Föredragande : Matteo Luigi BIANCHI (IT–ECR), ledamot, kommunstyrelsen, Morazzone (provinsen Varese)

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledning

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) anser att det nuvarande komplexa geopolitiska läget gör det allt viktigare för EU att ha starka förbindelser med partner som delar våra värden och demokratiska principer.

2.

ReK hoppas att EU kommer att samarbeta närmare med europeiska länder som inte är EU-medlemsstater, och betonar i detta sammanhang att Schweiz är en viktig partner mot bakgrund av vårt samarbete med landet sedan flera årtionden tillbaka, våra språkliga och kulturella band, vikten av vårt ekonomiska utbyte och flödet av arbetstagare mellan Schweiz och framför allt dess grannländer.

3.

EU och Schweiz är nära bundsförvanter och har gemensamma principer och värden i fråga om bl.a. demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter, social jämlikhet samt social och miljömässig hållbarhet. Dessutom är EU och Schweiz viktiga ekonomiska partner med ett intresse för gemensamt ekonomiskt välstånd, och står enade i strävan att ta itu med gemensamma globala utmaningar.

Bakgrund

4.

Kommittén erinrar om att Schweiz är medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) och ingår i Schengenområdet sedan den 12 december 2008. År 2023 var EU Schweiz största handelspartner och stod för 59 % av Schweiz handelsvolym. Schweiz var i sin tur EU:s fjärde största handelspartner (6 %).

5.

Statistiken över människors rörlighet är mycket värd att notera: omkring 1,4 miljoner EU-medborgare bor i Schweiz, vilket motsvarar omkring 16 % av landets befolkning, och omkring 400 000 schweiziska medborgare bor i EU. Varje dag passerar omkring 340 000 EU-medborgare gränsen till Schweiz för att arbeta där (1).

6.

För att reglera dessa viktiga politiska, sociala och ekonomiska förbindelser har EU och Schweiz ingått mer än 120 bilaterala avtal de senaste 50 åren, vilket är det högsta antalet avtal som EU har ingått med något tredjeland. Dessa bilaterala avtal handlar i synnerhet om fri rörlighet för personer, ömsesidigt erkännande av regler om produktstandarder, liberalisering av marknaderna för offentlig upphandling, fri tillgång för schweiziska flygbolag till EU:s avreglerade marknad för civil luftfart, fria väg- och järnvägstransporter av passagerare och varor, forskning, inre säkerhet, asyl, politiskt samarbete och samarbete på områdena innovation, kultur, utbildning, bedrägeribekämpning, handel med bearbetade jordbruksprodukter samt harmoniserad insamling av statistiska uppgifter.

7.

ReK noterar att kommissionen och Schweiz den 20 december 2024, efter mer än 200 förhandlingsomgångar, slutförde förhandlingarna om ett nytt omfattande paket med avtal som inbegriper dels en uppdatering av de fem redan befintliga avtal som ger Schweiz tillträde till den inre marknaden (om luft- och landtransporter, fri rörlighet för personer, bedömning av överensstämmelse och handel med jordbruksprodukter samt bestämmelser om tvistlösning och statligt stöd), dels nya avtal som kommer att göra det möjligt för Schweiz att delta i Europeiska rymdorganisationen och program som tredjeländer kan ansluta sig till (bl.a. Horisont Europa och Erasmus+) samt i EU:s inre elmarknad (2).

8.

ReK betonar att Schweiz ska bidra till EU:s sammanhållning med 375 miljoner euro per år från ratificeringen fram till 2036, samt med 140 miljoner euro per år sedan 2024, för att stödja projekt med inriktning på att utveckla och minska de ekonomiska skillnaderna i regioner i länder som gått med i EU sedan 2004, vilket skapar möjligheter för EU:s lokala och regionala myndigheter på områden såsom grön omställning, yrkesutbildning och innovation.

9.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt gränsöverskridande och flerspråkiga regioner där det bor stora nationella eller etniska minoriteter. Deltagandet av mindre utvecklade regioner i gränsöverskridande program och gemensamma initiativ med schweiziska kantoner kan bidra till att minska de regionala skillnaderna och främja den sociala och ekonomiska sammanhållningen.

Betydelsen av förbindelserna mellan EU och Schweiz för EU:s lokala och regionala myndigheter

10.

Kommittén erinrar om de nära ekonomiska, sociala och kulturella band som finns mellan europeiska regioner och schweiziska kantoner. Dessa band har i flera fall befästs inom ramen för institutionaliserade samarbetsorgan, såsom Arge-Alp (3), Eusalp (4), Internationella Bodensjön-konferensen, samarbetsorganet Regio Insubrica, de institutionella strukturerna i Oberrheinregionen (som omfattar tre länder), och flera europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) som inrättats i olika områden (5) för att ta itu med gemensamma problem och utmaningar.

11.

ReK påpekar att det finns många ämnesområden av intresse för samhällen i gränsöverskridande områden och att Schweiz, när det gäller europeiskt territoriellt samarbete som finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), deltar i tio Interregprogram med egna medel.

12.

De olika områdena av gemensamt intresse omfattar även gränsöverskridande offentliga tjänster som dagligen underlättar rörligheten för medborgarna, däribland studerande och ett stort antal arbetstagare (6).

13.

Kommittén påminner om att det behövs ett allt effektivare samarbete mellan lokala och regionala myndigheter i EU och schweiziska kantoner för att skydda och bevara den biologiska mångfalden i sjöar som är belägna i gränsområden och därmed är av gemensamt intresse och förvaltas gemensamt.

14.

I gränsregioner är samarbete mellan EU:s lokala myndigheter och schweiziska kantoner av avgörande betydelse för att skyddet av den biologiska mångfalden ska omfatta stora djurarter och bidra till ekologisk konnektivitet. Kommittén understryker att bevarandet av den biologiska mångfalden och den naturliga balansen bör stödjas genom effektiva strategier för samexistens som tar hänsyn till den allmänna säkerheten.

15.

ReK påpekar att man behöver undanröja rättsliga och administrativa hinder som begränsar det gränsöverskridande samarbetet mellan samhällets hjälporgan (7) och att gränsområden ofta drabbas av oförutsägbara och extrema klimathändelser som orsakar skador och problem för lokalbefolkningen.

16.

ReK erinrar om de initiativ som tagits i olika europeiska regioner och som visar att det finns ett behov av att stärka de lokala och regionala förbindelserna med Schweiz (8).

Förstärkning av den lokala och regionala dimensionen i förbindelserna mellan EU och Schweiz

17.

Kommittén välkomnar det samförstånd som nåddes mellan Europeiska kommissionen och det schweiziska förbundsrådet om avtalspaketet i december 2024. Detta paket innebär en viktig möjlighet att inte bara främja det bilaterala samarbetet och anpassa det till ett nytt och komplext internationellt sammanhang, utan också att undvika negativa konsekvenser för handeln och det ekonomiska utbytet på viktiga områden, t.ex. inom läkemedelsindustrin, den biomedicinska industrin och metallindustrin.

18.

Kommittén konstaterar också att avtalspaketet innebär en möjlighet till en långsiktig konsolidering av förbindelserna mellan EU och Schweiz, och att det i detta sammanhang kan utgöra en stabil rättslig ram för gränsöverskridande samarbete mellan EU:s regioner och kommuner och schweiziska kantoner och kommuner. I samband med detta bör det beaktas att bilaterala avtal måste vidareutvecklas dynamiskt och säkras rättsligt på lång sikt för att de ska vara fullt ut verkningsfulla.

19.

Förbindelserna mellan EU och Schweiz kan stabiliseras, fördjupas och vidareutvecklas genom ett nedifrån och upp-samarbete som börjar i lokalsamhället.

20.

Schweiz federala struktur, med 26 kantoner som har omfattande befogenheter på områdena beskattning, utbildning, energi och gränsöverskridande samarbete, innebär tillsammans med EU:s system för flernivåstyre att EU:s lokala och regionala myndigheter och de schweiziska kantonerna är naturliga samtalspartner. Kantonerna deltar aktivt i internationella förhandlingar när deras intressen berörs, såsom framgick av förhandlingsprocessen om 2024 års avtalspaket. På samma sätt spelar EU:s lokala och regionala myndigheter, som företräds av ReK, en nyckelroll i genomförandet av stora delar av EU:s politik – inte minst i gränsregioner där samarbetet med Schweiz är särskilt omfattande.

21.

ReK kan i samarbete med kantonerna bidra till att stärka det gränsöverskridande samarbetet inom Schengenområdet genom att främja en resilient och framtidsinriktad politik, som de lokala och regionala myndigheterna spelar en viktig roll för att genomföra genom gemensamma initiativ på områden såsom säkerhet, rörlighet, regional utveckling, migrationshantering och integration av lagliga migranter.

22.

Kommittén efterlyser ett strukturerat samarbete mellan ReK och de schweiziska kantonregeringarnas församling, vilket skulle göra det möjligt att beakta det subnationella perspektivet vid genomförandet och övervakningen av bilaterala avtal, med särskild tonvikt på det nya avtalspaket som ingicks i december 2024. I detta sammanhang kan lokala och regionala myndigheter spela en nyckelroll för att se till att avtalen leder till konkreta fördelar för regioner och lokalsamhällen.

23.

ReK hoppas att EU:s lokala och regionala myndigheter, tillsammans med kantonerna, kommer att kunna bidra aktivt till den politiska, ekonomiska och sociala dialogen tack vare sina djupgående kunskaper om de gränsöverskridande regionernas problem och potential och därigenom stärka den territoriella sammanhållningen, med respekt för den schweiziska suveräniteten, samt minska klyftorna, stödja regionernas socioekonomiska utveckling, garantera högsta möjliga nivå av konsument- och miljöskydd samt främja rättvis konkurrens, hållbar utveckling, social trygghet, ekonomiska framsteg och rättvisa.

24.

Det är viktigt att beakta de lokala och regionala myndigheternas perspektiv i förbindelserna mellan EU och Schweiz för att se till att politiken tillgodoser de verkliga behoven och säkerställa att lokala och regionala särdrag vederbörligen beaktas, så att politiken bidrar till en mer inkluderande strategi med ett större inslag av medborgardeltagande i förbindelserna mellan EU och Schweiz.

25.

Främjandet av den lokala och regionala dimensionen i förbindelserna mellan EU och Schweiz förutsätter också ett erkännande av de lokala och regionala förvaltningsnivåernas bidrag och roll från både EU:s och Schweiz sida, och att en strategi för aktiv subsidiaritet antas inom ramen för de bilaterala förbindelserna.

Främjandet av ett meningsfullt deltagande av lokala och regionala myndigheter i förbindelserna mellan EU och Schweiz: tematiska aspekter

26.

ReK anser att den fria rörligheten för personer, den gränsöverskridande arbetsmarknaden, transporter och rörlighet, innovation och forskning, livsmedelstrygghet, civilskydd, förebyggande av hälsokriser, säkerhet och regional utveckling är prioriterade politikområden för lokala och regionala myndigheter när det gäller samarbetet mellan EU och Schweiz.

27.

Det integrerade europeiska elnätet är en milstolpe i det gränsöverskridande energisamarbetet, och Schweiz är med sina mer än 40 gränsöverskridande kraftledningar tätt anslutet till grannländernas elnät. Ett intensifierat samarbete på energiområdet kan främja nätstabiliteten, försörjningstryggheten, förebyggandet av kriser och elhandeln. Det kan också gynna alternativa källor såsom vätgas och förnybara gaser och därigenom bidra till EU:s mål om att uppnå nettonollutsläpp senast 2050 och fasa ut fossila bränslen ur elsystemet. Det kan också säkerställa större stabilitet i elnätet, ökad försörjningstrygghet för båda parter och mer ändamålsenliga handelsvillkor. Det bör i detta sammanhang betonas att säkerställandet av en trygg energiförsörjning har ett eget och centralt mervärde i samband med denna överenskommelse.

28.

ReK anser att EU-program som stöder gränsöverskridande samarbete med Schweiz, såsom Interreg, bör bibehållas och stärkas i nästa fleråriga budgetram och att tillgången till dessa program bör underlättas genom en minskad administrativ börda och stöd till småskaliga projekt.

29.

Det nya avtalspaketet undanröjer hinder såväl för gränsöverskridande ekonomiskt och handelsrelaterat samarbete som för samarbete inom tjänstesektorn, och gynnar därmed företag och arbetstagare på båda sidor. ReK anser i detta sammanhang att EU:s regler för den inre marknaden bör utgöra en gemensam referensram för det ekonomiska samarbetet, och att hindren för företag och arbetstagare som är hemmahörande i EU men bedriver verksamhet eller arbetar i Schweiz bör undanröjas.

30.

Kommittén betonar vikten av att underlätta företagares gränsöverskridande rörlighet genom att förenkla och harmonisera skatte- och handelsreglerna och ta itu med bank- och försäkringsrelaterade hinder, och vi hoppas att företagen kommer att få hjälp med att utforma program för trygghetsförmåner på företagsnivå som kan bidra till att locka högkvalificerade arbetstagare.

31.

ReK noterar det utmärkta samarbetet mellan forskningsinstitut och universitet, särskilt på region- och kantonnivå, och anser att ett sådant samarbete är viktigt för att stärka EU:s konkurrenskraft och innovationsförmåga mot bakgrund av den ökade globala konkurrensen. Vi välkomnar därför att Schweiz återigen kan delta fullt ut i EU:s ramprogram för forskning Horisont Europa och i Erasmus+.

32.

Kommittén uppmanar Schweiz att överväga att delta i EU:s civilskyddsmekanism, i enlighet med de regler som fastställts för tredjeländer, med tanke på den ökande betydelsen av gränsöverskridande samarbete på civilskyddsområdet. Vi föreslår i detta sammanhang att gemensamt undersöka alternativ för ett eventuellt deltagande i EU:s civilskyddsmekanism.

33.

Samarbete mellan lokala, regionala och kantonala myndigheter kan bidra till att ta itu med de hinder som uppstår till följd av förekomsten av olika styrnings-, förvaltnings- och fondförvaltningsstrukturer och bidra till utvecklingen av innovativa lösningar. Till exempel skulle inrättandet av gränsöverskridande ”tekniska rådgivande grupper” kunna främjas som funktionella och strategiska strukturer för att ta itu med gemensamma utmaningar i samband med planering och programplanering av åtgärder och insatser – avseende bl.a. infrastruktur – i gränsområden, inte minst för att utveckla särskilda färdigheter relaterade till att bedriva verksamhet i en komplex kontext där ett lapptäcke av bestämmelser och befogenheter är tillämpligt för de involverade enheterna.

34.

ReK noterar det schweiziska exempel som går ut på att i regioner med flerspråkig befolkning främja institutionell flerspråkighet, särskilt inom offentliga tjänster, utbildning och yrkesutbildning, för att säkerställa tillgänglighet och lika möjligheter för alla medborgare.

Främjandet av ett meningsfullt deltagande av lokala och regionala myndigheter i förbindelserna mellan EU och Schweiz: institutionella aspekter

35.

Kommittén anser att EU:s system för flernivåstyre, subsidiaritetsprincipen och den schweiziska federala strukturen med kantoner som har omfattande befogenheter på områden som beskattning, utbildning, energi och gränsöverskridande samarbete, gör dialogen mellan de lokala och regionala myndigheterna och de schweiziska kantonerna till ett naturligt och konstruktivt inslag.

36.

ReK konstaterar att det, trots de många områdena av gemensamt intresse, för närvarande inte finns någon form av formellt samarbete mellan Europeiska regionkommittén och Schweiz. Kommittén erinrar därför om behovet av att främja konkreta former av samarbete mellan företrädare för ReK och de schweiziska lokala och regionala myndigheterna för att underlätta dialogen om frågor av gemensamt intresse, särskilt när det gäller gränsöverskridande samarbete.

37.

ReK och EU:s regionala och lokala myndigheter kan bidra till att medborgarna får korrekt information om de fördelar som ett starkare samarbete mellan EU och Schweiz kan innebära, och i framtiden även bidra till en effektivare tillämpning av de avtal som för närvarande diskuteras.

38.

När avtalspaketet trätt i kraft bör ReK involveras i dess utvärderings- och genomförandemekanismer, och instrument såsom hearingar, arbetsgrupper och tematiska dialoger för att samla in synpunkter från lokala, regionala och kantonala myndigheter bör institutionaliseras.

39.

Vi betonar vikten av samarbete mellan politiska församlingar och anser att ReK bör bjudas in som observatör vid de interparlamentariska sammanträdena mellan EU och Schweiz samt involveras i den parlamentariska partnerskapskommitté som ska inrättas av Europaparlamentet för genomförandet och övervakningen av avtalen.

---

(1)   ” The European Union and Switzerland ”, EEAS.

(2)  Ett avtal om Schweiz deltagande i EU:s program ingicks den 2 april 2025 och ingår i det avtalspaket som förhandlades fram i december 2024. Kommissionen kommer därför att föreslå rådsbeslut som ger befogenhet att underteckna dessa avtal och slutföra paketet, inklusive det avtal om EU:s program som offentliggjordes den 9 april 2025.

(3)  Bildades 1972 och är en ”arbetsgemenskap” med 10 regioner, provinser, kantoner och förbundsländer i Österrike, Tyskland, Italien och Schweiz.

(4)   ” An EU Strategy for the Alpine Region ”, Inforegio.

(5)  Schweiz deltar i tre europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS): Interregional Alliance for the Rhine-Alpine Corridor EGTC, Eucor – The European Campus och Wissenschaftsverbund Vierländerregion Bodensee.

(6)   CDR-2615-2020.

(7)   CDR-1609-2024.

(8)  Ett exempel är det organ för förbindelserna med Schweiz som inrättats av regionfullmäktige i Lombardiet i Italien.