldre personer, för att främja självständigt boende och samtidigt gynna social interaktion, stöd mellan generationerna och en känsla av gemenskap för att bekämpa oönskad ensamhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla riktade strategier inom ramen för sammanhållningspolitiken för att ta sig an de särskilda utmaningar som landsbygdsområden står inför, såsom lediga byggnader, och behovet av energieffektiva renoveringar, bostäder med nettonollutsläpp och främjande av boendemodeller för flera generationer, i syfte att förhindra avfolkning av landsbygden och säkerställa territoriell sammanhållning, och på så sätt ge stödmottagarna de villkor som krävs för att de ska kunna utöva sin rätt att stanna kvar. |
|
3. |
Europaparlamentet betonar att bostadskrisen i EU är särskilt allvarlig på öar och i de yttersta randområdena, där strukturella och geografiska begränsningar, spekulationstryck från turismen och bristen på allmännyttiga bostäder förvärrar situationen. Parlamentet betonar behovet av sammanhållningspolitiska åtgärder som är anpassade till dessa specifika förhållanden, i enlighet med artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att öar har permanenta nackdelar som hindrar territoriell, social och ekonomisk konvergens, vilket kräver förstärkt sammanhållningsfinansiering och en målinriktad bostadspolitik. Parlamentet betonar att investeringar i bostäder måste åtföljas av förbättrad infrastruktur inom hälso- och sjukvård, utbildning, offentliga tjänster och konnektivitet för att göra öar och de yttersta randområdena attraktiva och säkerställa människors rätt att stanna kvar där. |
|
4. |
Europaparlamentet är övertygat om att man genom att anpassa bostadspolitiken till sammanhållningspolitiken kan göra meningsfulla framsteg när det gäller att hantera regionala och sociala skillnader, demografiska utmaningar och bostadskrisen och säkerställa en balanserad regional utveckling i hela EU och dess städer och regioner. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken inte är den enda lösningen i bostadskrisen och att vi måste utforska andra instrument och källor till EU-medel samt privata investeringar, inklusive EIB, som kan bidra till att hantera krisen. Parlamentet betonar att det behövs politik som stimulerar den privata sektorns deltagande och fastighetsinvesteringar för att öka tillgången till bostäder. |
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stimulera offentlig-privata partnerskap i projekt för bostadsbyggande, bl.a. utveckling av infrastruktur på livskraftig mark och återanvändning av underutnyttjade offentliga byggnader, med fullt utnyttjande av sammanhållningspolitiska medel och andra finansieringsinstrument som stöds av EIB. Parlamentet stöder inrättandet av en särskild EIB-investeringsfacilitet för att finansiera byggande av hållbara bostäder till överkomliga priser samt renovering och energieffektivitetsförbättringar av dessa. Parlamentet rekommenderar dessutom att incitament och innovativa finansieringsverktyg utvecklas för att utnyttja investeringar från den privata sektorn vid sidan av offentliga investeringar i bostadsprojekt till överkomliga priser. Parlamentet betonar vikten av att se till att EU:s finansieringsmekanismer ger tillräckligt ekonomiskt stöd till hyresvärdar, små fastighetsägare och utvecklare för att uppgradera det befintliga bostadsbeståndet och öka tillgången till bostäder till överkomliga priser, samtidigt som balansen mellan den offentliga och den privata sektorn upprätthålls. |
|
6. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om att, inom ramen för den kommande EU-planen för bostäder till överkomliga priser, inrätta en EU-investeringsplattform för bostäder till överkomliga priser och hållbara bostäder, tillsammans med EIB och i partnerskap med Europas nationella utvecklingsbanker och internationella finansinstitut för att utveckla nya finansieringsmöjligheter för bostäder till överkomliga priser och hållbara bostäder, för att utnyttja ytterligare sammanhållningspolitiska medel, nationella, regionala och lokala budgetar, offentliga och privata investeringar, och för att tillhandahålla rådgivningstjänster och skräddarsydda tjänster och stöd som omfattar alla faser av projektcykeln och därefter. Parlamentet understryker att denna plattform bör samordnas med den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet (Epoch) för att stärka kampen mot hemlöshet genom integrerade strategier på EU-nivå. Parlamentet rekommenderar att EIB samarbetar med de förvaltande myndigheterna för sammanhållningspolitiken för att utveckla finansieringsinstrument som säkerställer långsiktiga investeringar i subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser. Parlamentet betonar att icke-vinstdrivande fastighetsutvecklare och kooperativ samt lokala myndigheter bör ha tillgång till långsiktiga lån till låg ränta, för att stödja utvecklingen av bostäder till överkomliga priser och subventionerade bostäder. |
|
7. |
Europaparlamentet erkänner att byggsektorn, som spelar en avgörande roll för att råda bot på bostadskrisen genom att bygga och renovera mer hållbara bostäder, är en av de största yrkesgrupper som lider brist på arbetskraft, och efterlyser riktade åtgärder för att förbättra arbets- och bostadsförhållandena för byggarbetarna. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja ESF+ för att ta itu med bristen på kvalificerad arbetskraft inom bygg- och renoveringssektorerna, och erkänner att en utvidgad och högkvalificerad arbetskraft är avgörande för att öka tillgången till bostäder till mer överkomliga priser och driva konkurrenskraft och innovation i den europeiska byggindustrin, särskilt genom att utveckla nystartade företag som bygger på forskning om nya material. |
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att använda ESF+ för att stödja yrkesutbildning samt program för kompetensutveckling och omskolning för att ge arbetstagare den expertis de behöver inom energieffektivt byggande, hållbara bostadsrenoveringar och ny byggteknik. Parlamentet anser att det i detta sammanhang är avgörande att kvalifikationer och nationell arbetslagstiftning inom byggsektorn bidrar till insatserna för att avhjälpa den långsiktiga bristen på arbetskraft i medlemsstaterna. Parlamentet erkänner även arbetet och insatserna från egenföretagarna, som utgör själva kärnan av arbetskraften inom sektorn och därför behöver särskilt skydd. |
|
9. |
Europaparlamentet framhåller att bristen på bostäder till överkomliga priser i allt högre grad blir ett hinder för arbetskraftens rörlighet inom EU och gör att arbetstagare, – särskilt unga yrkesverksamma, personal inom samhällsviktig verksamhet och låginkomsttagare – har svårt att hitta lämpliga, anständiga bostäder till överkomliga priser i närheten av sina arbetsplatser, vilket förvärrar den sociala och ekonomiska ojämlikheten mellan regioner och medlemsstater. Parlamentet föreslår att finansieringen också bör stödja tillfälliga bostadslösningar för mobila arbetstagare, studenter och unga familjer för att förbättra den sociala sammanhållningen och den ekonomiska rörligheten. |
|
10. |
Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande att lägga fram den första europeiska planen för bostäder till överkomliga priser för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att avhjälpa de viktigaste orsakerna till bostadskrisen, och betonar att lokala och regionala myndigheter, liksom det civila samhället, måste involveras i utarbetandet av planen för att avspegla erfarenheterna på plats. Parlamentet betonar att planen bör innehålla särskilda åtgärder och skräddarsydda tjänster för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till hemlöshet, såsom ”Bostad först”-modellen, på ett sätt som kompletterar EU:s finansieringsinstrument och i enlighet med de åtaganden som gjorts inom ramen för Epoch. |
|
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, mot bakgrund av den nuvarande situationen med dåligt fungerande bostadsmarknader och med tanke på de yttre omständigheterna, stödja offentliga investeringar, särskilt investeringar i subventionerade bostäder som görs av sammanhållningspolitiken och finansieringsinstrument, såsom lån, garantier och eget kapital i subventionerade bostäder till överkomliga priser, bl.a. studentbostäder till överkomliga priser. Parlamentet understryker att kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och EU:s ekonomiska styrning behöver förbättras, men utan att man tillämpar ett straffande upplägg. Parlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen bör vara förenlig med målen för sammanhållningspolitiken enligt artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget, eftersom de är avgörande för samhällets framtida och långsiktiga välbefinnande. |
|
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå standardordningar för statligt stöd som gör det enklare att snabbt godkänna stödåtgärder på nationell nivå eller EU-nivå när så är lämpligt. Parlamentet betonar behovet av att stärka instrumenten för tekniskt bistånd inom ramen för sammanhållningspolitiken för att förbättra förståelsen av reglerna för statligt stöd när de gäller förmedlare av subventionerade, allmännyttiga, icke-vinstdrivande och kooperativa bostäder, och att stödja genomförandet av projekt för bostäder till överkomliga priser som utvecklats i samarbete mellan EIB och kommissionen. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att säkerställa tillgång till information, kunskapsutbyte om EU:s finansieringsinstrument för bostäder, och skräddarsytt rådgivningsstöd för utveckling och genomförande av projekt, bland annat genom den paneuropeiska investeringsplattformen för hållbara bostäder till överkomliga priser. |
|
13. |
Europaparlamentet föreslår en förbättring av det statistiska verktyg på EU-nivå som ger tillgång till uppgifter om sammanhållningspolitiska anslag till bostäder. Parlamentet betonar hur viktigt det är att snabbt anta den föreslagna förordningen om befolknings- och bostadsstatistik på EU-nivå för att möjliggöra evidensbaserat beslutsfattande och en bättre fördelning av sammanhållningsresurser, och uppmanar Eurostat att övervaka trenderna för sammanhållningsinvesteringar, territoriella obalanser och effekterna av turism och korttidsuthyrning. Parlamentet efterlyser dessutom ett stärkt samarbete med Europeiska revisionsrätten om användningen av sammanhållningspolitiska medel för bostäder till överkomliga priser, och rekommenderar att dessa uppgifter integreras i den framtida programplaneringen för sammanhållningspolitiken för att avhjälpa brister när det gäller överkomliga priser och investeringar. |
|
14. |
Europaparlamentet anser att hyresinkomster kan vara en strukturell faktor som kompletterar medborgarnas inkomster när det råder ekonomisk osäkerhet. Parlamentet betonar behovet av transparenskrav för storskaliga fastighetsinvesteringar och övervakning av finansiella produkter som är kopplade till bostadsmarknader. |
En uppdaterad sammanhållningspolitik 2021–2027 för att ta itu med bostadskrisen
|
15. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft de myndigheter som förvaltar sammanhållningspolitiska medel på nationell och regional nivå att överväga att använda halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska programmen under programperioden 2021–2027 som en möjlighet att åtminstone fördubbla de medel som öronmärkts för bostäder till överkomliga priser, säkerställa en mer balanserad strategi mellan nya bostäder och insatser för energieffektivitet, förbättra den direkta tillgången till EU-finansiering för såväl regionala och lokala myndigheter som stadsmyndigheter. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utveckla nationella bostadsstrategier för att tillhandahålla ytterligare lösningar och att utnyttja de nuvarande möjligheterna att överföra anslag mellan sammanhållningspolitiska fonder för att öka sådana investeringar och förenkla de administrativa förfarandena för att påskynda investeringar i bostäder. Parlamentet påminner dock om att det inte räcker att enbart flytta resurser inom sammanhållningspolitiken för att lösa bostadskrisen, och att den grundläggande roll som sammanhållningspolitiken spelar för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen måste respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda de medel som är tillgängliga genom NextGenerationEU, EIB och sammanhållningspolitiken för att öka sina investeringar i bostäder och tillhörande tjänster. |
|
16. |
Europaparlamentet påminner om att behörigheten när det gäller bostäder ligger hos medlemsstaterna och i stor utsträckning förvaltas av regionala och lokala myndigheter. Parlamentet betonar att bostadskrisen bör hanteras med respekt för subsidiaritetsprincipen, med början från lokal nivå, och regionala och lokala myndigheter bör särskilt respekteras på det här området. Parlamentet efterlyser därför flexibelt EU-stöd som är anpassat efter nationella, regionala och lokala särdrag. Parlamentet påminner om vikten av att fullt ut respektera partnerskapsprincipen, den europeiska uppförandekoden för partnerskap och principerna om flernivåstyre i samband med all programplanering, genomförande och övervakning och vid all omläggning av sammanhållningspolitiken, för att säkerställa ett aktivt deltagande av regionala och lokala myndigheter och andra berörda parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att undvika centralisering av finansieringsprogram på nationell nivå och skapa fler möjligheter för regionala och lokala myndigheter att identifiera och använda sammanhållningspolitiska medel på lämpligt sätt, särskilt på bostadsområdet. Parlamentet betonar behovet av att öka investeringarna i administrativ kapacitetsuppbyggnad, särskilt för regionala och lokala myndigheter, för att möjliggöra en effektiv decentraliserad förvaltning och leverans av EU-medel. |
|
17. |
Europaparlamentet erkänner att stigande bostadspriser beror på flera faktorer, bland annat begränsat utbud, överdrivet stora byråkratiska hinder, brist på arbetskraft och marknadsdynamik, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att skapa balans mellan överkomliga priser, rättssäkerhet och investeringsincitament. Parlamentet förespråkar rationaliserade och effektiva sammanhållningspolitiska instrument för att minska de regionala skillnaderna i tillgången till bostäder till överkomliga priser, och begär att de sammanhållningspolitiska medlen ska förenklas och att de ska vara transparenta och tillgängliga. Parlamentet föreslår att man stöder lokala enheter genom att minska de administrativa bördorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över befintliga bestämmelser som påverkar bygg- och renoveringssektorerna, för att identifiera hinder kopplade till bland annat reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd som försenar projekt som finansieras med medel från sammanhållningspolitiken. |
|
18. |
Europaparlamentet noterar att de flesta medlemsstater har identifierat bostäder till överkomliga priser som en prioriterad fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att betrakta den rådande bristen på bostäder till överkomliga priser som ett långsiktigt fenomen och att föreslå en översyn av de nuvarande förordningarna om Eruf/Sammanhållningsfonden, ESF+ och Fonden för en rättvis omställning för att stödja investeringar som syftar till att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av bostadskrisen, särskilt i städer. Parlamentet noterar också noterar bostadsmarknadens särskilda utmaningar i landsbygdsområden och på öar. Parlamentet betonar att det är viktigt att säkerställa att offentliga EU-medel kompletterar nationella investeringar. Parlamentet efterlyser ett regelverk som uppmuntrar till renovering av befintliga byggnader för att förbättra bostadsvillkoren utan att undergräva tillgängligheten på marknaden. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiska medel för bostäder måste anpassas till de politiska målen, så att man undviker överbefolkning i städerna och stöder insatser för att bekämpa avfolkning i regioner där detta är ett problem. Parlamentet föreslår att man tar itu med både avfolkning och bostadsbrist genom förbättrade konnektivitetsprojekt. Parlamentet anser att denna typ av investering bör gå hand i hand med tillhandahållandet av andra grundläggande tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning, energi- och vattentjänster. Parlamentet betonar särskilt vikten av att hantera boendekostnadernas konsekvenser för arbetslösa, ensamstående föräldrar och ungdomar i risk för fattigdom och förhindra risken för social utestängning och fenomenet med ungdomar som varken arbetar eller studerar, i syfte att minska ojämlikheten och främja social sammanhållning. |
|
19. |
Europaparlamentet föreslår vidare att kommissionen i översynen av förordningarna om Eruf och Sammanhållningsfonden tar med nya, flexibla och specifika mål för allmännyttiga, icke-vinstdrivande, subventionerade, kollektiva och hållbara bostäder till överkomliga priser, särskilt inom politiskt mål 2 för sammanhållningspolitiken 2021–2027 om ett grönare och koldioxidfritt Europa, politiskt mål 4 om ett mer socialt Europa och politiskt mål 5 om ett Europa närmare medborgarna, i syfte att finansiera åtgärder mot bostadsbrist, förbättra bostädernas kvalitet och hållbarhet, sänka energikostnaderna, särskilt för låginkomsthushåll, där bl.a. arbetslösa, ensamstående föräldrar, ensamstående kvinnor och hyresgäster är överrepresenterade, och säkerställa att alla medborgare har tillgång till hållbara och anständiga bostäder till överkomliga priser. Parlamentet betonar att dessa specifika mål måste genomföras i nära samarbete med de regionala och lokala myndigheterna där investeringar görs, för att säkerställa anpassning till deras strategier för hållbar territoriell utveckling, och föreslår att sådana investeringar tas med i taxonomin för förordning (EU) 2019/2088 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (22), i enlighet med artikel 9 i den förordningen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att främja inkluderingen av bostäder till överkomliga priser, särskilt för låginkomsthushåll, i nya byggprojekt, på ett sätt som återspeglar den lokala bostadsmarknadens behov och sociala omständigheter, samtidigt som medlemsstaterna ges flexibilitet att fastställa lämpliga nationella eller regionala mål. |
|
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att utvidga tillämpningsområdet för stödet för sammanhållningspolitiska medel, utöver främjandet av energieffektivitet eller förnybar energi i bostäder och subventionerade bostäder, så att det även omfattar vatteneffektivitet och renoveringar och integrerar innovativa och hållbara strategier som ökar överkomligheten, såsom s.k. community land trusts, kooperativ och modeller med kostnadshyra, samtidigt som man säkerställer bostadslösningar som är anpassade efter principer för den cirkulära ekonomin som främjar en bostadssektor som tar större ansvar för miljön. Parlamentet anser dessutom att resurserna från ESF+ bör stödja kompletterande åtgärder såsom bostadsbidrag till hyresgäster och initiativ för social inkludering knutna till bostäder till överkomliga priser. Parlamentet föreslår att särskilda åtgärder läggs till för att förhindra och ta itu med hemlöshet, främja principen om bostad först och säkerställa att låginkomsthushåll som bor i olämpliga bostäder och energifattigdom kan dra nytta av renoveringar. |
|
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att sammanhållningspolitiska investeringar i bostäder omfattar riktade åtgärder för att stödja ungdomar, ensamstående föräldrar och låginkomstfamiljer, äldre, kvinnor, barn och marginaliserade grupper som drabbats av våld eller diskriminering när det gäller att få tillgång till säkra och lämpliga bostäder till överkomliga priser. Parlamentet understryker att bostadsstöd måste ingå i en bredare ram för social inkludering och socialt skydd som säkerställer tillgänglighet, säkerhet och värdighet för alla utsatta grupper. Parlamentet understryker att användningen av EU-medel för bostadsprojekt inte får bidra till segregering eller social utestängning. |
|
22. |
Europaparlamentet efterlyser bättre tillgång till finansiering för att stödja investeringar i den lokala energiomställningen, däribland energieffektivitet, decentraliserad energidistribution, förnybar energi och en hållbar cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare öka och effektivisera de sammanhållningspolitiska investeringarna i subventionerade, allmännyttiga och icke-vinstdrivande, energieffektiva, lämpliga och anständiga bostäder till överkomliga priser samt när det gäller att åtgärda hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i bostadspolitiken fullt ut integrera strategin för ”renoveringsvågen” och se till att renoveringarna inte bara fokuserar på energieffektivitet och på att ta itu med köldbryggor, utan även på att omvandla underutnyttjade och övergivna byggnader till tillgängliga bostäder till överkomliga priser. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att underlätta offentlig-privata partnerskap genom strategin för renoveringsvågen när det gäller storskaliga projekt för stadsförnyelse, och betonar hur viktigt det är att se till att EU:s finansieringsinstrument på lämpligt sätt stöder offentliga och icke-vinstdrivande bostäder, bostadsägare, hyresvärdar, små fastighetsägare och utvecklare när de uppgraderar det befintliga bostadsbeståndet. |
|
23. |
Europaparlamentet anser att kommissionen bör föreslå en extra medfinansieringsgrad upp till 100 % och exceptionell förfinansiering med avseende på flera riktade prioriteringar för bostäder till överkomliga priser, och att man låter investeringar i bostäder till överkomliga priser ligga inom ramen för kraven på tematisk koncentration och klimatrelaterade utgifter. |
|
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en flexibel gemensam EU-ram för stödberättigande för subventionerade bostäder till överkomliga priser med transparenta och icke-diskriminerande kriterier som gör det möjligt för lokala och regionala myndigheter att effektivisera de förebyggande insatserna genom att identifiera möjliga målgrupper, såsom låg- och medelinkomsthushåll som inte kan få en bostad på marknadsvillkor, antingen på grund av sin ekonomiska situation eller på grund av sina särskilda behov, bl.a. personer med funktionsnedsättning, ungdomar eller äldre och personer som behöver stöd från Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ för att få tillgång till bostäder som är anpassade till deras behov, uppfyller lämpliga kvalitetsnormer och tillhandahålls till ett rimligt pris. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt unga, framför allt i områden där de flesta unga människor bor kvar i föräldrahemmet. Parlamentet föreslår att ett system för tidig varning införs, även genom verktyg såsom artificiell intelligens, för att förutse riskerna för utestängning från bostadsmarknaden, samtidigt som man fullt ut respekterar principerna om transparens, dataskydd och icke-diskriminering. |
|
25. |
Europaparlamentet betonar att tillgång till lämpliga och anständiga bostäder till överkomliga priser är en grundläggande social rättighet och en förutsättning för social och ekonomisk delaktighet och välbefinnande, och kräver att aspekten bostäder till överkomliga priser integreras i all relevant sysselsättnings- och socialpolitik på EU-nivå. Parlamentet anser att det är viktigt att främja familjeinriktad politik. Parlamentet föreslår att det inrättas en europeisk stadga som klargör de nationella regeringarnas roll i erkännandet och tillämpningen av bostäder som en social rättighet. |
|
26. |
Europaparlamentet konstaterar att bidrag från Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+ och FRO kan kombineras med och komplettera EIB:s finansieringsinstrument för att bidra till en kraftigare hävstångseffekt för investeringar och tillgång till finansiering för fastighetsutvecklare, byggföretag och slutliga stödmottagare. Parlamentet stöder skapandet av en särskild bostadsfacilitet inom strukturen för EIB:s finansieringsinstrument. Parlamentet betonar att förenkling av medel och insyn i hur medlen används är avgörande för ett effektivt och strategiskt utnyttjande av investeringar och för en multiplikatoreffekt av finansiella insatser. |
|
27. |
Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och EIB att inkludera strikta, transparenta, inkluderande och rättvisa tilldelningsmekanismer samt sociala villkor och hållbarhetsvillkor för slutliga mottagare av stöd via EU:s fonder och finansieringsinstrument. Parlamentet betonar att en balanserad strategi med både allmännyttiga eller icke-vinstdrivande bostäder och den privata sektorns deltagande genom offentlig-privata partnerskap bör följas för att optimera bostadsbeståndet och säkerställa en effektiv resursanvändning. Parlamentet anser att program för bostäder till överkomliga priser kan omfatta – men inte bör begränsas till – offentligt ägande av fastigheter, mark och byggnader som ägs av centrala och lokala offentliga myndigheter. Parlamentet anser i detta syfte att offentliga aktörer bör få anlita privata aktörer, under de offentliga myndigheternas tillsyn, samtidigt som man också säkerställer ett starkt stöd för leverantörer av subventionerade bostäder och andra icke-vinstdrivande enheter som arbetar för att tillhandahålla bostäder till överkomliga priser. Parlamentet understryker vikten av att prioritera grupperna med lägst inkomst, som drabbas oproportionellt hårt av bostadskostnaderna. |
Bostäder till överkomliga priser i den framtida sammanhållningspolitiken efter 2027
|
28. |
Europaparlamentet noterar att investeringar i anständiga, tillgängliga och hållbara bostäder till överkomliga priser – bl.a. åtgärder såsom subventionerade, allmännyttiga och icke-vinstdrivande bostäder och hyresordningar med överkomliga priser för sårbara personer, låg- och medelinkomsthushåll och särskilt stora familjer – bör vara en av de kommande strategiska prioriteringarna för EU:s sammanhållningsfonder i nästa fleråriga budgetram efter 2027 och att ”strategin för en renoveringsvåg” måste förankras i vanliga sammanhållningspolitiska program för att säkerställa dess kontinuitet utan att lägga en alltför stor börda på fastighetsägarna. Parlamentet betonar att det behövs bindande tillgänglighetsstandarder och universell utformning i alla EU-finansierade bostadsprojekt, i överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där investeringar i bostadsanpassning, smarta hjälpmedel och renoveringar som möjliggör självständigt boende prioriteras. Parlamentet betonar behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt unga och framtida generationer, särskilt i områden där de flesta ungdomar inte är ekonomiskt oberoende och fortsätter att bo i föräldrahemmet, i synnerhet studenter och personer som är i början av sin karriär, genom att hjälpa dem att påbörja ett självständigt liv. |
|
29. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla omfattande vägledning och rekommendationer för medlemsstaterna om att utnyttja integrerade flerfondsstrategier för att stödja storskaliga investeringar i subventionerade bostäder till överkomliga priser, tillhörande infrastruktur och gemenskapsbaserade tjänster som främjar långsiktig social inkludering och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar vikten av att använda en lämplig blandning av bidrag och finansieringsinstrument, med tanke på att bidrag är avgörande för att stödja åtgärder för social inkludering för hyresgäster. Vid sidan av finansiering från sammanhållningspolitiken kan andra instrument såsom Horisont Europa stödja forsknings- och utvecklingsprojekt inom byggsektorn och tillhörande teknik för att hantera bostadskrisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med nationella och regionala myndigheter för att förenkla finansieringsreglerna, effektivisera ansökningsförfarandena och ge snabbare tillgång till medel för projekt för bostäder till överkomliga priser. |
|
30. |
Europaparlamentet konstaterar att investeringar i hållbara bostäder till överkomliga priser för befolkningsgrupper i områden med särskilda demografiska särdrag bör vara en av de strategiska prioriteringarna för EU:s kommande sammanhållningsfonder inom ramen för nästa fleråriga budgetram från 2027. |
|
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att ingen finansiering av bostäder till överkomliga priser äventyrar bidraget till klimatutgifter inom ramen för sammanhållningspolitiken. |
|
32. |
Europaparlamentet understryker betydelsen av att skydda historiska stadskärnor och bevara Europas historiska och kulturella arv vid utformningen av initiativ för bostäder eller energieffektivitet. Parlamentet framhåller den enorma potentialen hos hållbar renovering av tomma och gamla byggnader, med betoning på resurseffektivitet, tillhandahållande av bostäder till överkomliga priser och stärkt social sammanhållning, särskilt i byar och små samhällen. Parlamentet ser gärna att sammanhållningspolitiken aktivt stöder energieffektiva renoveringar och investeringar i bostäder till överkomliga priser som främjar nettonollutsläpp i överensstämmelse med direktivet om byggnaders energiprestanda. Parlamentet efterlyser dessutom incitament, bl.a. skattemässigt och tekniskt stöd till lokala och regionala myndigheter, för att främja renovering och återanvändning av outnyttjade eller övergivna byggnader och öka bostadsutbudet utan ytterligare markanvändning. |
|
33. |
Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att ta itu med bostadsutmaningarna för ungdomar, som möter allt större hinder för tillgång till bostäder till överkomliga priser, särskilt i stadsområden med hög efterfrågan och regioner med hög ungdomsarbetslöshet. Parlamentet understryker behovet av en närmare integrering av Sociala klimatfonden och de sammanhållningspolitiska instrumenten, särskilt för att stödja investeringar i subventionerade bostäder och bostäder till överkomliga priser samt riktat bistånd för att göra hyrorna mer överkomliga för ungdomar. Parlamentet betonar vikten av att integrera ungdomar och unga familjer i nationella bostadsstrategier, och efterlyser skräddarsydda åtgärder, inklusive skatteincitament, lågräntelån, hyresgarantier och omfattande garantier till stöd för förstagångsköpare av bostäder. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utforska skatteincitament för fastighetsägare som hyr ut bostäder till ungdomar eller familjer med långsiktiga avtal, för att bidra till att utvidga utbudet av hyresbostäder och stabilisera priserna. Parlamentet förespråkar användning av sammanhållningspolitiska instrument för att öka investeringarna i studentbostäder och bostäder till överkomliga priser, för att säkerställa tillgång till stabila bostadsmöjligheter som stöds av kollektivtrafik, grundläggande tjänster och utbildning, särskilt för ungdomar från låginkomsthushåll. Parlamentet föreslår därför att den framtida ESF+ efter 2027 bör stödja ungdomars tillgång till bostäder genom stöd eller andra finansieringssystem för att göra upplåningen mer överkomlig. |
|
34. |
Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att i den framtida sammanhållningspolitiken ta med främjande av territoriell resiliens och stöd till befolkningsgrupper och familjer, särskilt i landsbygds- och öområden genom tillhandahållande av motståndskraftiga bostäder som kan stå emot naturkatastrofer och andra oväntade händelser, särskilt i regioner som är starkt exponerade för konsekvenserna av extrema väderhändelser kopplade till klimatförändringarna. Parlamentet efterlyser EU-medel för att stödja återuppbyggnad av bostäder i händelse av naturkatastrofer och för att främja principen om bättre återuppbyggnad. Parlamentet anser att klimatrisker på ett oproportionellt sätt påverkar sårbara befolkningsgrupper, vilket ytterligare hämmar utsatta gruppers förmåga att återhämta sig från katastrofer. |
|
35. |
Europaparlamentet anser att bostadsstödet för bostäder till överkomliga priser bör prioritera ombyggnation och renovering framför nybyggnation, och främja klimatneutrala, resurseffektiva byggmetoder, kollektiva bostäder och grön mobilitet som förbättrar livskvaliteten. Parlamentet betonar att alla EU-finansierade bostadsinvesteringar behöver anpassas till målen i den europeiska gröna given så att de säkerställer höga energieffektivitetsstandarder, minskar energifattigdomen och införlivar klimatanpassningsåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt se över bilaga I till förordningen om gemensamma bestämmelser och, på grundval av sin granskning, erkänna att investeringar i subventionerade och hållbara bostäder till överkomliga priser bidrar till klimatmålen och gör det möjligt för medlemsstaterna att uppnå Erufs klimatutgiftsmål på 30 %. Parlamentet efterlyser en hållbar byggsektor med stöd av sammanhållningspolitiken, med användning av biobaserade material och prissättning av verkliga priser, inklusive underhålls- och miljökostnader. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att stärka principen om att förorenaren betalar och främja utfasningen av fossila bränslen för att uppnå målen i den europeiska gröna given och Parisavtalet. |
|
36. |
Europaparlamentet föreslår att man i den framtida sammanhållningspolitiken inkluderar ökad finansiering av bostäder på grundval av nationella, regionala och lokala strategier för hållbara bostäder till överkomliga priser för utsatta hushåll, låg- och medelinkomsthushåll, familjer med flera barn och med ensamstående föräldrar, även lösningar för socialt boende och stödboende för personer med funktionsnedsättning och äldre. Parlamentet erkänner de lokala och regionala myndigheternas roll i utvecklingen av dessa strategier. Parlamentet insisterar på att denna finansiering bör bidra till social sammanhållning i hela EU. Parlamentet påminner om vikten av starka kopplingar mellan stad och landsbygd samt behovet av särskilt stöd till kvinnor på landsbygden. |
|
37. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bland de uttryckliga politiska målen i sammanhållningspolitiken efter 2027 inkludera att få ett slut på hemlösheten, bekämpa olämpliga bostäder och ta itu med energifattigdomen, med robust finansiering för dessa prioriteringar. Parlamentet begär dessutom att tillgång till bostäder och tillhörande tjänster ska betraktas som ett centralt område inom ramen för de framtida politiska målen, med ett starkt fokus på att stödja framtida generationer och agendan för städer. Parlamentet betonar att bostadsrelaterade åtgärder som finansieras genom sammanhållningspolitiken måste tillgodose de regionala och lokala myndigheternas behov och särdrag och bidra till sammanhållningsmålen i fördragen. Parlamentet föreslår att kommissionen kopplar investeringar i transporter och allmännyttiga tjänster till tillhandahållandet av bostäder till överkomliga priser för att se till att stödmottagarna har tillräcklig tillgång till grundläggande tjänster, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa samstämmighet mellan de nationella strategierna för bostäder, transporter och allmännyttiga tjänster. |
|
38. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att i den framtida sammanhållningspolitiken ta med ett specifikt varaktighetskrav ur ett hållbarhetsperspektiv för åtgärder som inbegriper investeringar i hållbar bostadsinfrastruktur till överkomliga priser från de sammanhållningspolitiska fonderna, i syfte att undvika fastighetsspekulation. Parlamentet anser att kommissionen bör skapa en rättslig ram som gör det möjligt för den mark och de bostadshus som får EU-medel att fortsätta att ägas av myndigheter, leverantörer av subventionerade bostäder och andra icke-vinstdrivande enheter eller, i tillämpliga fall, fortsätta att förvaltas av dem, så att de slutliga mottagarna av medlen och slutanvändarna av dessa behåller äganderätten till bostäderna. |
|
39. |
Europaparlamentet rekommenderar införande av långtidsvillkor för mottagare av sammanhållningspolitiska medel för bostäder till överkomliga priser, för att stödja ”rätten att stanna kvar” i stadsområden med reglerade hyror, särskilt i områden som upplever bostadspress på grund av turism, gentrifiering eller investeringar i spekulationssyfte, bl.a. innerstäder, öar, de yttersta randområdena och kustområden, utan att otillbörligt missgynna den legitima fastighetssektorn. Parlamentet rekommenderar också att kortsiktiga spekulativa investerare utesluts genom att det införs skyddsåtgärder mot kortsiktiga förvärv i spekulationssyfte, inklusive begränsningar av snabb vidareförsäljning. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa medborgarnas rätt att stanna kvar i områden med brist på lämpliga bostäder till överkomliga priser. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram särskilda riktlinjer för hur denna princip ska genomföras och upprätthållas inom EU:s politikområden. Parlamentet efterlyser en starkare integrering av denna princip som övergripande princip inom EU:s alla politikområden, så att de stöder målen om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i enlighet med artikel 3 i EUF-fördraget. |
|
40. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva det nya europeiska Bauhaus som ett självständigt program inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 med tillräckliga ekonomiska resurser för att införliva det nya europeiska Bauhaus värderingar i de initiativ och den relevanta framtida lagstiftning som främjas i EU-strategin för bostäder till överkomliga priser. |
|
41. |
Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken bör uppmuntra till samarbete mellan arkitekter, stadsplanerare, byggherrar, ingenjörer, byggarbetare och andra yrkespersoner för att säkerställa en helhetssyn på stads- och landsbygdsutveckling och bidra till att lösa de pågående bostadskriserna. ° ° ° |
|
42. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt medlemsstaternas nationella och regionala parlament. |
(1) EUT L 231, 30.6.2021, s. 159, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj.
(2) EUT L 231, 30.6.2021, s. 60, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1058/oj.
(3) EUT L 231, 30.6.2021, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1057/oj.
(4) EUT L 231, 30.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1056/oj.
(5) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/48(1)/oj.
(6) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj.
(7) EUT L, 2024/1028, 29.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1028/oj.
(8) EUT L, 2024/1275, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1275/oj.
(9) EUT C 28, 27.1.2020, s. 40.
(10) EUT C 15, 12.1.2022, s. 125.
(11) EUT C 456, 10.11.2021, s. 145.
(12) EUT C 425, 20.10.2021, s. 2.
(13) EUT C 125, 5.4.2023, s. 56.
(14) EUT C 342, 6.9.2022, s. 2.
(15) EUT C, C/2024/4006, 17.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4006/oj.
(16) EUT C, C/2024/3667, 26.06.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3667/oj.
(17) EUT C, C/2025/771, 11.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/771/oj.
(18) EUT C, C/2025/285, 24.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/285/oj.
(19) EUT C 493, 27.12.2022, s. 48.
(20) Europaparlamentet, ”Stigande bostadskostnader i EU – fakta (infografik)”, 17 oktober 2024, https://www.europarl.europa.eu/topics/en/article/20241014STO24542/rising-housing-costs-in-the-eu-the-facts-infographics.
(21) Kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2012/21(1)/oj).
(22) EUT L 317, 9.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2088/oj.
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1474/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)