Föredragande:

Antje GERSTEIN

Rådgivare	Stephan TROMP (för föredraganden)
Beslut av plenarförsamlingen	27.2.2025
Rättslig grund	Artikel 52.2 i arbetsordningen
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	2.9.2025
Antagande vid plenarsessionen	18.9.2025
Plenarsession nr	599
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	132/1/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

E-handelsplattformar i tredjeländer, såsom Temu och Shein, har utökat sin närvaro på EU-marknaden i en aldrig tidigare skådad omfattning, vilket har gett upphov till betydande utmaningar i fråga om rättvis konkurrens, konsumentskydd och efterlevnad av regelverket. Mellan 2016 och 2022 ökade andelen EU-konsumenter som handlar från försäljare utanför EU med 36 %.

1.2

EU:s verktygslåda för säker och hållbar e-handel (1), som offentliggjordes i februari 2025, innehåller värdefulla förslag men saknar den skyndsamhet som krävs. Den bör genomföras så snart som möjligt för att skydda den inre marknaden. I nuläget behövs en samordnad strategi och en kraftfullare tillämpning av befintliga regler på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå. Harmoniserade åtgärder är avgörande för att hålla plattformar i tredjeländer ansvariga för illojal konkurrens, skatteundandragande och bristande efterlevnad av EU:s normer för produktsäkerhet, avfall, hållbarhet samt konsumenters och arbetstagares rättigheter.

1.3

EU:s tullreform (2) måste genomföras så snabbt som möjligt. Detta gäller särskilt den del som rör e-handel. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU:s medlemsstater att omedelbart ge kommissionen mandat att utveckla EU:s tulldatacentral.

1.4

Myndigheter har ofta svårt att tillämpa regler på aktörer utanför sin jurisdiktion och att identifiera ansvariga parter vid gränsöverskridande e-handel. Plattformar i tredjeländer måste därför utse en EU-baserad ansvarig ekonomisk aktör med full rättslig ansvarsskyldighet och betraktas som centrala aktörer i leveranskedjan. Nätverket för konsumentskyddssamarbete bör användas för detta ändamål.

1.5

Många plattformar utanför EU saknar transparens i sina leveranskedjor och när det gäller rättigheter för arbetstagare, arbetsvillkor och miljönormer. EU:s lagar om tillbörlig aktsamhet, såsom direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, syftar till att hantera dessa risker.

1.6

EESK efterlyser ett kraftfullare genomdrivande av konsumentskyddslagstiftningen och direktivet om prismärkning som reaktion på de upprepade överträdelserna från plattformar som Shein och Temu. Dessa plattformar struntar också i EU:s avfalls- och förpackningsregler och överför kostnaderna för avfallshantering på andra genom att inte utse behöriga ombud.

1.7

EESK föreslår åtgärder på kort, medellång och lång sikt som kommer att leda till rättvis konkurrens och därmed uppfylla kraven på en social marknadsekonomi i enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget (3).

2.   Allmänna kommentarer

2.1    Bakgrunden till EU:s regelverk och marknadssituationen

2.1.1

Enligt fördragen bygger Europeiska unionen på principerna om en social marknadsekonomi, vilket bland annat inbegriper hög konkurrenskraft för unionens företag (artikel 3.3 i EU-fördraget). En sådan konkurrenskraft kan endast uppnås om den bottnar i rättvisa regler och lika villkor med hänsyn till konkurrenter från länder utanför unionen.

2.1.2

E-handelsplattformar i tredjeländer, såsom Temu och Shein, har utökat sin närvaro på EU-marknaden i en aldrig tidigare skådad omfattning, vilket har gett upphov till betydande utmaningar när det gäller rättvis konkurrens, konsumentskydd och efterlevnad av regelverket. Mellan 2016 och 2022 ökade andelen EU-konsumenter som handlar från försäljare utanför EU med 36 % (4). Det handlar om en utmaning av aldrig tidigare skådat slag: varje dag skickas uppskattningsvis 400 000 paket från Shein och Temu enbart till Tyskland (5). Under 2024 kom 4,6 miljarder paket av lågt värde in i EU – vilket motsvarar 12 miljoner per dag – mer än tre gånger så många som under 2022. Över 91 % av paketen som värderades till mindre än 150 euro kom från Kina, där Temu och Shein (6) tillverkar och försänder de flesta av sina produkter (7).

2.1.3

EESK konstaterar att en stor andel av leveranserna från dessa plattformar är undervärderade eller odeklarerade, eller inte uppfyller EU:s normer (8).

2.1.4

Mot denna bakgrund konstaterar EESK att det finns en lucka i lagstiftningen och genomförandet och att det krävs brådskande åtgärder. EESK välkomnar kommissionens tillkännagivande nyligen (9) om att införa en avgift för pakethantering för paket från tredjeländer.

2.1.5

EU:s verktygslåda för säker och hållbar e-handel, som offentliggjordes i februari 2025, innehåller värdefulla förslag men saknar den skyndsamhet som krävs. I nuläget behövs en samordnad strategi och en kraftfullare tillämpning av befintliga regler på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå. Harmoniserade åtgärder är avgörande för att hålla plattformar i tredjeländer ansvariga för illojal konkurrens, skatteundandragande och bristande efterlevnad av EU:s normer för produktsäkerhet, avfall, hållbarhet samt konsumenters och arbetstagares rättigheter. Nationella motåtgärder som Tysklands handlingsplan för e-handel (10) eller Polens skrivelse till Shein (11) visar att medlemsstaterna redan vidtar åtgärder – men spridda insatser räcker inte.

2.1.6

Mot denna bakgrund uppmanas EU-institutionerna att vidta fler skyndsamma och beslutsamma åtgärder för att slå vakt om den inre marknadens integritet.

2.2    Regelarbitrage från plattformar i tredjeländer

2.2.1

Konsumenterna förlitar sig på att onlineplattformarna tillhandahåller säkra produkter som uppfyller kraven (12), men deras tillit är ofta ogrundad. a) Finsk Handel (Finlands handelsförbund) testade ett stort antal produkter under 2024, från hushållsapparater och köksartiklar till leksaker, kläder och kosmetika. Inga av de testade produkterna var helt förenliga med EU-lagstiftningen (13). b) I februari 2024 visade ett test som genomfördes av organisationen Toys Industries of Europe (TIE) att 18 av 19 leksaker som såldes av den kinesiska onlineplattformen Temu inte uppfyllde kraven i det europeiska leksaksdirektivet (14). c) Nätverket för konsumentskyddssamarbete har upptäckt flera metoder hos Temu som sannolikt strider mot EU:s konsumentskyddslagstiftning, bland annat falska rabatter, aggressiva försäljningsmetoder och manipulativa spelifieringsinslag. Plattformen skymmer också returvillkor, saknar transparens i fråga om recensioner och gör det svårt för konsumenterna att få tillgång till hjälp (15). d) I november 2022 tog Greenpeace upp farhågor kring farliga kemikalier i produkter från en icke-EU-baserad plattform. Tester av 47 produkter visade att 15 % överskred EU:s lagstadgade gränsvärden och 32 % innehöll potentiellt skadliga nivåer av kemikalier (16).

2.2.2

Enligt studier understöds dessa digitala plattformars inträde på den europeiska marknaden av kinesiska statliga subventioner (17), vilket gör det möjligt för dem att verka till betydligt lägre kostnader. Dessa fördelar, i kombination med svagare tillsyn, leder till regelarbitrage och snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad.

2.2.3

Revisioner visar på ett potentiellt missbruk av den enda kontaktpunkten för import (IOSS), inbegripet bedräglig användning av IOSS-nummer och strategier som undervärdering och uppdelning av försändelser för att undvika tullar (18). Bara i Nederländerna kom över 718 miljoner av mer än 1 miljard tulldeklarationer under 2023 från e-handel, en volym som vida översteg tullmyndigheternas kapacitet att kontrollera efterlevnaden (19). På grund av begränsade resurser kan endast en minimal procentandel av dessa försändelser kontrolleras, vilket leder till att aktörer baserade utanför EU underdeklarerar för att hålla sig under tullgränsen på 150 euro (20). Marknadskontrollen och tullens efterlevnadskontroller måste utökas och digitaliseras. EESK uppmanar EU att investera i digitala tullsystem och att utrusta de nationella myndigheterna så att de blir bättre på att upptäcka och förhindra bedrägerier (21). EU:s tullreform (22) måste därför genomföras så snabbt som möjligt. Detta gäller särskilt den del som rör e-handel. För att säkerställa en samordnad tullklarering av paket från tredjeländer som är avsedda för europeiska slutkonsumenter måste EU:s tulldatacentral utvecklas.

2.2.4

De nationella marknadskontrollmyndigheternas kapacitet att kontrollera efterlevnaden varierar avsevärt. EESK efterlyser samordning på EU-nivå och anser att det behövs finansiering för att täppa till luckorna i kontrollen av efterlevnaden. Myndigheter har ofta svårt att tillämpa regler på aktörer utanför sin jurisdiktion och att identifiera ansvariga parter vid gränsöverskridande e-handel (23) , (24). Plattformar i tredjeländer måste därför utse en EU-baserad ansvarig ekonomisk aktör med full rättslig ansvarsskyldighet och betraktas som centrala aktörer i leveranskedjan. Modellen med ”faktiska importörer” skulle säkerställa ansvarsskyldighet för alla importrelaterade skyldigheter.

2.2.5

Många plattformar utanför EU saknar transparens i sina leveranskedjor och när det gäller rättigheter för arbetstagare, arbetsvillkor och miljönormer. Undersökningar har avslöjat extrema arbetsvillkor, såsom 18-timmarsskift och avsaknad av anställningsavtal, särskilt i Kina, där merparten av produktionen sker (25). När det gäller plattformar som Shein är risken hög att de drar nytta av tvångsarbete och barnarbete (26), särskilt när det gäller bomull från Xinjiang, som står för 90 % av den kinesiska bomullsproduktionen (27). Algoritmdrivna anskaffningsmodeller undergräver ytterligare arbetstagarnas rättigheter och bidrar därmed till en återkomst av svältlöneliknade arbetsförhållanden. EU:s lagar om tillbörlig aktsamhet, såsom direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, syftar till att hantera dessa risker. Därtill producerar Kina över 26 miljoner ton textilavfall per år, varav merparten hamnar i deponier, vilket förvärrar miljökostnaden för det ultrasnabba modet (28).

2.2.6

EESK belyser dataskyddsrisker och användningen av manipulativ designtaktik (”mörka mönster”) på plattformar som Temu och Shein, såsom en falsk förespegling av att det är bråttom (29) och spelifiering (30) för att påverka konsumenternas beteende. Konsumenterna, särskilt de yngre, måste utbildas så att de kan känna igen de manipulativa försäljningsincitament som används av plattformar i tredjeländer. Dessa metoder kan strida mot rättsakten om digitala tjänster (31). De pågående klagomålen från den polska regeringen (32) och BEUC (33) understryker dessa farhågor. EESK stöder de pågående förfarandena när det gäller rättsakten om digitala tjänster och efterlyser bredare utredningar av högriskplattformar.

2.2.7

EESK efterlyser ett kraftfullare genomdrivande av konsumentskyddslagstiftningen och direktivet om prismärkning (34) som reaktion på de upprepade överträdelserna från plattformar som Shein och Temu. Myndigheterna och nätverket för konsumentskyddssamarbete har dokumenterat falska rabatter, aggressiva försäljningsmetoder, vilseledande säkerhetsinformation och farliga produkter. Dessa plattformar struntar i EU:s avfalls- och förpackningsregler och överför kostnaderna för avfallshantering på andra genom att inte utse behöriga ombud. Bristande insyn, otydliga returvillkor och falska recensioner missgynnar ytterligare konsumenterna – särskilt yngre, priskänsliga användare som är måltavlor för den manipulativa designen. EESK uppmanar starkt till samordnade verkställighetsåtgärder, digital övervakning och tydliga regler för ansvarsskyldighet för att täppa till dessa luckor i lagstiftningen.

3.   Särskilda politiska rekommendationer

EESK föreslår åtgärder på kort, medellång och lång sikt som kommer att leda till rättvis konkurrens och därmed uppfylla kraven på en social marknadsekonomi i enlighet med artikel 3.3 i EU-fördraget.

3.1    Åtgärder på kort sikt

3.1.1   Krav på att plattformar i tredjeländer utser en EU-baserad ansvarig ekonomisk aktör med full rättslig ansvarsskyldighet

Det ska vara obligatoriskt för alla plattformar i tredjeländer att ha en finansiellt och juridiskt ansvarig ekonomisk aktör i EU. Denna person eller enhet måste vara fullt ansvarig för att säkerställa produktöverensstämmelse, ta emot officiella dokument och uppfylla efterlevnadsåtgärder. Ett sådant krav täpper till luckor i efterlevnaden och säkerställer rättslig prövning i händelse av konsumentskador eller överträdelser av regelverket.

3.1.2   Avskaffa tullbefrielsen för varor under 150 euro för att förhindra systematiska underdeklarationer

Tröskelvärdet för tullbefrielse på 150 euro utnyttjas regelbundet genom en artificiell uppdelning av försändelser och undervärdering, vilket berövar EU offentliga intäkter och snedvrider den lojala konkurrensen. Om detta tröskelvärde avskaffades skulle ett viktigt incitament för bedrägerier förvinna och tullarna anpassas till de importerade varornas faktiska värde.

3.1.3   Genomdriva användningen av IOSS och bättre realtidsövervakning av tulldeklarationer

Systemet med en enda kontaktpunkt för import (IOSS) effektiviserar uppbörden av mervärdesskatt för import av varor av lågt värde, men dess frivilliga karaktär och risken för missbruk måste hanteras. Den strategi som Ekofinrådet (35) nyligen enades om för att uppmuntra användningen av IOSS för alla plattformar i tredjeländer, i kombination med förbättrad verifiering och datadelning i realtid mellan tull- och skattemyndigheter, har potential att täppa till betydande luckor i efterlevnaden, samtidigt som ett obligatoriskt IOSS-inslag fortfarande är svårt på grund av verkställighetssvårigheter och behovet av ett harmoniserat system för sanktioner och påföljder. Även mot denna bakgrund uppmanar EESK EU:s medlemsstater att omedelbart ge kommissionen mandat att utveckla tulldatacentralen.

3.1.4    Genomdriva upphovsrättsligt skydd och lagföring av storskalig plagiarism

Det finns trovärdiga bevis för att plattformar i tredjeländer gör sig skyldiga till omfattande intrång i immateriella rättigheter, särskilt inom mode- och designsektorn (36). EU:s myndigheter bör samarbeta med rättighetsinnehavare för att snabbt utreda och bestraffa överträdelser och säkerställa ett rättvist skydd för europeiska upphovspersoner och små och medelstora företag. EESK förespråkar starkare mekanismer för att säkerställa skyddet för immateriella rättigheter.

3.1.5   Gå vidare med formella klagomål avseende konkurrensbegränsande metoder såsom prisbindning

Det finns belägg för att vissa plattformar tillämpar avtalsmässiga eller algoritmiska begränsningar av säljarnas möjlighet att fritt fastställa priser, vilket strider mot EU:s konkurrenslagstiftning. EESK stöder utarbetandet och inlämnandet av formella klagomål till konkurrensmyndigheterna för att stoppa sådant orättvist och konkurrensbegränsande beteende.

3.2    Åtgärder på medellång sikt

3.2.1   Genomföra modellen med faktiska importörer i hela EU

Strategin med faktiska importörer (37) innebär att ansvaret flyttas från konsumenterna till plattformarna, vilket säkerställer att den enhet som släpper ut produkten på EU-marknaden är ansvarig för alla tull- och skatteskyldigheter. Denna modell stärker den rättsliga verkställbarheten och förenklar förfarandena för både lagstiftare och konsumenter.

3.2.2   Arbeta för en faktisk obligatorisk IOSS-registrering för plattformar i tredjeländer

Plattformar som underlättar försäljning mellan företag och konsumenter till EU bör systematiskt bli momsskyldiga vid import för att de ska registrera sig vid IOSS och deklarera mervärdesskatt på ett transparent sätt. Detta stärker den skattemässiga rättvisan, minskar risken för bedrägerier och förbättrar uppgifternas exakthet med avseende på skatteuppbörd och skatteindrivning.

3.2.3   Samordna moms- och tullrevisioner och möjliggör gränsöverskridande utredningar

Samordningen mellan skatte- och tullmyndigheter måste stärkas för att bekämpa gränsöverskridande bedrägerier. Tröskelvärdet på 150 euro härrör från både tull- och mervärdesskattelagstiftningen, vilket skapar kryphål. Kommissionens förslag från 2023 om att avskaffa tröskelvärdet för mervärdesskatt och tillämpa regeln om en faktisk leverantör på all import skulle förbättra efterlevnaden och minska de administrativa bördorna. Ett samordnat genomförande är avgörande för att täppa till luckor och säkerställa en enhetlig kontroll av efterlevnaden i alla medlemsstater (38).

3.2.4   Utöka personalen och de digitala verktygen inom tull- och marknadskontroller

Myndigheterna för tull- och marknadskontroll behöver betydande kapacitetsuppbyggnad för att kunna hantera e-handelsimportens ökande volym och komplexitet. Investeringar i personal, utbildning och övervakningssystem som stöds av artificiell intelligens är nödvändiga.

3.3    Åtgärder på lång sikt

3.3.1   Avsevärt påskynda reformen av EU:s tullkodex

Den planerade tidsramen för genomförande av e-handelsdelen av EU:s tullkodex fram till 2028 är alltför långsam för att hålla jämna steg med den nuvarande utvecklingen inom den globala e-handeln. Reformen måste tidigareläggas och omfatta mekanismer för att spåra, följa och verifiera paket från plattformar i tredjeländer, bland annat genom förbättrad datainsamling och gränsöverskridande digital infrastruktur.

3.3.2   Utveckla ett enhetligt digitalt system för övervakning av tullar och efterlevnad

EU behöver en harmoniserad digital plattform som integrerar tull-, skatte- och produktsäkerhetsdata för att säkerställa en konsekvent övervakning av importerade varor. Ett sådant system bör möjliggöra riskprofilering i realtid och effektivisera verkställighetsåtgärder i alla medlemsstater.

3.3.3   Harmonisera ansvarsskyldighetsreglerna för plattformar i hela EU för att säkerställa en enhetlig tillämpning

Splittringen när det gäller nationella lagar om plattformars ansvarsskyldighet försvårar verkställandet och skapar osäkerhet om rättsläget. EU bör anta ett harmoniserat regelverk som klargör ansvaret för plattformar i tredjeländer när det gäller konsumentskydd, produktsäkerhet och skatteskyldigheter, för att säkerställa förutsägbarhet och rättvisa för alla marknadsaktörer. Långsiktiga strukturreformer, inbegripet ett påskyndat genomförande av EU:s reviderade tullkodex, behövs för att hantera den internationella e-handelns ökande omfattning och komplexitet.

---

(1)   COM(2025) 37 final.

(2)   COM(2023) 257 final.

(3)   Fördraget om Europeiska unionen.

(4)   Study for further evaluation of the geo-blocking regulation”, Europeiska kommissionen, juli 2024.

(5)  K Zheng, S., ” Industry Insights: Decoding Shein and Temu ”, Coresight Research, 2024.

(6)   Shein, The Guardian, april 2025.

(7)  Europeiska kommissionens pressmeddelande om e-handelsimport, 2025.

(8)  Europeiska kommissionen rapporterade i resultaten från EU:s Safety Gate 2023 att 3 412 farliga produkter rapporterats till EU Safety Gate under 2023, vilket är en ökning med 60 %. Kina står för 37 % av de farliga produkter som rapporterats.

(9)   Kommentarer av kommissionsledamot Maroš Šefčovič vid ett sammanträde i Europaparlamentets IMCO-utskott, 20 maj 2025.

(10)  Tysklands federala regerings handlingsplan för e-handel, januari 2025.

(11)   Skrivelse från Polens regering till Shein 27 maj 2024.

(12)  En enkät utförd av de tyska konsumentskyddsorganisationernas sammanslutning (VZBV), som offentliggjordes den 28 november 2024, visade att 93 % av konsumenterna förväntar sig att plattformarna ska säkerställa efterlevnad, men i praktiken medför många produkter hälso- och säkerhetsrisker eller rättsliga risker.

(13)  Kallio, I., Kurjenoja, J., ” Competitive advantage of Asian e-commerce – Test purchases from the Temu.com marketplace ”, 17 september 2024.

(14)   TIE test on Temu, 20 februari 2024.

(15)   Europeiska kommissionen – pressmeddelande om Temu, 8 november 2024.

(16)  Greenpeace, ” Taking the Shine off Shein ”, 13 november 2022.

(17)  Sarek, L.: ” Party-state Support for Chinese E-commerce Export Development ”, 2024.

(18)  HDE och ibi research – ” Drittstaatenhändler und ihr Einflusse auf den deutschen Handel ” [Detaljhandlare från tredje land och deras inflytande på den tyska handeln], september 2024.

(19)  Douane: ” Stand van de Uitvoering ” [Rapport om efterlevnad], 2024.

(20)  HDE och ibi research – ” Drittstaatenhändler und ihr Einflusse auf den deutschen Handel ” [Detaljhandlare från tredje land och deras inflytande på den tyska handeln], september 2024.

(21)   COM(2025) 37 final.

(22)   COM(2023) 257 final.

(23)  Kallio, I., Kurjenoja, J., ” Competitive advantage of Asian e-commerce – Test purchases from the Temu.com marketplace ”, 17 september 2024.

(24)  Douane: ” Stand van de Uitvoering ” [Rapport om efterlevnad], 2024.

(25)  Issue Brief: ” Shein, Temu and Chinese e-Commerce: Data Risks, Sourcing violations and Trade Loopholes ”, 14 april 2023.

(26)   ILO: Forced Labour Observatory.

(27)  Uyghur Human Rights Project: ” Shein, Temu’s Forced Labor Risks Detailed in Congressional Report ”, 23 juni 2023.

(28)  The Economic Times: ” China's landfills brim with textile waste ”, 10 juli 2024.

(29)  Handelsverband – Pressmeddelande: ” Beschwerde wegen festgestellter Verstösse gegen das Bundesgesetz gegen unlauteren Wettbewerb (UWG) durch den Online-Marktplatz von Temu ” [Klagomål mot näthandelsplatsen Temu för överträdelser av den tyska lagen om illojal konkurrens], 4 september 2024.

(30)  HDE och ibi research – ” Drittstaatenhändler und ihr Einflusse auf den deutschen Handel ” [Detaljhandlare från tredje land och deras inflytande på den tyska handeln], september 2024.

(31)   EUT L 277, 27.10.2022, s. 1.

(32)   Skrivelse från Polens regering till Temu och Shein, 27 maj 2024.

(33)  BEUC: ” Taming Temu: Why the fast-growing online marketplace fails to comply with the EU Digital Services Act ”, 16 maj 2024.

(34)   EGT L 80, 18.3.1998, s. 27.

(35)  Europeiska unionens råd, pressmeddelande, 27 juni 2025.

(36)  Issue Brief: ” Shein, Temu and Chinese e-Commerce: Data Risks, Sourcing violations and Trade Loopholes ”, 14 april 2023.

(37)  Den ”faktiska importören” är en föreslagen rättslig konstruktion där de digitala plattformar som underlättar försäljning av varor från länder utanför EU till konsumenter i EU utses till ansvariga importörer ur tull- och skattesynpunkt. Detta innebär att plattformen – inte slutkonsumenten – är juridiskt ansvarig för att se till att alla importrelaterade skyldigheter (t.ex. moms, tullar, produktöverensstämmelse) är uppfyllda. Syftet med modellen är att täppa till luckor i efterlevnaden och överföra ansvaret på den part som kontrollerar transaktionsinfrastrukturen.

(38)   COM(2023) 262 final.