(1)

EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning trädde i kraft den 30 april 2024. De mest centrala delarna av EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning utgörs av Europaparlamentets och förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning, tillsammans med den ändrade rådets förordningen (EG) nr 1467/97 (2) om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, och det ändrade rådets rådsdirektivet 2011/85/EU (3) om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Syftet med ramverket är att främja sunda och hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar samt förhindra alltför stora offentliga underskott. Ramverket främjar också nationellt ägarskap och har en större medelfristig inriktning, i kombination med ett effektivare och mer enhetligt säkerställande av regelefterlevnad.

(2)

I centrum för det nya ramverket för ekonomisk styrning står de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som medlemsstaterna lämnar in till rådet och kommissionen. Planerna ska uppfylla två mål: i) bland annat säkerställa att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå och att det offentliga underskottet minskas till, och ligger kvar på, en nivå under referensvärdet på 3 % av BNP på medellång sikt, och ii) säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Varje plan ska därför innehålla ett medelfristigt åtagande om en nettoutgiftsbana (4) som i praktiken fastställer en budgetrestriktion under planens löptid, dvs. fyra eller fem år (beroende på valperiodens normala längd i medlemsstaten). Planen ska dessutom redogöra för hur den berörda medlemsstaten kommer att säkerställa det faktiska genomförandet av reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna (inbegripet, i tillämpliga fall, utmaningar i samband med förfarandet vid makroekonomiska obalanser) och hur medlemsstaten kommer att svara mot unionens gemensamma prioriteringar. Perioden för finanspolitisk anpassning löper över fyra år och kan förlängas med upp till tre år om medlemsstaten åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar som uppfyller kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263.

(3)

När planen har lämnats in ska kommissionen bedöma om den uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(4)

Rådet ska därefter, på kommissionens rekommendation, anta en rekommendation för att ange den berörda medlemsstatens nettoutgiftsbana och, i tillämpliga fall, godkänna de reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning.

(5)

Den 18 mars 2025 lämnade Belgien in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan till rådet och kommissionen. Det skedde sedan en förlängning av den tidsfrist som anges i artikel 36 i förordning (EU) 2024/1263 hade gjorts enligt överenskommelse med kommissionen, för att ge Belgien möjlighet att lägga fram en plan grundad på ett stabilt politiskt åtagande från den nyutnämnda federala regeringen.

(6)

Som ram för den dialog som leder fram till inlämnandet av nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer översände kommissionen den 5 februari 2025, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2024/1263, referensbanan (5) till Belgien. Kommissionen offentliggjorde referensbanan den 19 mars 2025 (6). Referensbanan är riskbaserad och säkerställer att den offentliga skulden senast vid slutet av perioden för finanspolitisk anpassning och utan ytterligare budgetåtgärder efter anpassningsperioden, följer en sannolikt nedåtgående bana eller ligger kvar på en sund nivå på medellång sikt, samt att det offentliga underskottet minskas till under 3 % av BNP under anpassningsperioden och ligger kvar på en nivå under det referensvärdet på medellång sikt. Medellång sikt definieras här som en tioårsperiod efter anpassningsperiodens slut. I enlighet med artiklarna 6 d, 7 och 8 i förordning (EU) 2024/1263 överensstämmer referensbanan även med riktmärket för underskott, skyddsmekanismen för skuldhållbarhet och skyddsmekanismen för underskottsresiliens.

Referensbanan för Belgien anger att nettoutgifterna, på grundval av kommissionens antaganden som låg till grund för den förhandsvägledning som översändes i februari 2025 och med en anpassningsperiod på 7 år, inte bör öka mer än vad som anges i tabell 1. Detta motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 2,5 % under både anpassningsperioden (2025–2031) och den period som omfattas av planen (2025–2029).

Tabell 1: Referensbana som kommissionen överlämnade till Belgien den 5 februari 2025

(7)

Belgien och kommissionen förde i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2024/1263 en teknisk dialog i december 2024–mars 2025. Dialogen handlade främst om den nettoutgiftsbana som Belgien förutser och dess underliggande antaganden (särskilt den planerade årliga finanspolitiska anpassningen och BNP-deflatorn 2025), de planerade reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden (t.ex. pensions-, skatte- och arbetsmarknadsreformer), samt om de reformer och investeringar som planeras för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen och svara mot unionens gemensamma prioriteringar om en rättvis grön och digital omställning, social och ekonomisk resiliens, energitrygghet och uppbyggnad av försvarsförmågor.

(8)

Det finns inga uppgifter i planen om en samrådsprocess med relevanta nationella intressenter (inklusive arbetsmarknadens parter) innan den lämnades in.

(9)

Den 26 juli 2024 fastställde rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Belgien eftersom underskottskriteriet inte var uppfyllt (7).

(10)

Den 21 januari 2025 antog rådet en rekommendation i enlighet med artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort underskott i Belgien att upphöra (8). I avsaknad av en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan som godkänts av rådet återspeglade den rekommenderade korrigerande nettoutgiftsbanan den metod som använts för referensbanan, med en finanspolitisk anpassning under fyra år och på grundval av tillgängliga uppgifter. Dessutom fastställde rådet den 30 april 2025 som sista dagen i den tidsfrist inom vilken Belgien måste vidta ändamålsenliga åtgärder och lägga fram nödvändiga åtgärder tillsammans med sin årliga lägesrapport för 2025, vilken ska lämnas in till kommissionen i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) 2024/1263. I rekommendationen enligt artikel 126.7 av den 21 januari 2025 angav rådet (skäl 16) att en ny korrigerande nettoutgiftsbana kunde rekommenderas av rådet när Belgien lämnat in sin nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och denna har bedömts av kommissionen och godkänts av rådet.

Den 20 juni 2025 antog rådet, tillsammans med denna rekommendation om godkännande av den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen, på kommissionens rekommendation en reviderad rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott i Belgien att upphöra. Genom antagandet av dessa två rekommendationer, vilket är en anpassning till och motiveras av övergången till det nya ramverket för ekonomisk styrning, säkerställs överensstämmelse mellan de anpassningsbanor som rekommenderas.

(11)

Den 30 april 2025 överlämnade Belgien sitt utkast till budgetplan för år 2025. Kommissionen antog ett yttrande om utkastet till budgetplan den 4 juni 2025 (9).

(12)

Den 30 april 2025 begärde Belgien att den nationella undantagsklausulen skulle aktiveras för att möjliggöra högre försvarsutgifter, i enlighet med artikel 26.1 i förordning (EU) 2024/1263.

(13)

Den 21 oktober 2024 riktade rådet ett antal landsspecifika rekommendationer till Belgien inom ramen för den europeiska planeringsterminen (10).

(14)

Kommissionen gjorde på grundval av artikel 16 i förordning (EU) 2024/1263 följande bedömning av planen:

(15)

Den ekonomiska aktiviteten i Belgien ökade med 1,0 % 2024, främst till följd av en stabil privat konsumtion. Enligt Europeiska kommissionens vårprognos 2025 förväntas den ekonomiska aktivitetens tillväxt minska till 0,8 % 2025, vilket beror på måttlig inhemsk efterfrågan och minskad export. År 2026 beräknas BNP i fasta priser öka med 0,9 %, eftersom investeringarna beräknas växa och exporten öka med stöd av den förväntade förbättringen av den externa miljön. Under prognosperioden (dvs. 2025–2026) förväntas Belgiens potentiella BNP minska, från en tillväxttakt på 1,7 % 2024 till 1,3 % 2026, vilket beror på att arbetskraftens bidrag till den potentiella tillväxten dämpas. Arbetslösheten uppgick till 5,7 % 2024 och beräknas av kommissionen uppgå till 6,1 % 2025 och 5,8 % 2026. Inflationen (BNP-deflatorn) beräknas öka från 1,9 % 2024 till 2,8 % 2025 samt uppgå till 2,1 % 2026.

(16)

När det gäller den offentligfinansiella utvecklingen ökade Belgiens offentliga underskott till 4,5 % av BNP 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2025 kommer det att uppgå till 5,4 % av BNP 2025 och, vid oförändrad politik, öka till 5,5 % av BNP 2026. Europeiska kommissionens vårprognos 2025 omfattar Belgiens (förslag till) budgetar för 2025 som de federala och de regionala enheterna föreslog respektive parlament 2024 och 2025. Den offentliga skulden uppgick i slutet av 2024 till 104,7 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2025 förväntas skuldkvoten öka till 107,1 % av BNP i slutet av 2025. Den beräknas öka ytterligare till 109,8 % av BNP i slutet av 2026. Kommissionens prognos för de offentliga finanserna beaktar bara politiska åtaganden i den medelfristiga planen om de underbyggs av konkreta politiska åtgärder som är trovärdigt aviserade och tillräckligt detaljerade.

(17)

Belgiens nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan omfattar perioden 2025–2029 och beskriver en finanspolitisk anpassning över sju år.

(18)

Planen innehåller den information som krävs enligt artikel 13 i förordning (EU) 2024/1263, med undantag för information om samråd med nationella parlament och det samråd som krävs enligt artikel 13 g vi i förordning (EU) 2024/1263.

(19)

I planen åtar sig landet att följa den nettoutgiftsbana som anges i tabell 2, vilket motsvarar en genomsnittlig nettoutgiftsökning på 2,6 % under åren 2025–2029. Belgien åtar sig dessutom att genomföra ett antal reformer och investeringar i syfte att få anpassningsperioden förlängd till sju år (2025–2031), under vilken den genomsnittliga nettoutgiftsökningen planeras uppgå till 2,5 %.

Den genomsnittliga ökning av nettoutgifterna under anpassningsperioden (2025–2031) som anges i planen motsvarar den genomsnittliga nettoutgiftsökningen i den referensbana som kommissionen översände den 5 februari 2025.

I planen antas den potentiella BNP-tillväxten minska till 1,2 % 2029 (från 1,7 % 2024). I planen förväntas dessutom en minskning av tillväxten i BNP-deflatorn till 2,1 % 2028 (från 2,7 % 2024), innan den ökar till 2,2 % 2029.

Tabell 2: Nettoutgiftsbana och huvudsakliga antaganden i Belgiens plan

(20)

Om nettoutgiftsbanan enligt planen och de underliggande antagandena förverkligas kommer den offentliga skuldkvoten att öka med 3,9 procentenheter fram till 2027, med utgångspunkt i 2024 års nivå (12), enligt den beräknade förändringen i bruttoskuld i planen under denna period, innan den minskar med 3,0 procentenheter mot slutet av anpassningsperioden (2031), såsom framgår av följande tabell. De relativt höga underskotten under anpassningsperiodens första år hindrar skuldkvoten från att minska till 2031. Den offentliga skulden förväntas dock gradvis minska på medellång sikt (dvs. fram till 2041) och uppgå till 87,6 % av BNP senast 2041.

Tabell 3: Utveckling för offentlig skuld och offentligt saldo i Belgiens plan

Enligt planen skulle den offentliga skuldkvoten alltså föras in på en nedåtgående bana senast vid anpassningsperiodens slut (2031). Detta är sannolikt eftersom skulden, på grundval av antagandena i planen, beräknas minska under tioårsperioden efter anpassningsperiodens slut enligt alla deterministiska stresstester i kommissionens skuldhållbarhetsanalys och de stokastiska prognoserna visar en tillräckligt hög sannolikhet för att skulden skulle minska.

De högre utfallsdata för den offentliga skulden 2024 (104,7 % av BNP) höjer skuldnivån men förväntas inte ändra anpassningsbanan för den offentliga skulden. Underskottet på 4,5 % 2024 blev 0,1 % lägre än i planen.

Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på skulden som anges i artiklarna 6 a och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(21)

På grundval av planens nettoutgiftsbana och antaganden skulle underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 4,6 % av BNP 2024 och gradvis minska till 3,0 % 2029 och till 2,0 % i slutet av anpassningsperioden (2031).

Enligt planen skulle det offentliga saldot i slutet av anpassningsperioden (2031) alltså inte överstiga referensvärdet på 3 % av BNP.

Under tio år efter anpassningsperioden (fram till 2041) skulle det offentliga underskottet dessutom inte överstiga 3 % av BNP.

Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför det krav på underskottet som anges i artiklarna 6 b och 16.2 i förordning (EU) 2024/1263.

(22)

Jämfört med den i regel linjära bana som krävs enligt artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 visar den tidsprofil för den finanspolitiska anpassning, mätt genom den årliga förändringen i det strukturella primärsaldot, som beskrivs i planen att merparten av anpassningen flyttas fram från 2025 till perioden 2026–2030. Under planens första år (2025) är förbättringen av det strukturella primärsaldot hälften av den anpassning som ligger till grund för referensbanan (0,25 % av BNP i stället för 0,5 %). Detta förklaras i planen av att den federala regeringen tillträdde den 3 februari 2025, vilket har försenat genomförandet av åtgärder för konsolidering av de offentliga finanserna, som därför endast påverkar en del av 2025. Under de följande åren åtar sig Belgien att göra en mer ambitiös anpassning av det strukturella primärsaldot jämfört med referensbanan för att kompensera för den mindre anpassningen 2025. Att anpassningen är koncentrerad till slutet av perioden förklarar på motsvarande sätt den högre nettoutgiftsökningen 2025 i planen jämfört med kommissionens förhandsvägledning (3,6 % jämfört med 3,0 %). På grund av den kraftigare anpassningen under de följande åren är nettoutgiftsökningen samtidigt lägre (med 0,1 procentenheter) i planen under perioden 2026–2030, vilket leder till en identisk genomsnittlig nettoutgiftsökning under anpassningsperioden i planen och i kommissionens förhandsvägledning. Sammantaget är den finanspolitiska anpassningen under planens fem första år proportionell mot den totala anpassningen under hela anpassningsperioden.

Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen uppfyller den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför skyddsklausulen i artikel 6 c i förordning (EU) 2024/1263 om att den finanspolitiska anpassningen inte bör koncentreras till slutet av perioden.

Tabell 4: Det strukturella primärsaldots utveckling i Belgiens plan

(23)

Den nettoutgiftsbana som anges i planen anses överensstämma med kraven enligt förfarandet vid alltför stora underskott (särskilt med den minsta årliga strukturella anpassning som fastställs i artikel 3.4 tredje stycket i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (13)), när man beaktar att den mindre anpassningen 2025 helt kompenseras genom en större anpassning under efterföljande år).

(24)

Den förebyggande delens krav enligt artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 avseende skyddsmekanismen för underskottsresiliens, som syftar till att uppnå en gemensam marginal i förhållande till referensvärdet för underskott på 3 % av BNP, är tillämpligt på Belgien från och med 2030, eftersom underskottet planeras ligga under 3 % av BNP från och med 2029.

I enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2024/1263 bör den årliga anpassningen av det strukturella primärsaldot år 2030 och 2031 därför inte understiga 0,25 % av BNP om det strukturella underskottet fortfarande ligger över 1,5 % av BNP under det föregående året, för att uppnå en gemensam resiliensmarginal i strukturella termer på 1,5 % av BNP. Den finanspolitiska anpassning som blir resultatet av de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överstiger 0,25 % av BNP både 2030 och 2031. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen är den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därför förenlig med skyddsmekanismen för underskottsresiliens.

(25)

Eftersom den offentliga skulden enligt planen kommer att överstiga 90 % av BNP under anpassningsperioden måste skuldkvoten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2024/1263 i genomsnitt minska med minst 1,0 procentenhet per år tills den är lägre än 90 % och därefter i genomsnitt med minst 0,5 procentenheter. Den genomsnittliga minskningen är beräknad över perioden 2030–2031, dvs. med början det år då förfarandet vid alltför stora underskott skulle upphävas enligt planen, och uppgår till 1,6 procentenheter. Baserat på de politiska åtaganden och makroekonomiska antaganden som görs i planen överensstämmer den nettoutgiftsbana som läggs fram i planen därmed med skyddsmekanismen för skuldhållbarhet.

(26)

Planen är baserad på ett antal antaganden som överensstämmer med de antaganden som kommissionen översände till Belgien den 5 februari 2025. Den beaktar ytterligare tillgänglig information utöver referensbanan och innehåller ett uppdaterat antagande om BNP-deflatorn för 2025. Bedömningen tar också hänsyn till offentliggörandet av utfallsdata för 2024 efter inlämnandet av planen, vilket flyttar basåret för rekommendationen till 2024. Det uppdaterade antagandet och flytten påverkar inte den genomsnittliga årliga nettoutgiftsökningen under anpassningsperioden.

(27)

Enligt den vägledande finanspolitiska strategin i planen kommer åtagandena om nettoutgifter främst att infrias genom utgiftsbegränsningar och genom diskretionära åtgärder på inkomstsidan. I planen anges att 2/3 av anpassningarna för att stärka de offentliga finanserna under planeringsperioden kommer från strukturella reformer på arbetsmarknaden (begränsning av arbetslöshetsförmåner) och en pensionsreform (införande av ett bonus malus-system, harmonisering av olika pensionssystem för att stärka arbetade år och mottagen pension, ändringsindexeringar). Dessutom antas 1/3 av den finanspolitiska anpassningen härröra från andra diskretionära finanspolitiska åtgärder, varav 2/3 på utgiftssidan och 1/3 från beskattning av de hushåll med högst inkomst och andra åtgärder på inkomstsidan.

(28)

Specificeringen av de politiska åtgärderna måste bekräftas eller justeras samt kvantifieras i de årliga budgetarna. Samtidigt finns det risker kopplade till genomförandet av den vägledande finanspolitiska strategin i planen, vilket beror på att flera strukturella åtgärder som tillkännagetts av regeringen inte har specificerats fullt ut än. Planen innehåller också antaganden om betydande positiva följdeffekter, som dock inte specificeras i detalj, från ett arbetsmarknadsdeltagande på 80 % senast 2029, vilket skulle kräva en kraftig ökning från de nuvarande nivåerna. Dessutom kommer genomförandet av konsolideringen av de offentliga finanserna att kräva en närmare och mer ändamålsenlig budgetsamordning mellan de federala och de regionala enheterna än den som skett under de senaste åren. Denna senare risk förväntas minska genom åtgärden för budgetsamordning, som ingår i den uppsättning reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för förlängningen (bilaga II).

(29)

I planen åtar sig Belgien att genomföra en uppsättning reformer och investeringar för att förbättra den potentiella tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten, vilka ska ligga till grund för en förlängning av perioden för finanspolitisk anpassning från fyra till sju år. De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden består av tre åtaganden från återhämtnings- och resiliensplanen med ytterligare specifikationer, samt fyra nya reformer och investeringar. Häri ingår följande åtgärder (se även bilaga II):

Reform på pensionsområdet som syftar till att förbättra pensionssystemets finansiella hållbarhet. Detta åtagande kompletterar en befintlig åtgärd i återhämtnings- och resiliensplanen (särskilt inom ramen för komponent 4.4: Karriärens slut och pensioner). Åtgärderna i planen kommer att stärka förhållandet mellan arbete och förvärv av pensionsrättigheter och harmonisera pensionssystemen för anställda, offentliganställda och egenföretagare. Regeringen inkluderar också övergångsåtgärder för personer som snart ska gå i pension, i syfte att lindra reformens sociala effekter. De flesta av åtgärderna förväntas antas senast fjärde kvartalet 2025 och genomföras under antingen 2026 eller 2027 och framåt.

Reform av de offentliga utgifterna som syftar till att slutföra utgiftsöversynerna för att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet och kvalitet. Detta åtagande kompletterar också en befintlig åtgärd i återhämtnings- och resiliensplanen (särskilt inom ramen för komponent 6.1: Genomföra utgiftsöversyner). Ett viktigt mål med reformen är att tillhandahålla en plan för en gradvis utfasning av subventioner. Planen förväntas antas senast fjärde kvartalet 2025.

Reformer på arbetsmarknadsområdet. I planen åtar man sig att ge incitament till arbete, bland annat genom att begränsa arbetslöshetsförmånerna över tid, förbättra balansen mellan arbete och privatliv och flexibiliteten samt minska långvarig sjukfrånvaro, den administrativa bördan och små och medelstora företags efterlevnadskostnader. Reformen av arbetslöshetsförmånerna och den globala planen för förebyggande och återanpassning av långtidssjuka förväntas antas av parlamentet senast tredje kvartalet 2025.

Reformer på skatteområdet som syftar till att minska skattebördan på arbete, förbättra konkurrenskraften och stärka investeringarna. För att det ska löna sig att arbeta innehåller planen en sänkning av inkomstskatten för dem som arbetar, som förväntas antas senast fjärde kvartalet 2025 och genomföras senast första kvartalet 2026. Två åtgärder i planen kommer att främja konkurrenskraften genom att dämpa lönekostnaderna och sänka elöverföringsavgifterna för energiintensiva industrier. Finansieringen av denna skattereform kommer delvis att komma från en breddning av skattebasen, inbegripet införandet av en skatt på realisationsvinst, och kompletteras med en minskning av utgifterna för välfärdsanpassningar av sociala förmåner.

Reformer på området konkurrenskraft och företagsklimat. I planen åtar man sig att genomföra digitaliseringen av offentliga tjänster, vilket är en åtgärd som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen (komponent 2.2: Offentlig förvaltning). Reformerna omfattar också en plan för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och en annan för att minska den administrativa bördan för företagen. Dessa två åtgärder, som är nya jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, förväntas antas senast fjärde kvartalet 2025 och genomföras senast första kvartalet 2026.

Reformer på området budgetsamordning. Denna åtgärd, som också är ny jämfört med återhämtnings- och resiliensplanen, syftar till att förbättra budgetsamordningen mellan de olika förvaltningsnivåerna. Det första steget är anpassningen av 2013 års samarbetsavtal, där en överenskommelse förväntas nås senast fjärde kvartalet 2025. Antagandet och genomförandet av det reviderade samarbetsavtalet med regioner förväntas ske (retroaktivt) senast fjärde kvartalet 2026. Det andra steget är att omdefiniera uppgifterna för det höga finansrådet (en oberoende finanspolitisk institution).

(30)

I enlighet med artikel 14.3 i förordning (EU) 2024/1263 ska varje reform- och investeringsåtagande som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden vara tillräckligt detaljerat, vara koncentrerat till början av perioden samt vara tidsbundet och verifierbart.

(31)

De åtaganden i återhämtnings- och resiliensplanen som ligger till grund för förlängningen innehåller betydande reformer och investeringar som syftar till att förbättra den finanspolitiska hållbarheten och stärka ekonomins tillväxtpotential. Belgien åtar sig dessutom att fortsätta reformarbetet under den period som omfattas av den medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen och att bibehålla nivån på nationellt finansierade investeringar under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen (se tabell 5 nedan). Dessa åtaganden kommer att övervakas under hela genomförandet av planen. Åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen kan därför beaktas för att förlänga anpassningsperioden i enlighet med artikel 36 d i förordning (EU) 2024/1263.

(32)

De reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning förväntas på ett hållbart sätt förbättra tillväxt- och resilienspotentialen i Belgiens ekonomi i enlighet med artikel 14.2 a i förordning (EU) 2024/1263. Belgiens plan innehåller ingen uppskattning av de övergripande förväntade (potentiella) tillväxteffekterna av de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen. I planen rapporteras dock om sådana effekter för några av reformerna, på grundval av analyser från den federala planeringsbyrån (en oberoende finanspolitisk institution) och den federala pensionstjänsten. En ytterligare bedömning gjordes av den federala planeringsbyrån med hjälp av kommissionens QUEST-modell, som uppskattar att BNP-nivån är 1,85 % högre 2040, främst tack vare förbättrad konkurrenskraft och högre sysselsättningsgrad som stimulerar den privata konsumtionen. Utifrån den information som lämnats förefaller den ekonomiska strategin bakom alla reformer och investeringar, inklusive åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen, hantera svagheter som tidigare konstaterats i Belgiens tillväxt- och resilienspotential (t.ex. i landsrapporterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen). De viktigaste insatsområdena rör pensions-, arbetsmarknads-, skatte- och konkurrenskraftsreformerna, vilka leder till en högre sysselsättningsgrad och investeringar som åtföljs av förbättrad budgetsamordning och effektivare offentliga utgifter.

(33)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen förväntas främja finanspolitisk hållbarhet i enlighet med kravet i artikel 14.2 b i förordning (EU) 2024/1263. Planen innehåller ingen uppskattning av de övergripande förväntade offentligfinansiella effekterna av de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen. En ytterligare bedömning av effekterna gjordes av den federala planeringsbyrån med hjälp av QUEST-modellen, som uppskattar en förbättring av det strukturella offentliga saldot på 0,9 % av BNP 2040. Planen innehåller dock en offentligfinansiell konsekvensbedömning av alla planerade federala åtgärder för planeringsperioden. Enligt prognoserna i planen uppskattar kommissionen att den uppsättning reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen har en genomsnittlig årlig direkt underskottsminskande effekt på omkring 0,7 % av BNP under planeringsperioden, främst genom budgetkonsekvenserna av de strukturella reformerna av arbetsmarknaden och pensionerna (0,4 % av BNP), nya inkomståtgärder (skatt för dem med högst inkomster, 0,2 % av BNP) och minskade utgifter för sociala förmåner (välfärdsanslag, 0,2 % av BNP), medan sänkningen av skatten på arbete har en genomsnittlig budgetkostnad (0,2 % av BNP). Budgetkostnaden för sänkningen av skatten på arbete är koncentrerad till planens sista år (0,5 % av BNP 2029), vilket fortfarande leder till en kombinerad budgetförbättring 2029 på 0,9 % av BNP från reformerna av arbetsmarknaden och pensionerna (0,7 % av BNP), nya inkomståtgärder (0,3 % av BNP) och minskade utgifter för sociala förmåner (0,4 % av BNP).

(34)

Enligt planen förväntas den nya regeringens övergripande pensionsreform minska pensionsutgifterna med 2,4 miljarder euro 2029. När det gäller arbetsmarknadsreformen förväntas begränsningen av arbetslöshetsförmånerna, stimulansen att arbeta längre samt förebyggande av långtidssjukskrivning och återanpassning av långtidssjuka minska utgifterna (2,7 miljarder euro senast 2029) (14). När det gäller skattereformen nämns inga offentligfinansiella effekter i texten, men det kan härledas från tabell 7.1 om federala åtgärder att sänkningen av skatten på arbete minskar intäkterna med 3,7 miljarder euro, vilket delvis kompenseras av skattehöjningarna för dem med högst inkomster (2,3 miljarder euro) och även av de minskade utgifterna för välfärdsanslag (2,8 miljarder euro). I beskrivningen av åtgärden förklaras att kostnaderna för sänkningen av skatten på arbete mer än väl kompenseras av de nya inkomståtgärderna och det minskade välfärdsanslaget.

Dessutom bygger förlängningen på två reformer som förväntas minska genomföranderisken för konsolidering av de offentliga finanserna. En reform rör utgiftsöversyner med målet att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet och kvalitet. En andra reform syftar till att förbättra budgetsamordningen mellan federala och regionala enheter och till att omdefiniera det höga finansrådets uppgifter. Omdefinieringen av det höga finansrådets uppgifter bör gå hand i hand med en förstärkning av dess finansiella kapacitet och personalstyrka.

Dessa reformer och investeringar anges också i bilaga II.

Tabellen med de federala diskretionära åtgärderna innehåller också en uppskattning av följdeffekter på 7,9 miljarder euro i slutet av planeringsperioden. Denna uppskattning bygger främst på en positiv utveckling av sysselsättningsgraden från 72,3 % år 2024 till 80 %, vilket bedöms som optimistiskt och sannolikt inte kommer att uppnås senast 2030.

(35)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen svarar mot EU:s gemensamma prioriteringar i enlighet med kravet i artikel 14.2 c i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet skulle social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, hanteras genom reformen av pensionssystemet, sänkningen av skatten på arbete, arbetsmarknadsreformen, inbegripet återanpassning av långtidssjuka, förbättrad effektivitet och kvalitet i de offentliga utgifterna, förbättrad budgetsamordning mellan olika förvaltningsnivåer och förenkling av företagsklimatet. Prioriteringarna i samband med en rättvis grön och digital omställning och energitrygghet skulle hanteras genom sänkta elöverföringstariffer för energiintensiva industrier och digitalisering av offentliga tjänster.

(36)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen följer de relevanta (15) landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen i enlighet med kravet i artikel 14.2 d i förordning (EU) 2024/1263. I synnerhet avser reformen av pensionssystemet, den förbättrade effektiviteten och kvaliteten i de offentliga utgifterna och den förbättrade budgetsamordningen mellan olika förvaltningsnivåer de finanspolitiska strukturella landsspecifika rekommendationerna 2024 och 2019. Enligt dessa landsspecifika rekommendationer skulle Belgien säkerställa pensionssystemets finanspolitiska hållbarhet samt förbättra de offentliga utgifternas sammansättning och effektivitet och samordningen av finanspolitiken på alla förvaltningsnivåer. Reformen av skatten på arbete och arbetsmarknadsreformen, inbegripet återanpassningen av långtidssjuka och tidsbegränsningen av arbetslöshetsförmånerna, avser de landsspecifika rekommendationerna 2019, 2021, 2022, 2023 och 2024, enligt vilka skatte- och förmånssystemet borde reformeras för att undanröja hinder för arbete. Åtgärden för att förbättra företagsklimatet och minska den administrativa bördan rör de landsspecifika rekommendationerna 2019, 2020 och 2024, enligt vilka företagsklimatet borde förbättras och regelbördan och komplexiteten minskas.

(37)

Planen säkerställer att den planerade nivån på nationellt finansierade offentliga investeringar i genomsnitt under den period som omfattas av återhämtnings- och resiliensplanen bibehålls i enlighet med kravet i artikel 14.4 i förordning (EU) 2024/1263.

Tabell 5: Nationellt finansierade offentliga investeringar (NFOI) i planen (% av BNP)

(38)

De reform- och investeringsåtaganden som ligger till grund för en förlängning kan slutligen anses vara förenliga med åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen och det partnerskapsavtal som överenskommits inom ramen för den fleråriga budgetramen i enlighet med artikel 14.4 d i förordning (EU) 2024/1263. De ytterligare specifikationerna av pensionsreformen och utgiftsöversynerna överensstämmer med de åtaganden som gjorts inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen.

(39)

De reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden bedöms sammantaget uppfylla kriterierna i artikel 14 i förordning (EU) 2024/1263. Anpassningsperioden kan därför förlängas från fyra till sju år på det sätt som läggs fram i planen.

(40)

Utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden beskrivs i planen politiska åtaganden att genomföra andra reformer och investeringar för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, särskilt i de landsspecifika rekommendationerna, och för att svara mot EU:s gemensamma prioriteringar. Planen omfattar 44 reformer och investeringar, varav 12 får ekonomiskt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och 1 från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

(41)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om en rättvis grön och digital omställning, inbegripet de klimatmål som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (16), innehåller planen 20 reformer och investeringar. När det gäller de landsspecifika rekommendationerna 2022 och 2023 om att minska det övergripande beroendet av fossila bränslen, förbättra energieffektiviteten och minska användningen av fossila bränslen i byggnader samt ytterligare stimulera utfasningen av fossila bränslen inom industrin omfattar planen åtgärder såsom höjd momssats på vissa fossila bränslen (federal nivå), ytterligare bidrag och lån för energieffektiv renovering av bostäder (ingår i faciliteten för återhämtning och resiliens), flytt av avgifter från el till fossila bränslen, utveckling av en industriell klimatomställningsplan (Flandern) samt investeringar i energieffektiv renovering av offentliga byggnader och i en forskningsplattform för den gröna omställningen (ingår i faciliteten för återhämtning och resiliens) (franska gemenskapen). När det gäller de landsspecifika rekommendationerna 2019, 2022, 2023 och 2024 om mjuk rörlighet och ökad användning av och tillgång till utsläppssnåla transporter rör relevanta åtgärder investeringar i cykelinfrastruktur och kollektivtrafik i Flandern (ingår i faciliteten för återhämtning och resiliens) samt reformer av fordonsbeskattningen och investeringar i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), liksom renovering av broar i Vallonien. De åtgärder i planen som rör prioriteringen om en digital omställning omfattar en digital strategi för högre utbildning och digitalisering av barnomsorgsförvaltningen i den franska gemenskapen (ingår i faciliteten för återhämtning och resiliens) samt investeringar i digitalisering och cybersäkerhet för små och medelstora företag i Flandern.

(42)

När det gäller den gemensamma prioriteringen om social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehåller planen 16 reformer och investeringar med anknytning till de landsspecifika rekommendationerna 2019 om hållbarhet i de offentliga finanserna, såsom översyn av inkomster och utgifter, förbättring av långvarig vård och omsorg i Flandern och investeringar i förebyggande hälsoåtgärder i Vallonien. När det gäller de landsspecifika rekommendationerna 2019, 2022, 2023 och 2024 om att ta itu med brist på arbetskraft och kompetensglapp innehåller planen åtgärder för att reformera systemet för sociala förmåner (federal nivå), stärka aktiveringen av arbetssökande och bättre anpassa arbetssökandes kompetens till arbetsmarknadens behov (med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden) (Flandern), reformera sysselsättningspolitiken (Vallonien) och investera i tidig barnomsorg i Flandern och Vallonien. När det gäller de landsspecifika rekommendationerna 2019, 2022, 2023 och 2024 om att förbättra utbildningssystemen innehåller planen åtgärder för att reformera den grundläggande läroplanen och stärka språkkunskaperna i det flamländska utbildningssystemet och för att bekämpa skolavhopp i den franska gemenskapen (ingår i faciliteten för återhämtning och resiliens). När det gäller de landsspecifika rekommendationerna 2019 och 2024 om att minska regelbördan och den administrativa bördan för företag innehåller planen åtgärder för att förenkla företagsklimatet i Flandern.

(43)

När det gäller den gemensamma prioriteringen energitrygghet innehåller planen tre åtgärder, såsom studier och utveckling av små kärnreaktorer och ytterligare forskning om kärnkraftskapacitet. När det gäller de landsspecifika rekommendationerna 2022 och 2023 om att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och tillhörande nätinfrastruktur innehåller planen åtgärder såsom ytterligare rationalisering av tillståndsförfarandena i Flandern.

(44)

När det gäller den gemensamma prioriteringen försvarsförmåga innehåller planen tre åtgärder för att uppnå målen i den strategiska försvarsplanen STAR (säkerhet/service, teknik, ambition, resiliens) i syfte att stärka försvarspolitiken och försvarsförmågan utöver Natos norm. Planen omfattar även innovationsstöd riktat till försvarsindustrin i Flandern.

(45)

Planen innehåller information om förenlighet och, i tillämpliga fall, komplementaritet med de sammanhållningspolitiska fonderna och med Belgiens återhämtnings- och resiliensplan. I planen betonas att alla offentliga enheter åtar sig att genomföra återhämtnings- och resiliensplan i linje med de landsspecifika rekommendationerna. Dessutom åtar sig den flamländska regionen att genomföra sammanhållningspolitikens projekt för 2021–2027.

(46)

Planen ger en översikt över Belgiens behov av offentliga investeringar när det gäller EU:s gemensamma prioriteringar.

När det gäller den rättvisa gröna och digitala omställningen belyser planen behovet av att investera i förnybar energi, järnvägsnätet och cybersäkerhet.

När det gäller social och ekonomisk resiliens hänvisas i planen till behov av investeringar för att reformera pensionssystemet och uppmuntra belgare att ägna sig åt företagande genom att tillhandahålla en attraktiv miljö med så få hinder som möjligt.

När det gäller energitrygghet betonas i planen att Belgien måste stärka säkerheten för sin energiutrustning genom att investera i forskning och i sitt elnät för att göra det mer robust.

När det gäller att bygga upp försvarsförmåga betonas i planen Belgiens ambition att uppfylla åtagandena inom ramen för Nato.

(47)

Kommissionen anser sammantaget att Belgiens plan uppfyller kraven i förordning (EU) 2024/1263.

(48)

Rådet välkomnar Belgiens medelfristiga finans- och strukturpolitiska plan och anser att ett fullständigt genomförande av denna skulle bidra till att säkerställa sunda offentliga finanser och stödja en hållbar offentlig skuldsättning samt en hållbar och inkluderande tillväxt.

(49)

Rådet noterar kommissionens bedömning av planen. Rådet uppmanar dock kommissionen att lägga fram sin bedömning av framtida planer i ett annat dokument än kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer.

(50)

Rådet noterar kommissionens bedömning av nettoutgiftsbanan och de huvudsakliga makroekonomiska antagandena i planen, inbegripet i förhållande till kommissionens förhandsvägledning, samt konsekvenserna av planens nettoutgiftsbana för det offentliga underskottet och den offentliga skulden. Rådet noterar kommissionens bedömning att de makroekonomiska och offentligfinansiella antagandena i vissa fall skiljer sig från kommissionens antaganden för att ta hänsyn till uppdaterade makroekonomiska och finanspolitiska uppgifter, men att de på det hela taget är vederbörligen motiverade och underbyggda med sunda ekonomiska argument. Rådet noterar den breda finanspolitiska strategin i planen och riskerna för utsikterna, vilka skulle kunna påverka förverkligandet av det makroekonomiska scenariot och de underliggande antagandena och det faktiska genomförandet av planens nettoutgiftsbana. Rådet noterar också att geopolitiska risker kan sätta press på försvarsutgifterna.

(51)

Rådet förväntar sig att Belgien är redo att vid behov anpassa sin finanspolitiska strategi för att säkerställa det faktiska genomförandet av landets nettoutgiftsbana. Rådet är fast beslutet att noga övervaka den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen, inbegripet den som ligger till grund för planens scenario.

(52)

Rådet anser att det är motiverat att i god tid inför nästa budgetövervakningsomgång föra ytterligare diskussioner för att nå en samsyn om de årliga övervakningskonsekvenserna av de kumulativa ökningstakterna för nettoutgifterna.

(53)

Rådet stöder de reform- och investeringsåtaganden som Belgien lagt fram i sin medelfristiga plan som ligger till grund för förlängningen av anpassningsperioden och välkomnar insatserna för att kvantifiera effekterna på tillväxten och den finanspolitiska hållbarheten. Rådet håller med kommissionen om att de reform- och investeringsåtaganden som Belgien lagt fram motiverar en förlängning av anpassningsperioden från fyra till sju år. Rådet noterar kommissionens bedömning som pekar på att kriterierna i artikel 14 sammantaget är uppfyllda, även med beaktande av övergångsbestämmelsen i artikel 36.1d i förordning (EU) 2024/1263, genom de reformer och investeringar som ligger till grund för förlängningen. Rådet noterar kommissionens bedömning att reform- och investeringsåtagandena väntas förbättra ekonomins tillväxtpotential och resiliens på ett hållbart sätt och stödja finanspolitisk hållbarhet. Rådet rekommenderar Belgien att fullt ut genomföra reform- och investeringsåtagandena för att bevara förlängningen av anpassningsperioden.

(54)

Rådet noterar kommissionens beskrivning av reform- och investeringsbehoven och reform- och investeringsavsikterna, utöver de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden, för att hantera de främsta utmaningar som fastställts inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och betonar vikten av att säkerställa att sådana reformer och investeringar genomförs. Rådet kommer på grundval av rapporter från kommissionen att bedöma sådana reformer och investeringar och övervaka genomförandet av dem inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

(55)

Rådet ser fram emot de årliga lägesrapporterna från Belgien som särskilt ska innehålla information om framstegen i genomförandet av den av rådet fastställda nettoutgiftsbanan, genomförandet av mer allmänna reformer och investeringar i samband med den europeiska planeringsterminen samt genomförandet av de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden.

(56)

I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2024/1263 bör rådet rekommendera Belgien den nettoutgiftsbana som anges i planen, och de reformer och investeringar som ligger till grund för en förlängning av anpassningsperioden till 7 år bör godkännas.

1.

2.