Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens civilskyddsmekanism och unionens stöd för beredskap och insatser vid hälsokriser, och om upphävande av beslut nr 1313/2013/EU (unionens civilskyddsmekanism)

(COM(2025) 548 final – 2025/0223 (COD))

(C/2026/876)

Föredragande utan studiegrupp:

Florian MARIN

Rådgivare	Mihai IVAŞCU (för föredraganden)
Lagstiftningsförfarande	EU Law Tracker
Remiss	Rådet, 16.10.2025 Europaparlamentet, 12.11.2025
Rättslig grund	Artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Kommissionsdokument	COM(2025) 548 final – 2025/0223(COD) Sammanfattning av COM(2025) 548 final – 2025/0223(COD)
Relevanta mål för hållbar utveckling	Mål 3 – God hälsa och välbefinnande
	Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
	Mål 11 – Hållbara städer och samhällen
	Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	13.11.2025
Antagande vid plenarsessionen	3.12.2025
Plenarsession nr	601
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	217/1/4

1. REKOMMENDATIONER

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) rekommenderar följande:

1.1

I stället för att främst inrikta sig på insatskapaciteten bör man höja ambitionsnivån i fråga om tilldelad budget och åtgärder för att minska och förebygga katastrofrisker. Inrättandet av en effektiv och integrerad civilskyddsmekanism för unionen måste inbegripa en övergripande ram för riskreduceringsstrategier i hela EU, samt ett ökat fokus på sektorsövergripande och gränsöverskridande katastrofförebyggande åtgärder. Allt detta bör genomföras inom ramen för ett helhetsorienterat riskhanteringssystem.

1.2

Unionens civilskyddsmekanism bör beakta skyddet av liv, inbegripet djur och biologisk mångfald, och i detta avseende bör förfaranden, utrustning, färdigheter och interoperabilitet anpassas och särskild kapacitet byggas upp.

1.3

Man bör minska de administrativa bördorna, undanröja överlappningar, uppgradera otillräckliga data- och stödsystem, öka antalet utbildade personer som arbetar inom detta område och investera i driftskompatibel kapacitet som bygger på gemensamma standarder och utbildningsvägar, och samtidigt garantera högkvalitativa arbetsvillkor som en förutsättning för en förstärkning av samhällets resiliens inom ramen för en krisstrategi som omfattar hela samhället.

1.4

Förmågan att förutse och förstå katastrofer och kriser behöver bli bättre, samtidigt som det måste finnas en medvetenhet om den roll som propaganda och desinformation spelar för att öka nivån av stress i samhället. Unionens civilskyddsmekanism bör inbegripa ett strategiskt tillvägagångssätt där man tar itu med asymmetriska risker och riskkoncentration och samtidigt gör katastrofhanteringen mer effektiv. EESK efterlyser också en robust och anpassningsbar kommunikationsstrategi för att öka allmänhetens riskmedvetenhet, motverka hybridhot och skapa ett brett stöd för beredskap i samhället.

1.5

Unionens civilskyddsmekanism bör stärkas genom kompletterande finansiering, särskilt när det gäller utsatta grupper och regioner, inbegripet de yttersta randområdena och regioner som ligger nära krigsområden. Dessutom bör territorialitetsprincipen utgöra en integrerad och övergripande aspekt i samband med den fördelning av medel som avses i artikel 6, med tillhörande sociala grundvillkor.

1.6

Samstämmighet med de nationella och regionala partnerskapsplaner som föreslås för programperioden 2028-2034 bör säkerställas. EESK anser att det är mycket viktigt att inrätta en utökad och öronmärkt finansieringsram genom tematisk koncentration för katastrofhantering, på grundval av en övergripande allriskstrategi och en översikt på EU-nivå över risker och hot.

1.7

Arbetet med att förbättra Europeiska civilskyddspoolens (ECPP) och rescEUs effektivitet och kapacitet bör fortsätta, samtidigt som man bör öka effektiviteten i det gemensamma kommunikations- och informationssystemet för olyckor (Cecis) på grundval av nyckelprestationsindikatorer som tar fasta på kvalitet, resursanvändning, kostnader och resultat.

1.8

Större komplementaritet mellan befintliga instrument (såsom Safe-instrumentet, Europeiska solidaritetskåren och unionens civilskyddsmekanism) bör främjas, samtidigt som informationsutbytet, samordningen och utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna och den civila och den militära sektorn bör förbättras. Detta myndighetsövergripande tillvägagångssätt bör gå hand i hand med ett ökat samarbete mellan underrättelsetjänster och brottsbekämpande organ, samt ökad medvetenhet om unionens civilskyddsmekanism hos allmänheten.

1.9

Det behöver finnas tillräcklig och stabil finansiering för yrkesbrandmän och hälso- och sjukvårdspersonal för att upprätthålla effektiviteten och möjliggöra snabba insatser inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, men frivilliga bör också ges en starkare roll. Frivilligas verksamhet och kompetens bör formellt erkännas och stödjas på arbetsmarknaden, och det är viktigt att de kompletterar, inte ersätter, vederbörligt utbildad yrkespersonal.

1.10

Unionens civilskyddsmekanism bör bygga på flexibilitet, för att respektera de nationella katastrofhanteringssystemens mångfald. Samtidigt måste gränsöverskridande samarbete och samordning garanteras för att möjliggöra snabba och effektiva insatser vid katastrofer som sträcker sig över gränserna, med fullt deltagande av det organiserade civila samhället. Ett synsätt som omfattar hela samhället och är baserat på beredskap, framsyn och proaktiva förebyggande åtgärder på varje nivå innebär att det civila samhället måste ha en formell roll i unionens civilskyddsmekanism.

1.11

Upphandlingsregler bör anpassas för att garantera ett snabbt och effektivt tillhandahållande av kritiska varor och tjänster i samband med kriser. Särskilda bestämmelser bör trygga tillräcklig tillgång för små och medelstora företag eftersom de spelar en central roll i den lokala ekonomin och för den lokala sysselsättningen, och säkerställa deras förmåga att bidra till återhämtning och resiliens i katastrofdrabbade samhällen.

1.12

Ett standardiserat formulär för rapportering av katastrofer bör tas fram inom ramen för Cecis, och ska användas av alla medlemsstater. Denna åtgärd kommer att effektivisera kommunikationen, minska de administrativa bördorna, förbättra insynen och underlätta bättre samordning på EU-nivå.

2. FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

Argument till stöd för rekommendation 1.1

2.1

EESK anser att den budget på 10,67 miljarder euro som föreslås för unionens civilskyddsmekanism inte är tillräcklig för att hantera de ökande utmaningar som uppstår till följd av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan (inklusive extrema väderhändelser, som blir allt vanligare och intensivare till följd av klimatförändringarna). Jämfört med andra EU-program med inriktning på säkerhet, klimatanpassning och motståndskraft mot katastrofer tycks de medel som anslås till unionens civilskyddsmekanism vara blygsamma med tanke på omfattningen av och komplexiteten hos de hot som den tagits fram för att hantera.

2.2

Fokus måste ligga på gränsöverskridande samarbete och en gemensam situationsförståelse som tar hänsyn till ett brett spektrum av sektorsövergripande och nationsöverskridande variabler, inbegripet händelsens art och omfattning, det historiska sammanhanget, geopolitiska faktorer, kulturella dimensioner, samtidig förekomst av andra hot eller risker och vilken kapacitet och expertis det finns på området. En mer ambitiös strategi för katastrofriskreducering och katastrofförebyggande skulle minimera konsekvenserna av nödsituationer innan de inträffar, minska kostnaderna och förbättra samhällets resiliens.

Argument till stöd för rekommendation 1.2

2.3

Unionens civilskyddsmekanism bör vara inriktad på att skydda liv på ett övergripande sätt, vilket inbegriper såväl människor och djur som den biologiska mångfalden. Detta kräver en anpassning av förfaranden, utrustning, färdigheter och interoperabilitet för att tillgodose de särskilda behoven på området djurskydd i samband med katastrofer. Att bygga upp särskild kapacitet för djur kommer inte bara att trygga djurs välbefinnande utan också främja ekosystemens stabilitet, folkhälsan och samhällets resiliens, och därigenom öka civilskyddsinsatsernas övergripande effektivitet.

Argument till stöd för rekommendation 1.3

2.4

Befintliga administrativa, strukturella och logistiska hinder inom EU fortsätter att försvåra gränsöverskridande distribution, transport och tillgång i krissituationer. Att minska de administrativa bördorna, undanröja överlappningar och uppgradera data- och stödsystem är avgörande för en effektiv krishantering. Genom att öka antalet utbildade personer som arbetar inom detta område och investera i driftskompatibel kapacitet, samtidigt som man garanterar högkvalitativa arbetsvillkor, kommer samordningen, beredskapen och samhällets resiliens i hela EU att stärkas.

Argument till stöd för rekommendation 1.4

2.5

Lämpliga informationsprocesser och vederbörlig öppenhet är avgörande för att se till att unionens civilskyddsmekanism stöds i samhället och befästa en kultur av beredskap på alla samhällsnivåer. En robust och anpassningsbar kommunikationsstrategi bör också omfatta inrättandet av krisresilienta kommunikationsinfrastrukturer som garanterar att korrekt, aktuell och tillförlitlig information når ut till människor även i situationer av ökad stress eller störningar.

Argument till stöd för rekommendation 1.5

2.6

En förstärkt finansiering av unionens civilskyddsmekanism kommer att förbättra dess förmåga att tillgodose behoven hos utsatta grupper och regioner, inbegripet de yttersta randområdena och regioner som ligger nära krigsområden. Genom att integrera territorialitetsprincipen och knyta fördelningen av medel till sociala grundvillkor garanteras att stödet är rättvist, målinriktat och ändamålsenligt, vilket ökar resiliensen och sammanhållningen i alla berörda samhällen. EESK efterlyser särskilda åtgärder för att ta hänsyn till de långsiktiga sociala konsekvenserna för utsatta grupper (t.ex. äldre personer, barn och personer med funktionsnedsättning) i både planerings- och insatsfaserna.

Argument till stöd för rekommendation 1.6

2.7

Effektiviteten hos unionens civilskyddsmekanism beror på huruvida finansieringen på EU-nivå anpassas till de nationella och regionala partnerskapsplanerna för programperioden 2028-2034. Genom att fastställa en utökad och öronmärkt finansieringsram med inriktning på katastrofhantering kan EU se till att det finns resurser tillgängliga för att hantera samtidiga, olikartade och alltmer komplexa risker. Tematisk koncentration av medel kommer att stärka beredskapen, stödja samordnade insatser i medlemsstaterna och förbättra resiliensen i ett scenario med mångfasetterade kriser.

Argument till stöd för rekommendation 1.7

2.8

ECPP och rescEU är viktiga instrument för snabba och samordnade katastrofinsatser i hela EU. Genom att förbättra deras effektivitet och kapacitet kan man se till att resurser används på ett ändamålsenligt sätt i nödsituationer. Samtidigt kommer en effektivisering av Cecis med hjälp av tydliga nyckelprestationsindikatorer som tar fasta på kvalitet, resursanvändning, kostnader och resultat att leda till att beslutsfattandet, samordningen och ansvarsskyldigheten förstärks på civilskyddets alla nivåer.

Argument till stöd för rekommendation 1.8

2.9

Förbättrad komplementaritet mellan befintliga EU-instrument kommer i sin tur att förbättra katastrofberedskapens och katastrofinsatsernas samstämmighet, effektivitet och övergripande inverkan. Systematiskt utbyte av bästa praxis och lättare tillgång till kunskap kommer att främja lärande, innovation och interoperabilitet mellan medlemsstaterna. Att stärka dessa synergieffekter är mycket viktigt med tanke på den allt större mångfalden och komplexiteten hos de aktörer på EU-nivå, internationell nivå och nationell nivå som är involverade i beredskap och insatser, och kommer i slutändan att leda till ett effektivare och mer samordnat civilskydd på både nationell nivå och EU-nivå.

2.10

Otillräckliga kunskaper hos vissa medlemsstater, deltagande länder och aktörer i det civila samhället om tillämpningsområdet för unionens civilskyddsmekanism, samt om de förfaranden den inbegriper (särskilt formerna för att begära och få tillgång till bistånd), utgör fortfarande ett hinder för en optimal användning av mekanismen. För att åtgärda dessa brister krävs det en upptrappning av den utåtriktade verksamheten, ett målinriktat informationsutbyte och löpande kapacitetsuppbyggnad, tillsammans med förenklade förfaranden för snabba insatser och större kapacitet på EU-nivå för att hantera sammanlänkade risker. Detta måste också inbegripa åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet om unionens civilskyddsmekanism genom att främja befolkningens kompetens i fråga om bland annat hemberedskap, första hjälpen och evakueringsplanering, och därigenom ge enskilda personer och samhällsgrupper större egenmakt, öka resiliensen och stärka förtroendet för EU:s samordnade insatsmekanismer.

Argument till stöd för rekommendation 1.9

2.11

Robusta och effektiva katastrofinsatser kräver en välavvägd kombination av yrkespersonal och frivilliga. Budgetnedskärningar och minskningar av antalet yrkesbrandmän och hälso- och sjukvårdsanställda har redan lett till lägre effektivitet och långsammare insatser, vilket medför ytterligare kostnader, undergräver ändamålsenligheten hos unionens civilskyddsmekanism och äventyrar den allmänna säkerheten och tryggheten. Frivilliga måste ges en starkare roll, eftersom deras insatser är ett viktigt stöd och komplement till institutionella krishanteringsmekanismer, särskilt i samband med samtidiga, olikartade och alltmer komplexa utmaningar och hot.

Argument till stöd för rekommendation 1.10

2.12

EESK anser att ett integrerad hantering av kriser och katastrofer kräver en struktur som bygger på partnerskap, är effektivt samordnad och fyller en komplementär funktion med hänsyn till den mångfald av komplexa konsekvenser som kriser och katastrofer kan ge upphov till i samhället. Det civila samhällets roll bör befästas på ett övergripande sätt, särskilt för att öka förmågan att förmedla information som bidrar till allmänhetens riskmedvetenhet och civil beredskap. För att åstadkomma detta finns det ett stort behov av investeringar i det civila samhällets kapacitet. Ömsesidigt samarbete och samordning mellan berörda parter, kommuner, regioner och länder är avgörande för att kunna agera på lämpligt sätt, eftersom katastrofer inte stannar vid gränserna.

Argument till stöd för rekommendation 1.11

2.13

Kommittén betonar att upphandlingsförfaranden inte får bli en flaskhals i nödsituationer. Förenklade regler är avgörande för att garantera att kritiska varor och tjänster tillhandahålls vid rätt tidpunkt. Samtidigt är det mycket viktigt att säkerställa en rättvis och specifik tillgång för små och medelstora företag eftersom de ofta är de första leverantörerna på plats, har en fast förankring i lokalsamhällena och är avgörande för att bevara arbetstillfällen och påskynda återhämtningen. Om de deltar aktivt stärks både EU:s krishanteringsförmåga och den långsiktiga resiliensen i katastrofdrabbade regioner.

Argument till stöd för rekommendation 1.12

2.14

Effektiviteten hos unionens civilskyddsmekanism är enligt vår mening inte bara beroende av en snabb mobilisering av resurser, utan även av kvaliteten och jämförbarheten hos den information som medlemsstaterna tillhandahåller. För närvarande kan avsaknaden av en enhetlig rapporteringsstruktur leda till förseningar, inkonsekvenser och svårigheter med att sammanställa uppgifter i nödsituationer.

3. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER TILL KOMMISSIONENS LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG

Ändringsrekommendation 1 – artikel 2.1

kopplad till rekommendation 1.2

Kommissionens textförslag	EESK:s ändringsförslag
Denna förordning ska syfta till att säkerställa skydd av människor, miljö och egendom samt kulturarv mot alla typer av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, inbegripet allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.	Denna förordning ska syfta till att säkerställa skydd av liv och människor, miljö och egendom samt kulturarv mot alla typer av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, inbegripet allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Motivering

Förordningens tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta skydd av liv rent generellt, inklusive djur. Förslaget är mer specifikt när det gäller behovet av att även skydda djur, medan hänvisningen till miljön är mindre specifik.

Ändringsrekommendation 2 – artikel 4.2

kopplad till rekommendation 1.5

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

Stärka beredskapen på medlemsstats- och unionsnivå, inklusive på alla nivåer i samhället, för att hantera katastrofer, särskilt i) med stöd av ERCC och hubben, samt deras kommunikations- och informationsstrukturer för samordning och situationsmedvetenhet mellan medlemsstaternas myndigheter och befintliga EU-strukturer för krishantering, ii) genom att stödja utveckling och underhåll av effektiva system för tidig varning för att upptäcka och kommunicera överhängande hot om katastrofer, vilket möjliggör att åtgärder kan vidtas i tid för att förebygga eller mildra effekterna, iii) genom att utveckla och upprätthålla insatskapacitet, stärka dess interoperabilitet och beakta dess potentiella dubbla användningsområden vid kriser, iv) genom att främja integrering av katastrofriskförebyggande och katastrofriskberedskap i politiska beslut och finansiella ramar på nationell nivå och unionsnivå, i syfte att stärka den långsiktiga resiliensen, v) genom att underlätta beredskap och resiliens bland alla aktörer och intressenter, inklusive alla förvaltningsnivåer, civila och militära myndigheter, det civila samhället, den privata sektorn och aktörer med ansvar för viktiga samhällsfunktioner, i syfte att stärka befolkningens övergripande beredskap och samhällets resiliens.

Stärka beredskapen på lokal och regional nivå samt medlemsstats- och unionsnivå, inklusive på alla nivåer i samhället, för att hantera katastrofer, särskilt i) med stöd av ERCC och hubben, samt deras kommunikations- och informationsstrukturer för samordning och situationsmedvetenhet mellan medlemsstaternas myndigheter och befintliga EU-strukturer för krishantering, ii) genom att stödja utveckling och underhåll av effektiva system för tidig varning för att upptäcka och kommunicera överhängande hot om katastrofer, vilket möjliggör att åtgärder kan vidtas i tid för att förebygga eller mildra effekterna, iii) genom att utveckla och upprätthålla insatskapacitet, stärka dess interoperabilitet och beakta dess potentiella dubbla användningsområden vid kriser, iv) genom att främja integrering av katastrofriskförebyggande och katastrofriskberedskap i politiska beslut och finansiella ramar på nationell nivå och unionsnivå, i syfte att stärka den långsiktiga resiliensen på lokal, regional och nationell nivå samt unionsnivå , v) genom att underlätta beredskap och resiliens bland alla aktörer och intressenter, inklusive alla förvaltningsnivåer, civila och militära myndigheter, det civila samhället, den privata sektorn , allmänheten och aktörer med ansvar för viktiga samhällsfunktioner, i syfte att stärka befolkningens övergripande beredskap och samhällets resiliens.

f)	Öka medlemsstaternas och unionens insatser för beredskap och insatser vid hälsokriser genom

f)	Öka medlemsstaternas och unionens insatser för beredskap och insatser vid hälsokriser genom

i)	att stärka kapaciteten för förebyggande, beredskap och snabba insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, särskilt genom stöd till strategier och lösningar för hälsosäkerhet, förbättrad datainsamling, system för tidig varning och övervakning,

i)	att stärka kapaciteten för förebyggande, beredskap och snabba insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, särskilt genom stöd till strategier och lösningar för hälsosäkerhet, förbättrad datainsamling, system för tidig varning och övervakning,

ii)	att förbättra utbudet av medicinska motåtgärder genom att öka tillgängligheten för och tillgången till dem, särskilt genom kapacitetsreservationer, upphandling, lagring och utplacering, samt

ii)	att förbättra utbudet av medicinska motåtgärder genom att öka tillgängligheten för och tillgången till dem, särskilt genom kapacitetsreservationer, upphandling, lagring och utplacering, samt

iii)	samordningsåtgärder och förstärkning av kapacitetsuppbyggnaden.

iii)	samordnande åtgärder och förstärkning av kapacitetsuppbyggnaden.

Motivering

Många katastrofer hanteras till en början av lokala och regionala myndigheter, brandkår, civilskyddsenheter och räddningstjänst. Ett uttryckligt erkännande garanterar att förordningen återspeglar hur operativa insatser verkligen ser ut. Katastrofinsatser är som effektivast när alla förvaltningsnivåer – EU-nivån samt de nationella, regionala och lokala nivåerna – är samordnade. Omnämnandet av lokala och regionala nivåer klargör deras roll och främjar bättre integration inom ramen för unionens civilskyddsmekanism.

De övriga ändringarna föreslås ur redigeringssynpunkt.

Ändringsrekommendation 3 – artikel 2.7

kopplad till rekommendation 1.5

Kommissionens textförslag	EESK:s ändringsförslag
Vid tillämpning av åtgärder för förebyggande, beredskap och insatser enligt denna förordning, ska de särskilda behoven i isolerade regioner, yttersta randområden och andra regioner eller öar i unionen beaktas när det gäller förebyggande, beredskap och insatser.	Vid tillämpning av åtgärder för förebyggande, beredskap och insatser enligt denna förordning, ska de särskilda behoven i regioner som ligger nära krigsområden, isolerade regioner, yttersta randområden och andra regioner eller öar i unionen beaktas när det gäller förebyggande, beredskap och insatser.

Motivering

Genom att erkänna de särskilda behoven i regioner som ligger nära krigsområden skapas en ram för bättre integrering med den fleråriga budgetramen och sammanhållningspolitiken, samtidigt som man berör frågan om asymmetriska behov och riskers sannolikhet.

Ändringsrekommendation 4 – artikel 14

kopplad till rekommendation 1.10

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

d)	i linje med internationella åtaganden förbättra insamlingen och spridningen på nationell eller lämplig subnationell nivå av förlustdata i samband med katastrofer, bland annat genom bättre utnyttjande av rymddata.

d)	i linje med internationella åtaganden förbättra insamlingen och spridningen på nationell eller lämplig subnationell nivå av förlustdata i samband med katastrofer, bland annat genom bättre utnyttjande av rymddata, i samarbete med det civila samhället .

Motivering

Det organiserade civila samhället fyller en central funktion inom unionens civilskyddsmekanism, genom opinionsbildning, konfliktförebyggande och konfliktlösning, övervakning och rapportering, samt genom att främja social sammanhållning och inkludering. Detta bör tas upp i förslaget.

Ändringsrekommendation 5 – artikel 17

kopplad till rekommendation 1.10

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

Kommissionen ska bistå medlemsstaterna med att förbättra deras kapacitet att hantera risker genom att ge tillgång till verktyg såsom utbildnings- och övningsprogram, tekniskt och ekonomiskt bistånd, inbördes utvärderingar, utplacering av experter och EU:s civilskyddsteam som ger råd om förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder och annat tillhandahållande av expertis, lärande och kunskapsutbyte samt stöd till spridning av forsknings- och innovationsresultat i samband med katastrofriskhantering.

Kommissionen ska bistå medlemsstaterna och det civila samhället med att förbättra deras kapacitet att hantera risker genom att ge tillgång till verktyg såsom utbildnings- och övningsprogram, tekniskt och ekonomiskt bistånd, inbördes utvärderingar, utplacering av experter och EU:s civilskyddsteam som ger råd om förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder och annat tillhandahållande av expertis, lärande och kunskapsutbyte samt stöd till spridning av forsknings- och innovationsresultat i samband med katastrofriskhantering.

Motivering

Arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra aktörer i det civila samhället spelar en avgörande roll när det gäller katastrofberedskap och katastrofinsatser. Dessa aktörer är ofta verksamma på fältet, har direkt kontakt med berörda samhällen och besitter värdefull sakkunskap i fråga om riskmedvetenhet, förebyggande åtgärder och katastrofinsatser. Kommissionen kan stärka medlemsstaternas övergripande resiliens och säkerställa en mer övergripande och inkluderande strategi för riskhantering. Tillgången till verktyg såsom utbildning, övningar och program för kapacitetsuppbyggnad kommer att förbättra det civila samhällets förmåga att bidra effektivt till unionens civilskyddsmekanism, genom att komplettera de nationella myndigheternas insatser och främja samarbete och interoperabilitet mellan sektorer.

Ändringsrekommendation 6 – artikel 27.3

kopplad till rekommendation 1.12

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

Anmälan enligt punkterna 1 och 2 ska, när så är lämpligt, göras via Cecis. Kommissionen ska definiera komponenterna i Cecis samt organisationen av informationsutbytet via Cecis genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.2. Kommissionen ska, inom ramen för Cecis, säkerställa att det utarbetas ett standardiserat formulär för rapportering som ska användas av alla medlemsstater.

Motivering

Standardisering leder till färre missförstånd och förseningar till följd av skillnader i rapporteringsformat eller ofullständig information. Genom standardisering kan kommissionen och organ med koppling till unionens civilskyddsmekanism snabbt bedöma behoven och mobilisera lämpligt stöd. Användningen av en gemensam rapporteringsmall underlättar registreringen av uppgifter i Cecis och stöder interoperabilitet mellan de nationella systemen och övervakningen på EU-nivå.

Ändringsrekommendation 7 – artikel 9.2

Kommissionens textförslag

EESK:s ändringsförslag

För associeringsavtalen för deltagande enligt denna förordning gäller följande:

a)	De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som är associerat enligt denna förordning .

a)	De ska säkerställa en rättvis balans mellan bidrag från och förmåner till det tredjeland som är associerat.

b)	De ska fastställa villkoren för deltagande enligt denna förordning , inklusive beräkning av ekonomiska bidrag i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift samt dess allmänna administrativa kostnader.

b)	De ska fastställa villkoren för deltagande, inklusive beräkning av ekonomiska bidrag i form av ett driftsbidrag och en deltagaravgift samt dess allmänna administrativa kostnader.

c)	De ska inte ge någon befogenhet att fatta beslut enligt denna förordning .

c)	De ska inte ge någon befogenhet att fatta beslut.

d)	De ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

d)	De ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

e)	De ska, i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning.

e)	De ska, i förekommande fall, säkerställa skyddet av unionens intressen i fråga om säkerhet och allmän ordning.

Motivering

För att undvika upprepningar.

Bryssel den 3 december 2025.

Séamus BOLAND

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande