1.

Europaparlamentet betonar allvaret i hoten mot den europeiska kontinentens säkerhet, som har nått en aldrig tidigare skådad nivå sedan andra världskriget. Parlamentet uttrycker djup oro över ökningen av geopolitiska klyftor, nya och förnyade imperialistiska ambitioner för auktoritära makters herravälde, systemisk rivalitet mellan stormakter, nationalistisk unilateralism, spridning av terrorism, inbegripet jihadistisk terrorism, tvångsförflyttning av civila och avsiktliga angrepp mot civila och civil infrastruktur, och vissa illvilliga aktörers primära och ökande användning av makt och våld för att främja sina politiska och ekonomiska mål och intressen eller för att lösa tvister.

2.

Europaparlamentet uttrycker i detta sammanhang djup oro över den tydliga omsvängningen i Förenta staternas inställning till Rysslands anfallskrig, som bland annat yttrar sig i att man öppet beskyller Ukraina för det pågående kriget, pausar det amerikanska militära biståndet och försöker få Ukraina att ge avkall på sin legitima rätt till självförsvar. Parlamentet beklagar djupt alla försök att utöva utpressning mot Ukrainas ledning så att den ska ge vika för den ryska angriparen enbart i syfte att kunna tillkännage ett så kallat fredsavtal, och anser att den amerikanska administrationens pågående försök att förhandla fram ett avtal om eldupphör och fred utan deltagande av EU, som i slutändan kommer att behöva hantera resultatet, är kontraproduktivt eftersom detta innebär att man ger makt till den krigförande staten, vilket visar att aggressiv politik belönas snarare än bestraffas. Parlamentet är försiktigt optimistiskt om det föreslagna avtalet om ett 30 dagar långt eldupphör. Parlamentet påminner om att eldupphör kan vara ett effektivt verktyg för att stoppa fientligheterna endast om det respekteras fullt ut av angriparen. Parlamentet förväntar sig därför att Ryssland går med på det och respekterar det genom att upphöra med alla attacker mot Ukraina och landets militära positioner, civilbefolkning, infrastruktur och territorium. Med beaktande av Rysslands överträdelser av tidigare avtal drar parlamentet dock slutsatsen att fred kan uppnås endast om Ukraina får egenmakt genom robusta säkerhetsgarantier. Omvänt anser parlamentet att alla lösningar som undergräver Ukrainas legitima strävanden, såsom landets rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang, eller som saknar trovärdiga säkerhetsgarantier, innebär en risk för att Ukraina och andra europeiska länder utsätts för nya ryska angrepp. Parlamentet beklagar i detta avseende den amerikanska administrationens röstande, i linje med den ryska regeringen, i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd om resolutioner om tredje årsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

3.

Europaparlamentet anser att de geopolitiska skådeplatserna i Ukraina, Mellanöstern och Sydkinesiska havet och regionen Indiska oceanen/Stilla havet blir alltmer sammankopplade då i synnerhet Ryssland och Kina stärker sina band, och att detta medför betydande utmaningar för den globala freden och säkerheten samt den regelbaserade världsordningen, vilket måste bemötas av världssamfundet. Parlamentet belyser det ökade antalet attacker och hybridhot som syftar till att bl.a. vid val undergräva demokratiska värden och strukturer samt medborgarnas sammanhållning och uppslutning bakom europeiska värdebaserade samhällen och rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att denna trend utgör ett paradigmskifte eftersom den kullkastar logiken att bygga internationell säkerhet på respekten för internationell rätt, en regelbaserad världsordning och multilateralism.

4.

Europaparlamentet noterar de globala säkerhetshotens föränderliga karaktär och betonar den avgörande rollen av diplomati, utvecklingssamarbete, vapenkontroll och nedrustning vid sidan av militära insatser för att säkerställa långvarig internationell fred och internationell säkerhet. Parlamentet noterar dock den begränsade effekten av den senare tidens diplomatiska insatser i syfte att bygga fred och säkerhet. Parlamentet understryker att hållbar global fred och stabilitet inte kan uppnås enbart genom militära åtgärder, utan kräver omfattande strategier som tar itu med de drivande krafterna bakom instabilitet, såsom fattigdom, ojämlikhet, bristande samhällsstyrning och klimatförändringar. Parlamentet betonar att EU-initiativet Global Gateway och andra utvecklingsprogram bör anpassas till säkerhetsmålen och gynna resilienta samhällen genom att främja ekonomisk tillväxt för alla, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.

5.

Europaparlamentet välkomnar varmt den gemensamma vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 (25), som innehåller en stark och ambitiös färdplan för hur Europas säkerhet ska stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt och utan dröjsmål genomföra de olika ambitiösa åtgärderna, eftersom Europa måste kunna avskräcka angripare och försvara sig på alla fronter, ta ledningen och agera snabbt i säkerhetsfrågor samt tillverka försvarsmateriel för att tillgodose sina egna behov.

6.

Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att EU erkänner och möter utmaningarna med de många och ständigt föränderliga hoten mot dess säkerhet och därför engagerar sig i förbättrad och ny politik och nya åtgärder som gör att EU och dess medlemsstater kollektivt och på ett samstämt sätt, i syfte att förbättra säkerheten för alla EU-medlemsstater och deras invånare, kan stärka sitt försvar i Europa, men även sin förmåga att agera på global nivå.

7.

Europaparlamentet anser att diplomati bör fortsätta att vara en hörnsten i EU:s utrikespolitik.

8.

Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att EU i enlighet med den strategiska kompassen uppnår större strategiskt oberoende och försvarsberedskap för att säkerställa att målen är anpassade till medlemsstaternas kollektiva och suveräna intressen och den bredare visionen av europeisk säkerhet och försvar. Parlamentet är i detta avseende medvetet om att vissa medlemsstater sedan länge för en politik om militär neutralitet, och respekterar varje medlemsstats rätt att slå fast sin egen säkerhetspolitik.

9.

Europaparlamentet betonar vikten av att man fortsätter att omsätta artikel 42.7 i EU-fördraget om ömsesidigt bistånd i praktiken och säkerställer solidaritet mellan medlemsstaterna, oavsett om de är Nato-medlemmar eller ej, och särskilt med dem vars geografiska läge gör dem direkt utsatta för olika överhängande hot. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att utveckla en sann solidaritetspolitik i EU, bland annat genom att klargöra de praktiska arrangemangen om en medlemsstat aktiverar artikel 42.7 i EU-fördraget och samstämmigheten mellan artikel 42.7 i EU-fördraget och artikel 5 i Nordatlantiska fördraget.

10.

Europaparlamentet noterar att framstegen på det stora hela är begränsade och att det sedan GSFP inrättades för 25 år sedan har investerats för lite i att utveckla en gemensam europeisk försvarsförmåga, industriell kapacitet och försvarsberedskap. Parlamentet beklagar att det trots ambitionen att utforma en gemensam försvarspolitik i enlighet med artikel 42.2 i EU-fördraget fortfarande saknas konkreta åtgärder.

11.

Europaparlamentet understryker att även om vi stärker det egna försvaret förblir vår allians och vårt samarbete med Förenta staterna av yttersta vikt, liksom samordningen med Nato, när det gäller både förmågeutveckling och utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Parlamentet konstaterar att Förenta staternas säkerhetsprioriteringar har förändrats på grund av utmaningar i andra regioner, vilket kräver att Europa tar fullt ansvar för sitt eget försvar.

12.

Europaparlamentet insisterar på att det behövs en verkligt gemensam strategi och politik samt gemensamma insatser på försvarsområdet, men även ett paradigmskifte inom EU:s GSFP som gör att EU kan agera beslutsamt och effektivt i sitt grannskap och på den globala arenan, skydda sina värden, intressen och medborgare och främja sina strategiska mål. Parlamentet understryker vikten av att framvisa EU som en stark och enad internationell aktör, förmögen att agera mer strategiskt och självständigare, försvara sig mot potentiella fientliga angrepp och stödja sina partner samt skapa fred, hållbar utveckling och demokrati. Parlamentet betonar att det är av yttersta vikt att EU och dess medlemsstater fortsätter att arbeta för att skapa en gemensam strategisk kultur på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet betonar att EU:s medlemsstater gemensamt måste reflektera över framtiden för sin avskräckande politik, sina avskräckande doktriner och sin anpassning till den föränderliga säkerhetsmiljön i Europa. Parlamentet betonar vidare att EU för att utveckla en samstämd utrikes- och försvarspolitik måste stärka sina demokratiska och oberoende strukturer, sina beslutsprocesser och sitt operativa oberoende.

13.

Europaparlamentet välkomnar kommissionsordförandens mål att inleda en ny era för Europas försvar och säkerhet genom att skapa en verklig europeisk försvarsunion. Parlamentet välkomnar också utnämningen av Andrius Kubilius, den första kommissionsledamoten någonsin med ansvar för försvar och rymdfrågor, som ska samarbeta med vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av vitboken om det europeiska försvarets framtid. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater vid utformandet av den europeiska försvarsunionen måste vidta prioriterade åtgärder och förbereda framtida åtgärder för att säkerställa EU:s försvarsberedskap, särskilt när det gäller det hot som Ryssland utgör, och stärka avskräckningen och operativa förmågor som ett verktyg för försvar i krigstid, samtidigt som man tillgodoser civila och humanitära behov och utnyttjar konceptet om ”dubbla användningsområden”.

14.

Europaparlamentet välkomnar ReArm Europe, den plan med fem punkter som kommissionens ordförande föreslog den 4 mars 2025.

15.

Europaparlamentet välkomnar resultaten från Europeiska rådets extra möte den 6 mars 2025 och slutsatserna från Europeiska rådets möte den 20 mars 2025.

16.

Europaparlamentet välkomnar att parlamentets krav när det gäller behovet att säkerställa skyddet av EU:s land-, luft- och sjögränser mot militära hot och hybridhot beaktas i vitboken. Parlamentet gläder sig åt godkännandet av den östra skölden (East Shield) och upprepar sitt stöd för den baltiska försvarslinjen (Baltic Defence Line).

17.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av EU:s unionsstrategi för krisberedskap och betonar att EU:s åtgärder måste vara holistiska och hantera alla dimensioner på säkerhet – externa, interna, sociala och ekonomiska. Parlamentet är fast övertygat om att endast en sådan övergripande strategi säkerställer ett varaktigt stöd från allmänheten på lång sikt. Parlamentet understryker att de åtgärder som beskrivs i vitboken och i unionens strategi för krisberedskap måste komplettera och förstärka varandra.

18.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att påskynda sina åtaganden i Versaillesförklaringen och att ta ett större ansvar för sitt försvar och sin säkerhet, inbegripet genom att uppnå större strategiskt oberoende och stärka försvars- och avskräckningsförmågorna, särskilt vid de östra gränserna. Parlamentet betonar att Nato och det transatlantiska partnerskapet med Förenta staterna förblir hörnstenarna i det europeiska kollektiva försvaret och att EU och Nato spelar kompletterande, samstämda och ömsesidigt förstärkande roller när det gäller att stödja den internationella freden och säkerheten. Parlamentet påminner om att ett EU som är starkare och har större förmåga på säkerhets- och försvarsområdet på ett positivt sätt kommer att bidra till global och transatlantisk säkerhet och kompletterar Nato. Parlamentet understryker att EU:s medlemsstater och EU i sin helhet måste öka sina ansträngningar genom ökade och riktade gemensamma investeringar och gemensam upphandling av försvarsprodukter som huvudsakligen är utvecklade och tillverkade inom EU, och att genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande utveckla mer gemensamma förmågor för att på så vis stärka sina väpnade styrkor, oavsett om de är för nationella ändamål eller för Natos eller EU:s operativa ändamål. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater måste se till att en betydande och ökad del av deras militära utrustning inte omfattas av restriktiva tredjelandsbestämmelser.

19.

Europaparlamentet stödjer ambitionen att stärka den europeiska pelaren inom Nato och betonar att bildandet av en europeisk försvarsunion bör gå hand i hand med ett fördjupat samarbete mellan EU och Nato, med fullt utnyttjande av varje organisations unika kapacitet.

20.

Europaparlamentet betonar behovet av nära samordning av avskräckande åtgärder och samarbete mellan EU och Nato när det gäller att utveckla samstämda, kompletterande och interoperabla försvarsförmågor och stärka den industriella produktionskapaciteten. Parlamentet betonar att den europeiska pelaren inom Nato främst består i att gemensamt förvärva strategiska stödresurser eller strategiska vapensystem som ofta är för dyra för en enskild medlemsstat, t.ex. lufttankningsförmåga, lednings- och kontrollförmåga, hypersoniska vapen, mångriktat luftförsvar, förmågor för elektronisk krigföring och system för luft- och robotförsvar. Parlamentet anser att det europeiska mervärdet ligger i att gemensamt utveckla eller köpa dessa stödresurser och system som enskilda medlemsstater lider allvarlig brist på. Parlamentet påpekar att EU:s förmågeutveckling stärker den europeiska pelaren inom Nato och därmed bidrar till transatlantisk säkerhet. Parlamentet efterlyser inrättandet av en regelbunden konferens mellan EU och Nato för att säkerställa nära samordning och komplementaritet mellan de båda organisationerna och deras medlemsstater när det gäller deras insatser för att stärka förmågeutvecklingen och försvarsmateriel samtidigt som onödigt och dysfunktionellt dubbelarbete undviks. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att EU:s ansträngningar för utveckling av försvarsförmåga är förenliga med målen för Natos försvarsplaneringsprocess. Parlamentet begär vidare att allt stöd från den europeiska fredsfaciliteten för tillhandahållande av utrustning ska genomföras i samordning med Nato i syfte att öka effektiviteten och undvika onödigt dubbelarbete.

21.

Europaparlamentet insisterar på att EU måste göra säkerhetsåtaganden gentemot Ukraina, i enlighet med rekommendationerna i säkerhetspakten i Kiev, för att avskräcka från ytterligare rysk aggression.

22.

Europaparlamentet betonar att det ekonomiska stöd som EU och medlemsstaterna ger Ukraina är större än något annat lands stöd, vilket återspeglar EU:s oöverträffade engagemang för Ukraina. Parlamentet understryker att EU:s roll i alla förhandlingar som påverkar Europas säkerhet måste stå i proportion till dess politiska och ekonomiska tyngd. Parlamentet bekräftar på nytt att det inte kan föras några förhandlingar om den europeiska säkerheten utan EU:s deltagande.

23.

Europaparlamentet upprepar Europeiska rådets slutsats av den 20 mars 2025 som stöder principen om ”fred genom styrka” och understryker att Ukraina måste befinna sig i starkast möjliga position för att i slutändan förhandla med Ryssland.

24.

Europaparlamentet betonar att ett övergripande fredsavtal som respekterar Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet måste åtföljas av robusta och trovärdiga säkerhetsgarantier till Ukraina för att avskräcka från framtida ryska angrepp. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som i detta avseende har inletts med likasinnade partner och Natopartner. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser av den 20 mars 2025, där det understryks att EU och medlemsstaterna är beredda att bidra till säkerhetsgarantier, särskilt genom att stödja Ukrainas förmåga att effektivt försvara sig.

25.

Europaparlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd för att EU och dess medlemsstater visar prov på solidaritet med Ukraina mot bakgrund av Rysslands anfallskrig och i rätt tid förser Ukraina med de nödvändiga militära medel som landet behöver för att försvara sig, slå tillbaka ryska styrkor och deras proxystyrkor, få ett slut på konflikten, skydda sin suveränitet och återställa sin territoriella integritet inom sina internationellt erkända gränser. Parlamentet stöder därför till fullo den ”piggsvinsstrategi” för Ukraina som läggs fram i vitboken. Parlamentet välkomnar de gemensamma säkerhetsåtagandena mellan EU och Ukraina samt de bilaterala säkerhetsavtal som Ukraina ingått med flera medlemsstater. Parlamentet understryker att sådana åtaganden och avtal är en del av ett bredare internationellt samordnat paket med säkerhetsgarantier för Ukraina, inbegripet G7-gruppens lansering av en multilateral ram för förhandlingar om bilaterala säkerhetsåtaganden och säkerhetsarrangemang för Ukraina. Parlamentet anser att Ukraina utan ett beslutsamt militärt stöd från EU inte kommer att kunna segra över Ryssland. Parlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till EU-medlemsstaterna att skyndsamt fullgöra sina åtaganden och leverera vapen, jaktflygplan, drönare, luftförsvar, vapensystem och ammunition till Ukraina, inbegripet flygburna kryssningsrobotar och mark-till-mark-system. Parlamentet noterar den framgångsrika leveransen av en miljon enheter artilleriammunition till Ukraina, som rådet enades om i mars 2023, även om den tyvärr blev försenad med nio månader. Parlamentet erkänner de betydande framstegen i EU:s produktionskapacitet för artilleriammunition, som bidrar till EU:s beredskap och förmåga att stödja Ukraina. Parlamentet betonar vikten av att förbättra Ukrainas förmåga att bekämpa drönare som en kritisk faktor för att motverka hot från luften och upprätthålla operativ säkerhet. Parlamentet efterlyser tillhandahållande av specialiserad utrustning och expertis för att göra det möjligt för ukrainska styrkor att snabbt identifiera, spåra och reagera på fientlig drönaraktivitet och säkerställa ett kraftfullt skydd för både militär och civil infrastruktur. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med internationell rätt häva alla restriktioner som hindrar Ukraina från att använda västliga vapensystem mot legitima militära mål i Ryssland. Rådet uppmanas att åta sig att överföra all konfiskerad militär utrustning eller ammunition från EU-insatser och EU-uppdrag inom och utanför EU till Ukraina. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla EU-medlemsstater och Natoallierade gemensamt och individuellt bör åta sig att stödja Ukraina militärt med minst 0,25 procent av sin BNP per år.

26.

Europaparlamentet upprepar Ukrainas naturliga rätt att välja sin egen framtid och påminner om sitt krav att Ukraina och EU på tillbörligt sätt inbegrips i de pågående förhandlingarna mellan Förenta staterna och Ryssland.

27.

Europaparlamentet lovordar den danska modellen för stöd till Ukraina, som består i att upphandla försvarsförmågor som produceras direkt i Ukraina. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ge sitt fulla stöd till denna modell och att fullt ut utnyttja dess potential, eftersom Ukrainas försvarsindustriella kapacitet, som uppskattas till cirka 50 %, är underutnyttjad, och eftersom modellen medför många fördelar för båda sidor, såsom billigare utrustning, snabbare och säkrare logistik samt enklare utbildning och underhåll.

28.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja Ukraina i att utvidga den internationella koalitionen till stöd för landets seger- och fredsplan, som lagts fram av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som den enda hållbara vägen till att återupprätta Ukrainas suveränitet och territoriella integritet på grundval av internationell rätt, och därigenom ställa Ryssland, dess ledarskap och dess medbrottslingar, särskilt Belarus, till svars för anfallskriget mot Ukraina, krigsförbrytelserna och aggressionsbrottet, samt säkerställa skadestånd och andra betalningar från Ryssland för de omfattande skador som orsakats i Ukraina. Parlamentet betonar att alla initiativ som syftar till att få ett slut på konflikten måste ha stöd av Ukraina och i slutändan av dess folk.

29.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att genom att använda hela den diplomatiska verktygslådan mobilisera mer diplomatiskt stöd för Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland och att uppmuntra EU-medlemsstaterna att överväga att införa sekundära sanktioner. Parlamentet beklagar att vissa komponenter av västerländskt ursprung har återfunnits i vapen och vapensystem som Ryssland använt mot Ukraina och uppmanar EU och medlemsstaterna att genomföra sanktionerna striktare. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder från, och samarbete mellan, medlemsstaterna för att stoppa den ryska skuggflottan.

30.

Europaparlamentet fördömer skarpt den roll Nordkorea spelar i att stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina genom att utbilda nordkoreanska trupper och utplacera dem i Ryssland där de antingen deltar direkt i kriget eller stödjer de ryska väpnade styrkorna. Parlamentet fördömer också, i starkast möjliga ordalag, Nordkoreas tillhandahållande av militär utrustning och vapen som aktivt använts på slagfältet och dess inblandning i kringgående av sanktioner. Parlamentet anser att Nordkoreas agerande är en flagrant kränkning av internationella normer, och varnar för den farliga och betydande risken för upptrappning detta utgör för Europa och det bredare världssamfundet. Parlamentet noterar med djup oro risken att Nordkorea använder slagfälten i Ukraina som en plattform för att studera avancerad stridstaktik, inklusive drönarkrigföring, med avsikten att tillämpa dessa tekniker i eventuella framtida konflikter. Parlamentet uttrycker sin bestörtning över att flera andra skurkstater aktivt stöder Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat Iran. Parlamentet fördömer i detta avseende Irans leverans av Shaheddrönare, ammunition och ballistiska robotar till Ryssland, eftersom därmed risken för att Islamiska revolutionsgardet potentiellt går in militärt i Rysslands anfallskrig mot Ukraina ökar. Parlamentet är fast övertygat om att EU och världssamfundet måste reagera kraftfullt på detta med en kombination av diplomatiska, militära och ekonomiska åtgärder och, framför allt, genom att ge Ukraina ökat stöd till att stärka sitt försvar mot den allians av skurkstater som Ryssland har byggt upp. Parlamentet understryker vikten av nära kontakter med den amerikanska administrationen 2025–2029 i detta avseende.

31.

Europaparlamentet betonar vikten av den europeiska fredsfaciliteten, som har varit avgörande för att stödja tillhandahållandet av militära förmågor och militär utbildning till Ukrainas väpnade styrkor samtidigt som den har underlättat samordning mellan alla berörda parter genom clearing house-mekanismen inom EU:s militära stab. Parlamentet välkomnar inrättandet av den särskilda fonden för bistånd till Ukraina inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och efterlyser att man ökar de finansiella resurserna för militärt bistånd till Ukraina genom detta instrument och samtidigt tillhandahåller en budgetplan på medellång sikt. Parlamentet uppmanar med kraft Ungerns regering att omedelbart upphöra med sina ansträngningar att sätta hinder i vägen för EU:s åtgärder till stöd för Ukraina och att häva sitt veto mot förlängningen av EU:s sanktionsperiod och den europeiska fredsfacilitetens militära stöd till Ukraina, inbegripet den överenskomna återbetalningen till EU:s medlemsstater för det militära stöd de har tillhandahållit. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att den ungerska regeringens veto har blockerat öppnandet av en ny utgiftstranch för att stödja den ukrainska försvarsmakten och hindrat den delvisa återbetalningen av 6,6 miljarder euro till EU-medlemsstater som tillhandahåller militärt stöd till Ukraina. Parlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höga representanten att hitta innovativa lösningar som kan undanröja dessa blockeringar och kompensera för den minskade finansieringen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att på grundval av scenarier och förutsägbarhet inventera vilka militära förmågor som kan tillhandahållas inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att säkerställa att kortsiktigt tillhandahållande av förmågor kommer snabbt från medlemsstaterna och tillhandahålls utan dröjsmål, och betonar att det långsiktiga tillhandahållandet av förmågor för att hjälpa Ukraina att återuppbygga avskräckande förmåga ska ges inom en förutsebar tidsram och vid behov samordnas med tredjeländer. Parlamentet uppskattar att allt militärt bistånd och alla vapenleveranser inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till fullo har varit förenliga med EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt och att tillräcklig transparens och ansvarsskyldighet har säkerställts.

32.

Europaparlamentet motsätter sig den ungerska regeringens politik gentemot Ryssland, dess användning av veton mot EU:s sanktioner och dess blockering av EU:s finansiella bistånd och försvarsbistånd till Ukraina. Parlamentet anser att den ungerska regeringens agerande undergräver enigheten och solidariteten i Europa. Parlamentet påminner om att länder, inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, har rätt till finansiell ersättning för leveranser av materiel till Ukraina, och understryker mot bakgrund av detta att de nuvarande blockeringarna av återbetalningar till 25 medlemsstater, bland vilka Polen skiljer ut sig med totalt 450 miljoner euro i obetald ersättning, omedelbart måste hävas.

33.

Europaparlamentet framhåller resultatet av Natos toppmöte i Washington, där det bekräftades att Ukrainas framtid finns i Nato och att alliansen stöder Ukrainas rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang och besluta om sin egen framtid, utan inblandning utifrån. Parlamentet håller med om att både EU och Nato har visat prov på politisk enighet i sin solidaritet med och sitt åtagande att stödja Ukraina. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att Ukraina oåterkalleligt går på vägen mot Nato-medlemskap. Parlamentet välkomnar de allierades löfte om ett långsiktigt säkerhetsbistånd för att tillhandahålla Ukraina militär utrustning, bistånd och utbildning. Parlamentet erkänner den avgörande roll som Nato, samarbetet mellan EU och Nato samt Natoallierade såsom Förenta staterna och Förenade kungariket spelar när det gäller att samordna insatserna för att stödja Ukraina militärt, och detta inte bara genom leverans av vapen, ammunition och utrustning, utan även genom underrättelser och data.

34.

Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 21 maj 2024, som säkerställer att nettovinster från extraordinära intäkter från Rysslands centralbanks (RCB) immobiliserade tillgångar i EU, till följd av genomförandet av EU:s restriktiva åtgärder, används för ytterligare militärt stöd till Ukraina samt landets försvarsindustrikapacitet och återuppbyggnad. Parlamentet välkomnar också den överenskommelse som nåddes med rådet och som ledde fram till rådets beslut av den 23 oktober 2024 att anta ett ekonomiskt stödpaket, inbegripet ett exceptionellt makroekonomiskt stödlån på upp till 35 miljarder euro och en samarbetsmekanism för Ukraina-lån där man kommer att använda bidrag i form av vinster från de immobiliserade RCB-tillgångarna och hjälpa Ukraina att återbetala lån på upp till 45 miljarder euro från EU och dess partner i G7. Parlamentet påminner dock om att mobiliseringen av detta ekonomiska stöd sker på bekostnad av det belopp som öronmärkts för EU:s militära stöd genom Ukrainafaciliteten, till vilket nu endast upp till 15 procent av vinsterna från de immobiliserade RCB-tillgångarna kommer att gå.

35.

Europaparlamentet välkomnar de resultat som uppnåtts av Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina), som hittills har utbildat över 70 000 ukrainska soldater på EU:s territorium och därmed gör EU till den största leverantören av militär utbildning till Ukraina, och som har bidragit avsevärt till att förbättra den ukrainska försvarsmaktens militära förmåga. Parlamentet noterar det nya målet att 75 000 ukrainska soldater ska ha utbildats före slutet av vintern 2024/2025. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 8 november 2024 att förlänga uppdragets mandat med två år. Parlamentet vill att Eumam Ukrainas ekonomiska, logistiska och mänskliga resurser ska utökas och anpassas till den ukrainska försvarsmaktens föränderliga militära utbildningsbehov, även inom luft- och marinförsvaret, samt till de begärda långsiktiga reforminsatserna i linje med EU:s och Ukrainas gemensamma säkerhetsåtaganden. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas starka deltagande i Eumam Ukraina, som kan beskrivas som en mall för framtida militära utbildningsuppdrag och som stärker avskräckningen genom att avsevärt öka interoperabiliteten mellan medlemsstaterna och deras partner, och uppmanar medlemsstaterna att uppvisa liknande ambitioner och bidrag i samband med andra nuvarande och framtida GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet betonar att Eumam Ukraina också bör fungera som en plattform för utbyte av bästa praxis för att säkerställa att de europeiska styrkorna också drar nytta av de lärdomar som den ukrainska försvarsmakten har dragit på slagfältet. Parlamentet välkomnar lanseringen av Natos säkerhetsbistånd och utbildning för Ukraina (NSATU), som tillkännagavs vid Natos toppmöte i Washington och som samordnar Natoallierades och partners tillhandahållande av militär utbildning och utrustning till Ukraina och tillhandahåller logistiskt stöd. Parlamentet framhåller vikten av nära samordning mellan Eumam Ukraina och NSATU.

36.

Europaparlamentet lovordar det arbete som Europeiska unionens rådgivande uppdrag i Ukraina (EUAM Ukraina) har utfört för att under svåra förhållanden genomföra sitt nyligen förstärkta mandat. Parlamentet uppmanar EU att se till att EUAM Ukraina i sin verksamhet har tillräckligt med ekonomi- och logistikpersonal samt experter för att tillgodose Ukrainas behov, och välkomnar deltagande av länder utanför EU i detta sammanhang. Parlamentet framhåller vikten av EUAM Ukraina och uppdragets betydelse som EU:s största avtryck på plats, där det ger strategisk rådgivning till Ukrainas nationella och statliga säkerhetsmyndigheter. Parlamentet lyfter fram EUAM Ukrainas centrala uppgifter när det gäller kampen mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet, återställande av offentliga tjänster i befriade områden och stöd till utredning och lagföring av internationella brott, med utgångspunkt i uppdragets närvaro och expertis.

37.

Europaparlamentet framhåller vikten av att samarbeta med Ukrainas försvarsindustri och gradvis integrera den i EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas och vill därför att Ukrainas försvar beaktas fullt ut vid utarbetandet av kommissionens nya lagstiftningsinitiativ som syftar till att stärka den försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet betonar att konkreta åtgärder bör vidtas för att Ukraina ska integreras i EU:s försvarspolitik och försvarsprogram under landets process för anslutning till EU, bland annat genom att den ukrainska försvarsmakten anpassas till EU:s förmågekrav och involveras i gränsöverskridande försvarsindustriella och försvarstekniska samarbetsprojekt och samarbetsprogram. Parlamentet välkomnar i detta avseende öppnandet av EU:s kontor för försvarsinnovation i Ukraina, som ska kartlägga landets behov och kapacitet inom försvarsinnovation, underlätta gemensamma initiativ och främja gränsöverskridande samarbete mellan europeiska och ukrainska försvarsindustriaktörer samt vara en kontaktpunkt för ukrainska partner och ett samordnings- och informationsnav. Parlamentet välkomnar de initiativ som flera av EU:s medlemsstater håller på att genomföra för att fördjupa samarbetet med Ukraina inom försvarsrelaterad forskning och försvarsindustriell produktion, och uppmanar till att Ukrainas potential för försvarsinnovation utnyttjas mer för att utveckla vapen och ammunition och påskynda produktionen av dessa i nära samarbete med EU och andra västliga partner, med hjälp av tillgängliga stödmekanismer. Parlamentet riktar en uppmaning till medlemsstaternas militära industrier om att leva upp till åtagandet att etablera militär produktion på ukrainskt territorium.

38.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att stärka minröjningsförmågan i Ukraina för att ta itu med den utbredda förekomsten av ammunition och landminor som inte exploderat och röja minor i Ukrainas vatten i Svarta havet. Parlamentet förordar tilldelning av särskilda resurser till stöd för heltäckande minröjningsutbildning, inklusive avancerad teknik för upptäckt och röjning. Parlamentet konstaterar att ökad minröjningskapacitet kommer att underlätta säkrare militära operationer och även främja återhämtning och säkerhet i civila områden som påverkas av kriget.

39.

Europaparlamentet välkomnar ambitionen i strategin för europeisk försvarsindustri att säkerställa EU:s och medlemsstaternas försvarsberedskap och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet menar att kommissionens förslag om att inrätta ett program för europeisk försvarsindustri (Edip) är avgörande i detta avseende. Parlamentet stöder målen att stärka EU:s försvarsindustriella beredskap, att förbättra den gemensamma försvarsplaneringen och att ytterligare underlätta medlemsstaternas gemensamma upphandlingar i enlighet med de prioriteringar som anges i förmågeutvecklingsplanen och de samarbetsområden som anges i den samordnade årliga försvarsöversikten i syfte att inleda europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse, särskilt inom strategiska förmågeområden såsom luft- och robotförsvar, samt säkerställa försörjningstryggheten och tillgången till kritiska råvaror och förebygga underskott på försvarsrelaterad produktion. Parlamentet stöder helhjärtat idén om att främst använda samarbete på EU-nivå inom den europeiska försvarsindustriella sektorn, och stöder även de konkreta kvantifierade samarbetsmålen i strategin för europeisk försvarsindustri, där särskilt fokus ligger på gemensam upphandling och där medlemsstaterna uttryckligen uppmanas att säkerställa att minst 40 procent av försvarsmaterielen upphandlas på ett samarbetsinriktat sätt senast 2030, att värdet på den försvarsrelaterade handeln inom EU motsvarar minst 35 procent av värdet på EU:s försvarsmarknad senast 2030 och att minst 50 procent av försvarsinvesteringarna senast 2030 och 60 procent av dem senast 2035 görs inom EU.

40.

Europaparlamentet understryker att det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) är viktigt för att förbättra och harmonisera EU:s försvarsförmågor. Parlamentet beklagar återigen att medlemsstaterna fortfarande inte utnyttjar Pesco-ramen fullt ut och att de konkreta resultaten inom de 66 pågående projekten fortfarande är begränsade. Parlamentet beklagar också bristen på information till parlamentet om orsakerna till att sex projekt har avslutats och om deras eventuella resultat. Parlamentet påpekar att de deltagande medlemsstaterna har enats om 20 bindande åtaganden för att förverkliga EU:s ambitioner på försvarsområdet. Parlamentet anser det vara nödvändigt att genomföra en grundlig översyn av Pesco-projekten med avseende på resultat och utsikter, i syfte att rationalisera de befintliga projekten så att de blir en liten uppsättning prioriterade projekt och att avsluta projekt där det inte görs tillräckliga framsteg. Parlamentet föreslår att ett prioriterat program inrättas inom Pesco för att på ett effektivt sätt ta itu med de identifierade förmågebristerna och förmågeprioriteringarna.

41.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens Edip-förslag. Parlamentet noterar med oro Europeiska revisionsrättens bedömning att finansieringsramen för Edip är otillräcklig i förhållande till målen, och upprepar således att den finansiering som krävs för försvaret måste säkerställas. Parlamentet betonar att det kommer att krävas stora budgetansträngningar för att Edip ska få betydande inverkan på det militära stödet till Ukraina, utvecklingen av en verklig europeisk försvarsförmåga och en konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas. Parlamentet välkomnar 2023 års översyn av förmågeutvecklingsplanen. Parlamentet beklagar att det har gjorts begränsade framsteg i fråga om förmågeutveckling sedan den första förmågeutvecklingsplanen antogs 2008. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsevärt öka de gemensamma ansträngningarna att med nödvändig skyndsamhet göra betydande framsteg genom att fullt ut och på ett konsekvent sätt använda EU-instrument, såsom Europeiska försvarsfonden, Pesco och den samordnade årliga försvarsöversikten samt instrumenten i Edip-förslaget.

42.

Europaparlamentet välkomnar de gemensamma ansträngningar som hittills gjorts för att stärka EU:s försvarsberedskap genom åtgärder som stärker och stöder anpassningen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, särskilt Edirpa-förordningen och förordningen om stöd för ammunitionstillverkning, och uppmanar till ett snabbt genomförande av dessa. Parlamentet beklagar att finansieringsramen för Edirpa fortfarande är begränsad och påpekar att den roll som förordningen om stöd för ammunitionstillverkning ska spela när det gäller ambitionen att förse Ukraina med en miljon ammunitionspjäser begränsades av rådets invändningar mot dess rättsliga delar.

43.

Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar och investeringar som företag inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen hittills har gjort för att stärka den industriella kapaciteten, även med stöd av EU-instrument. Parlamentet betonar att en ytterligare och varaktig förstärkning av kapaciteten hos den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen först och främst kräver beställningar från medlemsstaterna, som bör göras gemensamt för att säkerställa unionens försvarsberedskap, förbättra interoperabiliteten mellan medlemsstaternas väpnade styrkor och uppnå stordriftsfördelar, så att man därigenom får ut det mesta möjliga av EU:s skattebetalares pengar. Parlamentet uppmanar följaktligen medlemsstaterna att intensifiera de gemensamma upphandlingsinsatserna i linje med de förmågebrister som kartlagts i analysen av investeringsgapet på försvarsområdet och förmågeprioriteringarna i förmågeutvecklingsplanen. Parlamentet understryker att en effektiv gemensam upphandling beträffande utvecklingsprojekt, särskilt inom ramen för Europeiska försvarsfonden, kräver en gemensam definition av de militära kraven för respektive system i syfte att uppnå tillräckliga stordriftsfördelar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utnyttja Europeiska unionens militära kommittés sakkunskap i utarbetandet av en sådan gemensam definition för att på så vis säkerställa militär samstämdhet på industriell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra gemensam upphandling i syfte att upprätta alleuropeiska värdekedjor genom att fördela produktionen över hela unionen och därigenom göra gemensam upphandling mer ekonomiskt attraktiv och samtidigt bygga upp strategisk redundans i produktionskapaciteten för att förbättra resiliensen i händelse av en väpnad konflikt. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna och kommissionen att sträva efter ytterligare förstärkning av mekanismerna för gemensam upphandling och tillräcklig samordning från Europeiska försvarsbyråns sida.

44.

Europaparlamentet framhåller behovet att ytterligare stödja övergången från utvecklingsprojekt till säljbara lösningar och välkomnar bestämmelsen i Edip-förslaget i detta hänseende. Parlamentet beklagar djupt det onödiga och dysfunktionella dubbelarbetet med avseende på projekten kring den framtida huvudstridsvagnen och det hypersoniska jaktplanet. Parlamentet uttrycker sin oro över att sådant dubbelarbete motarbetar ambitionen i strategin för europeisk försvarsindustri att senast 2035 upphandla 60 procent från den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, eftersom spridda resurser gör att det tar längre tid att komma fram till säljbara lösningar, vilket med största sannolikhet får upphandling från Förenta staterna till följd. Parlamentet beklagar även att viktiga förmågeprojekt blir allt mer försenade, särskilt det fransk-tyska projektet om huvudsystemet för markstrider och det fransk-tysk-spanska projektet om det framtida luftstridssystemet, vilket också riskerar att leda till framtida upphandling av amerikanska lösningar. Parlamentet betonar att alla möjliga synergier med Europeiska försvarsfonden bör utnyttjas samtidigt som dubbelarbete undviks.

45.

Europaparlamentet framhåller behovet att säkerställa att resultatet av EU:s och Natos respektive planeringsprocesser för förmågeutveckling är samstämda. Parlamentet begär att interoperabiliteten mellan militär utrustning från EU:s medlemsstater och Natoallierade förbättras och att industriellt samarbete främjas genom att det säkerställs att EU:s framtida rättsliga standarder för komponenter till försvarsprodukter och ammunition bygger på Natos standarder.

46.

Europaparlamentet välkomnar förslaget om europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse när det gäller utvecklingen av gemensamma förmågor som går utöver en enskild medlemsstats finansiella medel. Parlamentet anser att dessa projekt bör användas för att stödja den industriella och tekniska kapacitet som ligger till grund för viktiga prioriteringar som är gemensamma för flera medlemsstater och på områden såsom skydd och försvar av de yttre gränserna, särskilt på land, samt att ge stöd till strategiska stödresurser – särskilt i rymden och det europeiska luftförsvaret – genom att ta itu med hela spektrumet av hot, förbättra militär rörlighet, särskilt strategiska och taktiska lufttransporter, anfall på djupet, drönar- och antidrönarteknik, robotar och ammunition samt artificiell intelligens, med syftet att utveckla suverän infrastruktur och kritiska stödresurser. Parlamentet betonar att pragmatism måste vara ledstjärnan på grund av det stora antalet prioriteringar och behovet att mobilisera nya resurser. Parlamentet anser i detta avseende att EU i möjligaste mån bör fokusera på snabbt tillgänglig och beprövad europeisk teknik som successivt minskar EU:s beroende och förbättrar dess säkerhet. Parlamentet betonar behovet att stödja utvecklingen av alleuropeiska värdekedjor i EU:s försvarssamarbete genom att införliva företag i hela EU samt att på olika sätt främja sektorns konkurrenskraft, till exempel genom sammanslagningar och föregångare. Parlamentet anser dessutom att EU:s försvarspolitik, i stället för att fokusera på rimlig avkastning, bör uppmuntra tillväxten av spetsforskningscentrum i EU.

47.

Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att komma till rätta med fragmenteringen av EU:s försvarsindustriella landskap och slutligen fullborda EU:s inre marknad för försvarsprodukter, eftersom den nuvarande strukturen innebär onödiga överlappningar och mångdubblad ineffektivitet i försvarsinvesteringarna och användningen av dem och på ett strukturellt sätt hämmar stärkandet av försvarsberedskapen. Parlamentet är bekymrat över att den inre marknaden för försvarsprodukter fortfarande undergrävs av att medlemsstaternas tillämpning av dess regler inte är tillräckligt harmoniserad och av en oproportionerlig användning av undantaget i artikel 346 i EUF-fördraget. Parlamentet ställer sig bakom uppmaningen om att skapa en verklig inre marknad för försvarsprodukter och försvarstjänster, som också beskrivs i Niinistös rapport. Parlamentet framhåller att det behövs ett nyligen uppdaterat och effektivt regelverk som syftar till att minska hindren för försvarsprodukters marknadstillträde, främja en konsolidering av EU:s försvarsindustri och göra det möjligt för EU:s företag att utnyttja affärspotentialen fullt ut, uppmuntra innovation och mer och smidigare gränsöverskridande, civilt och militärt samarbete, driva på produktionen, öka försörjningstryggheten och säkerställa smartare och effektivare offentliga investeringar i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet understryker samtidigt hur viktigt det är att upprätthålla en givande konkurrens mellan olika konkurrenter och undvika oligopol där enskilda leverantörer fritt kan bestämma över priser och tillgång på försvarsvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att fullborda EU:s inre försvarsmarknad, särskilt på grundval av en bedömning av EU:s regler om försvarsupphandling och överföring av försvarsrelaterade produkter och av en kartläggning och analys av begränsningar och kryphål i den nuvarande rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att lägga fram förslag till en tolkning av artikel 346 i EUF-fördraget som stämmer överens med rådande verklighet, där EU:s säkerhetsordning bygger på ömsesidigt beroende. Parlamentet uppmanar till att direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet av känslig karaktär (26) och direktiv 2009/43/EG om överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (27) genomförs bättre och till att förslag till en revidering av dessa direktiv läggs fram vid behov, mot bakgrund av strategin för europeisk försvarsindustri.

48.

Europaparlamentet framhåller vikten av att säkerställa en insats som är balanserad mellan att stärka medlemsstaternas befintliga försvarsindustriella förmågor på kort och medellång sikt och att stödja forskning och utveckling (FoU) kring ny och innovativ militär utrustning och försvarsmateriel som är anpassad till nuvarande och framtida behov hos medlemsstaternas väpnade styrkor och EU:s försvarsförmågor, till exempel de som krävs för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och EU-kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet betonar att man bör prioritera att bibehålla och öka det tekniska försprånget genom riktade strategiska projekt, vilket är avgörande för avskräckningen gentemot våra motståndare och konkurrenter. Parlamentet understryker hur viktigt det är att inkludera alla medlemsstater i säkerhets- och försvarsstrategier, särskilt när det gäller utvecklingen av försvarsindustrin.

49.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att utveckla en effektiv försvarsmaterielpolitik på EU-nivå som inbegriper inrättandet av en fungerande och effektiv extern handelsdimension, syftar till att stödja partner som möter hot från aggressiva auktoritära regimer och förhindrar vapenleveranser till odemokratiska aggressiva regimer i enlighet med EU:s nuvarande åtta kriterier. Parlamentet framhåller behovet att komma till rätta med den mycket snäva och nationella tolkningen av artikel 346 i EUF-fördraget i detta avseende.

50.

Europaparlamentet betonar att samarbetet med internationella partner inom försvarssektorn bör begränsas till likasinnade partner och att det inte bör strida mot EU:s och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen. Parlamentet erinrar om att beroende av högriskleverantörer av kritiska produkter med digitala element utgör en strategisk risk som bör hanteras på EU-nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas berörda myndigheter att fundera över hur man kan minska detta beroende och att omedelbart göra en bedömning och översyn av befintliga kinesiska investeringar i kritisk infrastruktur, inklusive elnät, transportnät och informations- och kommunikationssystem, för att kartlägga eventuella sårbarheter som skulle kunna påverka unionens säkerhet och försvar.

51.

Europaparlamentet välkomnar översynen av EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Parlamentet framhåller behovet att ytterligare stärka förfarandena för granskning av utländska direktinvesteringar genom att införliva standarder för tillbörlig aktsamhet för att kunna identifiera sådana påtryckningar från staters regeringar på investerare i EU:s kritiska infrastruktur, såsom europeiska hamnar, och i undervattenskablar i Östersjön, Medelhavet och Norra ishavet som strider mot unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarsintressen, enligt vad som fastställts inom ramen för Gusp i enlighet med avdelning V i EU-fördraget. Parlamentet understryker att detta förfaringssätt också bör tillämpas på kandidatländer. Parlamentet menar att det krävs ytterligare lagstiftning för att effektivt skydda den europeiska IKT-leveranskedjans säkerhet från högriskleverantörer och skydda mot stöld av immateriella rättigheter som möjliggörs av cyberteknik. Parlamentet efterlyser en europeisk ram som syftar till att noggrant reglera och fastställa minimistandarder och minimivillkor för export av immateriella rättigheter och teknik som är avgörande för unionens säkerhet och försvar, bland annat varor med dubbla användningsområden.

52.

Europaparlamentet stöder en betydande ökning av investeringarna i FoU på försvarsområdet, med särskild tonvikt på samarbetsinitiativ, varvid EU:s tekniska ledarskap och konkurrenskraft inom försvaret stärks och spridningseffekter på den civila marknaden säkerställs. Parlamentet noterar i detta avseende att medlemsstaterna under 2022 investerade cirka 10,7 miljarder euro i FoU på försvarsområdet. Parlamentet understryker att tekniska framsteg inom kritiska områden – luft-, land-, sjö-, rymd- och cyberområdena – kräver stabila långsiktiga investeringar i medlemsstaterna så att jämna steg kan hållas med den snabba globala innovationen.

53.

Europaparlamentet betonar att EU:s instrument och finansiering för FoU måste användas så effektivt som möjligt för att ta itu med förmågebrister och förmågeprioriteringar i tid enligt vad som anges i analysen av investeringsgapet på försvarsområdet och förmågeutvecklingsplanen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att anpassa projekt och finansiering inom ramen för Europeiska försvarsfonden efter EU:s akuta förmågebehov och prioritera dem i enlighet därmed samt att fokusera på den mest relevanta och lovande forskningsverksamheten. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inleda en grundlig översyn av Europeiska försvarsfonden, med sikte på ett uppföljande reviderat finansieringsinstrument för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta en strategi med ett inbyggt lågt energi-, koldioxid- och miljöavtryck vid användningen av relevanta EU-medel, och att regelbundet rapportera om framstegen. Parlamentet påminner om att FoU-åtgärder kan inriktas på lösningar som förbättrar effektiviteten, minskar koldioxidavtrycket och innebär hållbar bästa praxis. Parlamentet välkomnar att det första årliga arbetsprogrammet är förenat med investeringar på 133 miljoner euro i hithörande frågor, men konstaterar att detta inte motsvarar mer än 11 procent av Europeiska försvarsfondens totala årsbudget. Parlamentet påminner om den roll som NextGenerationEU spelar när det gäller klimatåtgärder och uppmanar medlemsstaterna att använda resurser från sina nationella återhämtningsplaner för att investera i den militära infrastrukturens hållbarhet.

54.

Europaparlamentet betonar att en mer proaktiv roll för EU behöver utvecklas när det gäller att upprätthålla investeringar i teknik med dubbla användningsområden, som kan tillämpas i både civila och militära sammanhang, som ett sätt att stärka EU:s motståndskraft mot hybridhot och nya hot. Parlamentet framhåller behovet att särskilt stödja testning av prototyper av nya produkter och fokusera på ny teknik i nära samarbete med ukrainska aktörer inom försvar och teknik. Parlamentet understryker hur viktigt det är att säkerställa den ekonomiska bärkraften för företag, inbegripet små och medelstora företag, som investerar i sådan innovation. Parlamentet förespråkar att civil kommersialisering av denna teknik främjas som ett sätt att utöka marknadsmöjligheterna och stärka den europeiska industriella basen, vilket främjar synergier mellan militär och civil utveckling.

55.

Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som ny omstörtande teknik, såsom artificiell intelligens, kvantdatorteknik, molntjänster och robotteknik, spelar inom försvaret. Parlamentet betonar att utvecklingen och utnyttjandet av denna teknik inom försvaret kräver ytterligare investeringar och forskningsinsatser samordnade av EU, så att leverantörerna av försvarsmateriel i EU fortsätter att ligga i framkant vad gäller innovation. Parlamentet konstaterar att kommissionen inom ramen för den gällande förordningen om Europeiska försvarsfonden, med de långa genomförandecyklerna, inte ger finansiering till forskningsprojekt i tid. Parlamentet efterlyser därför ett flexiblare och snabbare förfaringssätt för forskningsprojekt som handlar om ny omstörtande teknik, som återspeglar den allt snabbare utvecklingen på detta område och tar avstamp i det arbete som utförs av Europeiska försvarsbyråns knutpunkt för försvarsinnovation och det arbete som utförs av Förenta staternas byrå för avancerade forskningsprojekt för försvarsändamål (DARPA). Parlamentet uppmanar även EU att gå i bräschen för forskning om militär tillämpning av artificiell intelligens och upprätta styrningsramar för en ansvarsfull utveckling och användning av denna teknik.

56.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att ge parlamentet tillgång till en detaljerad analys av de risker som är kopplade till att teknik såsom halvledare, kvantdatorteknik, blockkedjor, rymdteknik, artificiell intelligens och bioteknik, inklusive genomik, missbrukas av våra motståndare samt till förteckningen över föreslagna EU-åtgärder på dessa områden i linje med EU:s strategi för ekonomisk säkerhet. Parlamentet är oroat över den roll som kinesiska företag med koppling till militären spelar genom att samla in genetiska uppgifter om EU:s invånare.

57.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett EU-paket för drönare, som har fokus på drönar- och antidrönarsystem och hjälpförmågor, som innehåller planer och medel för att stimulera forskning och utveckling, som drar lärdom av de ukrainska erfarenheterna och är öppet för deltagande av Ukrainas mycket innovativa företag, och även ett industriprogram för gemensam utveckling, produktion och upphandling av drönar- och antidrönarsystem, samt en förordning om användning av drönare i civila och militära sammanhang.

58.

Europaparlamentet upprepar att de försvarsrelaterade små och medelstora företagen runt om i EU utgör ryggraden i den europeiska försvarsindustrin och de europeiska leveranskedjorna och är avgörande för innovationen på dessa områden, samt betonar att stöd måste ges till små och medelstora företag och nystartade företag, särskilt inom försvarssektorn och sektorn för dubbla användningsområden. Parlamentet betonar att strategin för europeisk försvarsindustri och Edip måste säkerställa lika villkor för alla aktörer inom försvarsindustrin i hela EU och främja samarbetet mellan större och mindre företag från alla 27 medlemsstater, så att inte några stora företag från ett begränsat antal medlemsstater dominerar industrin. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge små och medelstora företag inom den europeiska försvarssektorn särskilda möjligheter att delta i anbudsförfaranden genom att vidta åtgärder såsom att upprätta en förhandsgodkänd förteckning över företag för snabbare deltagande, introducera private equity-företag som investerar i små och medelstora företag i upphandlingsprocessen, hjälpa små och medelstora företag att växa genom inkubation och kapitalinvesteringar, minska komplexiteten i anbudsförfarandena och genomföra interna åtgärder för att påskynda behandlingen av kontraktsuppgifter.

59.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att utveckla, underhålla och skydda den infrastruktur som krävs för att säkerställa våra väpnade styrkors snabba och effektiva militära rörlighet i alla medlemsstater. Parlamentet understryker behovet att säkerställa resiliensen hos kritisk infrastruktur som möjliggör militär rörlighet och tillhandahållande av viktiga tjänster. Parlamentet konstaterar att militär logistik kan bidra till avskräckning genom att signalera EU:s övergripande militära beredskap. Parlamentet förväntar sig att dessa punkter tydligt kommer att återspeglas i det gemensamma meddelandet om militär rörlighet som aviserats till juni 2025.

60.

Europaparlamentet understryker att det är brådskande att avsevärt förbättra och investera i den militära rörligheten genom att prioritera investeringar och undanröja flaskhalsar och felande länkar. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att snabbt genomföra projekt och lagstiftningsåtgärder i enlighet med EU:s handlingsplan för militär rörlighet 2.0. Parlamentet stöder nya strategiska investeringar i civil och militär infrastruktur, såsom hamnar, flygplatser och motorvägar, vilket också kommer att möjliggöra en smidig överföring av militära enheter och förnödenheter, inbegripet snabbinsatsstyrkor, tung utrustning, varor och humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport om militär rörlighet från 2025 och att lägga större vikt vid den militära bedömningen i urvalsprocessen för projekt med dubbla användningsområden (28).

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett integrerat tillvägagångssätt för militär rörlighet och logistik som säkerställer att rådets löfte om att avlägsna alla kvarvarande hinder senast 2026 hålls, och som sammanfaller med mycket större investeringar från EU:s sida i viktiga aspekter av militär rörlighet. Parlamentet uppmanar vidare till att man i nästa fleråriga budgetram säkerställer lämplig EU-finansiering för pågående och nödvändiga projekt för militär rörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att förenkla och harmonisera förfarandena för militär rörlighet och att förkorta tidsfristerna för beviljande av tillstånd så att medlemsstaterna kan agera snabbare och effektivisera insatserna i linje med sina behov och sitt ansvar på försvarsområdet, inom ramen för såväl GSFP-uppdrag och GSFP-insatser som nationell och multinationell verksamhet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda det Pesco-avtal om militär rörlighet som ingåtts med tredjeländer som en mall för partnerländernas deltagande, med tonvikt på att skräddarsy Pesco-projekten efter GSFP-uppdragens behov.

62.

Europaparlamentet uppskattar insatserna från länder som angränsar till Ukraina när det gäller att tillhandahålla militärt bistånd till Ukraina på ett säkert och effektivt sätt. Parlamentet noterar att Polens erfarenhet och potential inom militär rörlighet, inbegripet den planerade centrala transportknutpunkten, är avgörande för säkerheten på hela den östra flanken.

63.

Europaparlamentet betonar att den geopolitiska händelseutvecklingen och framväxten av geopolitiska hot har varit fortsatt snabb sedan den strategiska kompassen antogs av medlemsstaterna i mars 2022. Parlamentet efterlyser därför en översyn av den övergripande gemensamma hotbedömning som ingår i den strategiska kompassen, vilken bör ligga till grund för prioriteringar för EU:s åtgärder. Parlamentet anser att denna översyn bör syfta till att slå fast ett gemensamt sätt att se på förmågebrister som råder på europeisk nivå, vilka bör avhjälpas genom program, fonder, projekt och instrument på bilateral eller multinationell nivå eller unionsnivå, och till att fastställa den tidsram inom vilken detta bör ske. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att vid behov lägga fram uppdaterade åtgärder för den strategiska kompassen efter denna översyn, och anser att detta bör ligga till grund för utarbetandet av vitboken om det europeiska försvarets framtid. Parlamentet upprepar att den strategiska kompassens ambitiösa mål och delmål endast kan uppnås med samma mått av politisk vilja och politiska åtgärder från medlemsstaternas och EU-institutionernas sida. Parlamentet betonar behovet av samstämmighet och förenlighet mellan den strategiska kompassen och Natos strategiska koncept.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att se till att färdplanen för klimatförändringar och försvar genomförs fullt ut och förbättras i samband med uppdaterade åtgärder inom ramen för den strategiska kompassen. Parlamentet vill att tidsramarna för översynen av färdplanen omprövas och framför allt att de övergripande målen ses över långt tidigare än 2030. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella strukturer till stöd för dessa mål. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att för medlemsstaterna lägga fram ett åtgärdsprogram med prioriterade åtgärder från färdplanen som kan genomföras på kort sikt.

65.

Europaparlamentet föreslår att rådet ser över de institutionella ramarna för sina beslutsfattande organ med ansvar för försvar och säkerhet och överväger att inrätta ett nytt permanent beslutsfattande organ bestående av försvarsministrar från medlemsstaterna, utan att detta påverkar fördelningen av befogenheter inom de respektive nationella ministerierna i detta avseende.

66.

Europaparlamentet betonar att ett effektivt samarbete på EU-nivå inom säkerhets- och försvarsområdet liksom snabba och samordnade insatser för att ta itu med säkerhetsutmaningar förutsätter att rådets och kommissionens olika strukturer är samstämda. Parlamentet framhåller dessutom behovet att förhindra överlappningar, säkerställa effektiva offentliga investeringar, avhjälpa kritiska förmågebrister och utveckla enhetliga säkerhetsstrategier med avseende på partner, tredjeländer och olika regioner i världen, både inom politiska beslutsprocesser och inom nuvarande och framtida initiativ. Parlamentet konstaterar att fördelningen av ansvarsområden mellan kommissionsledamöterna på säkerhets- och försvarsområdet är otydlig och att deras befogenheter eventuellt överlappar varandra i och med inrättandet av befattningen som kommissionsledamot med ansvar för försvar och rymdfrågor, och uppmanar därför kommissionen att tydligt avgränsa kommissionsledamöternas befogenheter på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en intern översyn av sina olika strukturer, däribland generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor och Europeiska försvarsbyrån, och av deras mandat, för att säkerställa komplementaritet och effektiv förvaltning av nuvarande och framtida initiativ inom ramen för GSFP. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att avsätta ytterligare ekonomiska resurser och mänskliga resurser till utrikestjänsten så att den på ett effektivt sätt kan fungera som EU:s diplomattjänst mot bakgrund av det mycket föränderliga geopolitiska sammanhanget och de ökade krav som ställts på dess begränsade kapacitet på senare år.

67.

Europaparlamentet upprepar att EU bör reformera sin beslutsprocess för Gusp och GSFP för att bli en trovärdig geopolitisk aktör, och understryker i detta sammanhang att institutionella överväganden om att ta bort kravet på enhällighet i denna process bör undersökas. Parlamentet påminner om att den ram som EU:s fördrag utgör redan medger ett antal olika institutionella samarbetsformer på det utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området, och beklagar att den möjlighet till snabba åtgärder på detta område som övergångsklausulerna i EU-fördraget ger endast har använts i mycket begränsad utsträckning. Parlamentet uppmanar rådet att överväga alla möjligheter att stärka och fördjupa sin beslutsprocess för Gusp och GSFP i syfte att låta den outnyttjade potentialen i fördragen komma till uttryck. Parlamentet uppmanar återigen rådet att gradvis övergå till omröstning med kvalificerad majoritet i beslut som rör Gusp och GSFP, åtminstone på områden utan militära konsekvenser. Vidare föreslår parlamentet att rådet ska eftersträva att till fullo utnyttja övergångsklausulerna och tillämpningsområdet för de artiklar som stärker EU:s solidaritet och ömsesidiga bistånd i händelse av kriser.

68.

Europaparlamentet upprepar med eftertryck sin uppmaning om att stärka EU:s militära planerings- och ledningskapacitet och säkerställa dess fulla operativa beredskap, bland annat genom att sörja för lämpliga lokaler, personalresurser, förbättrad ledning och kontroll samt effektiva kommunikations- och informationssystem för alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet betonar att resultat måste uppnås i tid när det gäller den militära planerings- och ledningskapaciteten med tanke på ambitionen i den strategiska kompassen att göra den militära planerings- och ledningskapaciteten till EU:s föredragna lednings- och kontrollstruktur, kapabel att planera och genomföra alla icke-verkställande militära uppdrag och två mindre verkställande operationer eller en medelstor verkställande operation, liksom fälttjänstövningar. Parlamentet framhåller att den militära planerings- och ledningskapaciteten behöver underlätta synergier mellan civila och militära instrument, och anser att civil-militära högkvarter med en kombination av civila och militära instrument bör upprättas på europeisk nivå på längre sikt, så att EU:s integrerade strategi för krishantering utnyttjas fullt ut, från den strategiska planeringen till det faktiska genomförandet av ett uppdrag eller en insats. Parlamentet anser att man inom EU:s civila planerings- och ledningskapacitet bör beakta hur man kan skydda en utplacerad styrka mot flera hybridhot eller genomföra avancerade insatser med en mycket högre risknivå än i dagsläget. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten, den militära planerings- och ledningskapaciteten, den civila planerings- och ledningskapaciteten, EU:s militära kommitté och EU:s militära stab att verka för en ny kultur av förståelse mellan civila och militära partner, utveckla samarbete mellan olika organ och säkerställa överföring av bästa praxis i samband med uppdragsplanering och tillhörande koncept, bland annat genom att ta fram en modell för hur man utvecklar och utbyter bästa praxis.

69.

Europaparlamentet uttrycker på nytt sitt fulla stöd för att kapaciteten för snabba insatser ska uppnå full operativ förmåga senast under första halvåret 2025, vilket innebär att minst 5 000 soldater är tillgängliga för räddnings- och evakueringsuppdrag, inledande ingripanden och stabiliseringsinsatser eller tillfällig förstärkning av uppdrag. Parlamentet noterar att EU-stridsgrupperna, som aldrig har satts in trots att de varit operativa sedan 2007, kommer att vara en integrerad del av EU:s bredare ram för kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet välkomnar planeringen och genomförandet av fälttjänstövningar inom ramen för kapaciteten för snabba insatser och uppmuntrar till att man fortsätter med sådana initiativ.

70.

Europaparlamentet ser kapaciteten för snabba insatser som en viktig faktor när det gäller att uppnå EU:s ambitionsnivå och anser att ytterligare trupper och styrkeelement gradvis bör tilldelas den, med hänvisning till 1999 års kapacitetsmål från Helsingfors. Parlamentet anser att det vore klokt att använda vitboksförfarandet för att inleda en diskussion om att upprätta ytterligare permanenta multinationella militära EU-enheter som skulle kunna utföra uppgifter som kompletterar kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet betonar att ytterligare samarbete med Nato behövs om inrättandet av kapaciteten för snabba insatser, i linje med principen om en enda uppsättning av styrkor.

71.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna om att beakta de praktiska aspekterna av att genomföra artikel 44 i EU-fördraget under driftsättningen av kapaciteten för snabba insatser, och även andra relevanta GSFP-uppdrag, för att göra det möjligt för en grupp villiga och kapabla medlemsstater att planera och genomföra ett uppdrag eller en insats inom EU:s ram, och därigenom göra det lättare att snabbt aktivera kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet vill att medlemsstaterna ska åta sig att i väsentlig grad och med nödvändig skyndsamhet minska de kritiska bristerna med avseende på strategiska stödresurser, särskilt de som rör kapaciteten för snabba insatser, till exempel strategisk flygtransport, säkra kommunikations- och informationssystem, medicinska förnödenheter, cyberförsvarsförmågor samt underrättelseverksamhet och spaning. Parlamentet uppmanar kommissionsledamoten med ansvar för försvar och rymdfrågor att överväga att i sina föreslagna europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse ta med initiativ som syftar till att tillhandahålla de nödvändiga strategiska stödresurser som skulle underlätta för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och kapaciteten för snabba insatser.

72.

Europaparlamentet insisterar på att akuta behov inte kan invänta nästa fleråriga budgetram. Parlamentet insisterar på att innovativa lösningar för att hitta ytterligare finansiering måste utforskas utan dröjsmål, bland annat genom att investera i försvarssektorn, göra det lättare och snabbare att omfördela medel från ett projekt till ett annat och undersöka möjligheten att anpassa EU:s finansieringskriterier för att ge säkerhetskriterierna en ny framträdande plats vid fördelningen av utgifter.

73.

Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas ökade budgetar för och investeringar i försvaret samt ökningen av EU:s budget för GSFP under 2024, även om den är blygsam. Parlamentet är fast övertygat om att alla EU:s medlemsstater, mot bakgrund av helt nya säkerhetshot, snarast bör nå en nivå på försvarsutgifterna – som en andel av deras BNP – som är betydligt högre än Natos nuvarande mål på 2 procent. Parlamentet konstaterar att 23 av de 32 Natoallierade, där 16 länder är medlemmar i både EU och Nato, förväntades nå Natos utgiftsmål att avsätta 2 procent av BNP till försvarsutgifter före utgången av 2024. Parlamentet påpekar att antalet har sexdubblats sedan 2014, då målet fastställdes. Parlamentet noterar att EU:s nuvarande budget för säkerhet och försvar, mot bakgrund av de aktuella geopolitiska omvälvningarna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inte svarar mot de utmaningar som måste mötas på kort och lång sikt. Mot bakgrund av det uppskattade behovet av 500 miljarder euro i försvarsinvesteringar fram till 2035 och på grundval av en fortlöpande analys av förmågebehov och förmågebrister rekommenderar parlamentet att medlemsstaterna ytterligare ökar försvarsinvesteringarna, särskilt för gemensam upphandling av försvarsförmågor, och stöder fullt ut de mål som fastställts inom ramen för strategin för europeisk försvarsindustri i detta avseende.

74.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en öppen diskussion på grundval av bland annat rekommendationerna i Draghis och Niinistös rapporter, som bland annat handlar om att anslå mer resurser till säkerhet och försvar i nästa fleråriga budgetram och undersöka alla effektiva finansieringsalternativ i denna avsikt samt slå samman delar av de nationella försvarsbudgetarna på EU-nivå för att skapa stordriftsfördelar. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att ändra finansieringsprocessen för den europeiska fredsfaciliteten för att säkerställa lämpligt och hållbart stöd till partner och allierade, samtidigt som det görs en anpassning till GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet efterlyser en strategi med syfte att inrätta kompetenscentrum i olika regioner i EU, utan att överlappa Natos arbete på dessa områden, för att främja innovation och alla medlemsstaters deltagande, samtidigt som man ser till att varje medlemsstats förmågor och specialkunskaper bidrar till en mer sammanhållen och integrerad försvarsindustriell bas.

75.

Europaparlamentet välkomnar det nya finansiella instrumentet Säkerhetsaktion för Europa (Safe), och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att ökade investeringar i Europas försvarsförmåga tar hänsyn till uppfattningen om att ”köpa mer, köpa bättre, köpa tillsammans, köpa europeiskt”. Parlamentet beklagar att artikel 122 har använts och att parlamentet som en följd av detta inte deltagit i godkännandet av detta instrument.

76.

Europaparlamentet välkomnar strategin för en spar- och investeringsunion och förväntar sig att den gör det lättare att mobilisera privat sparande till effektivare kapitalmarknader och leda investeringar till försvarssektorn.

77.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stödja inrättandet av en bank för försvar, säkerhet och resiliens som ska fungera som ett multilateralt utlåningsinstitut utformat för att tillhandahålla långfristiga lån med låg ränta som kan stödja viktiga nationella säkerhetsprioriteringar, såsom upprustning, modernisering av försvaret, återuppbyggnadsinsatser i Ukraina och återköp av kritisk infrastruktur som för närvarande kontrolleras av fientliga tredjeländer.

78.

Europaparlamentet påminner om att EU:s solidaritets-, sammanhållnings- och konvergensmål också gäller för försvaret. Parlamentet betonar att de ekonomiska medel som behövs för att återuppbygga och utöka försvarsförmågorna under det kommande årtiondet kommer att ha betydande inverkan på de offentliga finansernas sundhet och hållbarhet och därför kräver samarbete och samordning på EU-nivå genom en verklig försvarsekonomisk politik. Parlamentet understryker att ökade försvarsinvesteringar inte bör konkurrera med andra investeringsprioriteringar, däribland social sammanhållning. Parlamentet påminner också om att finansieringsinriktningar bör förankras i en strategi för resiliens som omfattar hela samhället och därför måste ha brett stöd från EU:s befolkning, och detta stöd behöver vara hållbart på lång sikt. Parlamentet betonar att den ekonomiska bördan därför måste fördelas rättvist, särskilt av lönsamma företag som redan drar nytta av offentligt deltagande eller statligt stöd. Parlamentet betonar vidare att offentliga utgifter bör kompletteras med ökad privat finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fundera över möjliga finanspolitiska åtgärder som skulle innebära en rättvisare fördelning av den ekonomiska bördan och begränsa konkurrensstörningarna inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen till följd av statligt stöd och upphandlingsförfaranden som snedvrider marknaden.

79.

Europaparlamentet vill att nästa fleråriga budgetram verkligen ska tillhandahålla medel för en försvarsunion. Parlamentet stöder förslag om att på EU-nivå göra massiva ekonomiska investeringar i det europeiska försvaret och stimulera forskning och teknisk innovation samt projekt med dubbla användningsområden inom den europeiska försvarsindustrin, för att därigenom stärka dess konkurrenskraft och främja framsteg som bidrar till både säkerhet och hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker att försvarsinvesteringar från EU:s budget endast bör komplettera – inte ersätta – medlemsstaternas ekonomiska ansträngningar, särskilt när det gäller ambitionen hos länder som är medlemmar i både EU och Nato att investera 2 procent av BNP i försvaret. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga fram en ny bedömning av omfattningen och definitionen av gemensamma kostnader för att öka solidariteten och uppmuntra till deltagande i militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, och av övningsrelaterade kostnader, i linje med den strategiska kompassen.

80.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka den gemensamma skuldsättningen för att ge unionen finanspolitisk kapacitet att låna i exceptionella situationer och i krissituationer, nu och i framtiden, med beaktande av erfarenheterna och lärdomarna från NextGenerationEU, eftersom vi nu upplever ett trängande behov av att öka säkerheten och förstärka försvaret för att skydda EU:s befolkning, återställa avskräckande effekter och stödja EU:s allierade, först och främst Ukraina. Parlamentet betonar att bördan av sådana åtgärder måste fördelas rättvist.

81.

Europaparlamentet begär att nästa fleråriga budgetram ska ge ökade medel till att säkerställa snabba leveranser av försvarsprodukter genom gemensam upphandling, industriell samordning, lagerhållning, stöd till små och medelstora företag och utökning av produktionskapaciteten. Parlamentet betonar att dessa medel i första hand bör gå till medlemsstater som gränsar till Ukraina, i syfte att stärka landets skydd, och medlemsstater där risken för konventionella militära hot är stor, såsom de som gränsar till Ryssland och Belarus.

82.

Europaparlamentet är bekymrat över bristen på den privata finansiering som den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, särskilt små och medelstora företag, så väl behöver, vilken kan bero på att de långfristiga statliga avtalen är för få eller på att miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade kriterier tolkas alltför snävt. Parlamentet välkomnar därför att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten den 14 maj 2024 klargjorde att endast företag som har att göra med vapen som är förbjudna enligt internationell rätt är automatiskt uteslutna från tillgången till medel. Parlamentet välkomnar förslagen i Niinistös rapport om att undvika fragmentering av försvarsutgifterna, kombinera relevanta finansieringsflöden och driva på mer investeringar från den privata sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma rekommendationerna och lägga fram konkreta förslag. Parlamentet betonar försvarsindustrins behov av bättre tillgång till kapitalmarknaderna.

83.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att försvarssektorn får tillgång till de lån som EIB tillhandahåller, eftersom detta kan fungera som en katalysator för privata investeringar i den europeiska försvarsindustrin. Parlamentet välkomnar den ytterligare utvidgningen av EIB:s kriterier för stödberättigande till att omfatta varor med dubbla användningsområden och uppmanar EIB att vidta ytterligare åtgärder i detta avseende. Parlamentet betonar att EIB, med tanke på dess mål att främja utvecklingen av EU och stödja EU:s politik, särskilt försvarspolitiken och förstärkningen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, i enlighet med artikel 309 i EUF-fördraget, ytterligare bör se över sin utlåningspolitik och kontinuerligt anpassa den. Parlamentet uppmanar EIB att granska effekterna av utvidgningen av sin policy för produkter med dubbla användningsområden och att på lämpligt sätt reformera sin stödberättigandeförteckning så att ammunition och militär utrustning utöver varor med dubbla användningsområden inte längre utesluts från EIB:s finansiering. Parlamentet välkomnar EIB:s strategiska europeiska säkerhetsinitiativ från 2022, som syftar till att stödja forskning, utveckling och innovation med dubbla användningsområden, säkerhetsinfrastruktur och teknikprojekt med inriktning på cybersäkerhet, den ”nya rymden”, artificiell intelligens och kvantteknik.

84.

Europaparlamentet uttrycker mycket stark oro över och fördömer Kinas stöd till Ryssland i dess anfallskrig mot Ukraina, i synnerhet genom samarbetet med Rysslands militära industriella och tekniska bas, exporten av varor med dubbla användningsområden till Ryssland, och Kinabaserade företags kontinuerliga medverkan till att kringgå och undvika sanktioner. Parlamentet uttrycker i detta avseende allvarlig oro över de senaste rapporterna om att Kina producerar långräckviddiga attackdrönare avsedda att användas av Ryssland i dess anfallskrig mot Ukraina, och kräver att ett fortsatt stöd från Kina till Rysslands upprustningsinsatser måste leda till allvarliga konsekvenser för EU:s utrikespolitik gentemot Kina. Parlamentet beklagar djupt partnerskapet ”utan gränser” mellan Ryssland och Kina och uttrycker allvarlig oro över Kinas och Rysslands förnyade åtagande att ytterligare stärka sina band. Parlamentet välkomnar rådets beslut att införa sanktioner mot kinesiska företag för deras stöd till Rysslands krig i Ukraina.

85.

Europaparlamentet är djupt oroat över Kinas ökande investeringar i militära förmågor och militariseringen av dess leveranskedjor för att stärka sin industri samtidigt som landet drar nytta av de politiska och ekonomiska möjligheter som skapas av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet är också djupt oroat över den effekt som europeiska beroenden av Kina har på trovärdigheten för medlemsstaternas förmåga att skydda sin nationella säkerhet och EU:s förmåga som helhet att på ett verkningsfullt sätt kritisera och motverka Kinas ekonomiska tvång, eventuella ytterligare upptrappning med Taiwan och stöd till Ryssland. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på allvar tillämpa en riskminskningspolitik i syfte att hantera de risker som härrör från det ekonomiska och tekniska samarbetet med Kina. Parlamentet begär i detta avseende att man tar itu med de risker som kinesiska leverantörer utgör i EU:s kritiska infrastruktur, och att inga EU-medel eller subventioner riktas till att främja dessa leverantörers ställning i Europa.

86.

Europaparlamentet fördömer skarpt Kinas oberättigade militärövningar den 14 oktober 2024 runt Taiwan. Parlamentet fördömer vidare Kinas ökande antal fientliga handlingar mot Taiwan, inbegripet cyberattacker, påverkanskampanjer, kinesiska stridsflygplan kränkningar av Taiwans luftförsvarsidentifieringszon och kapandet av undervattenskablar. Parlamentet bekräftar på nytt sitt kraftfulla åtagande för bevarandet av status quo i Taiwansundet och understryker att varje försök att ensidigt ändra detta, särskilt genom våld eller tvång, inte kommer att accepteras och kommer att mötas med en bestämd och kraftfull reaktion. Parlamentet lovordar de taiwanesiska myndigheternas återhållsamhet och disciplinerade reaktion och uppmanar de kinesiska myndigheterna att visa återhållsamhet och undvika alla åtgärder som ytterligare kan trappa upp spänningarna över sundet. Parlamentet efterlyser regelbundna utbyten mellan EU och dess taiwanesiska motsvarigheter om relevanta säkerhetsfrågor och ett starkare samarbete för motverkandet av desinformation och utländsk inblandning. Parlamentet betonar att en upptrappning i Taiwansundet skulle ha skadliga effekter på den europeiska säkerheten och ekonomin och uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att inleda en utveckling av beredskapsplanering och riskreducering på grundval av sannolika scenarier för upptrappning, såsom en ekonomisk blockad av Taiwan från Kinas sida.

87.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över Kinas alltmer aggressiva handlingar i Sydkinesiska havet och i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, närmare bestämt landets användning av militärt och ekonomiskt tvång, hybridkrigstaktik, farliga manövrar som utförs av landets flotta och kustbevakning mot sina grannar samt anläggandet av öar, i syfte att främja olagliga maritima anspråk och hota sjöfartsleder. Parlamentet pekar på rapporter om att ett kinesiskt fartyg skadade en taiwanesisk undervattenskabel i början av januari 2025 och efterlyser en grundlig utredning av saken. Parlamentet uppmanar dessutom Taiwan och EU att utbyta information om sådana incidenter. Parlamentet upprepar sitt starka intresse av och stöd för frihet till sjöfart och sjöfartsskydd överallt, särskilt i Sydkinesiska havet. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att upphöra med alla aggressiva och provokativa handlingar, särskilt luft- och sjöoperationer i Taiwansundet och Sydkinesiska havet, som äventyrar stabiliteten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och därmed undergräver den internationella freden och säkerheten, suveräniteten för länderna i regionen, säkerheten för människoliv till sjöss och friheten till sjöfart i full överensstämmelse med Unclos. Parlamentet välkomnar att flera EU-länder, däribland Frankrike, Nederländerna och Tyskland, har intensifierat sina övningar avseende frihet till sjöfart. Parlamentet konstaterar att denna verksamhet är förenlig med internationell rätt och efterlyser mer samarbete och samordning med regionala partner, bland annat genom konceptet samordnad närvaro till havs i nordvästra Indiska oceanen, för att öka antalet operationer avseende frihet till sjöfart i regionen.

88.

Europaparlamentet är fortsatt oroat de politiska och ekonomiska påtryckningar som Kina och Ryssland utövar i Centralasien och betonar behovet att öka EU:s närvaro i regionen som svar på detta. Parlamentet framhåller EU:s intresse av att stärka säkerhetssamarbetet, de ekonomiska förbindelserna och de politiska banden med länderna i Centralasien, bland annat för att ta itu med kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland och Belarus.

89.

Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Iran för dess destabiliserande verksamhet i Mellanöstern, inbegripet genom proxyaktörer, och för dess fortsatta stöd till terroristgrupper, som utgör ett direkt hot mot den regionala, europeiska och globala säkerheten. Parlamentet fördömer det växande militära samarbetet mellan Iran och Ryssland, särskilt deras avsikt att underteckna ett fördrag om ett övergripande strategiskt partnerskap. Parlamentet uttrycker emellertid sitt fulla stöd för och sin fulla solidaritet med det civila samhället och de demokratiska krafterna i Iran och efterlyser ökade internationella insatser för att stödja dessa grupper i deras kamp för frihet och mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar EU:s beslut att förlänga sanktionerna mot Iran till juli 2025, bland annat genom att sanktionsbelägga Irans produktion av drönare och robotar och landets leverans av sådana till Ryssland och Mellanöstern i stort. Parlamentet påpekar att de sanktionsalternativ som ännu inte har uttömts inbegriper en mycket mer restriktiv strategi för tekniköverföring genom export av produkter som inte tillhör kategorin ”med dubbla användningsområden”.

90.

Europaparlamentet fördömer otvetydigt den iranska regeringen för att stödja och ge bistånd till internationellt erkända terroristorganisationer och terroristnätverk, såsom Hamas och Hizbollah, som har utfört eller försökt utföra attacker inom EU och som utgör ett direkt hot mot Europas säkerhet, suveränitet och stabilitet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att Islamiska revolutionsgardet under de senaste 30 åren har varit inblandat i planeringen och utförandet av dussintals mord och terroristattacker, inbegripet på EU:s mark, och på senare tid i attacker mot judiska synagogor och individer samt mot israeliska ambassader i flera medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att förbättra utbytet av underrättelser och åtgärderna mot terrorism för att förhindra framtida attacker. Parlamentet upprepar sin sedan länge framförda uppmaning om att föra upp Islamiska revolutionsgardet på EU:s förteckning över terroristorganisationer och stöder de initiativ som tagits av vissa medlemsstater i detta avseende.

91.

Europaparlamentet anser att Irans kärnvapenprogram är ett av de främsta hoten mot den globala säkerheten och betonar det faktum att om Iran lyckas skaffa sig förmågan att snabbt framställa kärnvapen finns risken att landet blir alltmer stridslystet och ökar sin statliga sponsring av terrorism och spridning av robotar och drönare.

92.

Europaparlamentet upprepar sitt fördömande i starkast möjliga ordalag av de avskyvärda terroristattacker som terroristorganisationen Hamas utförde mot Israel den 7 oktober 2023 och som har bidragit till ytterligare destabilisering i Mellanöstern, intensifierat av iranska proxyaktörers angrepp mot Israel (däribland terroristorganisationer som Hizbollah i Libanon och huthierna i Jemen) och den iranska regimen själv. Parlamentet upprepar att Israel har rätt att försvara sig enligt vad som fastställs i och begränsas av internationell rätt. Parlamentet efterlyser ett omedelbart och villkorslöst frisläppande av alla återstående gisslan som hålls av Hamas. Parlamentet uppmanar alla parter att omedelbart upphöra med alla fientligheter och fullt ut följa internationell rätt, inbegripet internationell humanitär rätt. Parlamentet uttrycker djup oro över att vapenvilan i Gaza har kollapsat och efterlyser ett omedelbart återupptagande av den. Parlamentet betonar att det skulle utgöra ett viktigt steg mot att lindra civilbefolkningens enorma lidande på båda sidor under de senaste månaderna. Parlamentet lovordar medlarnas engagemang, däribland Förenta staterna, Egypten och Qatar, vars insatser varit avgörande för att åstadkomma den första vapenvilan. Alla europeiska och internationella aktörer uppmanas eftertryckligen att aktivt bidra till att ett nytt genombrott kan åstadkommas, övervaka genomförandet av vapenvilan och ställa dem som inte efterlever den till svars.

93.

Europaparlamentet välkomnar att EU:s gränsövervakningsuppdrag återupptogs i Rafah den 31 januari 2025 för att stödja den palestinska myndigheten i arbetet med att underlätta säker passage vid medicinska evakueringar under vapenvilans första fas. Parlamentet är berett att delta i diskussioner om framtida konkreta bidrag till stöd för en vapenvila.

94.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den militära upptrappningen i Mellanöstern, som bidrar till ytterligare destabilisering i regionen. Parlamentet beklagar det oacceptabla antalet civila offer, tvångsförflyttningarna till följd av det upptrappade våldet och den ihållande användningen av militärt våld. Parlamentet uttrycker vidare djup oro över den israeliska försvarsmaktens pågående militära insatser på Gazaremsan och på Västbanken. Parlamentet fördömer den israeliska försvarsmaktens beskjutning av FN:s interimsstyrka (Unifil) i Libanon, vilket utgör ett allvarligt brott mot internationell rätt. Parlamentet bekräftar på nytt den väsentliga stabiliserande roll som Unifil spelar, till vilken 16 medlemsstater bidrar, i södra Libanon. Parlamentet efterlyser omedelbart eldupphör i både Gaza och Libanon, ett slut på fientligheterna, ett fullständigt och symmetriskt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1701 (2006) och skydd av civilbefolkningen. Parlamentet betonar behovet av att EU och andra internationella aktörer tar ett större ansvar och hjälper regeringarna och det civila samhällets organisationer i Mellanöstern att uppnå varaktig och hållbar fred, särskilt genom att fortsätta att stå bakom en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina samt genom att bekämpa terrorism och radikalisering i regionen. Parlamentet understryker att utvecklingen av konflikterna i regionen har återverkningar på angränsande regioner och Europa och medför säkerhetsutmaningar för EU när det gäller framtida avskräckning, humanitär rätt och krishantering.

95.

Europaparlamentet välkomnar den arabiska återhämtnings- och återuppbyggnadsplan som lades fram vid toppmötet i Kairo den 4 mars 2025 och som utgör en seriös grund för diskussionerna om Gazaremsans framtid. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för Medelhavsområdet att samarbeta konstruktivt med arabiska partner för att tillhandahålla trovärdiga lösningar för återuppbyggnaden, styrningen och säkerheten i Gaza. Parlamentet förkastar å andra sidan förslaget om ”Trump-Gaza”, som inte tar hänsyn till de instabila säkerhetsförhållandena i Mellanöstern. Parlamentet anser att omfattningen av förstörelsen och det mänskliga lidandet i Gaza kräver ett omfattande internationellt engagemang med Förenta staterna, EU, FN, arabstaterna och andra internationella partner, som ett komplement till varandras insatser för att förhandlingarna ska kunna återupptas och bli konstruktiva. Parlamentet är engagerat i framtida insatser för normalisering mellan Israel och arabstaterna i regionen.

96.

Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att beteckna Hizbollah i sin helhet som en terroristorganisation och att verka för att organisationen helt och hållet rustas ned i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1701 (2006). Parlamentet lyfter fram de beslut som nyligen fattats av flera stater, bland annat Förenta staterna och Kanada, att förteckna Samidoun som en terroristorganisation som agerar som ombud för Folkfronten för Palestinas befrielse. Parlamentet betonar att Samidoun förbjöds i Tyskland 2023 och uppmanar andra EU-medlemsstater att vidta liknande åtgärder genom att förbjuda organisationen på sitt territorium.

97.

Europaparlamentet konstaterar att gränsen mellan Jordanien och Syrien används som ett gränsövergångsställe för vapen- och narkotikahandel. Parlamentet betonar att EU måste ge ytterligare stöd till Jordanien, som har försvagats av den nuvarande krisen i Mellanöstern, och efterlyser en ökad användning av den europeiska fredsfaciliteten för att skydda gränsen mellan Jordanien och Syrien.

98.

Europaparlamentet konstaterar att Turkiet är ett land av strategisk betydelse för EU. Parlamentet noterar att Turkiet blir alltmer närvarande på områden där EU har viktiga säkerhetsintressen och genomför GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, och beklagar Turkiets roll i att destabilisera vissa områden av vikt för EU och dess grannskap. Parlamentet påtalar Turkiets olagliga verksamhet mot EU:s intressen i östra Medelhavsområdet, som strider mot internationell rätt, inbegripet Unclos. Parlamentet upprepar sitt fördömande av Turkiets och Libyens undertecknande av samförståndsavtalen om övergripande säkerhetssamarbete och militärt samarbete och om avgränsningen av havsområden, vilka hänger samman med varandra och på ett tydligt sätt kränker internationell rätt, relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och EU-medlemsstaternas suveräna rättigheter. Parlamentet beklagar djupt att Turkiet undergräver effektiviteten i EU:s sanktioner mot Ryssland och upprepar sin uppmaning till Turkiet att fullt ut anpassa sig till dessa. Parlamentet uppmanar Turkiet att avstå från att undergräva EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att fullgöra sitt åtagande att fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt tillämpa tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet gentemot alla medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern.

99.

Europaparlamentet beklagar djupt att Turkiet, trots nedtrappningsinsatserna, bibehåller hotet om casus belli mot Grekland och olagligen ockuperar den norra delen av Republiken Cypern. Parlamentet fördömer kraftfullt Turkiets olagliga verksamhet på Cypern, inbegripet kränkningen av buffertzonens status, den ökande militariseringen av de ockuperade områdena i Republiken Cypern samt ansträngningarna att uppgradera den separatistiska enheten i det ockuperade området på Cypern i strid med internationell rätt, och konstaterar att denna verksamhet inte bidrar till att de FN-ledda förhandlingarna återupptas. Parlamentet fördömer Turkiets fortsatta överträdelser av FN:s säkerhetsråds resolutioner 550 (1984) och 789 (1992), i vilka Turkiet uppmanas att överföra Varoshaområdet till de rättmätiga invånarna under FN:s tillfälliga förvaltning, genom att stödja öppnandet av staden Varosha för allmänheten. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet än en gång att upphöra med sin olagliga och ensidiga verksamhet i Varosha. Parlamentet uppmanar vidare Turkiet att dra tillbaka sina trupper från Cypern.

100.

Europaparlamentet manar till att förhandlingarna om Cyperns återförening under överinseende av FN:s generalsekreterare återupptas och bekräftar på nytt sitt ovillkorliga stöd till Cypern för att lösa frågan. Parlamentet uppmanar Turkiet att acceptera en rättvis, heltäckande och genomförbar lösning på denna fråga.

101.

Europaparlamentet välkomnar det informella utvidgade möte som FN:s generalsekreterare sammankallade den 18 mars 2025 i Genève i syfte att bana väg för ett återupptagande av förhandlingarna om Cypernproblemet strikt inom den överenskomna FN-ramen, den enda ram som godtagits av EU och det internationella samfundet, och i överensstämmelse med EU:s lagstiftning, värden och principer. Parlamentet påminner om att Cyperns återförening är en prioritering för EU, som är redo att öka sina insatser och inta en aktiv roll när det gäller att stödja den FN-ledda processen med alla verktyg som står till dess förfogande. Parlamentet uppmanar Turkiet att delta konstruktivt i förhandlingarna och återvända till förhandlingsbordet i god tro.

102.

Europaparlamentet uppmanar EU att inta en betydande roll i Medelhavsområdet och att bli en säkerhetsaktör som kan säkerställa stabiliteten i regionen och respekten för internationell rätt och Unclos. Parlamentet välkomnar i detta avseende utnämningen av en kommissionsledamot med ansvar för Medelhavsområdet som arbetar under ledning och politisk styrning av vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet betonar behovet att vice ordföranden/den höga representanten, vid behov i samarbete med kommissionsledamoten med ansvar för Medelhavsområdet och i samråd med medlemsstaterna, utvecklar en sammanhängande säkerhetsstrategi med avseende på Medelhavsområdet och dess grannländer, inbegripet i Nordafrika, Levanten och Sahel. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete med partnerländer i Medelhavsområdet för att bekämpa extremism, terrorism, olaglig handel med vapen samt människohandel.

103.

Europaparlamentet noterar med oro kränkningarna av migranters grundläggande rättigheter i Libyen, vilket framhålls i FN:s säkerhetsråds resolution 2755 (2024). Parlamentet betonar behovet av att göra en undersökning av rollen som GSFP-uppdrag och GSFP-insatser – EU BAM Libyen och Eunavfor Irini – spelar i att effektivt bekämpa människosmuggling och människohandel och av verksamheten i förhållande till behovet av att skydda migranters grundläggande rättigheter.

104.

Europaparlamentet konstaterar att den snabba kollapsen av Bashar al-Assads kriminella regim i Syrien, som har fått stöd av Kreml sedan 2015, utgör ett betydande politiskt nederlag för Vladimir Putin och hotar Rysslands strategiska och militära närvaro i Syrien. Parlamentet påminner om att militärbaserna Humaymim och Tartus sedan 2015 har fungerat som nyckelpunkter för rysk maktprojektion i Mellanöstern och Afrika. Parlamentet noterar vidare att militärbaserna Humaymim och Tartus var av avgörande betydelse för försörjningen och transporten av tunga vapen och utrustning till Rysslands privata militära företag, såsom Wagnergruppen och dess operationer i Libyen, Mali, Centralafrikanska republiken och Sudan. Parlamentet betonar att en förlust av militärbaser i Syrien skulle kunna försvaga Rysslands operativa kapacitet och inflytande i Afrika. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att noga övervaka situationen i Syrien, göra förbindelserna med den nya syriska regimen avhängiga av Rysslands fullständiga utträde ur landet och hindra Ryssland från att anlägga nya militärbaser på andra platser regionen. Parlamentet framhåller i detta avseende EU:s betydande inflytande gentemot Syrien när det gäller politiskt erkännande, lättnader av sanktioner, handelsavtal och ekonomiskt stöd till återuppbyggnad, och positionerar EU som ett alternativ till Turkiet i formandet av Syriens framtid.

105.

Europaparlamentet uttrycker växande oro över och fördömer Rysslands fortsatta försök att destabilisera länderna i EU:s östra grannskap genom användning av utländsk informationsmanipulering och inblandning, politiska mord, hot och territoriell ockupation i syfte att inverka negativt på deras strävanden mot Europa och stabilitet. Parlamentet understryker behovet av att förstärka EU:s kapacitet att försvara och utveckla demokratiska och värdebaserade samhällen i länderna i EU:s östra grannskap.

106.

Europaparlamentet bekräftar på nytt EU:s åtagande att stödja Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom ramen för dess internationellt erkända gränser och ansträngningarna för att nå en fredlig, varaktig och heltäckande politisk lösning på konflikten i Transnistrien. Parlamentet fördömer skarpt de ständiga och samordnade försöken från Ryssland, proryska oligarker och ryskstödda lokala proxyaktörer att destabilisera Moldavien, splittra det moldaviska samhället och avleda landet från sin europeiska kurs genom hybridattacker, användning av energiförsörjning som vapen, desinformation, bombhot och iscensatta protester samt hot om eller användning av våld. Parlamentet noterar med oro att Moldaviens säkerhets- och underrättelsetjänst har rapporterat en aldrig tidigare skådad intensitet i Rysslands åtgärder för att förankra Moldavien i dess inflytelsesfär. Parlamentet understryker att detta hybridhot riktar sig mot demokratiska processer och undergräver den europeiska integrationen, bland annat genom att förstärka radikala separatistiska tendenser i landets södra delar, särskilt i Gagauzien, använda propaganda, manipulera informationsutrymmet, blanda sig i valprocessen och genomföra omstörtande operationer.

107.

Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till Ryssland att dra tillbaka sina militära styrkor och sin militära utrustning från Republiken Moldaviens territorium, att se till att all ammunition och utrustning i Cobasna-depån förstörs helt och hållet under internationell tillsyn och att stödja en fredlig lösning på Transnistrienkonflikten i enlighet med principerna i internationell rätt. Parlamentet efterlyser ökat EU-stöd till Moldavien för att bekämpa utländsk informationsmanipulering och inblandning, hybridhot samt cyberattacker. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka finansieringen av den europeiska fredsfaciliteten för att stärka Moldaviens försvarsförmågor.

108.

Europaparlamentet konstaterar att Georgien 2008 blev det första målet för Rysslands fullskaliga militära aggression och försök att med våld rita om gränserna för en suverän stat i Europa. Parlamentet betonar att Ryssland sedan 2008 har fortsatt sin olagliga ockupation av och faktiska kontroll över de ockuperade regionerna i Georgien. Parlamentet understryker att Rysslands militära närvaro och betydande militära uppbyggnad i de ockuperade regionerna, olagliga verksamhet, fortsatta gränsuppbyggnadsverksamhet utmed den administrativa gränslinjen och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Georgien utgör en allvarlig risk för landets säkerhet och för den bredare säkerhetsramen i Europa. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Ryssland att dra tillbaka sina militära styrkor och sin militära utrustning från Georgiens territorium.

109.

Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands nedskjutning av Azerbaijan Airlines flyg 8243 den 25 december 2024, där 38 av de 67 passagerarna ombord dödades. Parlamentet understryker att detta än en gång belyser den ryska regimens brutala och stridslystna natur.

110.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU att fortsätta med sitt aktiva engagemang och vidta konkreta åtgärder genom sina viktiga instrument för att säkerställa att Ryssland fullgör sina skyldigheter enligt det av EU frammedlade avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008, i synnerhet skyldigheterna att dra tillbaka alla militära styrkor från de ockuperade territorierna i Georgien, tillåta inrättandet av internationella säkerhetsmekanismer i båda georgiska regioner och ge EU:s övervakningsuppdrag obehindrat tillträde till hela Georgiens territorium samt att på ett konstruktivt sätt delta i de internationella diskussionerna i Genève och mekanismerna för incidentförebyggande och motåtgärder. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utarbeta en heltäckande rapport om överträdelser av avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008, identifiera och tydligt kommunicera de bestämmelser som fortfarande inte har uppfyllts av Ryssland och lägga fram rekommendationer.

111.

Europaparlamentet välkomnar de senaste nyheterna om det framgångsrika slutförandet av förhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan om den fullständiga texten till utkastet till avtal om fred och upprättande av mellanstatliga förbindelser, lovordar Armenien för att landet banat väg för slutförandet av texten och uppmanar med kraft Azerbajdzjans ledning att underteckna och i god tro genomföra det fredsavtal som ingåtts under förhandlingarna.

112.

Europaparlamentet fördömer Azerbajdzjans fortsatta ansträngningar att underminera möjligheten till regional fred och fortsatta hot mot Armenien. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillfälligt dra in allt säkerhetsrelaterat, tekniskt eller ekonomiskt stöd till Azerbajdzjan, inbegripet genom olika EU-instrument, som kan bidra till att öka Azerbajdzjans offensiva förmågor eller äventyra Armeniens säkerhet, territoriella integritet och suveränitet.

113.

Europaparlamentet påminner om att det har gått ett år sedan Azerbajdzjan tog Nagorno-Karabach i besittning, vilket har lett till att mer än 140 000 armenier tvångsförflyttats från regionen. Parlamentet fördömer det militära stöd och de vapenleveranser som tredjeländer ger Azerbajdzjan. Parlamentet påpekar att Azerbajdzjan har gjort sig skyldigt till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna i Nagorno-Karabach. Parlamentet fördömer Azerbajdzjans förstörelse av det armeniska kulturarvet i regionen. Parlamentet begär att alla 23 armeniska gisslan som frihetsberövats i Azerbajdzjan ska friges, inbegripet före detta de facto-tjänstemän i Nagorno-Karabach och krigsfångar från kriget 2020. Parlamentet uppmanar rådet att överväga att införa riktade och individuella sanktioner mot dem som är ansvariga för överträdelser av vapenvilan och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Nagorno-Karabach.

114.

Europaparlamentet välkomnar beslutet att anta den första stödåtgärden inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för armeniska väpnade styrkor, eftersom detta skulle stärka Armeniens resiliens i samband med säkerställandet av säkerhet, oberoende och suveränitet. Parlamentet efterlyser en ytterligare förstärkning av samarbetet mellan Armenien och EU på säkerhets- och försvarsområdet, särskilt när det gäller minröjning, bland annat genom användning av den europeiska fredsfaciliteten, med beaktande av Armeniens förnyade beaktande av landets medlemskap i Organisationen för det kollektiva säkerhetsfördraget. Parlamentet välkomnar de åtgärder som flera medlemsstater vidtagit för att ge Armenien defensivt militärt stöd och uppmanar eftertryckligen övriga medlemsstater att överväga liknande initiativ.

115.

Europaparlamentet betonar att EU snarast bör se över sin regionala strategi för Sahel, efter de olika statskupperna i regionen. Europaparlamentet beklagar djupt att franska trupper och FN:s fredsbevarande styrkor tvingats lämna regionen och fördömer närvaron av privata militära företag och statligt understödda proxyaktörer såsom Afrikakåren (tidigare Wagnergruppen). Parlamentet understryker att dessa privata militära företag har haft en destabiliserande roll i Sahel och har stött olika repressiva regimer i ett försök att öka Rysslands inflytande i Afrika. Parlamentet påpekar att Rysslands levererar vapen till Sahels militärregimer. Parlamentet noterar vidare att andra aktörer, såsom Turkiet, i allt högre grad är närvarande i regionen. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för Sahel och medlemsstaterna att upprätthålla det diplomatiska engagemanget och fortsätta att stödja det civila samhället samt att satsa på utveckling och humanitärt bistånd.

116.

Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på samstämmighet i EU:s svar på kriserna i området kring de stora sjöarna, och uppmanar rådet att ompröva sin förnyade EU-strategi för området kring de stora sjöarna som antogs den 20 februari 2023. Parlamentet inser vikten av ett verkligt engagemang från EU:s sida för fred i regionen. Parlamentet noterar med oro den roll som Rwanda har spelat i östra Demokratiska republiken Kongo och uppmanar EU att införa villkor för allt militärt stöd till Rwanda. Parlamentet fördömer skarpt M23:s erövring av territorier i östra Demokratiska republiken Kongo, inbegripet de regionala huvudstäderna Goma och Bukavu, vilket har fått till direkt följd att uppskattningsvis 3 000 civila dödats. Parlamentet fördömer de överträdelser av östra Demokratiska republiken Kongos suveränitet och territoriella integritet som begåtts av M23-rebellerna. Parlamentet är djupt oroat över den humanitära situationen för miljontals fördrivna personer i område och över användningen av våldtäkt som ett strategiskt krigsvapen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att vidta tydliga åtgärder i linje med EU:s strategi för området kring de stora sjöarna för att återställa stabiliteten och samarbeta med FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco) för att skydda civila i östra Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet uppmanar med kraft Rwandas regering att dra tillbaka sina trupper från Demokratiska republiken Kongos territorium och upphöra med samarbetet med M23-rebellerna, inbegripet tillhandahållandet av vapen, trupper och logistiskt stöd. Parlamentet uppmanar EU att tillfälligt upphäva både sitt samförståndsavtal om råvaror och allt militärt samarbete med Rwanda, även genom Europeiska fredsfaciliteten och andra mekanismer, tills Rwanda upphör med sitt olagliga stöd till väpnade grupper och fullt ut respekterar Demokratiska republiken Kongos suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar likaså Demokratiska republiken Kongo att upphöra med sitt samarbete med rebellgrupper i regionen. Parlamentet stöder fredsprocessen i Luanda och Nairobi för att uppnå en politisk lösning på konflikten på diplomatisk väg och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att upprätthålla de diplomatiska kontakterna med parterna i konflikten och andra parter i regionen och att öka trycket på parterna att återuppta fredliga förhandlingar, bland annat genom att skjuta upp EU:s säkerhets- och försvarssamråd med Rwanda och anta sanktioner, beroende på situationen på plats och de framsteg som gjorts i pågående regionala medlingsprocesser.

117.

Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att verksamheten vid Förenta staternas byrå för internationell utveckling (USAID) har avbrutits och understryker att detta avsevärt förstärker säkerhets- och försvarsutmaningarna med tanke på att kritiska investeringar i resiliens, anpassning, konfliktförebyggande och fredsbyggande nu har begränsats, och uppmanar därför EU och dess internationella partner att se till att det tomrum som uppstått inte kommer att utnyttjas av våra motståndare genom att strategiskt överväga hur vissa program som inte längre har finansiering ska tas över till följd av det amerikanska styrets handlande.

118.

Europaparlamentet är oroat över EU:s begränsade roll på Afrikas horn, samtidigt som andra utländska aktörers deltagande ökar. Parlamentet efterlyser en översyn av EU:s strategi i regionen i syfte att uppnå EU:s mål att främja fred, stabilitet och inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i regionen. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att reflektera över hur man på bästa sätt kan använda GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i regionen för att främja dessa mål och stärka EU:s verksamhet.

119.

Europaparlamentet erkänner att den arktiska regionen har stor strategisk och geopolitisk betydelse till följd av dess framväxande sjöfartsleder, rikedom av naturresurser och möjligheter till ekonomisk utveckling som den globala uppvärmningen medför, samtidigt som den i allt högre grad ifrågasätts. Parlamentet är oroat över den intensifierade militariseringen och resurskonkurrensen som drivs av rysk och kinesisk verksamhet i regionen. Parlamentet fördömer skarpt Förenta staternas presidents upprepade uttalanden om hans mål om ett amerikanskt övertagande av Grönland.

120.

Europaparlamentet understryker vikten av att bevara säkerheten, stabiliteten och samarbetet i Arktis. Parlamentet betonar att regionen måste förbli fri från militära spänningar och exploatering av naturresurser och att ursprungsbefolkningarnas rättigheter måste respekteras. Parlamentet upprepar att unionens politik för Arktis måste inkluderas i GSFP och att avskräcknings- och försvarsförmågorna måste stärkas i nära samordning med Nato. Parlamentet betonar att samarbetet mellan EU och Nato är avgörande för att motverka Rysslands och Kinas växande inflytande i regionen. Parlamentet begär att frågor av betydelse för Arktis tas upp regelbundet vid mötena i kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och i rådet.

121.

Europaparlamentet betonar de väpnade konflikternas oproportionella och unika inverkan på kvinnor och flickor, särskilt när det gäller konfliktrelaterat sexuellt våld. Parlamentet betonar det absoluta behovet att säkerställa tillhandahållande och tillgång till lämplig hälso- och sjukvård i väpnade konflikter, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att väpnade konflikter betraktas ur ett könsperspektiv.

122.

Europaparlamentet påminner om EU:s sedan länge fastställda prioriteringar att integrera och införliva ett jämställdhetsperspektiv i de yttre förbindelserna och att genomföra agendan för kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet påminner i detta avseende om vikten av att stärka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och konfliktlösning, fredsförhandlingar, fredsbyggande och fredsbevarande, humanitära insatser och återuppbyggnad efter konflikter.

123.

Europaparlamentet betonar att integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i all extern och intern GSFP-verksamhet bidrar till att förbättra GSFP:s operativa effektivitet och är en drivkraft för EU:s trovärdighet som förespråkare för jämställdhet i hela världen. Parlamentet insisterar därför på vikten av att fullgöra alla EU:s åtaganden, inbegripet åtagandena i EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet (2020–2024) och i den strategiska kompassen. Parlamentet insisterar också på att det i uppdateringen av den strategiska kompassen föreslås ytterligare åtgärder för att säkerställa jämställdhet och kvinnors fulla och meningsfulla deltagande i GSFP, särskilt i militära uppdrag.

124.

Europaparlamentet välkomnar införandet av ett jämställdhets- och människorättsperspektiv i och utnämnandet av jämställdhetsrådgivare inom alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och inrättandet av ett nätverk av kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor. Parlamentet begär att den nya civila GSFP-pakten ska användas för att sträva efter kvinnors fulla deltagande i civila GSFP-uppdrag.

125.

Europaparlamentet understryker vikten av tydliga och uppnåbara mål, öppenhet för värdlandets perspektiv och egenansvar samt utrustning och nödvändiga ekonomiska, logistiska och mänskliga resurser för varje GSFP-uppdrag och GSFP-insats. Parlamentet understryker vidare att säkerhetsmiljön försämrats där många GSFP-uppdrag genomförs. Parlamentet efterlyser förbättrad styrning av utvärdering och kontroll av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet upprepar sitt krav på heltäckande bedömningar av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, särskilt vad gäller hur realistiska mandaten för dessa är i förhållande till de resurser och den utrustning som tilldelats, förvaltningen av dem, metoderna för rekrytering av personal och matchning av profiler med de färdigheter som krävs, insyn i anbudsinfordringar, verksamhet och uppnådda resultat samt de lärdomar som dragits av god praxis och svårigheter som uppstått. Parlamentet betonar särskilt att alla uppdrag och insatser måste omfattas av tidsfristbestämmelser, så att de vid behov kan avslutas på ett hållbart sätt. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att fortsätta att effektivt utforma GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, med robusta, resultatinriktade, flexibla och modulära mandat, för att anpassa sig till de föränderliga säkerhetsförhållandena och behoven i värdländerna och för att bibehålla ett starkt partnerskap med värdländernas regeringar, civilsamhällen och lokalbefolkningar så att nödvändiga villkor skapas för att uppdraget ska kunna uppnå sina nämnda mål på lång sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda den nya civila GSFP-pakten för att stärka sin strategiska vision för civil krishantering genom att klargöra den civila GSFP:s roll, effektivitet och mervärde, och genom att definiera en gemensam ambitionsnivå för civil krishantering. Parlamentet efterlyser också att synergierna och komplementariteten mellan den civila och den militära dimensionen av GSFP tas tillvara. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en strukturerad och regelbunden process för utveckling av civil förmåga för att bedöma tillgången till medlemsstaternas förmågebehov, utveckla krav, genomföra en bristanalys och regelbundet se över framstegen. Parlamentet anser att det finns ett behov att upprätta en gedigen politik för den utrustning och de tjänster som behövs i partnerländer där civila GSFP-uppdrag äger rum.

126.

Europaparlamentet konstaterar att Gusp-budgeten för civila GSFP-uppdrag endast har ökat marginellt mellan den fleråriga budgetramen 2014–2020 och den fleråriga budgetramen 2021–2027, samtidigt som antalet uppdrag samt deras uppgifter och kostnader har ökat. Parlamentet efterlyser en väsentlig ökning av finansieringen av Gusp-budgeten, samtidigt som man säkerställer en effektiv användning av de medel som anslagits till civila GSFP-uppdrag, för att se till att de reagerar effektivt på krissituationer och oförutsedda händelser. Parlamentet efterlyser inrättandet av en särskild Gusp-budgetpost, eller ”civil stödfacilitet”, för att förse partnerländerna med den utrustning och de tjänster som krävs för att förbättra deras civila förmåga.

127.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till utrikestjänsten att vidta konkreta åtgärder för att stödja GSFP-uppdrag och GSFP-insatser för försvar mot cyber- och hybridattacker och motverkande av utländsk informationsmanipulering och inblandning i länder där GSFP-uppdrag och GSFP-insatser utförs, särskilt på västra Balkan och i länderna i det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till GSFP-uppdrag och GSFP-insatser när den utformar sitt europeiska demokratiförsvar för att förebygga hot som syftar till att misskreditera EU:s externa åtgärder och skydda EU-personal som är utplacerad utomlands. Parlamentet insisterar på behovet att bygga vidare på de lärdomar som dragits inom olika GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, samt att samarbeta med medlemsstaternas uppdrag och insatser, för att bättre kommunicera och identifiera hot i syfte att förebygga eller reagera på dem i tid när så krävs. Parlamentet efterlyser förbättrad insatsförmåga och strategisk kommunikation och förstärkt utåtriktad verksamhet i de områden där insatserna genomförs – med användning av relevanta lokala språk – för att bättre informera lokalbefolkningen om GSFP-uppdragens och GSFP-insatsernas grunder, fördelar och roller i deras respektive regioner och för att även informera dem om konsekvenserna av att förlita sig på stöd från andra aktörer som syftar till att destabilisera dem, särskilt Ryssland och Kina. Parlamentet uppmanar också kommissionen och utrikestjänsten att öka synligheten för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i länderna i det östliga partnerskapet genom att inkludera dem i sina politiska budskap, göra dokument offentligt tillgängliga och ha kontakter med den internationella pressen. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att anpassa de rådgivande mandaten för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser så att de omfattar specialiserad utbildning om bekämpning av hybridkrigföring, cyberkrigföring och analys av underrättelser inhämtade genom öppna källor (Osint). Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att öka sitt samarbete och sin samordning med andra uppdrag och insatser av likasinnade partner och organisationer, inbegripet FN:s fredsbevarande insatser, för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning på området.

128.

Europaparlamentet betonar att korruption i insatsområdena kan skada GSFP-uppdragens och GSFP-insatsernas anseende, leda till resursslöseri och förvärra dålig samhällsstyrning och administrativa missförhållanden samt öka lokala nivåer av mutor, bedrägerier, utpressning och nepotism. Parlamentet efterlyser strategier för att förebygga och bekämpa korruption, utveckla expertis och kunskap om korruptionsbekämpning och intensifiera insatserna för att minska korruptionsriskerna i pågående och framtida GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

129.

Europaparlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att inkludera en del om skydd av kulturarvet i sina GSFP-uppdrag och GSFP-insatser för att ge stöd och utbildning till lokala partner när det gäller att ta itu med säkerhetsutmaningar i samband med bevarande och skydd av kulturarvet. Parlamentet konstaterar att införandet av kulturarvsskydd och interkulturell dialog i uppdragsbeskrivningarna skulle gynna konfliktlösningsprocessen och försoningsprocessen.

130.

Europaparlamentet betonar behovet av att förlänga mandaten för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i angränsande östeuropeiska länder, där förhöjda säkerhetshot motiverar förstärkt EU-närvaro. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att sända ut personal till dessa uppdrag och insatser. Parlamentet uppmuntrar också till ökat deltagande av tredjeländer i dessa uppdrag, särskilt tredjeländer som framgångsrikt har stått värd för slutförda GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka hur nya GSFP-uppdrag och GSFP-insatser kan inrättas i EU-kandidatländer, om det är nödvändigt och i nära samarbete med deras nationella myndigheter. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att GSFP-uppdragens stöd till reformer inom säkerhetssektorn inbegriper utbildning för ministerietjänstemän. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och Europeiska säkerhets- och försvarsakademin att bidra till att utveckla expertisen hos civil personal och försvarspersonal som bistår och utplaceras i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet framhåller möjligheten för tredjeländer som är värdar för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser att hjälpa EU att uppnå GSFP-målen och visa sin kapacitet att tillhandahålla säkerhet till andra genom att delta i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser utanför området.

131.

Europaparlamentet välkomnar att FN:s säkerhetsråd förlängt mandatet för den EU-ledda styrkans operation i Bosnien och Hercegovina (Eufor Althea) utöver 2025, som ett etablerat och bevisat fredsbevarande uppdrag som i hög grad har bidragit till stabiliteten i både landet och regionen. Parlamentet välkomnar vidare uppdragets positiva svar på begäran från Bosnien och Hercegovinas säkerhetsministeriums civilskyddsbyrå om att erbjuda stöd till nationella myndigheter när det gäller att hantera effekterna av den senaste tidens översvämningar. Parlamentet anser att denna förlängning återspeglar det delade åtagandet inom det politiska spektrumet i Bosnien och Hercegovina att upprätthålla fred och säkerhet i samarbete med EU. Europaparlamentet välkomnar Eufor Althea-reservstyrkornas ankomst till Bosnien och Hercegovina i mitten av mars och upprepar sin uppmaning till alla aktörer i Bosnien och Hercegovina att avstå från alla politiska hot och andra potentiellt skadliga handlingar, respektera landets konstitution och arbeta för att säkerställa Bosnien och Hercegovinas väg mot EU-integration. Parlamentet välkomnar Kosovostyrkans (KFOR) fortsatta närvaro och EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo) och lovordar deras roll i att stärka säkerheten och stabiliteten. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att följa kraven i internationell rätt samt att begränsa och förhindra att omstörtande handlingar destabiliserar den norra regionen i Kosovo. Parlamentet uppmanar dem eftertryckligen att delta i den strukturerade dialog som förmedlas av EU. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag de serbiska paramilitärernas terroristattack mot Kosovos polis och den avskyvärda terroristattacken mot kritisk infrastruktur nära Zubin Potok i norra Kosovo. Parlamentet betonar att förövarna av dessa beklagliga terroristattacker måste ställas till svars och lagföras utan dröjsmål. Parlamentet efterlyser en förstärkning av både Eufor Althea och KFOR med ytterligare resurser.

132.

Europaparlamentet lovordar inrättandet och verksamheten inom EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien (EUPM Moldavien), som har bidragit till att stärka landets krishanteringsstrukturer och öka dess motståndskraft mot cyber- och hybridhot samt till att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet begär att uppdragets mandat förlängs utöver maj 2025, att det görs en bedömning av huruvida dess medel, metoder och resurser är tillräckliga i förhållande till uppdragets mål och att dess resurser anpassas mot bakgrund av utvärderingens slutsatser för att öka dess effektivitet. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som EU:s gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM) spelar för att på nytt öppna godstransporter på järnväg genom Transnistrien och för att motverka flera smugglingsoperationer. Parlamentet uppmuntrar EU BAM att utöka sitt samarbete med flera internationella organisationer, inbegripet Europol, Frontex och OSSE via sin vapenarbetsgrupp, gemensamma ORIO II-insatser och EU:s fjärde gränssäkerhetsinitiativ.

133.

Europaparlamentet välkomnar den roll som EU:s övervakningsuppdrag (EUMM) i Georgien spelar i övervakningen av situationen vid den administrativa gränslinjen till Abchazien och Sydossetien. Parlamentet fördömer säkerhetsaktörernas tillfälliga frihetsberövande av EUMM-tjänstemän när de genomförde en rutinpatrullering längs den administrativa gränslinjen. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över varje åtgärd som hindrar EUMM:s åtgärder och som syftar till att undergräva ansträngningarna att bygga upp förtroendet. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och utrikestjänsten att noga övervaka situationen, främja EUMM:s obehindrade tillträde till Georgiens ryskockuperade territorier i enlighet med uppdragets mandat, stödja förlängningen av dess mandat och stärka dess kapacitet för att på lämpligt sätt tillgodose lokalbefolkningens säkerhetsbehov och humanitära behov i konfliktdrabbade områden.

134.

Europaparlamentet välkomnar och ger sitt starka stöd till verksamheten vid Europeiska unionens uppdrag i Armenien (Euma) inom ramen för GSFP, som bidrar till ökad säkerhet i regionen genom att avsevärt minska antalet incidenter i konfliktdrabbade områden och gränsområden, bygga upp förtroendet och minska riskerna för befolkningen i dessa områden. Parlamentet välkomnar Armeniens bistånd till Eumas verksamhet på sitt territorium. Parlamentet lovordar rådet för beslutet att öka uppdragets kapacitet och antalet utstationerade observatörer samt att förlänga tidsramen för utplaceringen, och efterlyser ytterligare utvidgning och starkare närvaro i regionen så att det skapas en miljö som främjar EU-stödda normaliseringsinsatser mellan Armenien och Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjan att tillåta EU-observatörer även på sin sida av gränsen. Parlamentet fördömer Azerbajdzjans hot och Rysslands negativa narrativ mot Euma.

135.

Europaparlamentet anser att de två civila GSFP-uppdragen – Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) och Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för gränsövergångsstället i Rafah (EU BAM Rafah) – kan spela en väsentlig roll i att stödja arbetet med att skapa en palestinsk stat. Parlamentet stöder en starkare roll för Eupol Copps och EU BAM Rafah, i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 21–22 mars 2024 och på grundval av principen om tvåstatslösningen och en framtida palestinsk stats livskraft, så att de kan delta i underlättandet av leveransen av humanitärt bistånd till Gazaremsan, förbättra den palestinska myndighetens effektivitet på Västbanken och förbereda myndighetens återkomst till Gazaremsan. Parlamentet betonar särskilt behovet att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att EU BAM Rafah ska kunna återaktiveras fullt ut och fungera som en neutral tredje part vid gränsövergången i Rafah, i samordning med den palestinska myndigheten samt de israeliska och egyptiska myndigheterna. Parlamentet förväntar sig att en förstärkning av omfattningen av och mandaten för Eupol Copps och EU BAM Rafah på plats ska ingå som viktiga prioriteringar i den kommande strategin för EU och Mellanöstern. Parlamentet välkomnar rådets beslut att förlänga de två uppdragens mandat till och med den 30 juni 2025.

136.

Europaparlamentet noterar att mandaten för EUTM Mali, EUMPM i Niger och markuppdraget för personal från Eucap Sahel Niger upphörde 2024, medan EU:s uppdrag för kapacitetsuppbyggnad i Mali (Eucap Sahel Mali) och EU:s regionala rådgivnings- och samordningsenhet (EU RACC) för Sahel fortfarande pågår. Parlamentet konstaterar att de olika internationella uppdragen inte har lyckats uppnå sitt mål att stabilisera regionen och dess bräckliga demokratier eller säkerställa fred i regionen. Parlamentet är oroat över misslyckandet med EU:s Sahelstrategi när det gäller säkerhet och försvar. Parlamentet uttrycker djup oro över den försämrade säkerhetssituationen, staternas kontinuerliga misslyckanden och återkomsten av terrorismen i Sahel. Parlamentet noterar inrättandet av en ny typ av civil-militärt EU-säkerhets- och försvarsinitiativ i Guineabukten (EUSDI Gulf of Guinea), som ska inrättades i augusti 2023 och syftar till att ge säkerhets- och försvarsstyrkorna i Elfenbenskusten, Ghana, Togo och Benin möjlighet att förbättra stabiliteten och resiliensen i sina norra gränsområden. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att noggrant undersöka mandatet för alla GSFP-uppdrag i Afrika, i syfte att tillhandahålla uppnåeliga mål och milstolpar för varje uppdrag med tanke på det nuvarande politiska sammanhanget, samt att undersöka om dessa uppdrag skulle kunna ändras för att mer effektivt tjäna en ny, reviderad flerdimensionell EU-strategi för Afrika och Sahel, som en del av dess integrerade strategi. Parlamentet efterlyser i detta avseende en prioriterad översyn av mandatet och resurserna för Eucap Sahel Mali och EU RACC för Sahel samt förslag till ändringar av dem och att det övervägs att de vid behov avslutas.

137.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den militära EU-operationen Eunavfor Aspides i februari 2024 som svar på huthiernas attacker mot internationell sjöfart i Röda havet och i syfte att bidra till att skydda friheten till sjöfart och trygga sjöfartsskyddet, särskilt för handelsfartyg och kommersiella fartyg i Röda havet, Indiska oceanen och Persiska viken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka förmågorna inom operationen Eunavfor Aspides och att överväga att slå den samman med EU:s militära operation Atalanta, såsom ursprungligen planerats, för att förbättra båda operationers effektivitet.

138.

Europaparlamentet betonar vikten av ökat utbyte av underrättelser och information mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner, inbegripet parlamentet, för att bekämpa utländsk inblandning, förbättra lägesuppfattningen och bättre kunna förutse och motverka hot mot den kollektiva säkerheten och fastställa gemensamma handlingslinjer inom ramen för GSFP, särskilt på området krishantering.

139.

Europaparlamentet understryker att EU fullt ut måste utnyttja den nödvändiga förstahandsinformation om globala frågor som uppstår utanför dess gränser mot bakgrund av ökande geopolitiska utmaningar och kriser över hela världen. Parlamentet lovordar de insatser som görs av EU:s underrättelse- och lägescentral (EU Intcen) och direktoratet för underrättelseverksamhet vid EU:s militära stab, som samarbetar inom ramen för den gemensamma kapaciteten för underrättelseanalys (SIAC), samt av Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen), för att ta fram underrättelsebedömningar från alla källor. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att förstärka EU Intcen, SIAC, utrikestjänstens krishanteringscentrum och Satcen i form av en ökning av deras personalstyrkor och ekonomiska resurser samt förbättring av förmåga och informationssäkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft dessa centrum, förutsatt att de har tillräckliga bestämmelser kring informationssäkerhet, att dra lärdom av Natos roll i att underlätta utbyte av underrättelser om cyberhot mellan den offentliga och den privata sektorn och tillämpa detta på sitt område, och på så sätt erbjuda ett mervärde till medlemsstaterna.

140.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att nyttja EU Intcen som ett effektivt organ för underrättelseutbyte för att utbyta underrättelser på ett säkert sätt, utarbeta en gemensam strategisk kultur och säkerhetskultur samt tillhandahålla strategisk information. Parlamentet betonar att EU Intcen, på grundval av de underrättelser som samlats in, bör involveras ytterligare i de hotbedömningar som utförs av EU-institutionerna och även i tilldelningen av digitala insatser och undandragandet av sanktioner. Parlamentet upprepar sin uppmaning att främja inrättandet av ett system för ett regelbundet och kontinuerligt flöde av underrättelser, från medlemsstaterna till utrikestjänsten samt mellan EU:s medlemsstater, om utrikes- och säkerhetsfrågor som uppstår utanför unionen. Parlamentet understryker vikten av säker kommunikation och informationssäkerhet på hög nivå för tillförlitliga underrättelser, och begär att man i detta avseende går vidare med insatser för att förbättra och rationalisera regler och föreskrifter på säkerhetsområdet för att bättre skydda känslig information, infrastruktur och kommunikationssystem från utländsk inblandning och utländska angrepp.

141.

Europaparlamentet efterlyser regelbundna gemensamma hotbedömningar med bidrag från medlemsstaternas underrättelsetjänster för att informera de beslutsfattande organen inom GSFP, och upprepar sin begäran om att kapacitet för underrättelseinsamling ska sättas in i alla GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, vilket skulle ge information till EU Intcen, EU:s militära stab (EUMS), den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten.

142.

Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över de växande säkerhetsutmaningarna till följd av cyber- och hybridattacker samt utländsk informationsmanipulering och inblandning, vilka alla bland annat syftar till att undergräva stabiliteten i EU:s demokratiska samhällen, särskilt i EU:s territorier långt från fastlandet, och i EU-medlemsstaternas allierade samt till att främja polarisering, särskilt inför val. Parlamentet betonar att medlemsstaterna, särskilt de som ligger vid EU:s östra yttre gräns, är i utsatta lägen för sådant fientligt inflytande från Ryssland och Belarus. Parlamentet välkomnar det etablerade institutionella samarbetet på förvaltningsnivå mellan kommissionen, utrikestjänsten och parlamentet under den tidigare kampanjen inför valet till Europaparlamentet för att förhindra en massiv användning av utländsk informationsmanipulering och inblandning av fientliga tredjestatsaktörer och icke-statliga aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och parlamentets förvaltning att stärka sina förmågor för att öka motståndskraften mot hybridattacker och utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet pekar i detta avseende på den rumänska författningsdomstolens nyligen fattade beslut att ogiltigförklara den första omgången av presidentvalet efter rapporter om massiva hybridattacker från Rysslands sida, särskilt via sociala medieplattformar. Parlamentet uppmanar vidare utrikestjänstens och parlamentets förvaltningar att föra ett nära samarbete med den privata sektorn, det civila samhället samt det akademiska och vetenskapliga samfundet när det gäller att motverka illasinnade påverkanskampanjer och hybridhot, inbegripet användning av ny teknik som vapen.

143.

Europaparlamentet stöder det utlovade inrättandet av ett ”europeiskt demokratiförsvar” och upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna, kommissionen och utrikestjänsten att överväga att skapa en oberoende struktur med goda resurser som har i uppgift att identifiera, analysera och dokumentera hot med anknytning till utländsk informationsmanipulering och inblandning mot EU som helhet, för att upptäcka och spåra bedrägligt innehåll online och begära att det avlägsnas, för att förbättra lägesuppfattningen och öka utbytet av underrättelser om hot samt utveckla förmågan att fastställa angreppens ursprung och motåtgärder med anknytning till utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet anser att denna struktur skulle fungera som referenspunkt och som ett specialiserat kunskapsnav för att underlätta och främja ett operativt utbyte mellan medlemsstaternas myndigheter och EU:s institutioner. Parlamentet betonar att strukturen bör klargöra och stärka rollen för utrikestjänstens avdelning för strategisk kommunikation och dess arbetsgrupper som det strategiska organet för EU:s diplomattjänst och förebygga överlappning av verksamheter. Parlamentet framhåller sitt eget beslut att inrätta ett särskilt utskott för EU:s demokratiförsvar i Europaparlamentet och anser att det är ett viktigt sätt att stärka EU:s insatser på detta område.

144.

Europaparlamentet framhåller vikten av att intensifiera insatserna för att bekämpa desinformation som sprids av utländska aktörer i syfte att undergräva EU:s trovärdighet, särskilt i EU-kandidatländer eller länder som gränsar till dessa och i regioner där GSFP-uppdrag och GSFP-insatser pågår. Parlamentet understryker att samordningen mellan utrikestjänsten och relevanta EU-organ, inbegripet Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), och relevanta myndigheter på medlemsstatsnivå måste ökas avsevärt för att utveckla samstämda och effektiva strategier mot utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av strategisk och förebyggande kommunikation, och uppmanar alla EU-institutioner att arbeta tätt tillsammans med utrikestjänsten för att stärka synligheten för, den positiva bilden av och legitimiteten i EU:s yttre åtgärder.

145.

Europaparlamentet anser att hybridhot under de kommande åren kommer att innebära en kombination av informationskrigföring, flexibla styrkemanövrar, massiv cyberkrigföring samt ny och omstörtande teknik, från havsbotten till rymden, med utplacering av avancerade övervaknings- och stridssystem i luften och rymden. Allt detta kommer kanske att möjliggöras av AI, kvantdatorteknik, allt smartare teknik för drönarsvärmar, offensiva cyberförmågor, hypersoniska missilsystem, nanoteknik och biologisk krigföring. Parlamentet erkänner särskilt den allt större roll som AI spelar i hybridkrigföring och dess möjliga användning för att undergräva demokratiska institutioner, sprida desinformation, störa kritisk infrastruktur samt påverka den allmänna opinionen genom automatiserad och datadriven verksamhet.

146.

Europaparlamentet uppmanar till strategiska, proaktiva och samordnade åtgärder på EU-nivå för att bemöta hybridhot och för att öka säkerheten och stärka integriteten hos kritisk infrastruktur i EU, minska riskerna med och främja EU:s tekniska försprång inom kritiska sektorer, vilket inbegriper åtgärder för att begränsa eller utesluta högriskleverantörer. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av Pesco-projektet som syftar till att stödja Samordningscentrumet för cyber- och informationsområdet (CIDCC) för att underlätta planeringen och genomförandet av EU:s uppdrag och insatser med förmågor på cyber- och informationsområdet samt stärka EU:s allmänna resiliens på detta område. Parlamentet begär därför att det ska bli en permanent del av GSFP.

147.

Europaparlamentet fördömer Rysslands och Belarus fortsatta fientliga handlingar som syftar till att destabilisera EU genom att driva migranter till att med våld ta sig in i EU-länder, vilket utgör en hybridattack. Parlamentet uppmanar EU att se över och uppdatera sin politik rörande förstärkningen av de yttre gränserna, bland annat genom finansiering av fysiska hinder , för att öka säkerheten i unionen som helhet.

148.

Europaparlamentet välkomnar cybersolidaritetsförordningen (29) och dess betydelse för medlemsstaternas cyberförsvarsförmåga. Parlamentet stöder främjandet av plattformar för utbyte och analys av information, och begär att detta utvidgas till att omfatta tillhandahållande av underrättelser om hot eller sårbarhet med gränsöverskridande säkerhetscentrum. Parlamentet efterlyser en tydligare finansieringsplan som anger hur stora medel som kommer att användas för att genomföra förordningen.

149.

Europaparlamentet är oroat över att många medlemsstater dröjer med att genomföra direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS 2-direktivet) (30) och efterlyser ett snabbt genomförande för att säkra europeisk kritisk infrastruktur. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att bättre synkronisera verktygslådorna för cybersanktioner, hybridsanktioner och sanktioner rörande utländsk informationsmanipulering och inblandning och att använda dem mer aktivt, samtidigt som man undersöker hur sektorsspecifika sanktioner kan genomföras.

150.

Europaparlamentet välkomnar slutsatserna och rekommendationerna i Draghis rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid, som uppmuntrar medlemsstaterna att uppdatera reglerna om styrning och investeringar på rymdområdet, särskilt på försvarsrelaterade områden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra lämpliga investeringar på detta område inom ramen för nästa fleråriga budgetram och också genom att överväga andra finansieringsinstrument. Parlamentet framhåller särskilt behovet att vidareutveckla det europeiska rymdprogrammet med tanke på de starka kopplingarna mellan rymdsektorn och försvars- och säkerhetssektorn vid planeringen av den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker vikten av att förbättra samarbetet mellan kommissionen och Europeiska rymdorganisationen för att undvika dubbelarbete och säkerställa en effektivare resursanvändning. Parlamentet efterlyser ett främjande av transatlantiskt samarbete och synergier med Nato för att säkerställa en effektiv samordning i utvecklingen av rymd- och försvarsförmåga.

151.

Europaparlamentet betonar att de nuvarande pelarna i EU:s rymdprogram – det globala satellitnavigeringsprogrammet Galileo och jordobservationsprogrammet Copernicus – har tydlig potential för dubbla användningsområden när det gäller att utveckla rymdtillämpningar och rymdtjänster. Parlamentet betonar vikten av att som tredje pelare i EU:s rymdprogram inrätta satellitkonstellationen IRIS2 för att tillhandahålla säkra kommunikationstjänster till EU och dess medlemsstater samt bredbandsanslutning för europeiska medborgare, privata företag och statliga myndigheter. Parlamentet rekommenderar att Taiwan och Ukraina beviljas tillträde till satellitkonstellationen IRIS2. Parlamentet framhåller att utöver satellitkommunikation är sektorer som positionering, navigering, tidsbestämning samt jordobservation mycket viktiga för att stärka EU:s strategiska oberoende och resiliens. Parlamentet betonar att utvecklingen av dessa förmågor direkt bidrar till en effektiv krishantering och skydd av kritisk infrastruktur. Parlamentet begär därför att nya EU-rymdprogram ska övervägas, vilket gör det möjligt för EU att stärka sitt strategiska oberoende och sin ställning som global rymdmakt.

152.

Europaparlamentet konstaterar att EU har bristfälliga förmågor när det gäller uppskjutningsfarkoster och satellitkommunikation. Parlamentet understryker den strategiska betydelsen av att utveckla och förbättra dessa förmågor för att EU effektivt ska kunna stödja medlemsstaterna och GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, samtidigt som man upprätthåller en motståndskraftig och oberoende hållning. Parlamentet betonar att utvecklingen av EU-ledda lösningar på detta område är mycket viktig för skyddet av kritisk infrastruktur och för att säkerställa en säker och konkurrenskraftig närvaro inom rymdsektorn.

153.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att motarbeta det växande hotet från vapen som placeras ut i rymden, i synnerhet rapporterna om Rysslands framsteg när det gäller rymdbaserad kärnvapenteknik, vilket skulle utgöra en uppenbar kränkning av rymdfördraget från 1967.

154.

Europaparlamentet betonar att EU, med tanke på de växande geopolitiska maritima spänningarna, måste intensifiera sin verksamhet till havs genom att leda när det gäller den maritima lägesbilden, skydda kritisk infrastruktur, säkerställa att dess yttre sjögränser övervakas effektivt för att bekämpa de kriminella organisationer som tjänar på att smuggla in irreguljära invandrare i EU:s medlemsstater, i synnerhet på Medelhavet och Atlanten, och bidra till att säkerställa fri sjöfart, säkerheten för kommunikationslinjer till sjöss och för fartyg och besättningar samt för att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.

155.

Europaparlamentet understryker åtagandet att stärka EU:s roll som en garant för internationellt sjöfartsskydd. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av konceptet samordnad närvaro till havs som stärker EU:s globala roll inom sjöfartsskydd och dess synlighet i viktiga maritima regioner. Parlamentet framhåller verksamheten med samordnad närvaro till havs i Guineabukten och i nordvästra Indiska oceanen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta aktivt med dessa initiativ och att stärka sin militära förmåga till sjöss för att förbättra EU:s närvaro och synlighet i den internationella sjöfartssektorn. Parlamentet rekommenderar att konceptet samordnad närvaro till havs utvidgas till att omfatta andra viktiga maritima områden över hela världen.

156.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro kring Rysslands och Kinas övervakning och sabotage av kritisk maritim infrastruktur, såsom kommunikationskablar på havsbottnen och havsbaserade energianläggningar. Parlamentet uttrycker i synnerhet sin starka oro över de skador som inom loppet av 24 timmar den 17 och 18 november 2024 skedde på två undervattenskablar för kommunikation, en som förbinder Finland med Tyskland och en annan som förbinder Sverige med Litauen, samt över de skador på EstLink2, vilken förbinder Estland och Finland, som den 25 december 2024 orsakades av ett tankfartyg som tillhör den ryska skuggflottan. Parlamentet uppmanar EU att införa effektiva kontroll- och övervakningssystem och regionalt kustbevakningssamarbete för att säkerställa förebyggande och snabb upptäckt av angrepp mot sådan infrastruktur. Parlamentet välkomnar i detta avseende att Nato inlett insatsen Baltic Sentry med deltagande av flera medlemsstater för att förbättra säkerheten för kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut uppfylla åtagandena i New York-deklarationen om säkerheten och resiliensen hos undervattenskablar, inbegripet att upphandla utrustning för undervattenskablar endast från företag i allierade länder. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga resurser till forskning om och utveckling av avancerade undervattenstillgångar och försvarsutrustning för att skydda öar mot eventuella landstigningar och angrepp från styrkor från tredjeländer.

157.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaternas myndigheter att vidta brådskande och beslutsamma åtgärder mot den ryska skuggflottan i Östersjön och Svarta havet, och välkomnar därför nyheterna om att Tyskland den 21 mars 2025 tog över ägandet av fartyget Eventin, som hade använts för att kringgå EU:s sanktioner mot rysk oljeexport.

158.

Europaparlamentet beklagar djupt försvagningen av systemen för icke-spridning och vapenkontroll i dessa instabila geopolitiska tider och efterlyser ökade insatser för att vända denna trend. Parlamentet betonar i detta avseende det kritiska och väsentliga behovet att öka investeringarna i regional och global vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning, med särskilt fokus på multilaterala strategier. Parlamentet betonar att dessa strategier bör hantera frågor som rör sprängmedel som inte exploderat och kemiska vapen som dumpats under förra seklet och som utgör ett hot mot säkerheten, miljön, människors hälsa och ekonomin, särskilt i Östersjön, Adriatiska havet och Nordsjön.

159.

Europaparlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd för EU:s och dess medlemsstaters engagemang för icke-spridningsfördraget, och anser det vara hörnstenen i den globala ramen för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Parlamentet påminner om att Ryssland i oktober 2023 drog tillbaka sin ratificering av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar.

160.

Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna, särskilt de som ligger geografiskt nära Ryssland och dess allierade Belarus, på grund av det aldrig tidigare upplevda hotet om ett ryskt angrepp mot EU:s territorium står inför svåra beslut i fråga om sin rustningspolitik, inklusive översynen av tidigare politik och deltagandet i internationella fördrag. Parlamentet upprepar sitt fördömande av de ryska hot som har gjort att vissa medlemsstater överväger att dra sig ur Ottawakonventionen, och konstaterar att denna omprövning, även om det inte handlar om någon allmän omläggning av EU:s politik, visar på allvaret i situationen med det ryska hotet och behovet att ge vår befolkning tillräckligt skydd.

161.

Europaparlamentet påminner om att internationella förhandlingar om system för icke-spridning och vapenkontroll och resultaten av dessa påverkar Europa, i synnerhet EU:s medlemsstater. Parlamentet betonar vikten av att med förnyad drivkraft ge dessa system nytt liv. Parlamentet betonar också vikten av att säkerställa att EU spelar en aktiv och konstruktiv roll när det gäller att främja och stärka de internationella regelbaserade insatserna rörande strukturen för icke-spridning, vapenkontroll och nedrustning, särskilt när det gäller massförstörelsevapen och digitala verktyg för övervakning och manipulering med dubbla användningsområden.

162.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut agera i överensstämmelse med den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp som fastställer gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, såsom den ändrades genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560, och strikt genomföra kriterium 4 om regional stabilitet.

163.

Europaparlamentet betonar behovet att förhindra att känslig ny teknik och viktiga produkter med dubbla användningsområden, särskilt sådana som är kritiska för EU:s säkerhet, överförs till problematiska destinationer utanför EU. Parlamentet kräver ett inrättande och genomförande av elektroniska system för tull- och exportlicenser för hela EU, som ett avgörande steg mot att göra medlemsstaternas exportkontroller av denna teknik och dessa produkter mer effektiva.

164.

Europaparlamentet framhåller behovet av en bredare förståelse av säkerhetshot och säkerhetsrisker bland EU:s invånare för att utveckla en gemensam förståelse och anpassning av uppfattningar av hot i hela Europa och för att skapa en övergripande uppfattning om europeiskt försvar. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att säkra stöd från demokratiska institutioner och följaktligen från invånarna för att utveckla ett framgångsrikt och samstämt långsiktigt EU-försvar, vilket fordrar en initierad offentlig debatt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta fram program för att öka medvetenheten och för utbildning, särskilt för ungdomar, som syftar till att förbättra kunskapen och underlätta debatter om säkerhet, försvar och vikten av väpnade styrkor och till att stärka samhällenas resiliens och beredskap att stå emot säkerhetsutmaningar och samtidigt möjliggöra större offentlig och demokratisk kontroll och granskning av försvarssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla dessa program inom ramen för det europeiska demokratiförsvaret, med utgångspunkt i modellen för nationella program, såsom det svenska civila beredskapssystemet.

165.

Europaparlamentet välkomnar insatserna för att stärka Europas civila och militära beredskap och beredskap, vilket också föreslogs i Niinistös rapport. Parlamentet erkänner invånarnas avgörande betydelse för krisberedskap och krishantering, särskilt enskilda personers psykologiska resiliens och hushållens beredskap. Parlamentet erkänner också vikten av infrastruktur för civilskydd och av planering inför nödsituationer. Parlamentet stöder en strategi för resiliens som omfattar hela samhället och som innebär att EU-institutionerna, medlemsstaterna, det civila samhället och enskilda personer aktivt engagerar sig för att stärka EU:s ram för säkerhet. Parlamentet betonar att de beslutsfattande organ inom GSFP som ansvarar för planering, resurshantering och logistik har potential att bli en viktig faktor för civil krishantering under nödsituationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att noggrant granska rekommendationerna i rapporten och utarbeta en EU-strategi för riskbedömning och beredskap, gemensamma övningar och ett starkare gränssnitt för samarbete mellan EU och Nato inför krissituationer. Parlamentet begär att utveckling av tillräcklig infrastruktur för civilskydd och grundlig planering för nödsituationer samt att nödvändiga investeringar för dessa ändamål ska säkerställas, inbegripet genom ett särskilt EIB-program för investeringsgarantier för krissäker infrastruktur för civilförsvar.

166.

Europaparlamentet påminner om att terrorism, inbegripet jihadistterrorism, utgör ett ständigt hot mot säkerheten för EU och för dess partner. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta med insatser för att förebygga detta hot med beslutsamhet och fullkomlig solidaritet, särskilt genom ökad samordning för att förbättra kunskaper, utveckla beredskaps- och insatsförmågor samt att säkerställa närmare samarbete med partner och andra internationella aktörer.

167.

Europaparlamentet påpekar att EU:s försvarspolitik bör återspegla principerna om jämställdhet och mångfald, främja inkluderande militära miljöer som återspeglar det europeiska samhällets värderingar och mångfald och samtidigt säkerställa att alla personer som tillhör de europeiska väpnade styrkorna, oavsett kön eller bakgrund, har lika möjligheter och tillgång till stöd. Parlamentet upprepar den viktiga roll som ungdomar och ungdomsorganisationer spelar för att upprätthålla och främja fred och säkerhet och uppmanar utrikestjänsten att åta sig att införliva ungdomar i sin agenda för ungdomar, fred och säkerhet på ett mer systematiskt sätt. Parlamentet begär också utveckling av program för att utbilda utbildarna samt samarbete mellan försvarsinstitutioner och universitet i EU:s medlemsstater, såsom militära kurser, övningar och rollspel som utbildningsverksamhet för civila studenter.

168.

Europaparlamentet betonar att EU och dess medlemsstater måste hantera avgörande utmaningar med att rekrytera och behålla personal inom militären genom att utveckla samordnade åtgärder på nationell nivå och EU-nivå för att säkerställa en hållbar militär personalstyrka. Parlamentet rekommenderar att EU stöder medlemsstaterna i deras arbete med att utveckla en politik som gör det mer attraktivt att göra karriär och som främjar långsiktiga strategier för att behålla personal. Parlamentet betonar behovet av att EU:s militära kommitté följer upp sitt uppdrag att samla in och analysera uppgifter från EU:s medlemsstater om frågor kring att rekrytera och behålla personal, i syfte att identifiera möjliga åtgärder som tar itu med dessa frågor. Parlamentet framhåller att stöd till militär personals mentala hälsa och välbefinnande, med fokus på yrkesmässig utveckling och långsiktigt omhändertagande av veteraner, måste beaktas på lämpligt sätt i den fortsatta utvecklingen av försvarsunionen.

169.

Europaparlamentet påminner om vikten av att anordna gemensamma utbildningar och övningar för europeiska väpnade styrkor och därigenom främja interoperabilitet, i syfte att på bästa sätt förbereda sig för uppdragen och hantera ett brett spektrum av både konventionella och icke-konventionella hot. Parlamentet efterlyser utveckling och inrättande av utbytesprogram på EU-nivå för militär personal från medlemsstaterna, i syfte att tillhandahålla utbildningsmöjligheter i och ge erfarenhet om olika europeiska militära miljöer och strukturer och därigenom främja ömsesidig förståelse, sammanhållning och interoperabilitet mellan EU:s väpnade styrkor. Parlamentet upprepar i detta avseende sitt stöd för det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare (det militära Erasmus), som drivs av Europeiska säkerhets- och försvarsakademin.

170.

Europaparlamentet understryker vikten av partnerskapsdimensionen i den strategiska kompassen för att stärka samarbetet mellan EU och dess allierade och partner runt om i världen på grundval av gemensamma värden och respekt för mänskliga rättigheter och demokrati, i syfte att stärka uppfattningen om avskräckningsprincipen och för att motverka utländska strategier som syftar till att undergräva EU och dess partner samt till att destabilisera den regelbaserade världsordningen. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare engagera sig i säkerhetssamarbetet med partner inom alla de prioriterade områden som identifieras i den strategiska kompassen, särskilt när det gäller att stärka de lokala säkerhetssektorernas resiliens på krishanteringsområdet, att motverka hybridhot samt att förbättra cybersäkerhetsinstitutionernas kapacitet. Parlamentet efterlyser också ett närmare samarbete mellan relevanta partnerorganisationer och Europeiska unionens satellitcentrum, Europeiska försvarsbyrån (EDA) och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa). Parlamentet anser att deltagandet av partner och Natoallierade i Pesco-projekt, vilket kräver en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater, bidrar till att förbättra kompatibiliteten mellan standarderna inom försvarssektorn samt till utbyte av erfarenheter, underrättelser och teknisk expertis på olika områden.

171.

Europaparlamentet bekräftar att EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) alltid strikt måste följa internationell rätt och de multilaterala beslut som fattas inom ramen för internationella institutioner. Parlamentet välkomnar antagandet av EU:s policy för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt när det gäller stöd till tredje parters säkerhetssektor, som utgör grunden för säkerhetssamarbete och militärt samarbete med tredjeländer på ett sätt som är mer förenligt med mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Parlamentet efterlyser ett grundligt genomförande av policyn. Parlamentet upprepar kravet på ett närmare samarbete med internationella organisationer såsom, men inte begränsat till, FN, Afrikanska unionen och deras fredsbevarande uppdrag i gemensamma insatsområden, samt med OSSE om säkerhet.

172.

Europaparlamentet välkomnar den gemensamma förklaringen från G7-ländernas försvarsministrar av den 19 oktober 2024 och deras avsiktsförklaring om att öka samarbetet inom försvarssektorn. Parlamentet betonar EU:s starka intresse av att utveckla internationella partnerskap med likasinnade partner på detta område, och behovet av att öka EU:s insatser för att säkerställa att länder som en gång var strategiska partner, och med vilka vissa medlemsstater ännu har starka kulturella band, inte dras in i systemrivalers inflytandesfär. Parlamentet påminner om att ekonomisk diplomati spelar en avgörande roll i denna strävan och är ett mycket viktigt verktyg för att stärka samarbetsbanden, främja ömsesidigt välstånd och befästa EU:s närvaro och inflytande, vilket bidrar till att göra dessa partner resilienta mot yttre påtryckningar.

173.

Europaparlamentet anser att alla ansträngningar måste göras för att upprätthålla och, om möjligt, främja transatlantiskt samarbete på samtliga områden inom den militära sektorn och försvarssektorn, och påminner samtidigt om behovet att främja det europeiska försvaret och uppnå större suveränitet.

174.

Europaparlamentet betonar vikten av EU:s strategiska partnerskap med Nato, med full respekt för de överenskomna vägledande principerna om öppenhet, ömsesidighet och delaktighet samt respekt för varje organisations självständiga beslutsfattande och förfaranden. Parlamentet framhåller att Nato och EU har kompletterande, samstämda och ömsesidigt förstärkande roller när det gäller att stödja internationell fred och säkerhet och på så sätt undvika överlappande försvarsinsatser, samtidigt som ett starkt och tätt samarbete upprätthålls. Parlamentet välkomnar Sveriges anslutning till Nato under 2024 liksom Finlands anslutning 2023, som utgör ett historiskt steg framåt när det gäller att stärka säkerheten i Europa, i synnerhet i Östersjöregionen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att verka i nära samordning och enighet med Natos generalsekreterare.

175.

Europaparlamentet efterlyser en ytterligare fördjupning av samarbetet mellan EU och Nato genom att bygga vidare på EU:s strategiska kompass och Natos nya strategiska koncept, inbegripet på områdena cybersäkerhet, hybridkrigföring, bekämpning av terrorism, militär rörlighet, infrastruktur med dubbla användningsområden, konfliktförebyggande och krishantering, militärt och säkerhetsrelaterat samarbete, motverkande av skadlig utländsk inblandning från tredjeländer, en samordnad strategi i regionen Indiska oceanen/Stilla havet samt ökade gemensamma åtgärder på den internationella arenan för att skydda demokratin. Parlamentet stöder starkt Natos politik med öppna dörrar. Parlamentet uppmanar EU och Nato att stärka sitt samarbete för att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos gemensamma partner.

176.

Europaparlamentet betonar det ständiga behovet av anpassning bland stater som är medlemmar i både EU och Nato och skyldigheten till samarbete, egen beredskap och ömsesidigt bistånd enligt artiklarna 1 och 3 i Natos stadga. Parlamentet uppmanar EU att intensifiera sina insatser för gemensamma säkerhets- och försvarsinitiativ överallt där det inte finns någon Nato-motsvarighet, för att öka standardiseringen, förbättra interoperabiliteten och utveckla gemensamma operativa förfaranden mellan medlemsstaternas och EU:s försvarsförmågor.

177.

Europaparlamentet lovordar det nära samarbetet mellan EU och Nato på västra Balkan, inbegripet genom de militära operationerna Eufor Althea och KFOR, som garanterar den nödvändiga stabiliteten för Bosnien och Hercegovina, Kosovo och hela regionen.

178.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Svartahavsregionen har på det europeiska säkerhetsområdet och uppmanar EU att samarbeta med Nato för att utforma en övergripande strategi för denna region, som bör hantera säkerhetsutmaningar, motverka hybridhot, stärka samarbetet till havs och stödja regionala partnerskap.

179.

Europaparlamentet välkomnar utnämningen av Natos särskilda representant för det södra grannskapet och Natos fokus på denna region. Parlamentet anser det vara lämpligt att förstärka samordning och samråd mellan EU-tjänstemän med ansvar för politiken för det södra grannskapet respektive för Sahel och deras motsvarigheter inom Nato i syfte att undvika duplicering och splittrade insatser och resurser.

180.

Europaparlamentet välkomnar förslaget från Natos parlamentariska församling om att upphöja parlamentets status till ”partner” inom ramen för den pågående reformen av partnerskapen. Parlamentet uppmanar sin delegation för förbindelserna med Natos parlamentariska församling (DNAT) att fullt ut utnyttja parlamentets nuvarande och framtida privilegier. Parlamentet anser att DNAT är ett viktigt instrument för parlamentets diplomati i ett förstärkt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att stärka Natos europeiska pelare och bidra till att uppnå alliansens övergripande mål. Parlamentet anser att DNAT kan spela en avgörande roll för att stärka samarbetet mellan EU och Nato, stärka anslutningsländernas och viktiga partners demokratiska resiliens samt på det hela taget stärka den parlamentariska dimensionen av detta mycket viktiga partnerskap.

181.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att vidareutveckla EU:s nära förbindelser med Förenta staterna, som bygger på ömsesidig respekt samt de gemensamma värdena om demokrati, frihet och rättsstaten samt ett brett spektrum av gemensamma eller sammanfallande intressen. Parlamentet värdesätter Förenta staternas engagemang för och deltagande i Europas territoriella försvar i enlighet med Nordatlantiska fördraget och dess artikel 5, särskilt mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmuntrar ömsesidiga säkerhets- och försvarsinitiativ och samarbete på de områden som avser nedrustning och icke-spridning, och som avser konsekvenserna av disruptiv teknik, klimatförändringar, hybridhot, cyberförsvar, militär rörlighet, krishantering och förhållandet till strategiska konkurrenter. Parlamentet efterlyser ytterligare förstärkning av dialogen mellan EU och Förenta staterna om säkerhet och försvar, som utgör ett viktigt verktyg för ett närmare transatlantiskt samarbete.

182.

Europaparlamentet konstaterar att den amerikanska administrationens senaste åtgärder och uttalanden ytterligare har ökat oron över Förenta staternas framtida hållning gentemot Ryssland, Nato och Europas säkerhet. Parlamentet beklagar i detta avseende den amerikanska administrationens röstande, i linje med den ryska regeringen, i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd om resolutioner om tredje årsdagen av Rysslands anfallskrig. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ansträngningar att på nytt stärka dialogen mellan EU och Förenta staterna om säkerhet och försvar, som utgör ett viktigt verktyg för ett närmare transatlantiskt samarbete.

183.

Europaparlamentet noterar vikten av ökat samarbete inom försvarsrelaterad tillverkning och upphandling, inbegripet genom lika marknadstillträde för båda parters försvarsindustrier. Parlamentet noterar Förenta staternas nationella försvarsindustristrategi från januari 2024 och dess ambition att fördjupa det industriella samarbetet med partner. Parlamentet konstaterar att det finns ett stort antal möjliga samarbetsområden på försvarsområdet som är till nytta för båda parter och att detta har positiva konsekvenser för ett starkare transatlantiskt partnerskap i tider av ökad geopolitisk konkurrens. Parlamentet betonar dock att sådant samarbete kräver lika villkor, vilket är oförenligt med bestämmelserna i Förenta staternas förordning om internationell vapenhandel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inleda en dialog med Förenta staterna för att undersöka möjligheterna att utveckla ett försvarsindustriellt samarbete som är till nytta för båda parter och som bygger på en rättslig ram som säkerställer transatlantiska lika villkor.

184.

Europaparlamentet understryker att samarbete med Kanada är grundläggande för EU:s säkerhet, och välkomnar den aktiva roll som Kanada har spelat när det gäller stöd till Ukraina. Parlamentet menar att den bilaterala säkerhets- och försvarsdialogen och det kommande säkerhets- och försvarspartnerskapet lägger grunden för ökat säkerhets- och försvarssamarbete, bland annat om parternas respektive initiativ för att öka försvarsindustrins produktion.

185.

Europaparlamentet erkänner Förenade kungarikets betydande bidrag till Europas säkerhet och stabilitet, liksom dess engagemang för gemensamma försvarsmål, vilket stärker den kollektiva säkerheten i hela Europa. Parlamentet välkomnar det starka samarbetet mellan EU, dess medlemsstater och Förenade kungariket när det gäller att stödja Ukraina samt bilaterala avtal såsom Trinity House-avtalet mellan Förenade kungariket och Tyskland för att fördjupa försvarssamarbetet. Parlamentet välkomnar att Förenade kungarikets utrikesminister deltog i mötet i rådet (utrikes frågor) i oktober 2024. Parlamentet uppmanar EU och Förenade kungariket att snarast öka sitt försvarssamarbete och bli närmare säkerhetspartner genom att underteckna en gemensam förklaring med konkreta åtaganden och en strukturerad dialog för att stärka samarbetet mellan EU och Förenade kungariket om alla de utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar som EU och Förenade kungariket står inför på den europeiska kontinenten. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett närmare samarbete om informations- och underrättelseutbyte, bekämpande av terrorism, militär rörlighet, säkerhets- och försvarsinitiativ, krishantering, cyberförsvar, hybridhot och utländsk informationsmanipulering och inblandning samt för att gemensamt ta itu med gemensamma hot, såsom spridningen av massförstörelsevapen.

186.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att göra framsteg i praktiskt samarbete genom att formalisera ett säkerhets- och försvarspartnerskap med Förenade kungariket som ett sätt att stärka den europeiska säkerheten och Natos europeiska pelare, särskilt mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet bjuda in Förenade kungariket till informella rådssammanträden med utrikesministrarna (och försvarsministrarna) i syfte att diskutera frågor av gemensamt intresse, samtidigt som EU:s självbestämmanderätt säkerställs fullt ut.

187.

Europaparlamentet anser att EU:s säkerhet är nära sammankopplad med säkerheten för dess närmaste europeiska grannar och att EU har ett intresse av att prioritera sin utvidgningspolitik och stärka stabiliteten hos sina grannar i sydöstra och östra Europa, i synnerhet kandidatländerna. Parlamentet efterlyser ett utökat militärt och säkerhetsrelaterat samarbete, inbegripet civil och militär säkerhet samt polisiär och militär säkerhet, samarbete med kandidatländer och partner, särskilt på områden som resiliens, cybersäkerhet, hybridhot, gränsförvaltning och bekämpning av terrorism och desinformation. Parlamentet upprepar behovet av ett nära samarbete med Nato i detta avseende. Parlamentet välkomnar att säkerhets- och försvarspartnerskapen mellan EU och Nordmakedonien respektive Albanien undertecknades den 19 november och den 18 december 2024.

188.

Europaparlamentet framhåller att unionen bör underlätta för europeiska partner med hög grad av anpassning i GSFP-frågor, särskilt länderna på västra Balkan, att delta i nuvarande och framtida program med anknytning till försvarssektorn. Parlamentet bekräftar att ett omfattande deltagande från kandidatländernas sida avsevärt skulle underlätta deras anslutningsprocess genom att öka deras industriella och operativa kapacitet inom försvarssektorn och därmed öka interoperabiliteten med EU-medlemsstaternas väpnade styrkor. Parlamentet anser att full delaktighet för kandidatländerna på västra Balkan i EU:s försvarsinitiativ skulle utgöra en strategisk investering och en integrerad del av EU:s insatser för att motverka det alltmer bestämda uppträdande och den utländska inblandning som iscensätts i dessa länder.

189.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utnyttja den europeiska fredsfaciliteten för utbildning och utrustning av säkerhetstjänster hos partner i sydöstra och östra Europa som står som värdar för GSFP-uppdrag, särskilt militär polis, medicinsk och brottsbekämpande infrastruktur samt att öka förmågan till underrättelseutbyte via säkra kommunikationslinjer.

190.

Europaparlamentet betonar vikten av förbindelserna mellan EU och Afrika för den europeiska säkerheten. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att avsevärt stärka EU:s partnerskap med afrikanska länder.

191.

Europaparlamentet betonar den strategiska betydelse som regionen Indiska oceanen/Stilla havet har inom EU:s försvarsram och anser det nödvändigt att bemöta den växande säkerhetsproblematik som hänger samman med Kinas regionala aktiviteter och dessas vidsträckta konsekvenser för den globala stabiliteten. Parlamentet anser det mycket viktigt att stärka EU:s närvaro och partnerskap i denna region. Parlamentet är också medvetet om Taiwans ledande roll när det gäller högteknologisk utveckling och landets omfattande erfarenhet av att försvara sig mot Kinas hybridattacker, desinformation och utländsk informationsmanipulering och inblandning, vilket bör vara en viktig faktor när man bedömer möjligheterna att stärka multilaterala utbyten och multilateralt samarbete.

192.

Europaparlamentet understryker den absoluta nödvändigheten för EU att skapa en mer uthållig kollektiv säkerhet genom ett nätverk av regionala allierade och partner som utgör den överenskomna grunden för dess engagemang i regionen. Parlamentet välkomnar varmt att säkerhets- och försvarspartnerskapen mellan EU och Japan respektive Sydkorea undertecknades den 1 och 4 november 2024. Parlamentet anser att en ytterligare fördjupning av EU:s strategiska partnerskap och försvarspartnerskap med Japan och Sydkorea samt utvecklingen av regelbunden dialog, samarbete och kapacitetsuppbyggnad med andra likasinnade länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, såsom Australien, Nya Zeeland och Taiwan, är avgörande för att främja gemensam säkerhet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU om ytterligare samarbete med framväxande strategiska partner i regionen, såsom Indonesien och Vietnam.

193.

Europaparlamentet lyfter fram vikten av partnerskapet mellan EU och Indien och anser att det viktiga besök som kommissionens ordförande och kommissionskollegiet gjorde i Indien den 27–28 februari 2025 var början på en ny fas i förbindelserna mellan EU och Indien, som bekräftade den strategiska förbindelselänken och dess outnyttjade potential. Parlamentet framhåller potentialen i att fördjupa detta partnerskap, bland annat genom bättre säkerhets- och försvarssamråd.

194.

Europaparlamentet betonar att stärkandet av GSFP som en politisk prioritering under den tionde valperioden och de ökade utgifterna för försvarspolitik och försvarsprogram på EU-nivå och bland medlemsstaterna kräver fullständig parlamentarisk granskning och ansvarsskyldighet.

195.

Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang en förstärkning av parlamentets granskande, lagstiftande och budgetmässiga roll när det gäller ett växande antal försvarsinitiativ inom EU:s institutioner och i synnerhet det arbete som utförs inom ramen för GSFP, inbegripet genom förstärkning av den regelbundna dialogen, informationsutbytet och upprätthållandet av öppna permanenta kommunikationskanaler mellan vice ordföranden/den höga representanten, kommissionsledamoten med ansvar för försvar och rymdfrågor och behöriga organ i parlamentet. Parlamentet rekommenderar att regelbundna underrättelseuppdateringar till relevanta parlamentsutskott införs.

196.

Europaparlamentet beklagar att bristen på tillgång till information innebär att parlamentet inte befinner sig i en situation där det på ett korrekt sätt kan granska Pesco-projekt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att minst två gånger om året lämna in en genomföranderapport om Pesco-projekt till parlamentet. Parlamentet upprepar vidare sin uppmaning till utrikestjänsten att regelbundet och uttömmande rapportera till parlamentets utskott för säkerhet och försvar om genomförandet av den strategiska kompassen, andra initiativ och program för säkerhet och försvar och bedömningen av dem. Parlamentet betonar behovet av att förbättra granskningen av genomförandet av förordningar som rör försvarsindustrin genom att införa förfarandet för delegerade akter.

°

° °

197.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionens ordförande och behöriga kommissionsledamöter, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, talmannen i Natos parlamentariska församling, EU:s säkerhets- och försvarsbyråer samt medlemsstaternas och partnerländernas regeringar och parlament.