Huvudföredragande:

David SVENTEK

Rådgivare	Petr ZAHRADNÍK
Remiss	Europaparlamentet, 8.4.2025 Europeiska unionens råd, 5.5.2025
Rättslig grund	Artiklarna 164, 175, 177, 178, 322 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande vid plenarsessionen	29.4.2025
Plenarsession nr	596
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	202/0/2

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) inser att det behövs en halvtidsöversyn av sammanhållningspolitiken för perioden 2021–2027 på grund av de radikala förändringar av olika villkor och omständigheter som ägt rum jämfört med den situation som rådde när reglerna för sammanhållningspolitiken antogs.

1.2

EESK noterar samtidigt att översynen av sammanhållningspolitiken för perioden i fråga hittills har varit den bredaste och mest djupgående i sammanhållningspolitikens historia. Inte ens instrumentet NextGenerationEU som inrättades före denna översyn med anledning av covid-19-pandemin har varit tillräckligt för att EU:s nya gemensamma behov ska kunna tillgodoses på ett korrekt sätt. Det krävs därför en genomgripande översyn av denna politik redan efter halva tiden. Detta är ett bra exempel på att EU:s nästa fleråriga budgetram, som också omfattar sammanhållningspolitiken, måste bygga på mer långsiktiga och flexibla principer som gör det möjligt att hitta lösningar på nya problem.

1.3

Kommittén konstaterar i detta hänseende att de ökade behoven, till exempel i fråga om konkurrenskraft, stärkt försvarsförmåga och strategiskt oberoende, kräver en omprioritering, så att sammanhållningspolitiken även omfattar dessa frågor. Å andra sidan inser EESK att denna ”inflation” av nya målsättningar inom sammanhållningspolitiken riskerar att avleda uppmärksamheten från sammanhållningspolitikens huvudmål, som är att minska de sociala, ekonomiska och territoriella skillnaderna mellan EU:s regioner.

1.4

Samtidigt ser vi halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken som en indikation på hur den framtida sammanhållningspolitiken kommer att se ut i den fleråriga budgetramen efter 2027, som för närvarande är föremål för intensiva förberedelser. Kommittén hoppas verkligen att så är fallet, eftersom det är mycket viktigt att säkerställa en kontinuitet avseende innehållet i två på varandra följande fleråriga budgetramar, särskilt med tanke på rådande svåra omständigheter och EU:s behov av en stark handlingsförmåga.

1.5

EESK anser samtidigt att halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken måste genomföras parallellt med översynen av den fleråriga budgetramen som helhet. Detta bör leda till samordningsvinster samtidigt som EU:s konkurrenskraft, försvarsförmåga och strategiska oberoende spelar en nyckelroll.

1.6

I samband med detta rekommenderar vi att halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken inte bara inriktas på nya tematiska prioriteringar. Finansieringen måste också förändras i grunden genom att finansieringsinstrument börjar användas i större utsträckning, så att tillgängliga resurser anslås på ett mer ändamålsenligt och målinriktat sätt. Att kombinera finansieringsinstrument och bidrag är också ett bra alternativ för framtiden. Detta tillvägagångssätt bör därefter tillämpas i ännu högre grad i samband med genomförandet av nästa fleråriga budgetram efter 2027, som för närvarande är under utarbetande.

1.7

EESK välkomnar också satsningarna på ekonomiska incitament och stimulansåtgärder som syftar till att möjliggöra projekt inom ramen för de strategiska prioriteringarna. Det handlar här om en utökad rätt till förfinansiering och högre förskottsbelopp, möjligheten för medlemsstaterna att inte behöva lämna något nationellt bidrag alls, dvs. en finansiering som täcks helt av EU:s budget, samt en ettårig förlängning av perioden för stödberättigande till Eruf och Sammanhållningsfonden. Vi rekommenderar att detta även bör gälla för Fonden för en rättvis omställning. När det gäller kraven på tematisk koncentration stöder EESK möjligheten att räkna in de belopp som planerats för nya strategiska prioriteringar, inbegripet de som bidrar till STEP-målen, bland de belopp som krävs för att säkerställa efterlevnad av kraven på tematisk koncentration.

1.8

Samtidigt vill EESK dock uppmärksamma att ändringar som görs under programperioden gynnar de medlemsstater som har en långsammare utnyttjandegrad och därmed förfogar över en större andel av de ursprungliga anslagen, eftersom anslagen ännu inte öronmärkts till projekt, jämfört med de medlemsstater som försökt utnyttja anslagen från programperiodens allra första början. När det handlar om att lösa de nuvarande problemen förefaller gränsen på 15 % vara ett alltför strikt krav för medlemsstaterna. Vi inser att denna begränsning är kopplad till förfarandet för tilldelning av utestående belopp i samband med halvtidsöversynen. Ett enhetligt tillvägagångssätt kan dock i vissa fall hindra användningen av de ekonomiska incitament som står till förfogande inom ramen för den strategiska ramen för vart och ett av de olika programmen i en viss medlemsstat.

1.9

EESK noterar att halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken, liksom översynen av den fleråriga budgetramen som helhet, är helt och hållet inriktad på EU-budgetens utgiftssida och att ingen som helst hänsyn tas till intäktssidan. Även om debatten om att ändra bestämmelserna om EU:s egna medel och tillförandet av nya medel har pågått länge har det verkliga resultatet hittills varit obefintligt. Detta är inte nödvändigtvis det största problemet under återstoden av perioden 2021–2027. Kommittén uppmanar dock kommissionen och framför allt Europeiska unionens råd (som hittills varit det främsta hindret för att nå en överenskommelse i denna fråga) att hitta en tillförlitlig och långsiktig lösning på detta problem, så att bestämmelserna för EU:s finansiering efter 2027 kan fastställas.

1.10

För att de ekonomiska resurserna ska kunna användas på ett ändamålsenligt och rationellt sätt i samband med halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken är det viktigt med en strikt definition av de nya prioriteringarnas territoriella dimension, med beaktande av subsidiaritetsprincipen. Det är således viktigt att lyfta fram den territoriella potentialen och de territoriella fördelarna för ökad konkurrenskraft och stärkt strategiskt oberoende. Det är också viktigt att beakta den territoriella dimensionen när det handlar om att stärka försvarsförmågan, eftersom många av dessa prioriteringar hanteras mest optimalt när åtgärder vidtas samtidigt på såväl nationell nivå som EU-nivå. Dessa prioriteringar bör således hanteras inom ramen för de program inom den fleråriga budgetramen som förvaltas centralt. Ett ytterst viktigt villkor för att garantera de nya prioriterade tematiska områdenas territoriella dimension är därför att det inte uppstår några onaturliga eller omotiverade hinder mellan dessa tematiska områden och målen om konvergens och minskade territoriella skillnader, eftersom de nya prioriterade tematiska områdena (konkurrenskraft, ökad försvarsförmåga och strategiskt oberoende) är de medel som krävs för att uppnå de sistnämnda målen (att stärka konvergensen och minska de territoriella skillnaderna).

2.   Frågan i dess sammanhang

2.1

I samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen har kommissionen tagit initiativ till att även se över sammanhållningspolitiken. Denna översyn syftar framför allt till att bättre stödja EU:s strategiska prioriteringar avseende konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen, försvar och säkerhet, regioner vid EU:s östra gränser, bostäder till överkomlig kostnad, vattenresiliens och energiomställning.

2.2

Syftet är inte bara att på ett bättre sätt styra sammanhållningspolitiken i riktning mot de framtidsfrågor som för närvarande står i centrum för debatten och att genomföra denna politik på medlemsstatsnivå och regional nivå, utan också att behålla sammanhållningspolitikens nuvarande inriktning för att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan EU:s regioner. Syftet med översynen är att uppmuntra medlemsstaterna att omfördela de tillgängliga resurserna i riktning mot de nya investeringsprioriteringarna.

2.3

När det handlar om att stärka unionens konkurrenskraft och överbrygga innovationsklyftan mellan EU och andra globala aktörer på detta område föreslår kommissionen att näringslivets ställning stärks genom att tilldelningen av Eruf-stöd breddas till att också omfatta storföretag som är verksamma på områden av strategisk betydelse, såsom försvar, strategisk teknik och utfasning av fossila bränslen. Samtidigt uppmuntras medlemsstaterna att öka investeringarna i strategisk teknik inom ramen för den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP).

2.4

Kommissionen föreslår också att medlemsstaterna kan använda sammanhållningspolitiska medel för att bygga resilient infrastruktur som syftar till att underlätta militär rörlighet. Produktionskapaciteten hos små och medelstora företag inom försvarssektorn i EU:s samtliga regioner bör också stödjas. Kommissionen föreslår dessutom att regionerna vid EU:s östra gränser kan dra nytta av en förmånlig förfinansieringsnivå, förutsatt att minst 15 % av deras totala finansiella resurser omfördelas till de nya strategiska prioriteringarna, med anledning av dessa regioners närhet till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2.5

Kommissionen definierar den nuvarande situationen på bostadsmarknaden i ett antal medlemsstater som ett marknadsmisslyckande som det är legitimt att åtgärda med hjälp av offentliga insatser. Detta bör ske genom att finansieringen av bostäder till överkomlig kostnad fördubblas inom ramen för sammanhållningspolitiken. Medlemsstaterna förväntas kunna mobilisera och samla privata och offentliga medel inom ramen för ett nytt finansieringsinstrument som ska inrättas tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB), så att sammanhållningspolitiska medel kombineras med medel från EIB, andra internationella finansinstitut, nationella utvecklingsbanker och privata affärsbanker.

2.6

De strategiska prioriterade områden där det föreslås en omläggning av sammanhållningspolitikens tematiska ram inbegriper även vatten, närmare bestämt vattenresiliens. Det handlar bland annat om att digitalisera infrastrukturen för vattenförvaltning och mildra konsekvenserna av torka och ökenspridning.

2.7

I samband med halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken föreslår kommissionen också att man prioriterar investeringar för att stödja sammanlänkningar av energinät och tillhörande överföringsinfrastruktur. Kommissionen föreslår även en utbyggnad av laddningsinfrastrukturen i syfte att avsevärt påskynda energiomställningen, främja ren mobilitet och vidta åtgärder för minskade koldioxidutsläpp.

2.8

Kommissionen föreslår samtidigt ett system med ekonomiska incitament för att uppnå EU:s strategiska prioriteringar. Alla projekt som stöds med hjälp av sammanhållningspolitiska medel och utformas inom ramen för unionens strategiska prioriteringar bör vara berättigade till en förfinansiering på upp till 30 %. Sammanhållningspolitiska program som överför minst 15 % av sina totala anslag till områden som ingår bland dessa prioriteringar kan få ännu större förskott och en förlängning med ett år av den period under vilken de är berättigade till stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden. Dessutom bör investeringarna i strategiska prioriteringar omfattas av EU-stöd upp till 100 %, och detta bör gälla i alla regioner.

3.   Allmänna kommentarer till ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/1058 och (EU) 2021/1056 vad gäller särskilda åtgärder för att hantera strategiska utmaningar i samband med halvtidsöversynen”  (1)

3.1

EESK anser att översynen av sammanhållningspolitiken är ett steg i rätt riktning från kommissionens sida. Med tanke på de mycket stora förändringar som ägt rum på detta område visar kommissionen prov på handlingsförmåga, så att de sammanhållningspolitiska medlen används på ett ändamålsenligt sätt på de områden som för närvarande prioriteras av EU. Sammanhållningspolitikens begränsade resurser skulle annars inte räcka till för att ens täcka kostnaderna för de nya strategiska prioriteringarna.

3.2

Kommittén anser det vara positivt att halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken är en integrerad del av översynen av hela den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. Detta är ett resultat av de omfattande förändringar av unionens utmaningar och prioriteringar som gett upphov till nya behov samtidigt som exceptionella händelser av grundläggande betydelse ägt rum. Översynen av den fleråriga budgetramen visar således på EU-budgetens flexibilitet och på en omfördelning av budgetmedel till andra områden där unionens utveckling hotas eller där EU fortfarande släpar efter, till exempel forskning såsom grund för global konkurrenskraft, migration och gränsförvaltning, försvar, yttre åtgärder, reformer, kritisk teknik och strategiska råvaror samt konsekvenserna av energikrisen.

3.3

EESK anser att det behövs en rimlig tematisk och administrativ kontinuitet i samband med halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken och dess konkreta utformning efter 2027, vilket även gäller för den fleråriga budgetramen som helhet. Denna kontinuitet bör återspeglas i en programplaneringsprocess av hög kvalitet som gör det möjligt att säkerställa att de strategiska prioriteringar som fastställs i dag är helt anpassade till den framtida sammanhållningspolitikens inriktning. Ramen bör samtidigt vara tillräckligt bred för att ge plats åt den flexibilitet som krävs för att händelseutvecklingen under nästa budgetplan ska kunna beaktas och för att tillgodose medlemsstaternas särskilda behov samtidigt som ett EU-mervärde garanteras.

3.4

Vi är övertygade om att valet av strategiska prioriteringar för halvtidsöversynen har gjorts på ett korrekt sätt och att de icke försumbara medel som anslås inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik kommer att bidra till att stärka regionernas konkurrenskraft. Kommittén anser att en strategi för att komma till rätta med regionernas konkurrenskraft samtidigt som frågans komplexitet beaktas till fullo är det effektivaste sättet att komma till rätta med de regionala skillnaderna. I detta avseende är det viktigt att prioritera mindre utvecklade regioner som riskerar att lämnas utanför eller hamna i medelinkomstfällan. När det handlar om konkurrenskraft måste sammanhållningspolitiken inte alltid stödja global spetskompetens. I många regioner räcker det att dra största möjliga nytta av regionernas befintliga styrkor för att de ska utvecklas i enlighet med principen om smart specialisering, som garanterar dem en framtida hållbar utveckling på lång sikt.

3.5

EESK ställer sig samtidigt bakom idén om att stärka försvaret och säkerheten, med tanke på det försämrade säkerhetsläget utmed EU:s östra gränser. Detta är en annan viktig fråga som har en territoriell dimension på regional nivå. Även om ansvaret för försvar och säkerhet i första hand och med hänsyn till subsidiaritetsprincipen ligger på EU-nivå och nationell nivå, något som blir allt viktigare ju mer situationen försämras, råder det ingen tvekan om att det också finns utrymme för regional beredskap i form av förebyggande åtgärder, information och genomförande. Ju närmare en region befinner sig epicentrumet för detta hot, desto mer akuta blir regionens strategiska behov. Detta bör även gälla alla andra medlemsstater vid den östra gränsen och deras regioner.

3.6

I många medlemsstater har det på senare tid blivit omöjligt att hitta en anständig bostad till överkomlig kostnad. Även om detta är en fråga som i första hand bör ligga inom medlemsstaternas behörighets- och ansvarsområde, ställer vi oss bakom idén om att åtgärder för att komma till rätta med bostadsbristen bör finansieras av EU-medel. I detta syfte rekommenderar kommittén att man i så stor utsträckning som möjligt använder sig av återbetalningspliktiga finansieringsinstrument som erbjuder dem som söker bostad förmånligare villkor än de som råder på marknaden. Samtidigt rekommenderar EESK att bostadsstödet från EU inriktas på specifika och konkreta mål, till exempel att tillhandahålla bostäder för att kunna skapa arbetstillfällen inom ramen för ett affärsprojekt eller, i förekommande fall, stöd till bostäder för att främja bostadsbyggande i en viss region för att på så sätt begränsa avfolkningen i denna region.

3.7

Vatten är en viktig aspekt av insatserna mot klimatförändringarna och därför en viktig faktor i EU:s gröna giv. Med tanke på den gränsöverskridande karaktär som kännetecknar floder och vattendrag samt riskerna för översvämningar och torka är denna fråga också relevant i samband med översynen av sammanhållningspolitiken. I detta fall rekommenderar kommittén dock att det görs en tydlig åtskillnad mellan förebyggande åtgärder och investeringar avseende användningen av vattenresurser och därmed sammanhängande risker å ena sidan och utgifter för nödåtgärder och skadehantering å andra sidan. De sistnämnda bör hanteras utanför sammanhållningspolitikens operativa program.

3.8

Konkurrenskraftskompassen och given för en ren industri har på ett övertygande sätt visat på energisystemets betydelse för en väl fungerande ekonomi och för att garantera en adekvat levnadsstandard i unionen. Detta var särskilt tydligt under den senaste energikrisen, då energiparametrarna blev till ett stort hinder för konkurrenskraften och bidrog till en försämring av befolkningens levnadsstandard i form av lägre realinkomster. Åtgärder på medellång och lång sikt för att göra energiproduktionen mer kostnadseffektiv och förbättra överföringen inom och mellan medlemsstaterna är således prioriteringar som inte kan ifrågasättas. I detta sammanhang nöjer vi oss med att notera att de enorma kostnaderna för EU:s energiomställning är långt högre än vad som kan finansieras inom ramen för sammanhållningspolitiken, även efter dess översyn, eftersom merparten av bördan av dessa kostnader kommer att finansieras med hjälp av nationella offentliga och privata resurser. De sammanhållningspolitiska medlen kan endast minska denna börda till viss del.

3.9

Vi anser det samtidigt vara legitimt att ställa oss frågan varför vissa andra viktiga områden inte har tagits med i förteckningen över strategiska prioriteringar i samband med halvtidsöversynen, trots att de med stor sannolikhet kommer att dominera debatten om hur den framtida fleråriga budgetramen ska se ut. Bland dessa områden återfinns utbildning, som tveklöst har en territoriell dimension, och arbetet med att undanröja onödiga hinder på den inre marknaden, som blir allt allvarligare i takt med att den nya amerikanska administrationens globala handels- och tullkrig trappas upp. Att undanröja dessa hinder kan leda till att fler nya områden öppnas upp, till exempel i fråga om den fria rörligheten för tjänster och arbetstagare och friheten att bedriva affärsverksamhet. Alla dessa aspekter är av särskild betydelse för EU:s gränsöverskridande interregionala förbindelser.

3.10

EESK uppskattar förslaget om ytterligare ekonomiska incitament för att möjliggöra flexiblare åtgärder, så att de nya strategiska prioriteringarna kan förverkligas. Vi rekommenderar att denna idé vidareutvecklas, och att medlemsstaterna uppmuntras att använda sig av återbetalningspliktiga finansieringsinstrument, särskilt de medlemsstater som inte utnyttjar detta alternativ på lämpligt sätt. Under den senaste perioden har denna typ av finansiering blivit allt vanligare på områden där den normalt sett inte används, till exempel för bostäder, yrkesutbildning, sociala frågor och hälsofrågor, utveckling av tillämpad forskning med verklig kapitaliseringspotential och energiomställning. Denna utveckling bör i högre grad återspeglas i den reviderade sammanhållningspolitiken.

3.11

Samtidigt vill kommittén uppmärksamma att översynen av sammanhållningspolitiken inte nödvändigtvis är så brådskande, om det går att hitta en lösning på frågan om nya egna medel för EU. Detta skulle öka EU:s finanspolitiska kapacitet och ge EU ökad flexibilitet när det handlar om att vidta åtgärder vid oförutsedda händelser inom en mycket kortare tidsrymd, utan ytterligare administrativ handläggning och fler förfaranden.

4.   Allmänna kommentarer om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/1057 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) vad gäller särskilda åtgärder för att hantera strategiska utmaningar”  (2)

4.1

EESK anser att all omfördelning av medel från ESF+ inom ramen för den ändrade förordningen måste genomföras i nära samråd med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter och, i synnerhet, med beaktande av målen och de grundläggande principerna för ESF+. Detta ligger i linje med EESK:s konsekventa påverkansarbete för delaktighetsbaserad styrning inom social- och sammanhållningspolitiken, eftersom en stärkning av berörda parters engagemang tryggar och ger kraft åt den demokratiska legitimiteten, den sociala dialogen och medborgardialogen, det regionala egenansvaret och en mer effektiv anpassning till de verkliga behoven på arbetsmarknaden.

4.2

EESK inser betydelsen av att utveckla kompetens inom strategiska sektorer såsom försvar, digitalisering, utfasning av fossila bränslen och ren teknik, men betonar att denna utveckling inte får ske på bekostnad av social inkludering, fattigdomsminskning och främjande av sysselsättning av god kvalitet. Inom ramen för den ändrade förordningen måste det säkerställas att utsatta grupper, inbegripet lågutbildade arbetstagare, långtidsarbetslösa och marginaliserade eller på annat sätt missgynnade grupper såsom kvinnor, ungdomar och migranter, fortsätter att få stöd från ESF+ eftersom det är en fond som inrättats med en stark social dimension.

4.3

EESK välkomnar kommissionens avsikt att testa en kompetensgaranti och rekommenderar att den vidareutvecklas till att bli en permanent mekanism inom ramen för ESF+. Detta bör garantera tillgång till omskolning och kompetenshöjning för alla arbetstagare som riskerar uppsägning, särskilt i regioner där det pågår en industriell omstrukturering eller omvandling av försvarssektorn.

4.4

Med tanke på den strategiska betydelsen av arbetskraftens rörlighet mellan sektorer och regioner, inte minst i tider av strukturella förändringar inom sektorer såsom grön teknik och försvar, efterlyser EESK riktade åtgärder inom ESF+ för att stödja gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet. Detta bör inbegripa jobbmatchning, språkinlärning, erkännande av kvalifikationer, fortbildning och, om möjligt, omplaceringsstöd.

4.5

EESK stöder de föreslagna åtgärderna om ökad flexibilitet och förfinansiering, särskilt för program där resurser omfördelas till nya prioriteringar och för gränsregioner som står inför akuta utmaningar. En förenkling får dock inte äventyra öppenheten, effektiviteten eller efterlevnaden av EU:s grundläggande värden och nivån på den nationella medfinansieringen. EESK efterlyser en regelbunden och transparent övervakning av hur de omfördelade medlen används, där arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället på lämpligt sätt får lämna synpunkter, och insisterar på att alla åtgärder måste förbli förenliga med EU:s tillämpliga grundläggande principer och värden.

4.6

EESK stöder helhjärtat att ökad finansiell flexibilitet kommer att tillhandahållas, såsom unionsfinansiering på 100 % och ökad förfinansiering för program inom ESF+ endast i regioner som ligger vid gränsen till Ryssland, Belarus och Ukraina och längs med EU:s östra gräns. Dessa regioner ligger i frontlinjen för EU:s geopolitiska och sociala utmaningar och befinner sig i en särskilt sårbar situation. EESK rekommenderar att det utvecklas skräddarsydda strategier inom ESF+ för att blåsa nytt liv i lokala ekonomier och arbetsmarknader, ta itu med den demografiska nedgången och stärka den sociala infrastrukturen.

4.7

Förslaget möjliggör riktat stöd till kompetens inom ren teknik och digitalisering, men EESK rekommenderar att alla ESF+-prioriteringar systematiskt ska vara förenliga med den dubbla omställningen, oavsett om de rör försvar, ekonomisk resiliens eller territoriell sammanhållning. Detta inbegriper stöd till digital kompetens, grönt entreprenörskap och kompetens inom den cirkulära ekonomin i olika sektorer och regioner. För att säkerställa rättvisa, rimliga och inkluderande omställningar måste alla arbetstagare, inte bara de inom högteknologiska sektorer, utrustas med nödvändig och framtidssäkrad kompetens för att komma till rätta i den nya ekonomin. I anknytning till detta betonar EESK behovet av att avsätta en särskild procentandel av ESF+ till program för fortbildning av arbetstagare.

5.   Särskilda kommentarer

5.1

I fråga om stödet till försvars- och säkerhetsrelaterad verksamhet, till exempel försvarsindustrin, är det högst sannolikt att denna verksamhet också kommer att kunna användas för civila ändamål i ett senare skede, särskilt när det försämrade säkerhetsläget återgår till normala förhållanden.

5.2

EESK vill samtidigt framhålla att de slutsatser som kommittén drar i sitt yttrande om en resultatinriktad sammanhållningspolitik fortfarande är giltiga för sammanhållningspolitiken i såväl dess reviderade som dess framtida form (3). En effektiv sammanhållningspolitik handlar inte bara om att välja relevanta områden och korrekta finansieringsformer, utan också om att utarbeta interna förfaranden och kriterier, eftersom dessa påverkar sammanhållningspolitikens effektivitet.

5.3

I fråga om åtgärder på det vattenpolitiska området påminner kommittén om att vi på eget initiativ tagit fram begreppet ”EU:s blå giv”, som också bör inkluderas bland dessa åtgärder.

---

(1)   COM(2025) 123 final.

(2)   COM(2025) 164 final.

(3)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Att stärka resultatinriktningen i sammanhållningspolitiken efter 2027 – utmaningar, risker och möjligheter (förberedande yttrande på begäran av det polska rådsordförandeskapet) (EUT C, C/2025/2018, 30.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/2018/oj).