Överklagande ingett den 14 augusti 2025 av ABLV Bank AS, i likvidation, av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 4 juni 2025 i mål T-100/23, ABLV Bank mot ECB

(Mål C-550/25 P)

(C/2025/6296)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: ABLV Bank AS, i likvidation (ombud: O. Behrends, Rechtsanwalt)

Övrig part i målet: Europeiska centralbanken

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	upphäva den överklagade domen,

—	med stöd av artikel 263 FEUF ogiltigförklara ECBs beslut LS/CL/2022/261 av den 8 december 2022 att avslå sökandens ansökan om tillgång till vissa handlingar,

—	förplikta ECB att ersätta klagandens rättegångskostnader, inklusive för detta överklagandeförfarande, och

—	för det fall domstolen inte kan avgöra målet i sak, återförvisa det till tribunalen.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande åberopar klaganden tolv grunder.

Första grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning då den tillät ECB att ensidigt göra en förnyad tolkning och begränsa omfattningen av en ansökan om tillgång till handlingar på ett sätt som strider mot den uttryckliga lydelsen i ansökan.

Andra grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning (eller för det fall det ska anses röra sig om ett fastställande av de faktiska omständigheterna, missuppfattade tribunalen uppenbart dem) genom att slå fast att den förteckning över handlingar som ECB lämnade till klaganden var fullständig. Tribunalen missuppfattade vidare uppenbart bevisningen, underlät att pröva klagandens grund och lämnade en otillräcklig motivering av varför den ansåg att bilaga C.2 till repliken saknade relevans.

Tredje grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och lämnade en otillräcklig motivering då den slog fast att delar av klagandens ansökan om tillgång till handlingar inte var tillräckligt utförliga i den mening som avses i artikel 6.1 i Europeiska centralbankens beslut 2004/258/EG av den 4 mars 2004 om allmänhetens tillgång till Europeiska centralbankens handlingar. (1)

Fjärde grunden: tribunalen underlät att pröva klagandens grund att ECB inte har rätt att ensidigt besluta att lägga en ansökan om tillgång till handlingar åt sidan medan den ber om förtydliganden från en sökande. Tribunalen gjorde vidare en felaktig rättstillämpning när den slog fast att ECB bistått klaganden enligt artikel 6.2 i beslut 2004/258.

Femte grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning då den godtog att ECB hänvisade klaganden till Financial Crimes Enforcement Networks (FinCEN) webbsida, i strid med artikel 9.2 i beslut 2004/258.

Sjätte grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att ECB inte åsidosatte sin skyldighet att motivera sitt beslut att inte lämna ut handlingarna nr 3, 4 och 9.

Sjunde grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att ECB får åberopa artikel 27.1 i förordning nr 1024/2013 (2) och artikel 53.1 i direktiv 2013/36 (3) såvitt avser skyldigheten att iaktta tystnadsplikt. Tribunalen gjorde även en felaktig rättstillämpning när den tillerkände ECB ett stort utrymme för skönsmässig bedömning enligt Baumesister-testet. (4)

Åttonde grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att handlingarna nr 3, 4 och 9 är konfidentiella enligt Baumesister-testet.

Nionde grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att ECB inte var skyldig, i strid med artikel 4.4 i beslut 2004/258, att samråda med tredje part i fråga om huruvida den kunde lämna ut handlingarna nr 3, 4, 7, 8 och 9.

Tionde grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att ECB inte åsidosatte sin motiveringsskyldighet avseende sitt beslut att neka tillgång till handlingarna nr 5, 6, 7 och 8.

Elfte grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att ECB med fog hade åberopat artikel 4.3 i beslut 2004/258 för att motivera sitt beslut att neka tillgång till handlingarna nr 5, 6, 7 och 8. Tribunalen gjorde även en felaktig rättstillämpning genom att inte kräva att ECB skulle göra skillnad mellan förberedande handlingar med koppling till pågående beslutsförfaranden och handlingar som inte längre har bäring på aktuella och pågående ämnen.

Tolfte grunden: tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att ECB inte underlåtit att ge klaganden tillgång till ärendeakten. Tribunalen gör därmed en felaktig tolkning av artikel 41 och artikel 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och i synnerhet av artikel 41.2 b i stadgan.

(1) EUT L 80, 2004, s. 42.

(2) Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 2013, s. 63).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 2013, s. 338).

(4) Dom av den 19 juni 2018, Baumeister (C-15/16, EU:C:2018:464).