Talan väckt den 4 augusti 2025 – Mayaleh mot rådet

(Mål T-551/25)

(C/2025/5358)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Adib Mayaleh (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna A. Vey och V. Bavay

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	slå fast att förevarande talan kan tas upp till prövning och är välgrundad i sin helhet och att talan ska bifallas på samtliga grunder,

—

i enlighet med artikel 277 FEUF fastställa att artikel 28.2 c i beslut 2013/255/Gusp, i dess lydelse enligt beslut 2025/1096 (1), är rättsstridig, eftersom den är oförenlig med legalitetsprincipen, principen om personligt ansvar och proportionalitetsprincipen, samt med artiklarna 41 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

—	fastställa att de angripna rättsakterna kan ogiltigförklaras delvis,

—	ogiltigförklara rådets beslut (Gusp) 2025/1096 av den 27 maj 2025 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien, i den del det avser sökanden,

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) 2025/1094 av den 27 maj 2025 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (2), i den del den avser sökanden, och

—	förplikta rådet att bära rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

1.	Första grunden: Invändning om att ansvarspresumtionen i artikel 28.2 c i beslut 2013/255/Gusp är rättsstridig.

Sökanden har gjort gällande att den presumtion som gör det möjligt att automatiskt, utan individuell prövning, föra upp personer som varit ministrar efter maj 2011 på sanktionsförteckningarna är rättsstridig. Denna motbevisbara presumtion omkastar på ett otillbörligt sätt bevisbördan och kräver att den uppförda personen visar att han eller hon saknar anknytning till regimen, trots att det ankommer på rådet att visa att det är nödvändigt att behålla åtgärden. Denna mekanism strider mot legalitetsprincipen, principen om individuellt ansvar, proportionalitetsprincipen och principen om god förvaltning samt strider mot den i stadgan garanterade rätten till ett effektivt rättsmedel. Den fråntar även den skyldighet till årlig och individuell omprövning som föreskrivs i artikel 32.4 i förordning nr 36/2012 dess innehåll.

2.	Andra grunden: Maktmissbruk.

Sökanden har understrukit att bibehållandet av sanktionerna mot honom, trots den syriska regimens fall i december 2024 och den nya institutionella situationen, förvanskar det ursprungliga preventiva syftet med de restriktiva åtgärderna. Automatisk förlängning, utan bevis på en aktuell roll eller förmåga att utöva inflytande, omvandlar påföljden till en bestraffande åtgärd, vilket strider mot rättspraxis och unionsrättens syften. Detta innebär att rådet har gjort sig skyldigt till maktmissbruk.

3.	Tredje grunden: Oriktig bedömning.

Sökanden anser att rådet har gjort en uppenbart oriktig bedömning genom att enbart grunda sig på de poster som sökanden tidigare innehaft (centralbankschef fram till år 2016 och ekonomiminister under åren 2016 och 2017) utan att fastställa att han haft någon anknytning, verksamhet eller faktiskt eller samtida inflytande i förhållande till den syriska regimen eller dess anhängare. Det finns inget i rådets ärendeakt som tyder på ett aktuellt beteende eller en risk för kringgående. De handlingar som lämnades in var gamla, upprättade före regimens fall, och visar tvärtom att ministrarna inte hade någon som helst påverkan eller makt från och med år 2024. Tvärtom vittnar flera objektiva indicier om att han sedan år 2017, på grund av att han hade bosatt sig i Frankrike, var marginaliserad. Dessutom har han inte gjort några offentliga eller privata åtaganden som kunde motivera att en restriktiv åtgärd bibehölls.

4.	Fjärde grunden: Åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

Slutligen anser sökanden att det är uppenbart att beslutet att låta honom kvarstå i förteckningarna, i avsaknad av personliga och konkreta uppgifter, är oproportionerligt i förhållande till hans nuvarande situation. Denna åtgärd, som infördes år 2012, påverkar allvarligt och varaktigt hans grundläggande rättigheter på följande sätt: Han kan inte utöva yrkesverksamhet, hans privat- och familjeliv har kränkts, hans tillgångar är frysta, han är socialt och yrkesmässigt stigmatiserad och så vidare. Beslutet framstår inte längre som lämpligt eller nödvändigt för att uppnå ett mål av allmänintresse, utan medför en oberättigad individuell skada, på ett sätt som strider mot proportionalitetsprincipen.

---

(1)  Rådets beslut (Gusp) 2025/1096 av den 27 maj 2025 om ändring av beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L, 2025/1096).

(2)  Rådets genomförandeförordning (EU) 2025/1094 av den 27 maj 2025 om genomförande av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien (EUT L, 2025/1094).