1.   INLEDNING

(1)

Den 26 februari 2025 antog kommissionen meddelandet Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet (given för en ren industri) (1). Detta meddelande åtföljer given för en ren industri genom att fastställa hur medlemsstaterna kan utforma statliga stödåtgärder till stöd för sina mål i samband med given för en ren industri.

(2)

I given för en ren industri fastställs åtgärder för att förbättra tillgången till energi till överkomliga priser, öka efterfrågan och tillgången på produkter för ren teknik, möjliggöra offentliga och privata investeringar, driva på den cirkulära ekonomin, utveckla internationella partnerskap samt säkra kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet för social rättvisa. Given tillhandahåller en övergripande tillväxtstrategi för en konkurrenskraftig, resilient och fossilfri industri i unionen. Den skapar möjligheter för investerare och bidrar till social sammanhållning och rättvisa i alla regioner. Given är en satsning på att påskynda utfasningen av fossila bränslen, återindustrialisera och vara innovativa, samtidigt och i hela EU, vilket också stärker EU:s resiliens. Given ger den europeiska industrin starkare incitament att göra stora klimatneutrala investeringar i energiintensiva industrier och ren teknik. Den understryker behovet av att frigöra investeringar för att möjliggöra tillräcklig tillverkningskapacitet i unionen, skapa pionjärmarknader för ren teknik, dämpa de höga energipriserna, tillhandahålla de rätta förutsättningarna för att företag ska kunna växa, konkurrera och inta en ledande ställning över hela världen samt hantera snedvridning som orsakas av utländska subventioner.

1.1   Behov av incitament till investeringar i Europa

(3)

Om målen i given för en ren industri ska kunna uppnås krävs betydande investeringar. Därför behöver medel mobiliseras, främst från privata källor. Offentliga medel kommer dock att behöva användas som incitament eller komplement vid behov.

(4)

Enligt meddelandet om given för en ren industri behövs investeringar för att ytterligare påskynda utbyggnaden av förnybar energi, fasa ut fossila bränslen i industrin och se till att det finns tillräcklig kapacitet inom tillverkning av ren teknik. I det här meddelandet anges de kriterier som kommissionen kommer att tillämpa vid bedömningen av de statliga stödåtgärder som medlemsstaterna avser att vidta för att bidra till dessa mål. Genom meddelandet får medlemsstaterna en längre planeringshorisont, medan företagen gynnas av förutsägbarhet för investeringar och säkerhet, utan otillbörlig snedvridning av konkurrensen och handeln, samtidigt som sammanhållningsmålen bibehålls.

(5)

Behovet av att öka den europeiska tillverkningskapaciteten för nettonollteknik och dess viktigaste komponenter erkänns också i förordningen om nettonollindustrin (2), vilken redan tar itu med vissa av hindren för en produktionsökning i Europa. Medlemsstaterna uppmuntras att påskynda stödberättigande investeringar i tillverkning av ren teknik genom att erkänna dem som strategiska nettonollprojekt i linje med villkoren i rättsakten om nettonollindustrin. Förordningen om nettonollindustrin kommer att göra sektorn för nettonollteknik mer konkurrenskraftig, attrahera investeringar och skapa bättre marknadstillträde för ren teknik i EU. För vissa investeringar i ren teknik kan det dock behövas ytterligare stöd för att se till att kapaciteten i unionen ökar, så att nettonollomställningen kan ske snabbare och EU kan bli mer resilient på detta område. Mot denna bakgrund fastställs i detta meddelande på vilka villkor ytterligare offentligt stöd får beviljas till projekt som ökar resiliensen, samtidigt som snedvridning av konkurrensen minimeras.

(6)

För att erbjuda stöd på efterfrågesidan och stimulera användningen av produkter för ren teknik får medlemsstaterna dessutom införa skatteincitament i form av snabbare avskrivning, inklusive direkt kostnadsföring, för förvärv av de tillgångar inom ren teknik som krävs för omställningen till en klimatneutral ekonomi. Åtgärder som inte är avsedda att selektivt gynna ett visst företag eller en viss sektor och som rättsligt och faktiskt är öppna för alla faktiska och potentiella aktörer anses vara av allmän karaktär och utgör därför inte statligt stöd (3). Detta gäller även produkter som inte omfattas av detta meddelande. Om incitamenten för förvärv av produkter för ren teknik är selektiva och därför omfattar statligt stöd kommer kommissionen emellertid att anse att sådant stöd är förenligt med den inre marknaden på grundval av de villkor som anges i detta meddelande.

(7)

Att locka privata investeringar genom finansieringsinstrument är av avgörande betydelse. Medlemsstaterna kan till exempel saminvestera med privata investerare på marknadsvillkor (4). Samtidigt är vissa grupper av privata investerare, t.ex. pensionsfonder och försäkringsbolag, fortfarande riskovilliga, trots sin allmänna investeringskapacitet. I detta meddelande anges därför också på vilka villkor medlemsstaterna kan ge sådana privata investerare ytterligare incitament genom stödordningar för att minska investeringsriskerna i vissa projektportföljer. Sådana stödordningar måste säkerställa additionalitet, dvs. att de genom att minska riskerna med investeringen lockar privata investerare som annars inte skulle ha investerat i samma typ av projekt. För att säkerställa att stödet i största möjliga utsträckning kommer de berörda projekten till godo bör dessa stödordningar utformas så att stödet till investerarna begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Medlemsstaterna kan överväga att genomföra sådana stödordningar även genom att inrätta en medlemsstatskomponent inom ramen för InvestEU-programmet. InvestEU-genomförandepartner och deras privata investerare kan saminvestera i sådana stödordningar så länge ingen genomförandepartner eller privat investerare får en dubbel garanti från medlemsstaten och andra offentliga källor (inbegripet EU-medel) för samma investering.

1.2   Erfordrad förenkling för särskilda åtgärder som säkerställer påskyndande och tillräckliga investeringar

(8)

Unionens regler om statligt stöd hjälper till att förhindra att den inre marknaden fragmenteras och bidrar till att upprätthålla lika villkor. Den inre marknadens integritet är viktig för att motstå yttre påtryckningar och undvika stödkapplöpningar mellan medlemsstater på bekostnad av sammanhållningen inom unionen.

(9)

I detta meddelande fastställs villkor för förenlighet för åtgärder som syftar till att utveckla näringsverksamheter genom investeringar. Meddelandet kompletterar därigenom de befintliga riktlinjerna för statligt stöd, som redan ger medlemsstaterna möjlighet att stödja många av de åtgärder som föreslås i given för en ren industri.

(10)

Andra åtgärder till stöd för given för en ren industri, t.ex. stöd för att främja den cirkulära ekonomin och bioekonomin, får beviljas utan förhandsanmälan i enlighet med den allmänna gruppundantagsförordningen (5) eller anmälas i enlighet med avsnitt 4.4 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi (6), även om dessa inte omfattas av detta meddelande. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja befintliga möjligheter att uppnå de gemensamma målen i given för en ren industri och kommer att behandla sådana ärenden med prioritet.

(11)

Jämfört med andra befintliga riktlinjer för statligt stöd innehåller detta meddelande förenklade villkor för förenlighet, vilka motiveras av behovet av att möjliggöra och påskynda specifika investeringar och verksamheter. De verktyg som tillhandahålls genom detta meddelande är både ett tillägg och komplement till befintliga regler om statligt stöd, vilka fortsätter att gälla. Det gäller framför allt riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, riktlinjerna för statligt regionalstöd (7) och den allmänna gruppundantagsförordningen. Åtgärder som inte uppfyller de förenklade kriterierna i detta meddelande kommer att bedömas enligt andra regler för statligt stöd. Stöd till nya aktörer som investerar i viss modern teknik för utfasning av fossila bränslen är möjligt enligt avsnitten 4 och 6 i detta meddelande. Annat stöd för ny resurs är också möjligt enligt ett antal andra befintliga regler för statligt stöd som fortsätter att gälla (t.ex. riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, riktlinjerna för statligt regionalstöd, som startstöd och riskfinansieringsstöd, och enligt den allmänna gruppundantagsförordningen). Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja alla tillgängliga regler för statligt stöd och att välja lämpliga regler som passar deras åtgärders karaktär och utformning. Detta gäller särskilt åtgärder för utfasning av fossila bränslen och energieffektivitet som inbegriper investeringar i nyetableringar, som kommer att bedömas på grundval av tillgängliga bestämmelser i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi för att säkerställa att särskilda risker kopplade till i synnerhet överkapacitet och andra snedvridningar av marknaden förhindras. Med tanke på den strategiska betydelsen av att stödja konkurrenskraftiga tillverkare, inbegripet nya aktörer, som driver på utfasningen av fossila bränslen genom innovation, kommer kommissionen att behandla sådana ärenden med prioritet och försöka att fatta ett beslut inom sex veckor efter en fullständig anmälan.

(12)

De villkor för förenlighet som beskrivs i detta meddelande grundar sig på kommissionens beslutspraxis och relevanta erfarenheter, bland annat av tillämpningen av den tillfälliga kris- och omställningsramen, som är en tillfällig ram som kommer att ersättas av detta meddelande (8).

(13)

Kommissionen erkänner fullt ut medlemsstaternas rätt att själva bestämma sin energimix och avser att i god tid bedöma fall av statligt stöd till kärnenergiproduktion, inbegripet till små och avancerade modulära reaktorer, i syfte att säkerställa rättssäkerhet för sådant stöd, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (9) (EUF-fördraget) eller eventuella tillämpliga riktlinjer, och med fullständig respekt för principen om teknikneutralitet.

(14)

I linje med given för en ren industri och som anges i handlingsplanen för fordonsindustrin (10)”kommer kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna och industrin, att föreslå villkor för inkommande utländska investeringar i fordonsindustrin för att ytterligare öka deras mervärde för EU. [...] Ett av de prioriterade områdena för detta kommer att vara batteriförsörjningskedjan. Medan arbetet med utländska investeringar pågår kommer kommissionen och medlemsstaterna att se till att utländska direktinvesteringar används för att skapa mervärde i Europa, särskilt när det rör sig om offentlig finansiering. Detta kräver tydliga villkor som bidrar till att komma till rätta med bristen på know-how och expertis på produktionsområdet, bland annat genom ändamålsenliga mekanismer för överföring av immateriella rättigheter och kompetens samt EU-baserad rekrytering av personal och lokala försörjningskedjor.”

2.   DEFINITIONER

(15)

I alla avsnitt i detta meddelande gäller följande definitioner: (a) stödområde: ett område som anges på en regionalstödskarta som har godkänts av kommissionen i enlighet med artikel 107.3 a eller c i EUF-fördraget och som är i kraft vid tidpunkten för beviljandet av stödet. (b) kapacitetsmekanism: kapacitetsmekanism enligt definitionen i artikel 2.22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 (11). (c) claw back-mekanism: en mekanism som hanterar förekomsten av ytterligare vinster som inte förutspåddes när stödbeloppet fastställdes och genom vilken medlemsstaten erhåller en lämplig andel av eventuella ytterligare överskott som genererats av ett projekt som fått stöd. (d) konkurrensutsatt anbudsförfarande: ett anbudsförfarande som uppfyller samtliga följande villkor: i) Det är öppet, klart, transparent och icke-diskriminerande, bygger på objektiva kriterier som har fastställts på förhand i enlighet med åtgärdens mål och minimerar risken för strategisk budgivning. ii) Minst 70 % av de totala urvalskriterier som används för att rangordna anbuden definieras som stöd per enhet miljöskydd (exempelvis stöd per enhet referensenergiproduktion eller installerad energikapacitet eller flexibilitetstjänst enligt avsnitt 4 eller euro per ton koldioxidminskning eller enhet besparad energi enligt avsnitt 5). iii) Kriterierna har offentliggjorts i tillräckligt god tid (12) före sista dagen för inlämning av ansökningar för att möjliggöra en effektiv konkurrens. iv) Budgeten eller volymen med anknytning till anbudsförfarandet utgör en bindande begränsning som innebär att det kan förväntas att inte alla anbudsgivare erhåller stöd (13). v) Stödbeloppet fastställs på grundval av det ursprungliga anbudet eller ett enhetspris. För att fastställa kostnaderna för projektet måste allt statligt stöd eller finansiering från centralt förvaltade EU-medel som beviljats för samma projekt läggas till anbudet för att rangordna anbuden. vi) Inga efterhandsjusteringar av anbudsförfarandets resultat (t.ex. efterföljande förhandlingar om anbudsresultaten eller ransonering) får göras eftersom de kan undergräva effektiviteten hos förfarandets utgång. (e) anförtrodd enhet: Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och internationella finansieringsinstitutioner som en medlemsstat är delägare i, eller en rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklings- eller investeringsverksamhet (en investeringsbank eller något annat investeringsinstitut). Den anförtrodda enheten kan väljas eller utses direkt i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (14) eller i enlighet med artikel 38.4 b iii i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (15) eller artikel 59.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (16), beroende på vad som är tillämpligt. (f) helt förnybar el: helt förnybar el i den mening som avses i de regler som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod med närmare regler för produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (17). (g) finansieringsunderskott: skillnaden mellan projektets nettonuvärde (det faktiska scenariot) med beaktande av alla förväntade framtida positiva och negativa kassaflöden inklusive skatter (18) som genereras av investeringen under dess livslängd och ett slutvärde, diskonterat med stödmottagarens vägda genomsnittliga kapitalkostnad, och nettonuvärdet för alla förväntade kassaflöden med anknytning till den kontrafaktiska investeringen (det kontrafaktiska scenariot). (h) bruttobidragsekvivalent: det diskonterade värdet av stödet motsvarande vad det hade uppgått till om det hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före skatt eller andra avgifter, beräknat den dag då stödet beviljades på grundval av den referensränta som gäller den dagen (19). (i) nationell tillsynsmyndighet: den tillsynsmyndighet som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med artikel 57.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (20). (j) omlokalisering: överföring av samma eller liknande verksamhet eller del av denna från en anläggning i en avtalsslutande part i EES-avtalet (ursprunglig anläggning) till den anläggning där den understödda investeringen äger rum i en annan avtalsslutande part i EES-avtalet (understödd anläggning). Det är fråga om en överföring om varan eller tjänsten vid den ursprungliga och den understödda anläggningen åtminstone delvis fyller samma syfte och tillgodoser efterfrågan från eller behovet hos samma typer av kunder och om arbetstillfällen går förlorade inom samma eller liknande verksamhet vid en av stödmottagarens ursprungliga anläggningar i EES. (k) små och medelstora företag: företag som uppfyller villkoren i kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (21). (l) arbetets början: antingen inledandet av bygg- och anläggningsarbetena i samband med investeringen eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller något annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först. Köp av mark och förberedande arbete, såsom att erhålla tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier, anses inte utgöra arbetets början. (m) strategisk reserv: en kapacitetsmekanism där den elektriska kapaciteten, däribland produktion, lagring eller efterfrågeflexibilitet, hålls utanför elmarknaden och endast används under särskilda omständigheter. (n) privata investerare: investerare som, oberoende av sin ägarstruktur, agerar utifrån ett rent kommersiellt intresse, använder sina egna medel och tar hela risken för sin investering, och särskilt följande: kreditinstitut som investerar på egen risk och med egna medel, privata anslag och stiftelser, familjekontor (family offices) och affärsänglar, företagsinvesterare, riskkapitalfonder, försäkringsbolag, pensionsfonder, akademiska institutioner samt fysiska personer, vare sig de bedriver näringsverksamhet eller inte. En rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklings- eller investeringsverksamhet (nationell investeringsbank eller något annat investeringsinstitut) kommer inte att betraktas som en privat investerare enligt denna definition. (o) (investering i form av) kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som placerar sig mellan eget kapital och lån, med en högre risk än prioriterad skuld och en lägre risk än primärkapital, och som ger innehavaren en avkastning som i huvudsak grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande målföretaget och för vilken ingen säkerhet har ställts vid betalningsförsummelse. Investeringar i form av kapital likställt med eget kapital kan vara strukturerade som en fordran, osäkrad och underordnad, också blandad fordran, och i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier.

3.   BEDÖMNING AV FÖRENLIGHETEN ENLIGT ARTIKEL 107.3 C I EUF-FÖRDRAGET: ALLMÄNNA PRINCIPER

(16)

På grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget får kommissionen anse att statligt stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner (positivt villkor) är förenligt med den inre marknaden när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (negativt villkor).

3.1   Positivt villkor: Stödet underlättar utveckling av en näringsverksamhet

(17)

När det gäller det positiva villkoret att stödet underlättar utveckling av vissa näringsverksamheter eller regioner anser kommissionen att stödet enligt detta meddelande syftar till att stimulera investeringar och verksamheter inom vissa sektorer som bidrar till de mål som fastställs i meddelandet om given för en ren industri och som därigenom underlättar utvecklingen av särskilda näringsverksamheter, nämligen de som omfattas av de relevanta avsnitten i detta meddelande.

(18)

Statligt stöd måste ha en stimulanseffekt, vilket innebär att det får stödmottagaren att göra en investering eller bedriva en verksamhet som denne inte skulle ha gjort eller bedrivit, eller som denne skulle ha gjort eller bedrivit på ett begränsat eller annorlunda sätt, utan stödet. Såvida inget annat anges i detta meddelande anses en stimulanseffekt föreligga om arbetets början för projektet eller verksamheten äger rum först efter det att stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd till de nationella myndigheterna (22). Stöd kan dock också anses ha en stimulanseffekt även om arbetets början ägde rum innan ansökan lämnades in, om följande två kumulativa kriterier är uppfyllda: i) stödet beviljas automatiskt i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier och utan ytterligare skönsmässig bedömning av medlemsstaten, och ii) åtgärden har antagits och är i kraft innan arbetet med det projekt eller den verksamhet som beviljats stöd har påbörjats, förutom när det gäller efterföljande ordningar på skatteområdet där verksamheten redan omfattades av tidigare system i form av skatteförmåner. Stöd till privata investerare enligt avsnitt 8 kan anses ha en stimulanseffekt om det ger privata investerare incitament att tillhandahålla finansiering till en portfölj av potentiellt bärkraftiga stödberättigade projekt över de finansieringsnivåer som skulle ha tillhandahållits utan sådant stöd eller att ta på sig ytterligare risk, eller båda. För stödsystem och kapacitetsmekanismer för icke-fossil flexibilitet finns det en stimulanseffekt under förutsättning att de villkor som anges i underavsnitten 4.3 respektive 4.4 är uppfyllda, oberoende av om arbetets början har ägt rum eller ej (23).

(19)

Vad beträffar de investeringar och åtgärder som anges i detta meddelande, antar kommissionen att stödmottagarna i frånvaro av stödet skulle fortsätta sin verksamhet utan ändringar, förutsatt att detta inte skulle innebära en överträdelse av unionsrätten. Detta antagande gäller inte för situationer där ett särskilt kontrafaktiskt scenario måste tillhandahållas på grundval av villkoren i de tillämpliga avsnitten i detta meddelande. Stöd som beviljas för investeringar som endast säkerställer efterlevnad av de unionsnormer (24) som gäller vid den tidpunkt då stödet beviljas har ingen stimulanseffekt.

(20)

Om det projekt eller den verksamhet som fått stöd, eller den stödåtgärd eller de villkor som är förbundna med den, inbegripet metoden för dess finansiering om denna utgör en integrerad del av åtgärden, medför en överträdelse av relevant unionsrätt får stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden.

(21)

När medlemsstaterna utformar statliga stödåtgärder måste de följa relevanta bestämmelser i EU-rätten, särskilt dem som syftar till att stärka resiliensen i EU:s ekonomi. Med förordningen om nettonollindustrin definierar och lägger unionen fram åtgärder för att åtgärda ett marknadsmisslyckande när det gäller de sammanflätade frågorna resiliens och utfasning av fossila bränslen. Det materiella tillämpningsområdet för detta meddelande för investeringar i tillverkningskapacitet för ren teknik definieras därför som helt förenligt med förordningen om nettonollindustrin och möjliggör statliga stödåtgärder och stödordningar som respekterar villkoren i den förordningen, inbegripet när det gäller stöd till tillverkning. Vidare uppmanas medlemsstaterna starkt att inkludera ytterligare villkor för att ta itu med resiliensmål, särskilt i syfte att stärka den europeiska värdekedjan inom ren teknik och bidra till det riktmärke på 40 % som fastställs i förordningen om nettonollindustrin, så länge dessa villkor inte strider mot unionsrätten, inbegripet unionens skyldigheter enligt internationell rätt, eller motsäger mer specifika villkor i detta meddelande. Medlemsstaterna skulle i synnerhet kunna ta hänsyn till resilienskraven i EU:s finansieringsinstrument, såsom innovationsfonden. Medlemsstaterna uppmanas starkt att inom dessa gränser inkludera kriterier för europeiskt företräde när de använder konkurrensutsatta anbudsförfaranden eller andra former av tilldelning av stöd när så är lämpligt. Dessa kriterier bör vara transparenta, offentliggöras innan ansökningsomgångarna inleds samt vara proportionerliga, för att säkerställa effektiv konkurrens och samtidigt stödja de europeiska värdekedjornas utveckling och resiliens.

(22)

På liknande sätt uppmanas medlemsstaterna även starkt att införa ytterligare villkor för att ta itu med bredare social- och miljöpolitiska mål. Kommissionen är beredd att hjälpa medlemsstaterna att utforma villkor i samband med sociala mål. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla sådana villkor tillsammans med arbetsmarknadens parter. Detta meddelande stöder utvecklingen av ekonomisk verksamhet och bidrar till målen för omställningen till ren energi, och ger därigenom medlemsstaterna verktyg som hjälper till att skapa varaktiga arbetstillfällen av hög kvalitet samt till nettonollmålen.

(23)

Om medlemsstaterna ställer villkor för beviljandet av stöd, och oavsett om dessa följer av unionsrätten eller inte, kan bristande efterlevnad av sådana villkor leda till att den beviljande myndigheten återkräver stödet. Medlemsstaterna uppmanas att föregripa de förändringar som följer av omställningen till en klimatneutral ekonomi och främja rättvisa arbetsmarknadsresultat såsom rättvisa löner, anständiga arbetsvillkor, utbildning och rättvisa övergångar på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna uppmanas också att ta hänsyn till skattesolidaritet och kan utesluta enheter från att få statligt stöd om dessa enheter använder skatteparadis för att undvika att bidra med sin skäliga andel av skatten till samhället (25).

(24)

Kommissionen noterar vidare vikten av cirkularitet och bioekonomi för att fasa ut fossila bränslen, minska beroendet och stärka den ekonomiska konkurrenskraften. Medlemsstaterna uppmanas att se till att projekt och verksamheter som får statligt stöd enligt detta meddelande i största möjliga utsträckning bidrar till den cirkulära ekonomin.

3.2   Negativt villkor: Stödet påverkar inte handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset

(25)

När det gäller det andra (negativa) villkoret enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget bedömer kommissionen, för att säkerställa att stödet inte påverkar handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, stödets nödvändighet, lämplighet och proportionalitet, samt kontrollerar att otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel undviks och att villkoren för övervakning och rapportering i avsnitt 9 är uppfyllda.

(26)

Allt stöd måste vara nödvändigt, dvs. inriktat på en situation där det kan medföra en väsentlig utveckling som marknaden själv inte kan uppnå, till exempel genom att avhjälpa marknadsmisslyckanden i samband med de projekt för vilka stödet tilldelas. Med tanke på behovet av att påskynda de stödberättigande investeringarna och verksamheterna inom ramen för detta meddelande anser kommissionen att marknaden på egen hand inte i tillräcklig utsträckning skulle kunna leverera den nödvändiga investerings- eller verksamhetsnivån inom den tidsram som krävs för att uppnå en ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning. Kommissionen utgår därför från att de åtgärder som omfattas av detta meddelande och som uppfyller alla villkor i de tillämpliga avsnitten är nödvändiga.

(27)

Kommissionen medger i meddelandet om given för en ren industri att det kan behövas statligt ekonomiskt stöd för att stimulera nödvändiga ytterligare investeringar och att andra politiska instrument inte är tillräckliga för att på egen hand uppnå dessa mål. Kommissionen utgår därför från att statligt stöd inom ramen för detta meddelande i princip är en lämplig åtgärd för att stimulera stödberättigande investeringar och verksamheter, förutsatt att alla tillämpliga villkor i de berörda avsnitten är uppfyllda. Valet av stödinstrument bör dessutom vara lämpligt för det mål som stödåtgärden syftar till att uppnå och bör sannolikt leda till minsta möjliga snedvridning av handel och konkurrens. Under förutsättning att medlemsstaterna uppfyller villkoren i detta meddelande utgår kommissionen från att stödinstrumentet också är lämpligt.

(28)

För att säkerställa att endast livskraftiga företag får stöd kommer stöd enligt detta meddelande i princip inte att beviljas företag i svårigheter (26). Kommissionen anser dock att de särskilda skyddsåtgärder som ingår i investeringsfondsstrukturen i avsnitt 8, som bland annat omfattar en anpassning av de ekonomiska incitamenten för fondförvaltaren och betydande privata saminvesteringar, eftersträvar samma mål och utgör en lämplig alternativ mekanism till ett formellt uteslutande av företag i svårigheter från projekt som är berättigade till investeringar enligt det avsnittet.

(29)

Stöd anses vara proportionerligt om stödbeloppet per stödmottagare begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att utföra det projekt eller den verksamhet som beviljas stöd. Proportionaliteten säkerställs i allmänhet om stödbeloppen fastställs genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, eftersom det ger en tillförlitlig uppskattning av det minsta stöd som begärs av de potentiella stödmottagarna. Kommissionen anser att användningen av konkurrensutsatta anbudsförfaranden är särskilt lämplig för åtgärder som riktas till ett stort antal tillräckligt jämförbara projekt, t.ex. inom produktion av förnybar energi för större projekt som använder mogen teknik. Eftersom konkurrensutsatta anbudsförfaranden inte alltid är lämpliga, även mot bakgrund av behovet av att påskynda de specifika investeringar som avses i punkt (4), får medlemsstaterna, enligt relevanta avsnitt i detta meddelande, fastställa stödbelopp på administrativ väg på grundval av högsta tillåtna stödnivåer eller med hänsyn till finansieringsunderskottet i enlighet med de särskilda villkor som anges i det tillämpliga avsnittet. När stödbeloppet beräknas på grundval av ett finansieringsunderskott måste de scenarier som används i beräkningen bygga på realistiska antaganden som en del av en trovärdig affärsplan. Om det kontrafaktiska scenariot består i att stödmottagaren inte bedriver någon verksamhet eller bedriver sin verksamhet utan ändringar är det kontrafaktiska scenariots nettonuvärde noll och finansieringsunderskottet kan uppskattas till det negativa nettonuvärdet för investeringen i det faktiska scenariot. I varje avsnitt i detta meddelande anges de särskilda tillämpliga stödgränser som kommissionen kommer att anse vara proportionerliga.

(30)

Risken för snedvridningar av marknaden ökar i takt med det totala statliga stöd som beviljas. Detta är särskilt fallet när stöd beviljas utan ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Därför är stödbeloppen för att inrätta ny tillverkningskapacitet begränsade per projekt, medan det för stöd över vissa tröskelvärden för projekt för utfasning av fossila bränslen krävs att kommissionen gör en individuell bedömning av finansieringsunderskottet.

(31)

Om inte annat anges i de särskilda avsnitten kan stöd inom ramen för detta meddelande beviljas i vilken form som helst, inbegripet direkta bidrag, skatteförmåner (27) inklusive skattereduktioner och snabbare avskrivning, räntesubventioner på nya lån eller garantier på nya lån. Om stödet ges i annan form än bidrag uttrycks stödbeloppet i bruttobidragsekvivalent, och skatteförmånens nominella belopp eller det nominella beloppet för det underliggande finansiella instrumentet, såsom ett nytt lån eller en ny garanti, får inte överstiga de stödberättigande kostnaderna (i tillämpliga fall).

(32)

När medlemsstaterna beräknar bruttobidragsekvivalenten i offentliga garantier kan de använda de säkerhetsavgifter som fastställs i kommissionens tillkännagivande om statligt stöd i form av garantier (28) (tillkännagivandet om garantier) eller använda en metod som före genomförandet har godkänts av kommissionen på grundval av tillkännagivandet om garantier, förutsatt att denna metod uttryckligen avser den typ av garanti och den typ av underliggande transaktion som det är fråga om vid tillämpningen av detta meddelande. För att underlätta beviljande av stöd uteslutande i form av antingen lån eller garantier till små och medelstora företag, eller till stora företag med minst kreditbetyget B (eller motsvarande), kan medlemsstaterna, i stället för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, välja att tillämpa följande förenklade metod för stöd som beviljas på grundval av stödnivåer och för stöd som beviljas på grundval av både stödnivåer och högsta stödbelopp: (a) För lån: Det nominella lånebeloppet överstiger inte två gånger det belopp som följer av den tillämpliga högsta tillåtna stödnivån och, i tillämpliga fall, av det högsta stödbeloppet. (b) För garantier: Garantins nominella belopp överstiger inte tre gånger det belopp som följer av den tillämpliga högsta tillåtna stödnivån och, i tillämpliga fall, av det högsta stödbeloppet och, med undantag för garantier enligt avsnitt 6.1, garantin överstiger inte 80 % av det underliggande lånet. I båda fallen får (det underliggande) lånets nominella belopp inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna och omfattas av eventuella ytterligare villkor enligt respektive avsnitt.

(33)

När kommissionen bedömer stöd som beviljats en stödmottagare som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden, beaktar kommissionen enligt detta meddelande det stödbelopp som återstår att återkräva (29).

(34)

Om medlemsstaterna beslutar att tillhandahålla stöd i form av garantier eller lån som kanaliseras genom kreditinstitut och andra finansinstitut såsom finansiella intermediärer, och för att säkerställa att det stöd som beviljas i största möjliga utsträckning (30) förs vidare direkt till de slutliga stödmottagarna, ska följande villkor uppfyllas (31): (a) Om garantier ställs till kreditinstitut och andra finansinstitut såsom finansiella intermediärer bör dessa finansiella intermediärer i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med de offentliga garantierna till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären måste kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser än utan sådana offentliga garantier. (b) Om lån ges till kreditinstitut eller andra finansinstitut såsom finansiella intermediärer bör dessa finansiella intermediärer i största möjliga utsträckning föra vidare fördelarna med räntesubventionerna på lån till de slutliga stödmottagarna. Den finansiella intermediären måste kunna visa att den har en mekanism som säkerställer att fördelarna i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna utan att beviljandet av subventionerade lån inom ramen för detta meddelande villkoras med refinansiering av befintliga lån.

(35)

På grundval av relevanta erfarenheter och mot bakgrund av de eftersträvade målen med de åtgärder som omfattas av detta meddelande utgår kommissionen från att sådana åtgärder inte kommer att leda till några uppenbart negativa effekter på konkurrensen och handeln i den mån de uppfyller alla villkor i de tillämpliga avsnitten.

(36)

Stöd som beviljas enligt detta meddelande får inte villkoras av omlokalisering av en verksamhet, eftersom sådana villkor skulle vara skadliga för den inre marknaden.

(37)

Som ett sista steg enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget måste kommissionen väga stödåtgärdens negativa effekter på konkurrensen och handeln mot det planerade stödets positiva effekter på den näringsverksamhet som får stöd, inklusive dess bidrag till den rena, rättvisa och konkurrenskraftiga omställningen och målen för given för en ren industri. Under förutsättning att de åtgärder som omfattas av detta meddelande uppfyller alla villkor i de tillämpliga avsnitten kommer kommissionen att konstatera att det planerade stödets positiva effekter uppväger de negativa effekterna på konkurrensen och handeln.

3.3   Kumulering med annat statligt stöd och kombination med centralt förvaltade EU-medel

(38)

Om inte annat anges i detta meddelande gäller följande: (a) Stöd som beviljas enligt detta meddelande får kumuleras med annat statligt stöd eller stöd av mindre betydelse, eller kombineras med centralt förvaltade EU-medel, förutsatt att dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. (b) Stöd som beviljas enligt detta meddelande får kumuleras med annat statligt stöd eller stöd av mindre betydelse, eller kombineras med centralt förvaltade EU-medel, avseende samma – helt eller delvis överlappande – stödberättigande kostnader, förutsatt att kumuleringen inte leder till att stödet överskrider den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta tillåtna stödbelopp som gäller enligt något av de relevanta villkoren. (c) Stöd enligt detta meddelande får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader (32).

4.   STÖD FÖR ATT PÅSKYNDA UTBYGGNADEN AV REN ENERGI OCH STÖDJA ELKOSTNADERNA I LINJE MED MÅLEN I GIVEN FÖR EN REN INDUSTRI

(39)

Utöver de befintliga möjligheter som finns tillgängliga i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget, inbegripet inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, erkänns i given för en ren industri behovet av att på ett kostnadseffektivt sätt påskynda utbyggnaden av förnybara och koldioxidsnåla energikällor, och därigenom bidra till den övergripande globala konkurrenskraften, minska beroendet av import av fossila bränslen, påskynda energiomställningen och uppnå lägre och mindre volatila energipriser.

(40)

I given för en ren industri konstateras att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (33), såsom förnybar vätgas, har central betydelse för utfasningen av fossila bränslen i EU:s energisystem. I linje med EU:s vätgasstrategi är unionens prioritering att utveckla förnybar vätgas som produceras främst med hjälp av vind- och solenergi. För att stödja inrättandet av en vätgasmarknad innehåller direktiv (EU) 2018/2001 bindande mål för användningen av förnybar vätgas inom industri och transport senast 2030.

(41)

Produktion av förnybar vätgas kommer att spela en viktig roll för nätbalansering och sektorskoppling. Under perioder med överskottsproduktion av förnybar energi kan vätgasproduktionen säkerställa en flexibel efterfrågan som stabiliserar nätet. Produktionen och användningen av förnybar vätgas har dock gått långsammare än väntat.

(42)

I given för en ren industri konstateras därför att koldioxidsnåla bränslen som koldioxidsnål vätgas kommer att behöva bidra till att snabbt minska utsläppen och stödja omställningen för kunder i unionen inom sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen och där mer energi- eller kostnadseffektiva alternativ inte finns lättillgängliga. Dessa omfattar transportsektorn, där särskilda mål för hållbara flygbränslen och marina bränslen, närmare bestämt biobränslen, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla bränslen som kan bidra till att minska transportutsläppen via dessa energibärare, införs genom ReFuelEU Aviation-förordningen (34) och FuelEU Maritime-förordningen (35).

(43)

Från och med 2030 produceras förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung när kontrakterade anläggningar för förnybar el är i drift eller när produktionen av förnybar el överstiger efterfrågan i systemet. De säkerställer därför en effektivare användning av befintlig produktionskapacitet för förnybar energi genom att tillhandahålla en lagringslösning och förhindra inskränkningar. Denna ytterligare tjänst till elsystemet skulle kunna stödjas av medlemsstaterna, vilket skulle leda till högre stödnivåer för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, samtidigt som man fullt ut erkänner att både förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnål vätgas (för vilken en metod kommer att fastställas i den kommande delegerade akten om koldioxidsnål vätgas) kommer att spela en roll för att uppnå de övergripande målen för utfasning av fossila bränslen.

(44)

Flexibel produktion av koldioxidsnåla bränslen kan sänka driftkostnaderna för elkraftsystem och underlätta integrering av billigare och renare energikällor. I linje med handlingsplanen för överkomliga energipriser (36) är det nödvändigt att behålla incitamenten till flexibilitet i hela systemet, för att minska volatiliteten och bidra till lägre och stabilare elpriser.

(45)

Till skillnad från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung kan koldioxidsnåla bränslen produceras från fossila bränslen eller med hjälp av el som inte kan betraktas som förnybar. Det offentliga stödet bör därför inte likställa förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla bränslen, och det bör erkännas att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i större utsträckning bidrar till utfasningen av fossila bränslen och hanteringen av systemkostnader.

(46)

I detta sammanhang är det viktigt att främja investeringar för att påskynda och utvidga tillgången till förnybar energi på ett kostnadseffektivt sätt, och samtidigt ta fasta på unionens prioritering att utveckla förnybar vätgas med hjälp av främst vind- och solenergi. Det är även nödvändigt att inrätta skyddsåtgärder för att se till att koldioxidsnåla bränslen inte leder till ökade systemkostnader.

(47)

Ökningen av andelen intermittenta förnybara energikällor i energisystemet kan leda till större variationer i energiproduktionsmönstren. Det kan därför vara nödvändigt att även införa flexibilitetskällor och kapacitetsmekanismer för att säkerställa att de alltmer koldioxidsnåla elsystemen förblir säkra och levererar energi till överkomliga priser.

4.1   Stödordningar för påskyndande av utbyggnaden av förnybar energi

(48)

Kommissionen kommer att betrakta stödåtgärder som förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, förutsatt att de är förenliga med detta avsnitt, tillsammans med avsnitt 3, när de avser att stödja följande: (a) Investeringar i produktion av förnybar energi enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2018/2001, inbegripet produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung men undantaget produktion av el från sådana bränslen. (b) Investeringar i lagring för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas (inbegripet biometan) och biomassabränslen, där endast energi som omfattas av detta avsnitt lagras. (c) Investeringar i lagring av el (37) och lagring av värme (38).

(49)

Om stöd beviljas för att stödja lagring av el måste medlemsstaterna antingen påvisa att de har undantag från tillämplig unionslagstiftning eller bekräfta att (a) efterfrågeflexibiliteten och lagringen, oberoende av den spänningsnivå där tillgångarna ansluts, har möjlighet att (i) sälja och köpa el på dagen före-marknaden och intradagsmarknaden, (ii) delta i en frekvensrelaterad och icke-frekvensrelaterad stödtjänst där efterfrågeflexibiliteten och/eller lagringen skulle kunna tillhandahålla den nödvändiga tjänsten, (iii) delta i marknadsbaserad omdirigering och/eller vara berättigad att tillhandahålla tjänster för hantering av överbelastning för systemansvariga för överföringssystem och/eller systemansvariga för distributionssystem, (b) aggregatorer, inklusive oberoende aggregatorer, kan delta på de marknader och avseende de tjänster som anges i led a.

(50)

Utan den bekräftelse som krävs enligt punkt (49) får åtgärder som stöder lagring av el enligt detta avsnitt endast godkännas för en period på högst två år. Medlemsstaten får endast ansöka om ett nytt godkännande först när alla dessa marknadsförbättringar har genomförts. Medlemsstaterna uppmanas dessutom att ta hänsyn till slutsatserna om marknadsmisslyckanden i sin bedömning av flexibilitetsbehoven i den mening som avses i artikel 19e i elförordningen, när de finns tillgängliga, i ett senare beslut om att inrätta en ordning för investeringsstöd för ellagring. Åtgärder för att stödja lagring av el enligt detta avsnitt får under inga omständigheter godkännas för en längre period än fem år.

(51)

Om stödet beviljas för produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung måste medlemsstaterna säkerställa att de bränslen som får stöd produceras från förnybara energikällor i enlighet med de metoder som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001 och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter (39)

(52)

Om stödet beviljas för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas (inbegripet biometan) och biomassabränslen måste medlemsstaterna säkerställa att de bränslen som får stöd uppfyller de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläpp som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001 och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.

(53)

Stöd får beviljas för nyinstallerad eller uppgraderad kapacitet (40). För uppgraderad kapacitet är endast de extra kostnader som hör samman med den uppgraderade kapaciteten stödberättigande.

(54)

Med undantag för havsbaserad vindkraft, vattenkraft inklusive pumpad vattenlagring samt anläggningar för produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung måste de projekt som fått stöd slutföras och vara i drift inom 48 månader från dagen för beviljandet. Stödordningen bör innefatta ett effektivt sanktionssystem om denna tidsfrist inte respekteras (41).

(55)

Stödet måste beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad kapacitetsvolym och budget. Stödordningar kan begränsas till en eller flera typer av teknik som täcks av punkt (48), men får inte omfatta begränsningar av stödberättigande som skulle leda till oproportionerlig snedvridning av konkurrensen. Stödordningar får inte leda till diskriminering (inbegripet vid tilldelning av licenser, tillstånd eller koncessioner när sådana krävs). Om medlemsstaterna inför en minimistorlek för deltagande i stödordningarna enligt detta avsnitt får denna inte överstiga 1 MW i reducerad kapacitet, och aggregering ska tillåtas.

(56)

Medlemsstaten måste säkerställa överensstämmelse med principen om att inte orsaka betydande skada.

4.1.1   Stödordningar för investeringsstöd

(57)

Investeringsstöd för påskyndande av utbyggnaden av förnybar energi får beviljas för investeringar enligt punkt (48)(a)–(c).

(58)

Stöd får beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande (42) eller på administrativ väg.

(59)

Ett konkurrensutsatt anbudsförfarande krävs när stöd beviljas till investeringar för produktion av el från förnybara energikällor, med undantag för stöd till demonstrationsprojekt (43) och små projekt som definieras som (a) projekt med en installerad kapacitet på högst 1 MW, eller (b) projekt med en installerad kapacitet på högst 6 MW, om de till 100 % ägs av små och medelstora företag och/eller gemenskaper för förnybar energi (44) och/eller medborgarenergigemenskaper (45), eller (c) endast för vindkraft: projekt med en installerad kapacitet på högst 18 MW, om de till 100 % ägs av små och medelstora företag och/eller gemenskaper för förnybar energi och/eller medborgarenergigemenskaper.

(60)

De stödberättigande kostnaderna är de totala investeringskostnaderna.

(61)

Om ett konkurrensutsatt anbudsförfarande används för att bevilja stöd måste stödnivån motsvara resultatet av det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och får inte överstiga 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för projekt som fått stöd.

(62)

Om stöd beviljas på administrativ väg måste stödnivån fastställas på grundval av uppgifter om de stödberättigande kostnaderna för varje projekt som fått stöd, och den får inte överstiga 45 % av dessa kostnader. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

(63)

Stöd som beviljas enligt detta avsnitt får endast kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 4.1.2 i detta meddelande om den anmälda stödordningen föreskriver denna möjlighet vid tidpunkten för den ursprungliga anmälan.

4.1.2   System med direkt prisstöd

(64)

System med direkt prisstöd (46) får omfatta investeringar som beskrivs i punkterna (48)(a) och (b).

(65)

Medlemsstaterna får tillhandahålla direkt prisstöd med hjälp av olika instrument, däribland differenskontrakt och inmatningspremier.

(66)

Genom undantag från punkt (65) måste stöd för elproduktion från förnybara källor utgöras av dubbelriktade differenskontrakt (47) som utformats i enlighet med principerna i artikel 19d.2 i elförordningen. Kontraktens löptid får inte överstiga 25 år från det att den anläggning som stödet avser har tagits i drift (48).

(67)

Stöd får beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande (49) eller på administrativ väg.

(68)

Ett konkurrensutsatt anbudsförfarande krävs när stöd beviljas för produktion av el från förnybara energikällor, med undantag för stöd till demonstrationsprojekt och små projekt enligt definitionen i punkt (59).

(69)

De stödberättigande kostnaderna är de beräknade nettokostnaderna med beaktande av alla huvudsakliga kostnader och intäkter som uppkommit under projektets löptid samt eventuellt stöd som redan mottagits, diskonterat med den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden.

(70)

Om ett konkurrensutsatt anbudsförfarande används för att bevilja stöd måste stödnivån motsvara resultatet av det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och får inte överstiga 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för projekt som fått stöd.

(71)

Om stöd beviljas på administrativ väg måste stödnivån fastställas av den behöriga tillsynsmyndigheten för att täcka den stödberättigande kostnaden (50). Om stöd beviljas på administrativ väg för produktion av el från förnybara energikällor måste den nationella tillsynsmyndigheten fastställa stödnivån.

(72)

Stöd ska vara utformat så att det förhindrar otillbörlig snedvridning av marknadernas effektiva funktion och, i synnerhet, så att det bevarar effektiva driftsincitament och prissignaler. Framför allt bör stödmottagarna inte uppmuntras att erbjuda sin produktion till priser under marginalkostnaderna, och de får inte ta emot stöd för produktion under perioder då produktionens marknadsvärde är negativt (51).

4.2   Stödordningar för påskyndande av utbyggnaden av koldioxidsnåla bränslen

(73)

Utöver de befintliga möjligheter som finns tillgängliga i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget, inbegripet inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, kommer kommissionen att betrakta stödåtgärder som förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, förutsatt att de är förenliga med detta avsnitt, tillsammans med avsnitt 3, när de avser att stödja följande: (a) Investeringar för produktion av koldioxidsnåla bränslen enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv (EU) 2024/1788 (52), inbegripet återvunna kolbaserade bränslen enligt definitionen i artikel 2.35 i direktiv (EU) 2018/2001, koldioxidsnål vätgas och syntetiska gasformiga och flytande bränslen vars energiinnehåll härrör från koldioxidsnål vätgas. (b) Investeringar för produktion av både förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla bränslen som inte omfattas av avsnitt 4.1. (c) Investeringar i lagring för koldioxidsnåla bränslen där det endast lagras koldioxidsnåla bränslen, eller en blandning av koldioxidsnåla bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung.

(74)

För att en stödåtgärd ska vara stödberättigande enligt detta avsnitt måste den också vara öppen för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. För att se till att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung får stöd måste en minimiandel på 30 % av budgeten för dessa åtgärder reserveras för investeringar förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som omfattas av avsnitt 4.1 (53).

(75)

Om stödet beviljas för produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung måste medlemsstaterna säkerställa att de bränslen som får stöd produceras från förnybara energikällor i enlighet med de metoder som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001 och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.

(76)

Om stödet beviljas för produktion av koldioxidsnåla bränslen måste medlemsstaterna säkerställa att de bränslen som får stöd uppfyller tröskelvärdet för minskning av växthusgasutsläppen på 70 % jämfört med den fossila motsvarigheten i enlighet med de metoder som fastställs i direktiv (EU) 2024/1788 och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.

(77)

Stöd får endast beviljas för nyinstallerad kapacitet.

(78)

Lagringsprojekt som fått stöd enligt punkt (73)(c) måste slutföras och tas i drift inom 48 månader efter dagen för beviljandet. Stödordningen bör innefatta ett effektivt sanktionssystem om denna tidsfrist inte respekteras (54).

(79)

Stödet måste beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad kapacitetsvolym och budget. Stödordningar kan begränsas till en eller flera typer av teknik som täcks av punkt (73), men får inte omfatta begränsningar av stödberättigande som skulle leda till oproportionerlig snedvridning av konkurrensen. Stödordningar får inte leda till diskriminering (inbegripet vid tilldelning av licenser, tillstånd eller koncessioner när sådana krävs). Om medlemsstaterna inför en minimistorlek för deltagande i stödordningarna enligt detta avsnitt får denna inte överstiga 1 MW i reducerad kapacitet, och aggregering ska tillåtas.

(80)

Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för en stödordning undanta investeringar i produktion av koldioxidsnåla bränslen från fossila bränslen utan att detta betraktas som en artificiell begränsning av stödordningens tillämpningsområde. När det gäller stödordningar som inbegriper investeringar i produktion av koldioxidsnåla bränslen från fossila bränslen får medlemsstaterna reservera en minimiandel av stödordningens budget till koldioxidsnåla bränslen som minskar risken för inlåsning av fossila bränslen.

(81)

Medlemsstaten måste säkerställa överensstämmelse med principen om att inte orsaka betydande skada.

4.2.1   Stödordningar för investeringsstöd

(82)

Stöd får beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande (55) eller på administrativ väg.

(83)

De stödberättigande kostnaderna är de totala investeringskostnaderna.

(84)

Om ett konkurrensutsatt anbudsförfarande används för att bevilja stöd måste stödnivån motsvara resultatet av det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och får inte överstiga 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för projekt som fått stöd.

(85)

Om stöd beviljas på administrativ väg måste stödnivån fastställas på grundval av uppgifter om de stödberättigande kostnaderna för varje projekt som fått stöd, och den får inte överstiga 20 % av dessa kostnader. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

(86)

Stöd som beviljas enligt detta avsnitt får endast kumuleras med stöd som beviljas enligt avsnitt 4.1.2 i detta meddelande om den anmälda stödordningen föreskriver denna möjlighet vid tidpunkten för den ursprungliga anmälan.

4.2.2   System med direkt prisstöd

(87)

Medlemsstaterna får bevilja stöd med hjälp av olika instrument, däribland differenskontrakt och inmatningspremier.

(88)

Stöd måste beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande (56).

(89)

De stödberättigande kostnaderna är de beräknade nettokostnaderna med beaktande av alla huvudsakliga kostnader och intäkter som uppkommit under projektets löptid samt eventuellt stöd som redan mottagits, diskonterat med den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden.

(90)

Stödnivån måste motsvara resultatet av det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och får inte överstiga 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna för projekt som fått stöd.

(91)

Stöd ska vara utformat så att det förhindrar otillbörlig snedvridning av marknadernas effektiva funktion och, i synnerhet, så att det bevarar effektiva driftsincitament och prissignaler. Stödmottagarna får inte uppmuntras att erbjuda sin produktion till priser under marginalkostnaderna, och de får inte ta emot stöd för produktion under perioder då produktionens marknadsvärde är negativt.

(92)

Stöd får inte betalas ut för produktion av koldioxidsnåla bränslen (eller, i tillämpliga fall, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung) från el som tas från nätet under mer än 80 % av timmarna (eller marknadsenheterna) varje år (57).

4.3   Stöd till stödsystem för icke-fossil flexibilitet

(93)

Kommissionen kommer att betrakta stöd för att främja icke-fossil elflexibilitet (58), i enlighet med artiklarna 19g och 19h i elförordningen, som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget enligt detta meddelande (59), förutsatt att de villkor som beskrivs i avsnitt 3 och i detta underavsnitt är uppfyllda.

(94)

Åtgärden bör utformas för att stödja nya investeringar i icke-fossil flexibilitet. Nya investeringar omfattar exempelvis följande: (a) Investeringar för att bygga en ny flexibel kapacitet. Överflyttning av en begagnad flexibel kapacitet från en plats till en annan kan inte betraktas som en ny investering. (b) Investeringar för att öka flexibiliteten eller den installerade effekten hos en befintlig kapacitet. Endast den ökade graden av flexibilitet, jämfört med graden av flexibilitet före investeringen, får betraktas som en ytterligare flexibilitet som möjliggörs av den nya investeringen. (c) Investeringar för att förlänga livslängden för en befintlig kapacitet. Endast den period med vilken livslängden har förlängts, jämfört med livslängden före investeringen, får betraktas som en ytterligare flexibilitet som möjliggörs av den nya investeringen. (d) Investeringar för att ändra den primära energikällan för en flexibel produktionstillgång från fossila till icke-fossila insatsvaror. Endast den kapacitetsmängd för vilken den primära energikällan omvandlades till icke-fossil, jämfört med de primära källorna före investeringen, får betraktas som en ytterligare flexibilitet som möjliggörs av den nya investeringen. I sådana fall bör den nationella tillsynsmyndigheten kontrollera att eventuell återstående fossil kapacitet är lönsam utan stöd och att det inte förekommer någon korssubventionering av fossilbaserad produktion.

(95)

Om det anses nödvändigt för att inte undergräva den ekonomiska lönsamheten i befintlig kapacitet får medlemsstaterna dessutom utvidga reglerna för stödberättigande till ett bredare spektrum av icke-fossil flexibilitet som bidrar till att tillgodose flexibilitetsbehovet som nyligen har varit föremål för investeringar.

(96)

Åtgärden kommer att vara öppen för icke-fossil teknik som kan tillhandahålla flexibilitetstjänster, och åtminstone för lagring av el och efterfrågeflexibilitet. Stödsystemet får inte innefatta någon artificiell begränsning eller diskriminering (inbegripet vid tilldelning av licenser, tillstånd eller koncessioner när sådana krävs). Åtgärden får endast omfatta ytterligare tekniska krav på grundval av identifierade systembehov i enlighet med punkt (103). Den minimistorlek som krävs för deltagande får inte överstiga 1 MW med reducerad kapacitet eller 1 timmes minimiproduktion, och aggregering ska tillåtas.

(97)

Stöd enligt detta avsnitt måste beviljas på grundval av ett stödsystem med en beräknad kapacitetsvolym och budget.

(98)

Medlemsstaterna måste antingen påvisa att de har undantag från tillämplig unionslagstiftning eller bekräfta att (a) all icke-fossil flexibel teknik, inbegripet efterfrågeflexibilitet och lagring, oberoende av den spänningsnivå där tillgångarna ansluts, har möjlighet att (i) sälja och köpa el på dagen före-marknaden och intradagsmarknaden, (ii) delta i en frekvensrelaterad och icke-frekvensrelaterad stödtjänst där efterfrågeflexibiliteten och/eller lagringen skulle kunna tillhandahålla den nödvändiga tjänsten, (iii) delta i marknadsbaserad omdirigering och/eller vara berättigad att tillhandahålla tjänster för hantering av överbelastning för systemansvariga för överföringssystem och/eller systemansvariga för distributionssystem, (b) aggregatorer, inklusive oberoende aggregatorer, kan delta på de marknader och avseende de tjänster som anges i led a. Utan en sådan bekräftelse får åtgärder enligt detta avsnitt endast godkännas för en period på högst två år. Medlemsstaten får ansöka om ett nytt godkännande först när alla dessa marknadsförbättringar har genomförts.

(99)

Medlemsstaterna måste bekräfta att alla begränsningsåtgärder som identifieras i bedömningen av flexibilitetsbehoven, i enlighet med artikel 19e.2 c i elförordningen, kommer att genomföras inom två år från offentliggörandet av den rapport som avses i artikel 19e.1 i elförordningen.

(100)

Om en kapacitetsmekanism införs i den berörda medlemsstaten bör den utformas så att den är öppen för deltagande av icke-fossil flexibilitet, såsom efterfrågeflexibilitet och lagring inom denna kapacitetsmekanism. Dessutom bör kapacitetsmekanismen och åtgärderna för icke-fossil flexibilitet samordnas på något av följande sätt för att undvika att skapa marknadshinder och överkompensation: (a) Kapaciteten bör upphandlas gemensamt (60). (b) Medlemsstaterna får inkludera krav på icke-fossil flexibilitet som identifierats i bedömningen av flexibilitetsbehoven i sina kapacitetsmekanismer, till exempel genom att kräva en minsta volym av icke-fossil flexibel kapacitet som tillhandahåller korttidsrampningstjänster. (c) Resurserna måste välja mellan att delta i endast en åtgärd, antingen stödordningen för icke-fossil flexibilitet eller kapacitetsmekanismen. Målefterfrågan för varje åtgärd bör anpassas för att ta hänsyn till deltagandet i den andra åtgärden.

(101)

Den målefterfrågan som ska upphandlas bör fastställas i enlighet med den rapport som antagits efter den europeiska metoden och de vägledande kriterier som införs i artikel 19e i elförordningen med avseende på behovet av att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå försörjningstrygghet och tillförlitlig försörjning samt fasa ut fossila bränslen i elsystemet.

(102)

I avvaktan på att en sådan metod och sådana kriterier utarbetas bör målefterfrågan inte överstiga det preliminära vägledande nationella flexibilitetsmål som beskrivs i artikel 19f i elförordningen. Om målefterfrågan inte bygger på den europeiska metoden och de vägledande kriterier som införs i artikel 19e i elförordningen måste den nationella tillsynsmyndigheten bekräfta att den målefterfrågan som ska upphandlas (61) återspeglar (a) de flexibilitetsbehov som bedömts utifrån antagandet att de marknadsförbättringar som beskrivs i punkterna (98) och (99) har genomförts och (b) den marknadsbaserade investering som förväntas ske, med beaktande av den marknadsförbättring som nämns i led a.

(103)

De tekniska villkoren (t.ex. krav på förhandskvalificering (62), tillgänglighets- eller leveransskyldigheter för deltagarna) samt den flexibilitetstjänstenhet som används för att rangordna anbuden måste vara tydligt motiverade på grundval av de särskilda behov som identifierats i den behovsbedömning som beskrivs i punkt (101).

(104)

Stödet beviljas i form av kontrakt genom vilka ett direkt bidrag tillhandahålls i utbyte mot tillgänglig flexibel kapacitet som möjliggörs genom de investeringar som avses i punkterna (94) och (95). När det gäller fleråriga kontrakt måste kontraktets längd stå i proportion till den investeringsnivå som krävs för att fullgöra skyldigheterna enligt kontraktet, och den får under inga omständigheter överskrida avskrivningsperioden för investeringen.

(105)

Stödbeloppet fastställs genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande där anbuden rangordnas enbart efter anbudspriset per enhet tillgänglig flexibel kapacitet per år, och där stöd beviljas enligt enhetspriset per enhet tillgänglig flexibel kapacitet per år.

(106)

Kontraktet bör innehålla en beskrivning av de metoder som använts för att kontrollera tillgängligheten av den understödda flexibiliteten samt för att beräkna lämpliga avskräckande sanktioner vid bristande tillgänglighet eller förtida uppsägning av kontraktet. Alla stödmottagare måste aktiveras (leverans eller provning) minst en gång om året med <= 24 timmars varsel. Sanktionen vid bristande tillgänglighet måste vara densamma för all teknik, och varje stödmottagare med en tillgänglighet på under 50 % under en ettårsperiod måste betala vite på åtminstone sina motsvarande flexibilitetsintäkter under denna ettårsperiod.

(107)

Den nationella tillsynsmyndigheten måste bekräfta att tillgänglighetskraven och sanktionerna i tillgänglighetskontraktet inte kommer att leda till otillbörlig snedvridning av elmarknadernas funktion (63). Stödmottagarna kommer framför allt att uppmuntras att delta effektivt på elmarknaderna och exponeras för prisvariationer och marknadsrisker under tillgångens livslängd.

(108)

Den berörda medlemsstaten måste bekräfta att stödsystemet främjar öppnandet av åtgärden för gränsöverskridande deltagande för de resurser som kan tillhandahålla den erfordrade tekniska prestandan, om en kostnads-nyttoanalys är positiv.

(109)

För att ge effektiva incitament att anpassa förbrukningen till prissignaler bör konsumenter som bidrar till att skapa flexibilitetsbehovet delta i kostnaderna för åtgärden på grundval av sin förbrukning under minst 1 % och högst 5 % av timmarna (eller marknadstidsenheterna) med högst pris (64) varje år, eller alternativt under minst 1 % och högst 20 % av de timmar (eller marknadstidsenheter) varje år när behovet av flexibilitet är mer sannolikt (t.ex. baserat på förväntade rampningsmönster) (65). Om tekniska lokaliseringskriterier tillämpas bör merkostnaderna för att tillämpa dessa kriterier fördelas på elkonsumenter på de berörda platserna. Kommissionen anser att ett sådant bidrag kan anses vara proportionerligt om det motsvarar minst 90 % av kostnaderna för åtgärden. Avgifter kan tas ut av balansansvariga parter (såsom leverantörer).

(110)

Åtgärden godkänns för en period på högst fem år.

4.4   Stöd till kapacitetsmekanismer enligt en målmodell

(111)

Kommissionen kommer att betrakta stöd för kapacitetsmekanismer, i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i elförordningen, som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, förutsatt att följande villkor – liksom villkoren i avsnitt 3 – är uppfyllda: (a) Åtgärden uppfyller alla kriterier för antingen en strategisk reserv eller en marknadstäckande kapacitetsmekanism enligt en målmodell som anges i bilaga I. (b) Åtgärden godkänns för en period på högst 10 år.

4.5   Tillfälliga elprislättnader för energiintensiva användare

4.5.1   Övergång till låga elkostnader

(112)

De åtgärder som beskrivs i given för en ren industri kommer att ställa om unionens ekonomi i linje med EU:s ambitiösa klimatmål. Fram till dess att utfasningen av fossila bränslen i unionens elsystem fullt ut leder till lägre elpriser kommer industrierna i unionen att fortsätta att ha högre kostnader jämfört med konkurrenter i jurisdiktioner med mindre ambitiös klimatpolitik.

(113)

Denna situation medför särskilda utmaningar för sektorer som är särskilt utsatta för internationell handel och starkt beroende av el för att skapa värde. Höga elpriser ökar risken för att dessa industrier flyttar utanför unionen till platser där miljöbestämmelser saknas eller är mindre ambitiösa. Höga elkostnader riskerar dessutom att hämma elektrifieringen av produktionsprocesser, vilken är central för att lyckas fasa ut fossila bränslen i unionens ekonomi. För att minska dessa risker och den negativa miljöpåverkan får medlemsstaterna bevilja tillfälliga elprislättnader för företag som är aktiva inom de berörda ekonomiska sektorerna.

4.5.2   Tillämpningsområde och stödberättigande

(114)

Kommissionen kommer att betrakta stöd i form av tillfälliga elprislättnader för verksamheter inom sektorer där dessa risker är särskilt stora som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i fördraget. För en bestående effekt måste stödmottagarna göra investeringar som bidrar till den gröna omställningen och bidrar till kostnaderna för energisystemet på medellång till lång sikt (t.ex. genom att ersätta fossila bränslen med förnybar energi).

(115)

Medlemsstaterna får bevilja sänkningar av grossistpriset på el för en viss andel av elförbrukningen, oavsett elförsörjningskälla (egenproduktion, elleveransavtal eller nätförsörjning). I detta avsnitt behandlas inte sänkningar av avgifter som finansierar stöd till förnybara energikällor eller till kraftvärme, som fortfarande behandlas i avsnitt 4.11 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi.

(116)

Risken på sektorsnivå för verksamheter som flyttar utanför unionen till platser där miljöbestämmelser saknas eller som är mindre ambitiösa beror till stor del på hur elintensiv och öppen för internationell handel som den berörda sektorn är. Följaktligen kan stöd endast beviljas företag från sektorer där dessa risker är betydande. Detta gäller sektorerna i bilaga 1 till riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi (66), för vilka ökningen av handelsintensiteten och elintensiteten på unionsnivå uppgår till minst 2 % och vars handelsintensitet och elintensitet på unionsnivå är minst 5 % för varje indikator.

(117)

En sektor eller delsektor som uppfyller kriterierna för stödberättigande i punkt (116), men som inte ingår i den förteckning som avses i den punkten, kommer också att anses vara stödberättigad förutsatt att medlemsstaterna visar detta med uppgifter som är representativa för sektorn eller delsektorn på unionsnivå och som verifierats av en oberoende expert och bygger på en tidsperiod på minst de tre senaste år för vilka uppgifter finns tillgängliga.

(118)

Stöd kommer att beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad budget. Medlemsstaterna får begränsa stödordningen till specifika ekonomiska sektorer beroende på hur exponerade de är för elkostnader eller till sektorer av särskild betydelse för ekonomin eller för den inre marknadens säkerhet och resiliens. Alla sådana begränsningar måste dock utformas brett och får inte leda till en artificiell begränsning av potentiella stödmottagare. Inom den stödberättigade sektorn måste medlemsstaterna se till att valet av stödmottagare grundas på objektiva, icke-diskriminerande och öppna kriterier och att stödet i princip beviljas på samma sätt till alla konkurrenter inom samma sektor om de är i en liknande faktisk situation.

4.5.3   Stimulanseffekt och proportionalitet

(119)

Stödet är förenligt med den inre marknaden endast om det har en stimulanseffekt. För att stödet ska ha en stimulanseffekt och faktiskt förebygga de risker som beskrivs i avsnitt 4.5.1 måste det sökas och betalas ut till stödmottagaren under det år då kostnaderna uppstår eller under det påföljande året.

(120)

Kommissionen kommer att betrakta stödet som proportionerligt för stödmottagare från sektorerna i punkterna (116) och (117) om det högst täcker en reduktion med 50 % av det genomsnittliga årliga grossistmarknadspriset i det elområde där stödmottagaren är ansluten, för högst 50 % av dennes årliga elförbrukning. Den totala årliga elförbrukningen kan mätas antingen under det år då den stödberättigande kostnaden uppstår eller under det föregående året. För att stödet ska vara proportionerligt anser kommissionen också att sådana nedsättningar inte får leda till ett lägre pris under 50 euro/MWh för den stödberättigande konsumtionen.

4.5.4   Bidrag till utfasning av fossila bränslen

(121)

När medlemsstaterna inrättar stödordningar måste de ange typer av investeringar som på ett mätbart sätt kan visa att de ytterligare bidrar till att minska kostnaderna för elsystemet, och som återspeglar marknadens och systemets behov i medlemsstaten i fråga, utan att detta leder till en ökad förbrukning av fossila bränslen. Stödmottagare ska vara skyldiga att anslå minst 50 % av stödbeloppet inom ramen för denna åtgärd till sådana investeringar i nya eller moderniserade tillgångar. Stödberättigande investeringsverksamhet kan till exempel omfatta utveckling av kapaciteten för produktions av förnybar energi, energilagringslösningar, åtgärder för att öka flexibiliteten på efterfrågesidan, energieffektivitetsförbättringar som påverkar efterfrågan på el och utveckling av elektrolysanläggningar för produktion av förnybar eller koldioxidsnål vätgas. Investeringar som syftar till elektrifiering är också stödberättigande. Medlemsstaterna får upprätta en mer begränsad förteckning över stödberättigande investeringar, men investeringar för att öka flexibiliteten på efterfrågesidan måste vara stödberättigande.

(122)

Dessa investeringar får inte omfattas av någon annan stödåtgärd. Den stödberättigande investeringsverksamheten måste inledas inom 48 månader från beviljandet av stödet enligt detta avsnitt, såvida inte stödmottagaren kan påvisa för medlemsstaten att en längre tidsfrist är lämplig av tekniska skäl. Enskilda investeringar får omfatta stöd som erhållits under flera år. Investeringarna får göras på plats hos stödmottagaren eller delegeras till tredje part. I det senare fallet förblir stödmottagaren ansvarig för det faktiska genomförandet av investeringarna.

(123)

Medlemsstaten får bevilja ytterligare stöd på upp till 10 % av det belopp som beviljats enligt punkt (120). Stödmottagarna ska avsätta minst 75 % av detta ytterligare stöd till sådana investeringar som avses i punkt (121). Medlemsstaterna får bevilja detta ytterligare stöd endast om stödmottagaren kan påvisa att minst 80 % av det totala investeringsbeloppet används till investeringar för att öka efterfrågeflexibiliteten, inklusive icke-fossil reservförsörjning.

(124)

Medlemsstaten är skyldig att kontrollera dessa krav för varje stödmottagare och offentliggöra årliga rapporter om de investeringsåtgärder som genomförts i enlighet med detta avsnitt.

4.5.5   Kumulering

(125)

Utöver de allmänna kumuleringsreglerna i avsnitt 3.3 kan stöd som beviljas enligt detta avsnitt kumuleras med annat statligt stöd eller stöd av mindre betydelse, eller kombineras med centralt förvaltade EU-medel, när det gäller samma stödberättigande kostnader (dvs. grossistpriset på el inklusive indirekta kostnader som uppstår till följd av kostnader för växthusgasutsläpp som förs vidare till elpriserna), helt eller delvis överlappande, förutsatt att en sådan kumulering inte leder till att stödet överskrider den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som är tillämpligt enligt något av de relevanta villkoren. Om det sammanlagda stödbeloppet kumuleras med stöd som kompenserar för indirekta utsläppskostnader i enlighet med kommissionens riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2021 (67), får det sammanlagda stödbeloppet inte överstiga det högsta belopp som är tillämpligt enligt någon av de två riktlinjerna.

4.5.6   Varaktighet

(126)

Stöd enligt detta avsnitt kan ges till stödmottagare under en period på högst tre år. Utbetalningar får inte ske efter den 31 december 2030.

5.   STÖD TILL UTFASNING AV FOSSILA BRÄNSLEN INOM INDUSTRIN

(127)

Utöver de befintliga möjligheter som finns tillgängliga i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, inbegripet inom ramen för riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, kommer kommissionen att betrakta stöd till investeringar som väsentligt bidrar till att minska växthusgasutsläppen från industriverksamhet för att uppnå unionens klimatambitioner, eller som leder till en betydande minskning av energianvändningen i industriverksamhet genom förbättrad energieffektivitet, som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, förutsatt att villkoren i avsnitt 3 och i detta avsnitt är uppfyllda.

(128)

Förbättrad materialeffektivitet kan också minska växthusgasutsläppen från industriverksamhet. De miljömässiga fördelarna med materialeffektivitet är större än bara minskningen av växthusgasutsläpp. Stöd till materialeffektivitet, cirkulär ekonomi och bioekonomi omfattas därför av ett särskilt avsnitt i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi (avsnitt 4.4 i riktlinjerna). Biogas- och biometanprojekt som är utformade för att samproducera rötrester, som sedan bearbetas till biobaserade näringsämnen eller gödselprodukter (t.ex. biogödselmedel), kan också redan få stöd enligt befintliga regler för statligt stöd. I synnerhet utgör avsnitt 4.4 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi en rättslig grund som inbegriper återvinning av biomassarester och ersättning av primära råvaror med sekundära råvaror. Kommissionen kommer att behandla sådana ärenden med prioritet. Investeringar som stöder den cirkulära ekonomin kan också stödjas utan förhandsanmälan enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.

5.1   Tillämpningsområde och allmänna villkor

(129)

Detta avsnitt är i allmänhet tillämpligt på investeringar som minskar växthusgasutsläppen eller förbättrar energieffektiviteten för industriverksamhet. I detta avsnitt definieras industriverksamhet som verksamhet som bedrivs i industrianläggningar (68) och som innefattar produktion av fysiska slutprodukter eller insatsvaror i stor skala.

(130)

Detta avsnitt ska inte tillämpas på följande: (a) Statligt stöd till primär produktion av jordbruksprodukter och primär produktion av fiskeri- och vattenbruksprodukter (69). (b) Statligt stöd till produktion, transport och lagring av energi, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna (131) och (132) (70). (c) Statligt stöd till nya investeringar i industriproduktion, inbegripet de investeringar som avses i punkt (131), som är strukturellt baserade på fossila bränslen. I undantagsfall får investeringar baserade på naturgas omfattas av detta avsnitt förutsatt att de uppfyller de ytterligare villkoren i underavsnitt 5.2.4.

(131)

Stöd till energiproduktion som sådan omfattas av avsnitt 4 i detta meddelande, men sådan verksamhet får i undantagsfall även omfattas av detta avsnitt 5, på följande villkor: (a) Det är en del av en investering som minskar växthusgasutsläppen eller förbättrar energieffektiviteten för industriverksamhet i enlighet med punkt (139). (b) Energin produceras från förnybara källor (71). För produktion av värme eller kraftvärme kan även naturgas användas på de ytterligare villkor som anges i underavsnitt 5.2.4. Den produktion av koldioxidsnåla bränslen som avses i punkt (73)(a) kan också omfattas. (c) Energin produceras antingen på den plats där industriverksamheten äger rum eller i den industripark (72) där industriverksamheten bedrivs, förutsatt att energin levereras till industrianvändaren genom ett avgränsat nät, utan att överföras genom det allmänna nätet. (d) Antingen i) används den producerade energin till minst 80 % i industriverksamheten på platsen för projektet (73), eller också ii) används, vid investeringar i högeffektiv kraftvärme, den producerade värmen helt och hållet av stödmottagaren (74).

(132)

Detta avsnitt gäller för investeringar i kompletterande energilagring eller transportinfrastruktur förutsatt att investeringen utgör en integrerad del av en investering enligt punkt (139) eller punkt (131) och att följande villkor är uppfyllda: (a) När det gäller lagring är infrastrukturen belägen på platsen för projektet och dimensionerad efter den aktuella investeringens behov. (b) När det gäller transporter är infrastrukturen antingen belägen på platsen för projektet, eller också förbinder den endast den platsen med en öppen infrastruktur som omfattas av tredjepartstillträde i enlighet med den rättsliga ram som är tillämplig på den inre energimarknaden.

(133)

Stöd inom ramen för detta avsnitt kommer att beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad budget. Medlemsstaterna måste göra en uppskattning av de totala direkta växthusgasutsläpp som ska sparas eller av de totala energibesparingar som ska uppnås genom stödordningen. Stöd enligt detta avsnitt får endast beviljas i form av direkta bidrag, återbetalningspliktiga förskott, lån, garantier eller skatteförmåner (75).

(134)

Stödordningar som bedöms enligt detta avsnitt bör i princip omfatta alla sektorer och all teknik som kan bidra till målet i punkt (127). Medlemsstater som strävar efter att begränsa stödordningens stödberättigande till vissa sektorer eller viss teknik måste i) motivera detta begränsade stödberättigande på grundval av objektiva överväganden och ii) visa att stödordningens begränsade stödberättigande fortfarande bidrar till att uppfylla EU:s och medlemsstaternas klimatmål och inte i onödan utesluter mer klimat- och miljövänliga lösningar.

(135)

Som en safe harbour-regel, och utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att lämna alternativa motiveringar, kommer kommissionen att anta att begränsningen av en stödordnings stödberättigande är motiverad vid tillämpning av punkt (134) om stödordningen omfattar alla stationära anläggningar som avses i kapitel III av direktivet om EU:s utsläppshandelssystem (76).

(136)

För att säkerställa att projekten genomförs i tid och leder till förväntade växthusgasutsläpp eller energibesparingar måste medlemsstaterna se till (a) att den anläggning eller utrustning som ska finansieras genom stödet är i drift inom 60 månader efter dagen för beviljandet och (b) att projektet, när den nya anläggning eller utrustning som finansieras genom stödet är i full drift (77) ger en minskning av direkta växthusgasutsläpp eller energibesparingar som motsvarar minst 80 % av de planerade minskningarna eller besparingarna.

(137)

Stödordningar måste innefatta ett effektivt sanktionssystem om några av villkoren i punkt (136) inte uppfylls (78).

(138)

Medlemsstaten måste visa att stödet inte finansierar en ökning av stödmottagarens totala produktionskapacitet. Detta påverkar inte (a) tillfälliga ökningar av produktionskapaciteten under övergångsperioden innan den nya anläggning eller utrustning som finansieras genom stödet är fullt operativ och den befintliga utrustningen ännu inte har avvecklats helt eller (b) begränsade kapacitetsökningar som beror på teknisk nödvändighet och som inte överstiger 15 % jämfört med situationen före den investering som finansieras genom stödet.

5.2   Minsta effekter av utfasning av fossila bränslen eller energieffektivitet

5.2.1   Allmänna krav

(139)

Investeringar som minskar anläggningars växthusgasutsläpp eller förbättrar energieffektiviteten för sådan industriverksamhet som avses i punkterna (129)–(132) är stödberättigande, oavsett vilken teknisk lösning som används, förutsatt att de antingen (a) leder till en minskning av den berörda verksamhetens direkta växthusgasutsläpp i) som inte skulle inträffa utan stödet, med beaktande av politiska åtgärder och mekanismer som införts för att avhjälpa samma marknadsmisslyckande, inbegripet unionens utsläppshandelssystem, och ii) som är förenlig med målen i EU:s klimatlag (79) eller (b) minskar den berörda verksamhetens energianvändning per producerad enhet jämfört med situationen utan stöd (80) och har en återbetalningstid på minst fem år. Minskningen av energianvändningen per producerad enhet måste motsvara minst 10 % för redan koldioxidfria processer och minst 20 % i alla övriga fall (81).

(140)

Som en safe harbour-regel, och utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att lämna alternativa motiveringar, kommer kommissionen att anta att stöd som beviljas för investeringar i utfasning av fossila bränslen uppfyller kraven i punkt (139)(a), om stödordningen innehåller följande krav: (a) I fråga om investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser från befintliga anläggningar: i. Investeringen minskar den befintliga anläggningens växthusgasutsläpp med minst 40 % och, i fråga om anläggningar som avses i kapitel III i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem (82), gör så att de understiger de genomsnittliga utsläppen för de 10 % av anläggningarna som är mest effektiva, enligt vad som fastställs i den genomförandeförordning som gällde när stödordningen offentliggjordes för fastställande av riktmärken i enlighet med artikel 10a i direktiv 2003/87/EG (de effektivaste anläggningarna) eller ii. investeringen minskar växthusgasutsläppen från en teknisk enhet (83) inom den befintliga anläggningen med minst 90 % och låser inte in fossila bränslen. (b) När det gäller investeringar som minskar växthusgasutsläppen från nya anläggningar som ersätter en befintlig anläggning säkerställer investeringen att anläggningens växthusgasutsläpp är minst 10 % lägre än utsläppen från de effektivaste anläggningarna eller en jämförbar referens när det gäller andra anläggningar än dem som avses i kapitel III i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem.

(141)

Projekten måste leda till en total minskning av växthusgasutsläppen. De får inte bara leda till att utsläppen av växthusgaser flyttas från den berörda industrisektorn till energisektorn eller från en industrianläggning till en annan.

(142)

För att bevisa att utsläppen inte bara flyttas måste medlemsstaterna visa att de indirekta växthusgasutsläppen kopplade till de stödberättigade projekten inte helt och hållet upphäver den minskning av de direkta växthusgasutsläppen som uppnås genom investeringen, så att nettoutsläppsminskningen förblir betydande. Medlemsstaterna kan visa att så är fallet genom stödordningens utformning eller på grundval av simuleringar av planerade minskningar av växthusgasutsläpp och planerade indirekta utsläpp per referensprojekt, med hjälp av etablerade metoder. När det gäller el kan detta också påvisas genom att visa att i) den förväntade ökningen av efterfrågan på el till följd av stödordningen helt kan täckas av en ökning av tillgången på förnybar eller koldioxidsnål el, enligt prognosen i den senaste nationella energi- och klimatplanen i den berörda medlemsstaten, eller av mer uppdaterade planer för att öka produktionen av förnybar eller koldioxidsnål el vilka antagits efter den senaste uppdateringen av den nationella energi- och klimatplanen, och ii) att stödmottagarna fortfarande är exponerade för elprissignaler och stödordningen innehåller tillräckliga incitament för flexibilitetslösningar.

(143)

Som en safe harbour-regel, och utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att lämna alternativa motiveringar, kommer kommissionen att anta att villkoren i punkt (142) är uppfyllda i följande scenarier: (a) Indirekta utsläpp kopplade till användningen av vätgas i enlighet med villkoren i punkt (146). (b) Indirekta utsläpp i samband med flexibla elektrifieringsprojekt (84), inbegripet användning av värmepumpar, vars slutliga nyttiggjorda mängd energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs enligt den metod som anges i bilaga VII till direktiv 2018/2001. (c) Indirekta utsläpp kopplade till användningen av biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas (inbegripet biometan) och biomassabränslen i enlighet med villkoren i punkt (145).

(144)

Medlemsstaterna måste säkerställa att stöd för utfasning av fossila bränslen inte i onödan tränger undan investeringar i renare alternativ som redan finns tillgängliga på marknaden eller låser in en viss typ av teknik och därmed hindrar den bredare utvecklingen av en marknad för och användningen av renare lösningar. Medlemsstaterna får därför inte i onödan begränsa stödordningarnas tekniska omfattning. I synnerhet när det gäller utfasningen av fossila bränslen från industrivärme under 500 °C får de inte utesluta den mest klimat- och miljövänliga tekniken, dvs. icke-biomassabaserad förnybar värme, flexibel elektrifiering och återanvändning av spillvärme.

5.2.2   Ytterligare krav för stöd till biobränslen, vätgas eller vätgasbaserade bränslen

(145)

För stödordningar som omfattar investeringar som helt eller delvis är beroende av användningen av biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas (inbegripet biometan) och biomassabränslen måste medlemsstaterna införa villkor om att dessa bränslen måste uppfylla de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som fastställs i direktiv (EU) 2018/2001 och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.

(146)

För stödordningar som omfattar investeringar som helt eller delvis är beroende av användning av vätgas eller vätgasbaserade bränslen måste medlemsstaterna införa villkor som säkerställer att den vätgas eller de vätgasbaserade bränslen som används i projekten antingen är förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller koldioxidsnåla bränslen (85). Dessa bränslen får även kombineras med vätgas som produceras från biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i direktiv (EU) 2018/2001 och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.

5.2.3   Ytterligare krav för stöd till projekt för koldioxidavskiljning

(147)

För stödordningar som även omfattar investeringar i användningen av utrustning för koldioxidavskiljning (86) måste medlemsstaterna se till att projekt som omfattar investeringar i sådan utrustning när de tas i drift ser till att direkta växthusgasutsläpp undviks, med beaktande av hela kedjan för avskiljning och lagring eller användning av koldioxid.

(148)

Som en safe harbour-regel, och utan att det påverkar medlemsstaternas möjlighet att lämna alternativa motiveringar, kommer kommissionen att anta att punkt (147) efterlevs om stödordningen föreskriver att endast följande projekt kan komma i fråga för stöd: (a) Projekt som rör installation av utrustning för koldioxidavskiljning i den utsträckning den avskilda koldioxiden när utrustningen tas i drift i) används på ett sådant sätt att den har blivit permanent kemiskt bunden i en produkt så att den inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet vid normal verksamhet efter att produkten är uttjänt, eller ii) används för att framställa syntetiska bränslen i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning. (b) Projekt som rör installation av utrustning för koldioxidavskiljning för permanent geologisk lagring genom en kedja för avskiljning och lagring av koldioxid på platser som är tillåtna enligt direktiv 2009/31/EG (87), inbegripet på platser som konstaterats vara strategiska nettonollprojekt för koldioxidlagring i enlighet med förordningen om nettonollindustrin.

5.2.4   Ytterligare krav för stöd till projekt som är beroende av naturgas

(149)

I enlighet med principerna i punkterna (130) och (144) får stödordningar endast undantagsvis stimulera nya investeringar baserade på naturgas som ett sätt att minska utsläppen eller öka energieffektiviteten. De omfattas av detta avsnitt endast om medlemsstaten visar i) att det inte finns något tekniskt moget alternativ för naturgas, ii) att alternativ till naturgas ännu inte är genomförbara på grund av otillräcklig tillgång eller infrastruktur eller iii) att utfasningen av fossila bränslen kommer att ske etappvis. I alla dessa situationer måste medlemsstaterna kräva att stödmottagarna lämnar in en trovärdig och detaljerad plan som visar hur naturgas kommer att fasas ut senast 2040. Medlemsstaten måste se till att denna utfasning genomförs.

(150)

Med avvikelse från punkterna (139) (b) och (140) (a)(i) och (b) måste investeringar som till stor del är baserade på naturgas som ett sätt att fasa ut fossila bränslen från industrivärme när de tas i drift åstadkomma en minskning av direkta växthusgasutsläpp på minst 70 % eller en minskning av energianvändningen per producerad enhet på minst 40 % (88).

(151)

De undantag som möjliggör begränsade kapacitetsökningar enligt punkt (138)(a) och (b) gäller inte för investeringar som är baserade på naturgas, såvida inte investeringen uppfyller kraven för bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i direktiv 2010/75/EU (89).

5.3   Tillämpliga stödgränser

(152)

Vid planeringen av en stödordning enligt detta avsnitt måste medlemsstaten, för att säkerställa att stödet är proportionerligt, välja en av de alternativa metoder som beskrivs i underavsnitten 5.3.1, 5.3.2 eller 5.3.3.

(153)

Om de individuella stödbeloppen enligt underavsnitt 5.3.1 överstiger 200 miljoner euro måste stödbeloppet fastställas i enlighet med underavsnitt 5.3.2.

5.3.1   Stödnivå

(154)

För stödbelopp (90) på upp till 200 miljoner euro får det högsta stödbeloppet inom en stödordning fastställas på grundval av de stödberättigande kostnaderna för en investering, dvs. de totala investeringskostnader som är direkt kopplade till uppnåendet av minskningen av växthusgasutsläpp eller energieffektiviteten, och en högsta tillåtna stödnivå. Den högsta tillåtna stödnivån är en uppskattning av de extra miljökostnaderna för att använda respektive tekniska lösningar för utfasning av fossila bränslen. Den högsta tillåtna stödnivån får inte överstiga (a) 60 % för investeringar som möjliggör användning av vätgas eller vätgasbaserade bränslen, om den andel förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (91) som avses i punkt (146) är minst 40 %, (b) 45 % för investeringar i produktion av förnybar energi (92), energilagring (93), investeringar i flexibel elektrifiering enligt punkt (143)(b), investeringar i utrustning för koldioxidavskiljning som uppfyller kraven i punkt (147), (c) 35 % för investeringar som möjliggör användning av koldioxidsnåla bränslen enligt punkt (146), (d) 20 % för investeringar i produktion av koldioxidsnåla bränslen enligt punkt (146), (e) 30 % för all annan teknik.

(155)

För investeringar som görs av små företag får stödnivåerna enligt punkt (154) höjas med 10 procentenheter och för investeringar som görs av medelstora företag får stödnivåerna höjas med 5 procentenheter.

5.3.2   Finansieringsunderskott

(156)

Medlemsstaterna kan välja att fastställa det högsta tillåtna stödbeloppet inom en stödordning som den stödberättigande investeringens finansieringsunderskott. De sökande måste använda en enhetlig mall för att beräkna finansieringsunderskottet. Medlemsstaterna måste fastställa den metod som de kommer att använda för att kontrollera att de kassaflödesprognoser som ligger till grund för beräkningarna av nettonuvärdet är trovärdiga och förenliga med projektet för utfasning av fossila bränslen. Den enhetliga mallen måste överensstämma med principerna och huvuddragen i den modell som kommissionen offentliggör.

(157)

När det stöd som beräknas på grundval av projektets finansieringsunderskott överstiger det som är högst av 200 miljoner euro eller 10 % av stödordningens budget per företag och projekt, måste finansieringsunderskottet bedömas av kommissionen efter en separat anmälan.

(158)

Om medlemsstaterna fastställer stödbeloppet på grundval av punkt (156) och detta stödbelopp överstiger 30 miljoner euro per företag och projekt, måste det införas en claw back-mekanism som säkerställer att medlemsstaten får en lämplig andel av eventuellt ytterligare överskott som genereras av ett projekt som fått stöd, baserat på en jämförelse mellan den planerade affärsplanen och projektets faktiska kassaflöden. Claw back-mekanismen måste omfatta samtliga följande inslag: (a) Den beräkning som görs inom ramen för claw back-mekanismen måste kontrolleras på grundval av en separat redovisning för det understödda projektet, som verifieras av en oberoende revisor. (b) Claw back-mekanismen måste gälla under löptiden för de finansiella prognoser som ligger till grund för bedömningen av finansieringsunderskottet och måste inbegripa ett slutvärde för projektet i slutet av planeringsperioden baserat på sedvanliga ekonomiska metoder (94). (c) Claw back-mekanism måste omfatta incitament för stödmottagarna att minimera sina kostnader och genomföra projektet effektivt över tid, samtidigt som den andel av överskottet som ska betalas tillbaka till staten fortsatt måste vara betydande.

5.3.3   Konkurrensutsatt anbudsförfarande

(159)

Som ett alternativ till punkterna (154) och (156) kan medlemsstaterna också välja att fastställa det högsta tillåtna stödbeloppet inom en stödordning genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som uppfyller följande ytterligare villkor: (a) Det konkurrensutsatta anbudsförfarandet måste vara öppet för alla stödberättigade projekt inom ramen för stödordningen som ger samma typ av bidrag till åtgärdens miljömål, dvs. dess bidrag till undvikande av växthusgasutsläpp eller dess bidrag till energieffektivitetsförbättringar. (b) Korgar med specifika tekniker får tillämpas enbart om de behövs för att undvika att teknik med högre kostnader för utsläppsminskning, men också stor potential för utfasning av fossila bränslen, i praktiken utesluts. (c) Potentiella anbudstak för att begränsa enskilda anbudsgivares högsta anbud i vissa kategorier och korgar måste motiveras med hänvisning till beräkningar av finansieringsunderskottet för referensprojekt (95).

6.   STÖD FÖR ATT SÄKERSTÄLLA TILLRÄCKLIG TILLVERKNINGSKAPACITET INOM REN TEKNIK

(160)

Förutsatt att villkoren i avsnitt 3 och i detta avsnitt är uppfyllda kommer kommissionen att betrakta stöd som förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget om det ges för att stimulera investeringsprojekt som tillför tillverkningskapacitet för (a) produktion, även med hjälp av sekundära råvaror, av de slutprodukter som förtecknas i bilaga II och/eller (b) produktion, även med hjälp av sekundära råvaror, av de huvudsakliga särskilda komponenter som förtecknas i bilaga II och/eller (c) produktion av nya eller återvunna relaterade kritiska råvaror som är nödvändiga för produktionen av de slutprodukter eller huvudsakliga särskilda komponenter som anges i leden a och b. Sådant stöd kan ge ett väsentligt bidrag till uppnåendet av riktmärket för resiliens på 40 % i förordningen om nettonollindustrin, tillsammans med annan politik för att utveckla ett välkomnande företagsklimat för sådana investeringar i tillverkning av ren teknik.

(161)

Detta påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att inrätta stödordningar för stöd till investeringar som stärker den cirkulära ekonomin (t.ex. förberedelse för återanvändning, materialåtervinning osv.) enligt avsnitt 4.4 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, upp till det högsta stödbelopp som föreskrivs i det avsnittet. Kommissionen kommer att behandla sådana ärenden med prioritet. Detta inbegriper stöd till investeringar som gör det möjligt att ersätta primära råvaror med sekundära råvaror. Investeringar som stöder den cirkulära ekonomin kan också stödjas utan förhandsanmälan enligt den allmänna gruppundantagsförordningen.

(162)

Med normala marknadsvillkor bör producenter av ren teknik kunna täcka sina driftskostnader utan ytterligare offentligt stöd, särskilt om deras investeringskostnader redan har subventionerats. Driftsstöd kan vara särskilt snedvridande eftersom det direkt kan minska kostnaderna för varor och tjänster som tillhandahålls på marknaden och göra att aktörer som går med förlust på lång sikt stannar kvar på marknaden. Tillverkare av ren teknik, t.ex. batteritillverkare, kan dock utsättas för illojal global konkurrens, oväntade kostnadsöverskridanden eller osäkerhet om framtida efterfrågan, exempelvis (men inte enbart) under uppbyggnadsperioden, som är förenade med deras verksamhet. Under sådana omständigheter får medlemsstaterna tillhandahålla finansiering på marknadsvillkor, inklusive i form av egetkapital- och hybridkapitalinstrument, tillsammans med privata aktörer (se punkt (7)), på samma villkor i fråga om risker och avkastning (likställdhet). Sådan finansiering kan täcka investeringsbehov men även driftskostnader.

6.1   Stödordningar för investeringsstöd

(163)

Medlemsstaterna får bevilja stöd till investeringsprojekt som omfattas av punkt (160).

(164)

Stöd till investeringsprojekt som avses i punkt (163) får beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad budget, förutsatt att villkoren i detta underavsnitt och i avsnitt 3 är uppfyllda.

(165)

Stödmottagarna måste ansöka om stöd före arbetets början och lämna den information som krävs enligt bilaga III till detta meddelande till medlemsstaten.

(166)

De stödberättigande kostnaderna för det investeringsprojekt som får stöd är alla investeringskostnader för materiella (t.ex. mark, byggnader, anläggningar, utrustning, maskiner) och immateriella tillgångar (t.ex. patenträttigheter, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter) som krävs för produktionen eller återvinningen av de varor som anges i punkt (160). De immateriella tillgångarna måste i) förbli förknippade med det berörda området och får inte överföras till andra områden, ii) huvudsakligen användas i den berörda produktionsanläggning som tar emot stöd, iii) kunna skrivas av, iv) ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje part som inte har någon anknytning till köparen, v) tas upp i tillgångarna för det företag som tar emot stödet, och vi) i minst fem år (tre år för små och medelstora företag) förbli förknippade med det projekt för vilket stödet beviljats.

(167)

Om investeringsprojektet genomförs utanför stödområden får stödnivån inte överstiga 15 % av de stödberättigande kostnaderna och stödbeloppet (96) får inte överstiga 150 miljoner euro per projekt. Om investeringsprojektet genomförs i ett stödområde enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget får stödnivån inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna och stödbeloppet får inte överstiga 200 miljoner euro per projekt. Om investeringsprojektet genomförs i ett stödområde enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget får stödnivån inte överstiga 35 % av de stödberättigande kostnaderna och stödbeloppet får inte överstiga 350 miljoner euro per projekt (97).

(168)

För investeringar som görs av små företag får de stödnivåer som fastställs i punkt (167) höjas ytterligare med 20 procentenheter, och för investeringar som görs av medelstora företag får stödnivåerna höjas med 10 procentenheter.

(169)

För att garantera investeringens lönsamhet måste medlemsstaten säkerställa att stödmottagaren bidrar ekonomiskt med minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna, antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form som är helt fri från statligt stöd (98).

(170)

Stödmottagaren måste åta sig att ha kvar investeringen i det berörda området under en period på minst fem år, eller tre år när det gäller små och medelstora företag, efter det att projektet har slutförts, i syfte att skapa varaktiga arbetstillfällen av hög kvalitet. Ett sådant åtagande bör inte hindra att man ersätter en anläggning eller utrustning som blivit föråldrad eller gått sönder under denna period, under förutsättning att näringsverksamheten blir kvar i det berörda området under minimiperioden. Inget ytterligare stöd får dock beviljas enligt detta meddelande för att ersätta den anläggningen eller utrustningen. Om detta åtagande inte efterlevs kan den beviljande myndigheten återkräva stödet.

(171)

Innan stödet beviljas, och på grundval av de uppgifter som stödmottagaren lämnat i enlighet med bilaga III till detta meddelande, måste den beviljande myndigheten kontrollera de konkreta riskerna med att investeringen inte äger rum inom EES (99).

(172)

Stödet kan inte ges för att underlätta omlokalisering av produktionsverksamhet inom EES, i synnerhet för att förhindra att stödet leder till förlust av arbetstillfällen. I detta syfte måste stödmottagaren (a) bekräfta att den under de två år som föregår ansökan om stöd inte har genomfört någon omlokalisering till den anläggning där den understödda investeringen ska äga rum, och (b) åta sig att inte genomföra en sådan omlokalisering upp till två år efter det att investeringen har slutförts. Om detta åtagande inte efterlevs kan den beviljande myndigheten återkräva stödet.

6.2   Stöd för särskilda ändamål

(173)

Kommissionen får godkänna individuellt anmälda stöd till investeringsprojekt som omfattas av punkt (160), förutsatt att villkoren i detta underavsnitt, i punkterna (165) och (170), samt i avsnitt 3 är uppfyllda.

(174)

Stödbeloppet får inte överstiga det lägre av följande: i) Det subventionsbelopp (100) som stödmottagaren bevisligen skulle kunna få för en likvärdig investering i ett tredjeland utanför EES. ii) Det minimibelopp som krävs för att ge stödmottagaren incitament att genomföra investeringen i det berörda området i EES snarare än på den alternativa platsen utanför EES (finansieringsunderskott) (101). Stödmottagaren måste kunna visa att den planerade investeringen inte skulle ha ägt rum i EES utan stödet (102). Kommissionen anser att en ytterligare skyddsåtgärd i form av en claw back-mekanism krävs på marknader med ökad risk för framtida volatilitet för att säkerställa en rättvis fördelning av ytterligare vinster som inte förutspåddes i den anmälda analysen av finansieringsunderskottet.

(175)

Om investeringen görs utanför stödområden måste medlemsstaten visa att investeringen inte hade kunnat genomföras lika effektivt i ett stödområde och att det därför är rimligt för stödmottagaren att inte lokalisera investeringen i sådana stödområden.

(176)

Om flera lokaliseringsorter i EES övervägs för investeringen, och om statligt stöd enligt detta underavsnitt skulle beviljas för att locka investeringen till ett område med en regional stödnivå som enligt den tillämpliga regionalstödskartan är lägre än i alternativa EES-områden som övervägs (eller till ett icke stödberättigat område), skulle detta utgöra en negativ effekt för konkurrensen och handeln som sannolikt inte skulle uppvägas av några positiva effekter. I de fall där samma regionala stödnivå tillämpas på de EES-lokaliseringsorter som övervägs måste stödmottagaren visa att lokaliseringen valdes på grundval av objektiva kriterier oberoende av statligt stöd. Det föreligger däremot inga sådana uppenbara negativa effekter på konkurrensen och handeln om stödmottagaren kan visa att investeringen annars inte skulle ha gjorts i sådana alternativa EES-områden, utan att den i stället skulle ha omdirigerats till ett tredjeland utanför EES.

(177)

Stödmottagaren måste åta sig att för sådan produktion av varor som definieras i punkt (160) använda den ur miljöutsläppsperspektiv sett senaste kommersiellt tillgängliga produktionstekniken.

(178)

Medlemsstaten bör kunna visa att stödmottagaren, med den ytterligare tillverkningskapacitet som skapas genom den understödda investeringen, kommer att bidra till att stärka det europeiska oberoendet genom att ta itu med en befintlig klyfta mellan efterfrågan och utbudet inom unionen och inte tränga ut produktionskapacitet som antingen redan finns eller som planeras.

(179)

När kommissionen bedömer statligt stöd enligt detta underavsnitt kommer den att begära in all information som behövs för att kunna avgöra om det statliga stödet sannolikt skulle leda till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga lokaliseringsorter inom EES. Om investeringen gör det möjligt för stödmottagaren att omlokalisera en verksamhet till målområdet, och om det i en sådan situation finns ett orsakssamband mellan stödet och denna omlokalisering, uppstår en negativ effekt på konkurrensen och handeln som sannolikt inte kommer att uppvägas av några positiva effekter.

6.3   Stöd till efterfrågan på utrustning för ren teknik i form av snabbare avskrivning

(180)

Kommissionen kommer att betrakta stödordningar som förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget om de tillhandahåller statligt stöd i form av snabbare avskrivning som beviljas för att stimulera förvärv eller leasing av utrustning för ren teknik, förutsatt att villkoren i detta underavsnitt och avsnitt 3 är uppfyllda.

(181)

Stödet måste beviljas i form av stödordningar som består av snabbare avskrivning, upp till fullständig och direkt kostnadsföring (103), av kostnader för förvärv eller leasing av godtagbara tillgångar.

(182)

Godtagbara tillgångar är alla slutprodukter som avses i punkt (160)(a).

(183)

De godtagbara tillgångarna måste uppfylla samtliga följande villkor: (a) De måste vara nya. (b) De måste i första hand användas i stödmottagarens verksamhet och förbli förknippade med denna verksamhet under minst fem år (eller tre år för små och medelstora företag) (104). (c) De måste vara avskrivningsbara. (d) De måste förvärvas eller leasas på marknadsvillkor. (e) De måste inkluderas i stödmottagarens tillgångar.

(184)

Förvärv eller leasing av de godtagbara tillgångarna måste äga rum och den snabbare avskrivningen inledas senast den dag då detta meddelande upphör att gälla enligt vad som fastställs i punkt (216).

(185)

Punkt (38)(a) och (b) är inte tillämpliga på stöd enligt detta underavsnitt. Stöd i form av påskyndad avskrivning får tillhandahållas utöver eventuellt annat statligt stöd, eller stöd från centralt förvaltade EU-medel, i förhållande till samma stödberättigande kostnader utan att dess bruttobidragsekvivalent behöver beräknas.

7.   STÖDORDNINGAR TILL STÖD FÖR SÄRSKILDA PROJEKT INOM RAMEN FÖR INNOVATIONSFONDEN

(186)

Som ett tillägg till avsnitten 4.1, 4.2, 5.1–5.3 och 6.1 innehåller detta avsnitt särskilda villkor för förenlighet för stödordningar som stöder investeringar som har bedömts positivt inom ramen för innovationsfonden (105). Förutsatt att de är förenliga med detta avsnitt och avsnitt 3 kommer kommissionen att betrakta stödåtgärder för investeringar för produktion och lagring av ren energi enligt punkterna (48) och (73), investeringar för minskning av växthusgasutsläpp från industriell verksamhet som avses i punkterna (129)–(132) och investeringar som skapar ytterligare tillverkningskapacitet som omfattas av punkt (160) för projekt som fått goda resultat i innovationsfondens utvärdering och har tilldelats en sådan suveränitetsstämpel som avses i artikel 4 i förordning (EU) 2024/795 (106) som förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget.

(187)

När det gäller investeringar i produktion och lagring av förnybar energi som avses i punkt (48) och som bedöms enligt detta avsnitt ska punkterna (49)–(52) tillämpas.

(188)

När det gäller investeringar i produktion och lagring av koldioxidsnåla bränslen som avses i punkt (73) och som bedöms enligt detta avsnitt ska punkterna (75)–(76) tillämpas.

(189)

När det gäller investeringar som minskar växthusgasutsläppen från industriell verksamhet som avses i punkterna (129)–(132) och som bedöms enligt detta avsnitt ska punkterna (138), (141)–(143) och (145)–(151) tillämpas.

(190)

När det gäller investeringar som skapar ytterligare tillverkningskapacitet för produkter som omfattas av punkt (160) och som bedöms enligt detta avsnitt ska punkterna (165), (166), (169), (170) och (172) tillämpas.

(191)

Stödet måste beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad budget.

(192)

Medlemsstaterna får inrätta stödordningar som omfattar antingen en eller båda av följande kategorier av projekt: (a) Projekt som fått goda resultat i innovationsfondens utvärdering och har tilldelats en suveränitetsstämpel men som inte har valts ut för finansiering i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856. (b) Projekt som fått goda resultat i innovationsfondens utvärdering och har tilldelats en suveränitetsstämpel, och som har valts ut för finansiering i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856.

(193)

Stödordningar måste vara öppna för alla projekt som uppfyller villkoren i detta avsnitt och som omfattas av en eller båda de kategorier som avses i punkt (192) a och b. Medlemsstaterna kan begränsa sådana stödordningars tillämpningsområde till att omfatta enbart ren energiproduktion, utfasning av fossila bränslen i industrin eller tillverkning av ren teknik. De kan i princip inte begränsa stödordningen ytterligare till en viss sektor eller en viss teknik. Medlemsstater som vill begränsa stödordningens krav på stödberättigande till vissa sektorer eller viss teknik måste i) motivera detta begränsade stödberättigande på grundval av objektiva överväganden och ii) visa att stödordningen inte på ett otillbörligt sätt utesluter klimat- och miljövänligare lösningar.

(194)

Stödordningar kan omfatta projekt som härrör från en eller flera kommande ansökningsomgångar. När stödordningen omfattar projekt som härrör från fler än en kommande ansökningsomgång enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856 kan medlemsstaten antingen anslå en årlig budget per ansökningsomgång inom ramen för innovationsfonden eller reservera stöd till en viss procentandel av de projekt som fått goda resultat i innovationsfondens utvärdering och har tilldelats en suveränitetsstämpel från varje ansökningsomgång. När medlemsstaterna tilldelar stöd till projekt som är stödberättigade enligt stödordningen195) måste de följa den rangordning som fastställts för urval av projekt efter en ansökningsomgång enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856.

(195)

Stöd kan endast beviljas i form av direkta bidrag, återbetalningspliktiga förskott, lån, garantier eller skatteförmåner.

(196)

När en medlemsstat inför en stödordning enligt detta avsnitt måste den, i) för investeringar i produktion och lagring av ren energi i den mening som avses i punkterna (187) och (188) samt för investeringar som minskar växthusgasutsläppen från industriell verksamhet i den mening som avses i punkt (189), välja en av de alternativa metoder för att fastställa stödbeloppet som beskrivs i punkterna (154)–(158), ii) för investeringar som skapar ytterligare tillverkningskapacitet i den mening som avses i punkt (190), säkerställa att den högsta stödnivån och de högsta stödbeloppen enligt punkterna (167) och (168) iakttas.

(197)

För de projekt som avses i punkt (192)(a) får medlemsstaterna även, som ett alternativ till punkt (196), fastställa stödbeloppet för investeringar som minskar växthusgasutsläppen från industriell verksamhet och för investeringar i produktion och lagring av ren energi i linje med den metod för att beräkna den maximala finansieringen som fastställs i delegerad förordning (EU) 2019/856, kompletterad med en effektiv claw back-mekanism som har de egenskaper som anges i punkt (199).

(198)

För investeringar som skapar ytterligare tillverkningskapacitet för produkter som omfattas av punkt (160), förutsatt att projektets innovationsgrad inom ramen för innovationsfonden bedöms vara hög, och upp till de maximala stödtak som fastställs i punkt (200) får medlemsstaterna, som ett alternativ till punkt (196), också fastställa stödet i linje med den metod för att beräkna den maximala finansieringen som fastställs i delegerad förordning (EU) 2019/856, kompletterad med en effektiv claw back-mekanism som har de egenskaper som anges i punkt (199).

(199)

Claw back-mekanismen måste omfatta samtliga följande inslag: (a) Claw back-mekanismen måste beakta förekomsten av ytterligare vinster genom att fastställa och återkräva ett projekts överskott i den mån internräntan för projekt som fått stöd överstiger den vägda genomsnittliga kapitalkostnad som godkänts i linje med den metod som fastställs i delegerad förordning (EU) 2019/856. (b) Claw back-mekanismen tillämpas för första gången minst fem år och för sista gången minst tio år efter det att ett projekt inletts enligt definitionen i den tillämpliga ansökningsomgången för innovationsfonden. (c) Den beräkning som görs inom ramen för claw back-mekanismen måste kontrolleras på grundval av en separat redovisning för det understödda projektet, som verifieras av en oberoende revisor. (d) Vid den slutliga tillämpningen av claw back-mekanismen måste projektets slutvärde beaktas. (e) Claw back-mekanismen måste utformas på ett sådant sätt att incitamenten för stödmottagarna att minimera sina kostnader och genomföra projektet på ett så effektivt sätt som möjligt över tid, med en statlig andel på minst 70 % av överskottet, upprätthålls.

(200)

Om investeringsprojektet genomförs utanför stödområden får stödnivån vid tillämpningen av punkt (198) inte överstiga 25 % av de stödberättigande kostnaderna och stödbeloppet får inte överstiga 150 miljoner euro per projekt. Om investeringsprojektet genomförs i ett stödområde enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget får stödnivån inte överstiga 40 % av de stödberättigande kostnaderna och stödbeloppet får inte överstiga 200 miljoner euro per projekt. Om investeringsprojektet genomförs i ett stödområde enligt artikel 107.3 a i EUF-fördraget får stödnivån inte överstiga 55 % av de stödberättigande kostnaderna och stödbeloppet får inte överstiga 350 miljoner euro per projekt (107). För investeringar som görs av små företag kan stödnivåerna höjas ytterligare med 20 procentenheter, och för investeringar som görs av medelstora företag kan stödnivåerna höjas ytterligare med 10 procentenheter.

8.   STÖD FÖR ATT MINSKA RISKERNA MED PRIVATA INVESTERINGAR RELATERADE TILL MÅLEN FÖR GIVEN FÖR EN REN INDUSTRI

(201)

Utöver de åtgärder som beskrivs i avsnitten 4–7 kan medlemsstaterna välja att ge incitament till privata investerare att investera i projekt (108) som omfattas av avsnitten 4.1, 4.2, 4.3, 5 och 6 (109), i energiinfrastruktur inom ramen för ett lagstadgat monopol eller som drivs inom ramen för ett naturligt monopol (110) eller i projekt som stöder den cirkulära ekonomin (111).

(202)

Kommissionen kommer att betrakta stödordningar för att minska riskerna med privata investeringar i portföljer med stödberättigade projekt som förenliga med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, förutsatt att villkoren för förenlighet i detta avsnitt och i avsnitt 3 är uppfyllda.

(203)

Stöd beviljas på grundval av en stödordning för att ge incitament till privata investerare att investera i portföljer med stödberättigade projekt som omfattas av detta avsnitt enligt definitionen i punkt (201).

(204)

Stödet ges i form av eget kapital, lån (inklusive efterställda lån) och/eller garantier till en särskild fond eller ett företag för särskilt ändamål som kommer att inneha portföljen med stödberättigade projekt. Stödet syftar till att skapa risk- och/eller avkastningsincitament för privata investerare att investera i fonden eller företaget för särskilt ändamål, t.ex. i form av garantier med en första-förlustgaranti (motgaranti) eller kapitalinvesteringar med olika aktieklasser där avkastningen på investeringen först tilldelas de privata investerarnas aktieklass och, över en fastställd avkastningsnivå, även medlemsstatens aktieklass. Löptiden för ett lån eller en garanti för skuldinstrument får inte överstiga tjugo år totalt, och för garantier får löptiden i alla händelser inte överstiga löptiden för det underliggande skuldinstrumentet. Utnyttjandet av garantin är underställt särskilda avtalsvillkor som kan sträcka sig så långt som till en obligatorisk konkursförklaring av det stödmottagande företaget eller andra liknande förfaranden. Parterna måste komma överens om dessa villkor när garantin först beviljas. När det gäller garantier som ges för en portföljs kapitalinvesteringar och/eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital kan de stödberättigande förlusterna endast täckas av garantin vid den tidpunkt då fonden eller företaget för särskilt ändamål har upplösts och alla portföljinvesteringar har avyttrats på marknadsvillkor.

(205)

Fonden eller företaget för särskilt ändamål kan investera i stödberättigade projekt i form av nyemitterat eget kapital, kapital likställt med eget kapital, lån (inklusive efterställda lån), andra skuldinstrument och garantier. Det högsta nominella beloppet för en investering per enskilt projekt får inte överstiga 250 miljoner euro. En investering i ett enskilt projekt får inte utgöra mer än 25 % av fondens eller företaget för särskilt ändamåls totala finansieringsvolym vid avslutandet. Stöd enligt detta avsnitt får kumuleras med stöd enligt de andra avsnitten i detta meddelande och med annat statligt stöd till samma projekt.

(206)

Medlemsstaterna måste genomföra stödordningar enligt detta avsnitt via en finansiell intermediär eller via en anförtrodd enhet. Den finansiella intermediärens eller anförtrodda enhetens ersättning måste följa marknadspraxis. Detta villkor antas vara uppfyllt för finansiella intermediärer som valts ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande. De finansiella intermediärerna måste dela en del av investeringsriskerna genom att antingen i tillräcklig utsträckning saminvestera sina egna medel eller erhålla en betydande ersättning som är kopplad till resultatet, för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med medlemsstatens intressen.

(207)

Medlemsstaterna, eller deras anförtrodda enheter, måste åta sig att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet för att säkerställa en sund investeringsstrategi, som ska fastställas av den finansiella intermediären inom ramen för medlemsstatens mandat, för den investeringsportfölj som avses i punkt (204), med en lämplig riskdiversifieringspolicy som syftar till att uppnå ekonomisk bärkraft och ge de privata investerarna långsiktiga investeringsmöjligheter. Den finansiella intermediären eller den anförtrodda enheten kommer att ansvara för genomförandet av denna strategi och välja ut de stödberättigade projekten och investerarna. För varje investering i eget kapital och kapital likställt med eget kapital måste urvalet bland annat baseras på ett tydligt och realistiskt exitscenario. När det gäller kapitalinvesteringar kommer den målavkastning på portföljinvesteringen som bestämmer fördelningen av avkastningen (enligt vad som anges i punkt (209)(b)) att fastställas av den finansiella intermediären eller den anförtrodda enheten. Den finansiella intermediären eller den anförtrodda enheten måste säkerställa att den finansiering som tillhandahålls investeringsprojekten inte överstiger investeringsprojektens kostnader, med beaktande av finansiering som anslagits från andra källor.

(208)

Kommissionen anser att stöd till privata investerare är begränsat till vad som är absolut nödvändigt när de privata investerarna väljs ut för investeringar i en portfölj genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande som genomförs i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning, som anger de politiska mål som investeringen ska eftersträva och som har till syfte att fastställa lämpliga arrangemang för risk- och avkastningsdelning.

(209)

Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande anser kommissionen att stöd till privata investerare är begränsat till vad som är absolut nödvändigt i följande fall: (a) När det gäller stöd i form av (efterställda) lån och garantier till en projektportfölj, när stödet till investeraren ges i form av ett förstaförlustskydd på högst 20 % av de avtalsenligt definierade förlusterna och den risk staten tar återspeglas i en premie som är mindre än 25 % lägre än den respektive marknadsmässiga ersättningen. Den sistnämnda ersättningen måste beräknas med hänsyn till de slutliga stödmottagarnas risknivå, de typer av instrument som omfattas och varaktigheten av det beviljade skyddet. (b) När det gäller stöd i form av kapitalinvesteringar i en projektportfölj, när en föredragen fördelning av avkastningen på investeringar till aktieklasser som innehas av privata investerare begränsas till en fast avkastningsnivå som inte är högre än målavkastningen på portföljinvesteringen och de aktieklasser som innehas av dessa privata investerare står för mer än 75 % av portföljvolymen. Minst 75 % av avkastningen på investeringen över den fasta avkastningsnivån kanaliseras till den aktieklass som ägs av medlemsstaten, medan resterande avkastning på investeringen över den fasta avkastningsnivån på högst 25 % kanaliseras till de aktieklasser som innehas av privata investerare.

(210)

När privata investerare ansöker om stöd inom en stödordning som inrättats enligt detta avsnitt måste de presentera sin investeringsstrategi för den anförtrodda enheten eller den finansiella intermediären, inbegripet i) den risk-/avkastningsprofil som de planerar för sin investering, och ii) de skyddsåtgärder som de har infört för att undvika eventuella intressekonflikter (särskilt beträffande investeringar i projekt som görs av företag i vilka investeraren/investerarna redan har en icke försumbar andel eller en tidigare exponering). De privata investerarna får inte få något annat statligt stöd för sin investering i fonden eller företaget för särskilt ändamål.

(211)

Med tanke på de funktionella skyddsåtgärder som ingår i detta avsnitt, särskilt i punkterna (204), (206) och (207), för att säkerställa att endast bärkraftiga projekt ges stöd, är det formella uteslutandet av företag i svårigheter i punkt (28) inte tillämpligt på stöd enligt detta avsnitt.

9.   ÖPPENHET, ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING

(212)

Medlemsstaterna måste offentliggöra relevant information om varje individuellt stöd över 100 000 euro (112) som beviljats enligt detta meddelande på den övergripande webbplatsen för statligt stöd eller kommissionens it-verktyg (113) inom sex månader från beviljandet eller, när det gäller stöd i form av en skatteförmån, inom ett år från den dag då skattedeklarationen ska lämnas in

(213)

Medlemsstaterna måste lämna in årliga rapporter till kommissionen (114).

(214)

Medlemsstaterna måste se till att detaljerade register förs över beviljat stöd som omfattas av detta meddelande. Sådana register, som ska innehålla alla de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa om de nödvändiga villkoren har uppfyllts, måste bevaras i tio år efter stödets beviljande och översändas till kommissionen på begäran.

(215)

Kommissionen kan kräva ytterligare upplysningar om det beviljade stödet, särskilt för att kontrollera om villkoren i kommissionens beslut om att godkänna stödåtgärden har uppfyllts.

10.   SLUTBESTÄMMELSER

(216)

Kommissionen tillämpar detta meddelande från och med den 25 juni 2025. Kommissionen tillämpar detta meddelande på samtliga åtgärder som anmälts från och med dagen för antagandet, samt på åtgärder som anmälts före det datumet, inbegripet inom den tillfälliga kris- och omställningsramen. Kommissionen kommer att tillämpa detta meddelande till och med den 31 december 2030.

(217)

I enlighet med kommissionens tillkännagivande om vilka regler som är tillämpliga för att avgöra om ett statligt stöd är olagligt (115) kommer kommissionen att tillämpa detta meddelande på oanmält stöd om stödet beviljades den 25 juni 2025 eller senare och, i alla andra fall, de regler som gällde vid den tidpunkt när stödet beviljades.

(218)

Detta meddelande ersätter den tillfällig kris- och omställningsramen, som dras tillbaka med verkan från och med dagen för antagandet av detta meddelande.

---

(1)  COM(2025) 85 final.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik (EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1735/oj).

(3)  Se kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 262, 19.7.2016, s. 1) (tillkännagivandet om begreppet statligt stöd), avsnitt 5.

(4)  Om en offentlig myndighet investerar på marknadsvillkor (t.ex. där den är likställd med privata investerare eller där förenligheten med marknaden fastställs på grundval av andra instrument såsom riktmärkning) omfattar instrumenten inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Se avsnitt 4.2.3 i tillkännagivandet om begreppet statligt stöd.

(5)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1) (allmänna gruppundantagsförordningen).

(6)  Riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (EUT C 80, 18.2.2022, s. 1).

(7)  Riktlinjer för statligt regionalstöd (EUT C 153, 29.4.2021, s. 1).

(8)  Meddelande från kommissionen – Tillfällig kris- och omställningsram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (EUT C 101, 17.3.2023, s. 3), i dess lydelse enligt kommissionens meddelanden C(2023) 8045 (EUT C, C/1188, 21.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1188/oj) och C(2024) 3123 (EUT C, C/3113, 2.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3113/oj). Denna tillfälliga kris- och omställningsram ersatte den tillfälliga krisram som antogs den 28 oktober 2022 (EUT C 426, 9.11.2022, s. 1), som redan hade ersatt den tidigare tillfälliga krisram som antogs den 23 mars 2022 (EUT C 131I, 24.3.2022, s. 1) och ändrades den 20 juli 2022 (EUT C 280, 21.7.2022, s. 1). Den tillfälliga krisramen drogs tillbaka med verkan från och med den 9 mars 2023.

(9)  Se till exempel kommissionens beslut i ärendena SA.58207 – Tjeckien, Stöd till Dukovany II (EUT L 2025/429, 12.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2025/429/oj) och SA.106107 – Belgien, Förlängning av livslängden för två kärnreaktorer (inte offentliggjort ännu).

(10)  Meddelande från kommissionen, Handlingsplan för Europas fordonsindustri (COM(2025) 95 final, 5.3.2025).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (EUT L 158, 14.6.2019, s. 54) (elförordningen).

(12)  Kommissionen anser att detta normalt innebär minst sex veckor i förväg, såvida inte en kortare tidsram kan motiveras av de särskilda omständigheterna för en åtgärd.

(13)  Den budget eller volym som anbudet avser måste fastställas så att det säkerställs att anbudsförfarandet är konkurrensutsatt. Medlemsstaten måste visa att det är sannolikt att den budget eller volym som anbudet avser kommer att vara lägre än det potentiella anbudet från projekt. Detta kan göras med hänvisning till tidigare, jämförbara konkurrensutsatta anbudsförfaranden eller till tekniska mål i den nationella energi- och klimatplanen, eller genom införandet av en skyddsmekanism vid risk för ett otillräckligt antal anbud där flera konkurrensutsatta anbudsförfaranden planeras inom ramen för åtgärden. Vid upprepade fall av otillräckligt antal anbud i konkurrensutsatta anbudsförfaranden måste medlemsstaten införa korrigerande åtgärder för samma eller eventuella framtida stödordningar som den anmäler till kommissionen för samma teknik eller projekt.

(14)   EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(15)   EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(16)   EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(18)  Hänsyn måste tas till alla relevanta kostnader och intäkter, bland annat administrativa kostnader, transportkostnader, utbildningskostnader som inte omfattas av utbildningsstöd, samt löneskillnader. Om den alternativa lokaliseringsorten ligger inom EES kan dock inte stöd på denna andra lokaliseringsort beaktas.

(19)  Den referensränta som används som diskonteringsränta är lika med basräntan höjd med en fast marginal på 100 räntepunkter. Se meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (EUT C 14, 19.1.2008, s. 6).

(20)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (omarbetning) (EUT L 158, 14.6.2019, s. 125).

(21)   EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(22)  Stöd kan sökas på olika sätt, till exempel som ett anbud i ett konkurrensutsatt anbudsförfarande. Varje ansökan ska åtminstone omfatta sökandens namn, en beskrivning av projektet eller verksamheten, inklusive dess plats i relevanta fall, och det stödbelopp som behövs för att genomföra projektet eller verksamheten. För att undvika oklarheter kan en sådan ansökan om stöd ha gjorts innan detta meddelande offentliggörs.

(23)  För att elmarknaderna ska fortsätta att fungera effektivt måste sådana stödåtgärder beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, som säkerställer att stödet har en stimulanseffekt.

(24)  Med unionsnorm avses unionsnorm i den mening som avses i punkt 19.89 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi.

(25)  Se kommissionens rekommendation av den 14 juli 2020 om att som villkor för statligt finansiellt stöd till företag i unionen ställa avsaknad av kopplingar till icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (EUT L 227, 16.7.2020, s. 76).

(26)  I den mening som avses i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1).

(27)  Stödet får inte avse nedsättning av skatter eller avgifter som avspeglar de väsentliga kostnaderna för tillhandahållande av energi eller tillhörande tjänster (t.ex. nätavgifter eller avgifter för att finansiera kapacitetsmekanismer).

(28)  Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EUT C 155, 20.6.2008, s. 10).

(29)  Se förstainstansrättens dom av den 13 september 1995, TWD Textilwerke Deggendorf GmbH/kommissionen, de förenade målen T-244/93 och T-486/93, ECLI:EU:T:1995:160.

(30)  Stöd som medlemsstaterna beviljar företag enligt detta meddelande och som kanaliseras via kreditinstitut i egenskap av finansiella intermediärer ska direkt gynna dessa företag. Det kan dock ge de finansiella intermediärerna en indirekt fördel. Enligt skyddsåtgärderna i punkt (34) a och b har sådana indirekta fördelar emellertid inte som mål att bevara eller återställa kreditinstitutens bärkraft, likviditet eller solvens. Därför skulle sådant stöd inte betraktas som extraordinärt offentligt finansiellt stöd vare sig enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (direktivet om återhämtning och resolution av banker) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (förordningen om en gemensam resolutionsmekanism), och det skulle heller inte bedömas enligt reglerna om statligt stöd till banksektorn.

(31)  För stöd som beviljas enligt avsnitt 8 omfattas detta villkor av de särskilda villkoren i det avsnittet.

(32)  Statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader omfattar statligt stöd enligt artiklarna 19b, 20a, 21, 21a, 22 eller 23, artikel 56e.5, led a ii, iii eller iv, artikel 56e.10 och artikel 56f i den allmänna gruppundantagsförordningen.

(33)  Enligt definitionen i artikel 2.36 i direktiv (EU) 2018/2001.

(34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport (ReFuelEU Aviation) (EUT L, 2023/2405, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2405/oj).

(35)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1805 av den 13 september 2023 om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 234, 22.9.2023, s. 48).

(36)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Handlingsplan för överkomliga energipriser – Tillvarata det verkliga värdet av energiunionen för att trygga överkomlig, effektiv och ren energi för alla i EU, COM/2025/79 final.

(37)  Lagring av el innebär att den slutliga elanvändningen förläggs till en senare tidpunkt än produktionstillfället, eller att elenergi omvandlas till en lagringsbar energiform, med tillhörande lagring av denna energi och därpå följande återomvandling av den till elenergi.

(38)  Lagring av värme innebär att den slutliga värmeenergianvändningen förläggs till en senare tidpunkt än produktionstillfället, eller att elenergin eller värmeenergin omvandlas till en lagringsbar energiform, med tillhörande lagring av denna energi och i tillämpliga fall därpå följande omvandling eller återomvandling av den till värmeenergi för slutlig användning (dvs. uppvärmning eller kylning).

(39)  Investeringar för produktion av koldioxidsnåla bränslen tillsammans med förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung får omfattas av detta avsnitt om den andel koldioxidsnåla bränslen som produceras inte överstiger 20 % av den totala produktionen.

(40)  Med uppgradering avses uppgradering av kraftverk som producerar och anläggningar som lagrar förnybar energi, inklusive helt eller delvist utbyte av anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning, i syfte att ersätta kapacitet eller öka anläggningens effektivitet eller kapacitet.

(41)  Om förseningen beror på faktorer som ligger utanför stödmottagarens kontroll och inte rimligen kunde ha förutsetts vid tidpunkten för ansökan om stöd, får undantag från sanktionerna göras.

(42)  Ett konkurrensutsatt anbudsförfarande bör i princip vara öppet för alla stödberättigade mottagare. Anbudsförfarandet kan dock begränsas till en eller flera specifika kategorier av stödmottagare om det lämnas bevis som visar att de anbudsnivåer som olika kategorier av stödmottagare förväntas erbjuda skiljer sig åt med mer än 10 %. I sådana fall får separata konkurrensutsatta anbudsförfaranden användas så att kategorier av stödmottagare med liknande kostnader konkurrerar med varandra.

(43)  Enligt definitionen i artikel 2.24 i elförordningen.

(44)  Enligt definitionen i artikel 2.16 i direktiv (EU) 2018/2001.

(45)  Enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/944.

(46)  System med direkt prisstöd främjar införandet av investeringar i energiproduktion och energilagring genom att ge stödmottagarna ett fast eller rörligt penningstöd som är direkt beroende av mängden producerad och/eller lagrad energi, som kan fastställas på grundval av den faktiska produktionen eller en referensproduktion.

(47)  Med dubbelriktade differenskontrakt avses kontrakt mellan en operatör av en elproduktionsanläggning och en motpart, vanligtvis ett offentligt organ, som innefattar ett skydd för minimiersättning och en gräns för överkompensation. Kontraktet måste vara utformat för att bevara produktionsanläggningars incitament att verka och delta effektivt på energimarknaderna.

(48)  Stödutbetalningarna enligt kontraktet ska begränsas till 25 år, men det står medlemsstaterna fritt att kräva att anläggningarna fortsätter att göra återbetalningar enligt kontrakten så länge som den anläggning som fått stöd fortsätter att vara i drift.

(49)  Se fotnot 42.

(50)  Om stöd beviljas i form av dubbelriktade differenskontrakt måste den behöriga oberoende tillsynsmyndigheten fastställa lösenpriset för att täcka de stödberättigande kostnaderna.

(51)  Småskaliga anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor och demonstrationsprojekt kan gynnas av direkt prisstöd som omfattar de fullständiga kostnaderna för driften och för vilket det inte krävs att de säljer sin el på marknaden, i enlighet med undantaget i artikel 4.3 i direktiv (EU) 2018/2001. Anläggningar anses vara småskaliga om deras kapacitet är lägre än det tillämpliga tröskelvärdet i artikel 5 i elförordningen. Demonstrationsprojekt definieras i artikel 2.24 i elförordningen.

(52)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, om ändring av direktiv (EU) 2023/1791 och om upphävande av direktiv 2009/73/EG (omarbetning) (EUT L, 2024/1788, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1788/oj).

(53)  Se även fotnot 39.

(54)  Om förseningen beror på faktorer som ligger utanför stödmottagarens kontroll och inte rimligen kunde ha förutsetts vid tidpunkten för ansökan om stöd, får undantag från sanktionerna göras.

(55)  Se fotnot 42.

(56)  Se fotnot 42.

(57)  Om detta tröskelvärde överskrids får stöd inte betalas ut för en procentandel av den producerade volymen koldioxidsnåla bränslen som motsvarar den procentandel timmar som överskrider detta tröskelvärde.

(58)  Icke-fossil flexibilitet, som efterfrågeflexibilitet och lagring, som inte är beroende av användning av fossila bränslen som primär energikälla och bidrar till att tillgodose elflexibilitetsbehoven.

(59)  Detta påverkar inte bedömningen av andra flexibilitetsåtgärder enligt riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi.

(60)  Detta innebär att de nationella myndigheterna bör fastställa ett mål för både flexibilitetsbehoven och kapacitetsmekanismbehoven för upphandling under samma samoptimerade auktion. Deltagarna bidrar till både flexibilitetsbehoven och kapacitetsmekanismen och erbjuder ett totalpris för tillhandahållandet av de två tjänsterna, eller en meny med erbjudanden. Urvalsmetoden bör minimera den totala kostnaden för att tillgodose både flexibilitetsbehoven och kapacitetsmekanismbehoven, dvs. inga alternativa urval av stödmottagare kan tillgodose både flexibilitetsbehoven och kapacitetsmekanismbehoven till en lägre kostnad.

(61)  Denna flexibilitetsvolym kan bygga antingen på ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet enligt definitionen i artikel 19f i elförordningen eller på preliminära vägledande nationella mål fram till dess att artikel 19f i elförordningen tillåter det.

(62)  Platspreferenser, lägsta upptrappnings- och/eller nedtrappningshastighet och kortaste aktiveringstid bör hanteras med hjälp av reduktionsfaktorer. Med reduktion avses en justering av den installerade kapaciteten för en kapacitetsresurs i syfte att identifiera dess bidrag till flexibilitetsbehovet (vilket återspeglar de olika teknikernas olika bidrag till det konstaterade behovet). Denna beräkning kommer att grundas på de data som används för att fastställa flexibilitetsbehovet och kommer att uppdateras minst vartannat år och godkännas av den nationella tillsynsmyndigheten. Reduktionsfaktorer ska beräknas för varje resurs som kan leverera sin produktion kontinuerligt i minst en timme.

(63)  Hur åtgärden kan påverka marknadens prisbildning (jämfört med en kontrafaktisk situation utan stödåtgärden) liksom eventuell påverkan på befintliga resurser (om åtgärden endast är begränsad till nya investeringar) och på utländska resurser (om åtgärden endast är begränsad till nationella medel) faller inte under ”otillbörlig snedvridning”.

(64)  Med pris avses antingen dagen före-priset eller ett grossistmarknadspris som ligger närmare realtidspriset eller ett avräkningspris för obalanser. För att undvika dubbelräkning när efterfrågeflexibilitet och resurser i konsumentledet deltar direkt i systemet för icke-fossil flexibilitet måste dessa också omfattas av sådana avgifter för all el som inte förbrukas enligt leveransskyldigheterna i flexibilitetssystemet.

(65)  För att undvika dubbelräkning när efterfrågeflexibilitet och resurser i konsumentledet deltar direkt i systemet för icke-fossil flexibilitet måste dessa också omfattas av sådana avgifter för all el som inte förbrukas enligt leveransskyldigheterna i flexibilitetssystemet.

(66)  I den mån den statistiska indelningen av en specifik ekonomisk verksamhet i en Nace-kod har påverkats av den senaste Nace-ändringen (kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/137, EUT L 19, 20.1.2023, s. 5), får medlemsstaterna välja att antingen använda den ändrade klassificeringen eller förlita sig på den klassificering som gäller vid tidpunkten för antagandet av riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi.

(67)   EUT C 317, 25.9.2020, s. 5.

(68)  Detta kan även omfatta gruvanläggningar, med undantag för anläggningar som används för utvinning av energiprodukter.

(69)  Med primär produktion av jordbruksprodukter avses produktionen av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur. Med primär produktion av fiskeri- och vattenbruksprodukter avses all verksamhet i samband med fiskeri, uppfödning eller odling av vattenorganismer samt uppgifter som måste utföras vid vattenbruksanläggningen eller ombord för att förbereda djur eller växter för försäljning i första ledet, inbegripet rensning, fileande eller infrysning, och försäljning i första ledet till återförsäljare eller förädlare.

(70)  Detta avsnitt omfattar investeringar i industriverksamhet i raffinaderier som är avsedda för produktion av petrokemiska produkter som inte används som bränsle för uppvärmning eller motortransport.

(71)  Enligt punkt (48)(a), vilket inbegriper produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung.

(72)  En industripark motsvarar ett geografiskt avgränsat industriområde där vissa allmännyttiga tjänster tillhandahålls en grupp av företag.

(73)  Denna bedömning måste grunda sig på trovärdiga förhandssimuleringar av den förväntade energiproduktionen och energiefterfrågan.

(74)  I den situation som avses i led c måste energin användas till minst 80 % i industriverksamhet inom industriparken, eller också måste värmen användas helt och hållet inom industriparken när det gäller investeringar i värmeproduktion genom högeffektiv kraftvärme.

(75)  Andra former av stöd, närmare bestämt direktstöd till minskning av koldioxidutsläpp, såsom stöd i form av differenskontrakt (för koldioxid) och inmatningspremier samt säljbara certifikat, omfattas inte av detta avsnitt. Stöd i dessa former eller andra former av direktstöd för minskning av koldioxidutsläpp kommer att bedömas enligt riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi.

(76)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

(77)  Detta är i allmänhet fallet inom två år efter idrifttagandet.

(78)  Om villkoren inte uppfylls och detta beror på faktorer som ligger utanför stödmottagarens kontroll och inte rimligen kunde ha förutsetts vid tidpunkten för ansökan om stöd, får undantag från sanktionerna göras.

(79)  För investeringar som görs av företag som offentliggör omställningsplaner omfattar detta kravet att investeringen måste vara förenlig med den omställningsplan för företag som fastställs i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022).

(80)  Energibesparingsnivån måste beräknas på grundval av utrustningens slutliga energianvändning.

(81)  Investeringar som innebär en ändring av energikällan eller energibäraren, till exempel en övergång från kol till gas, betraktas som projekt för utfasning av fossila bränslen och omfattas av kraven för utfasning av fossila bränslen snarare än energieffektivitetskraven.

(82)  I denna punkt ska anläggningens växthusgasutsläpp mätas för delanläggningen med industriellt produktriktmärke av relevans för utsläppshandelssystemet enligt definitionen i artikel 2.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 59, 27.2.2019, s. 8). För att se till att projekten är jämförbara måste medlemsstaten utarbeta en gemensam metod för att beräkna minskningen av växthusgasutsläpp för verksamheter som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

(83)  I den mening som avses i avsnitt 4.4 i kommissionens vägledning om tolkningen av bilaga I till direktivet om EU:s utsläppshandelssystem, som offentliggjordes den 18 mars 2010 och finns tillgänglig på https://climate.ec.europa.eu/system/files/2016-11/guidance_interpretation_en.pdf. För sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet kan begreppet tillämpas analogt.

(84)  Investeringar i elektrifiering kan anses vara flexibla om exempelvis elförbrukningen kan anpassas på grundval av prissignaler eller om investeringar kombineras med krav på flexibilitetslösningar som ska installeras, såsom energilagring.

(85)  Koldioxidsnålt bränsle enligt definitionen i artikel 2.13 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.

(86)  Investeringar i anläggningar för transport, lagring och användning omfattas inte av detta avsnitt. I undantagsfall kan sammanlänkande infrastruktur (till ett nät) omfattas av detta avsnitt förutsatt att den uppfyller kraven i punkt (132).

(87)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006.

(88)  Dessa mål får uppnås genom att naturgas kombineras med andra lösningar för utfasning av fossila bränslen. Det påminns om att investeringar som innebär en ändring av energikällan eller energibäraren betraktas som projekt för utfasning av fossila bränslen och omfattas av kraven för utfasning av fossila bränslen snarare än energieffektivitetskraven (se fotnot 81).

(89)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

(90)  Stödbeloppen i denna punkt beräknas på grundval av bruttobidragsekvivalenten.

(91)  Om omvandlingen till vätgasanvändning innebär omvandling av andra produktionsprocesser på samma plats gäller stödnivån på 60 % även för dessa ytterligare investeringar.

(92)  Enligt punkt (48)(a), vilket inbegriper produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung.

(93)  I den utsträckning som den uppfyller kraven i punkt (132).

(94)  Vid tillämpningen av denna punkt får claw back-mekanismen tillämpas för första gången fem år och för sista gången tio år efter det att ett projekt inletts, förutsatt att projektets slutvärde beaktas vid den slutliga tillämpningen av claw back-mekanismen.

(95)  Med referensprojekt avses ett exempel på ett projekt som är representativt för ett genomsnittligt projekt i en kategori av stödberättigade mottagare inom en stödordning.

(96)  Stödbeloppen i denna punkt beräknas på grundval av bruttobidragsekvivalenten.

(97)  Medlemsstaterna måste se till att dessa högsta stödbelopp inte kringgås genom en artificiell uppdelning av de understödda projekten.

(98)  Så är inte fallet när det gäller exempelvis subventionerade lån, offentliga riskkapitallån eller offentliga innehav som inte följer den marknadsekonomiska investerarprincipen, statliga garantier som innehåller inslag av stöd samt statligt stöd som ges inom ramen för regeln om stöd av mindre betydelse. Finansiering genom EIB och/eller EIF (på egen risk och med egna resurser) för investeringsprojektet, med upp till 12,5 % av de stödberättigande kostnaderna, godtas som ekonomiskt bidrag enligt punkt (169).

(99)  För projekt som har tilldelats en suveränitetsstämpel enligt artikel 4 i förordning (EU) 2024/795 inom ramen för innovationsfonden (se fotnot 106) krävs ingen sådan kontroll.

(100)  Det anmälda stödet och den subvention (oavsett i vilken form) som stödmottagaren bevisligen skulle kunna få i ett tredjelands jurisdiktion utanför EES kommer att jämföras i diskonterade termer.

(101)  Det är i princip osannolikt att kommissionen kommer att betrakta stödbelopp som överskrider sådana kapitalinvesteringskostnader som krävs för att lokalisera projektet i det berörda området som förenliga med artikel 107.3 c i EUF-fördraget, eftersom sådant stöd sannolikt inte skulle ha någon stimulanseffekt.

(102)  Relevanta styrkande bevis till stöd för det kontrafaktiska scenario som avses i bilaga III till detta meddelande måste vara trovärdiga, dvs. äkta och relevanta för de beslutsfaktorer som gäller vid tidpunkten för stödmottagarens beslut om investeringen. Medlemsstaterna uppmanas att förlita sig på äkta och officiella handlingar från företagets styrelse, riskbedömningar (inklusive en bedömning av risker som hänger samman med lokaliseringen), finansiella rapporter, interna affärsplaner, expertutlåtanden och andra studier som avser det investeringsprojekt som är föremål för bedömning. Dessa handlingar måste vara aktuella för den beslutsprocess som avser investeringen eller dess lokalisering. Handlingar som innehåller information om efterfrågeprognoser, kostnadsprognoser, finansiella prognoser, handlingar som läggs fram för en investeringskommitté och som beskriver investeringsscenarier, eller handlingar som är avsedda för finansinstitut kan också vara till hjälp i detta avseende.

(103)  Direkt kostnadsföring är inte tillåten för tillgångar som kan skrivas av under mer än 15 år.

(104)  För tillgångar med en normal avskrivningstid på mindre än fem år minskas dock den kortaste användningsperioden till tre år.

(105)  Den innovationsfond som inrättades genom artikel 10a.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

(106)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 av den 29 februari 2024 om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP). Denna stämpel tilldelas alla projekt som har bedömts inom ramen för innovationsfonden och som uppfyller minimikraven för kvalitet i en relevant ansökningsomgång enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/856 av den 26 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller driften av innovationsfonden ( EUT L 140, 28.5.2019, s. 6).

(107)  Medlemsstaterna måste se till att dessa högsta stödbelopp inte kringgås genom en artificiell uppdelning av de understödda projekten.

(108)  Alternativt kan investeringen göras i ett företag, förutsatt att det planerade investeringsbeloppet för det stödberättigade projektet överstiger 80 % av företagets genomsnittliga årsomsättning under de föregående fem åren och att företaget är ett litet eller medelstort företag. Om företaget är ett nyetablerat företag som inte har fem avslutade årsredovisningar kommer den genomsnittliga omsättningen att beräknas på grundval av den tid som företaget har existerat vid den tidpunkt då företaget ansöker om stöd.

(109)  De projektkategorier som omfattas av detta avsnitt är de som för avsnitt 4.1 anges i punkterna (48) a–c, (51) och (52), för avsnitt 4.2 anges i punkt (73) a och b, för avsnitt 4.3 anges i punkt (94) a–d, för avsnitt 5 anges i punkterna (129)–(132) och punkterna (138)–(140) a och b och för avsnitt 6 anges i punkt (160) a–c.

(110)  Enligt punkterna 373–375 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi.

(111)  Detta avser projekt som omfattas av punkt 220 i riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi, med undantag för projekt av den typ som avses i punkterna 222–224 i riktlinjerna.

(112)  Med hänvisning till den information som krävs enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014. När det gäller återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån, efterställda lån och andra stödformer kommer det underliggande instrumentets nominella värde att föras upp per stödmottagare. När det gäller skatte- eller betalningsförmåner får stödbeloppet för det individuella stödet anges i intervall.

(113)  Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens ger tillträde till uppgifter om individuellt statligt stöd som medlemsstaterna beviljat i enlighet med EU:s transparenskrav på området statligt stöd, och finns på https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=sv.

(114)  Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(115)   EGT C 119, 22.5.2002, s. 22.