Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Försvarsfinansiering i EU

(förberedande yttrande på begäran av det polska rådsordförandeskapet)

(C/2025/2013)

Föredragande:

Marcin NOWACKI

Remiss	Skrivelse av den 6.9.2024 från Polens EU-minister Adam Szłapka
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	6.2.2025
Antagande vid plenarsessionen	26.2.2025
Plenarsession nr	594
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	138/49/8

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) understryker det akuta behovet av att med robusta och enhetliga försvarsfinansieringsmekanismer ta sig an det föränderliga säkerhetslandskapet i Europa. På grund av geopolitiska utmaningar, inte minst Rysslands angrepp mot Ukraina, behövs det omedelbara och strategiska investeringar i försvarsförmåga, såväl civil som militär beredskap, för att värna EU:s grundläggande värden, fred, säkerhet och ekonomiska intressen. Kommittén betonar att ett hot mot Europa utgör ett hot mot den sociala tryggheten i hela EU, och att det därför är absolut nödvändigt att EU agerar på ett samordnat sätt för att garantera säkerheten och stabiliteten i alla medlemsstater.

1.2

EU måste tydligt fastställa sina försvarspolitiska mål och stärka den europeiska pelaren för försvar, vars resurser och operativa kapacitet måste kopplas till Nato. Försvarspolitiken är en del av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, och måste främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter i vår världsdel, i dess närområde och i övriga världen, samt försvara FN-systemets multilaterala institutioner. Utvecklingen av försvarsförmågan bör därför alltid bygga på dessa värden.

1.3

Kommittén understryker behovet av att hitta sätt att stärka EU:s försvarsförmåga, i enlighet med fördraget. Detta är avgörande för att ta itu med gemensamma säkerhetsprioriteringar samtidigt som man fortsatt agerar i linje med EU:s principer.

1.4

Det är viktigt att fördjupa samarbetet mellan EU och Nato för att säkerställa en enhetlig försvarsstrategi. Komplementaritet och interoperabilitet mellan EU:s och Natos strategier är väsentligt för att upprätthålla en sammanhållen och effektiv säkerhetsram.

1.5

De omedelbara finansieringsprioriteringarna bör omfatta utveckling och produktion av moderna försvarssystem. Ökade satsningar på sådan teknik bör ske snarast, även under innevarande budgetperiod.

1.6

Det är viktigt att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen för att minska beroendet av externa leverantörer och främja innovation inom EU. Produktion inom EU bör förbli en prioritering, men kommittén är medveten om att vissa medlemsstater kan komma att ställas inför utmaningar under övergångsperioden. Som en tillfällig åtgärd skulle därför fortsatt produktion under licens kunna vara en praktisk lösning. Ett sådant tillvägagångssätt skulle underlätta tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad och hjälpa medlemsstaterna att utveckla sin försvarsförmåga.

1.7

Kommittén förespråkar att de gemensamma upphandlingsmekanismerna utökas, däribland den europeiska fredsfaciliteten, för att maximera resurseffektiviteten och stärka strategiska partnerskap. Initiativ såsom förordningen om stöd för ammunitionstillverkning och instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) bör skalas upp för att ta itu med flaskhalsar i produktionen och öka den operativa beredskapen.

1.8

Partnerskap med tredjeländer bör eftersträvas för att främja gemensamma insatser inom säkerhetsinfrastruktur och teknisk innovation. Samarbete på områden som cyber- och rymdsäkerhet kommer att främja Europas försvarsförmåga och beredskap för nya hot. I detta sammanhang understryker EESK vikten av offentlig-privata partnerskap som ett kompletterande verktyg för att uppbåda expertis och resurser och påskynda innovation och idrifttagande på kritiska områden.

1.9

EESK understryker den strategiska betydelsen av initiativet IRIS2, ett säkert satellitkommunikationssystem som är avgörande för att stärka EU:s försvars- och cybersäkerhetskapacitet. Att prioritera investeringar i rymdbaserade system såsom IRIS2 är väsentligt för att säkerställa strategisk kapacitet och på ett effektivt sätt hantera nya säkerhetshot.

1.10

Inom försvarsfinansiering bör stöd till de EU-länder vid de yttre gränserna som påverkas mest direkt av regionala konflikter prioriteras under förutsättning att de strikt iakttar EU:s och Natos gemensamma mål och principer. En förhöjd försvarsförmåga i dessa regioner kommer på så sätt att bidra till EU:s övergripande säkerhet och säkerställa en samordnad reaktion på nya hot vid unionens gränser.

1.11

EESK betonar vikten av att integrera försvarsfinansieringen i EU:s allmänna finansieringsmekanismer, inklusive nästa fleråriga budgetram. Förslagen till nästa fleråriga budgetram bör innefatta betydande ytterligare försvarsresurser, utan att man gör avkall på andra viktiga EU-prioriteringar såsom sammanhållningspolitiken, den gröna omställningen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

1.12

Upplysningskampanjer för allmänheten bör genomföras för att belysa hur viktig försvarsfinansieringen är för att trygga freden och säkerheten i EU samt EU:s demokratiska livsstil och sociala sammanhållning.

1.13

EESK stöder EU:s dubbla försvarsstrategi, och betonar vikten av att stärka den europeiska pelaren för säkerhet och försvar och dra nytta av de finansiella och industriella instrumenten för att förbättra det strategiska samarbetet med partner. Komplementaritet och interoperabilitet mellan EU:s och Natos strategier är väsentligt för att upprätthålla en resilient försvarsram.

1.14

EESK fäster stort förtroende vid värdet av detta yttrande som ett viktigt bidrag till utformningen av kommissionens arbetsprogram och den kommande vitboken om det europeiska försvarets framtid. Detta yttrande kan på ett betydelsefullt sätt bidra till politisk samstämmighet, vägleda strategiska investeringsprioriteringar och främja en enhetlig och framåtblickande strategi för att ta itu med de föränderliga försvars- och säkerhetsutmaningar som Europeiska unionen står inför.

1.15

De ytterst allvarliga geopolitiska hot som Europa står inför gör att EU måste upprätta en gemensam försvarspolitik, inom ramen för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, skapa en stark europeisk försvarspelare och vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder och finansiella åtgärder i detta syfte. EU måste också spela en aktiv diplomatisk roll för att en rättvis fred ska kunna uppnås i Ukraina.

2. Bakgrund till yttrandet

2.1

Den 17 september 2024 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs presidium att ett förberedande yttrande om försvarsfinansiering i EU skulle utarbetas. Detta som svar på en begäran av den 6 september 2024 från Polens EU-minister Adam Szłapka. Syftet är att ta itu med det alltmer akuta behovet av en enhetlig och strategisk plan för försvarsfinansiering mot bakgrund av de föränderliga geopolitiska och säkerhetsmässiga utmaningar som pågår i Europa. Att det inrättats en kommissionsledamot med ansvar för försvars- och rymdfrågor understryker frågans strategiska betydelse bland EU:s politiska prioriteringar.

2.2

Yttrandet bygger vidare på EESK:s tidigare arbete med försvarsrelaterade ärenden, i linje med de principer och prioriteringar som fastställs i yttrandena från rådgivande utskottet för industriell omvandling. Det förstärker kommitténs vision om en sammanhållen och framåtblickande europeisk försvarsstrategi. Vi stöder en långsiktig, strukturell strategi för att stärka Europas försvarsförmåga, med tonvikt på resiliens, minskade beroenden och främjande av innovation på kritiska områden. Genom att integrera dessa gemensamma prioriteringar bygger yttrandet vidare på tidigare bidrag, och återspeglar EESK:s långsiktiga engagemang för strategisk industriell konkurrenskraft (1).

2.3

EESK hoppas att detta yttrande kommer att utgöra ett grundläggande bidrag till kommissionens arbetsprogram för 2025 och den kommande vitboken om det europeiska försvarets framtid, som båda är avgörande för att forma EU:s strategiska inriktning på försvars- och säkerhetsområdet. Dessa dokument är viktiga för att vägleda nödvändiga investeringar, främja synergieffekter i hela EU och stärka EU:s kapacitet att hantera alltmer komplexa geopolitiska utmaningar. Enligt vår uppfattning kommer detta yttrande även att lägga fast en robust ram för att främja långsiktig resiliens.

2.4

De geopolitiska riskerna för Europas och världens politiska och ekonomiska säkerhet sträcker sig bortom den ryska regeringens aggressiva politik. Till de främsta riskerna hör situationen i Mellanöstern och i Sahel, med krig av växlande intensitet; utslag av jihadistisk terrorism, konflikterna i Sydkinesiska havet och kring Taiwan; återverkningarna av kampen mellan Förenta staterna och Kina om tekniskt, ekonomiskt och militärt herravälde; hoten om handelskrig; svårigheterna att få tillgång till nödvändiga råvaror för den pågående tekniska revolutionen och den gröna omställningen; hoten från it-angrepp och desinformationskampanjer, osv.

2.5

Vi befinner oss mitt uppe i en situation där hoten mot vår säkerhet ökar, samtidigt som hoten blivit alltmer diversifierade och sammanlänkade, vilket belyser vikten av att vidta ett brett spektrum av åtgärder. Även om detta yttrande främst är inriktat på finansieringen av det militära försvaret betonar EESK vikten av att också säkerställa tillräcklig finansiering för det civila försvaret och den civila beredskapen för att öka resiliensen i samhället. Detta ligger i linje med Sauli Niinistös rapport, där han efterlyser en strategi som omfattar hela samhället, hela statsförvaltningen och alla faror för att få till stånd ett mer förberett EU (2).

2.6

EESK välkomnar att Europaparlamentet inrättat det fullvärdiga utskottet för säkerhet och försvar (SEDE). EESK understryker försvarets växande betydelse bland EU:s strategiska prioriteringar. Denna utveckling utgör ett viktigt steg i riktning mot att stärka EU:s institutionella kapacitet att tillhandahålla en omfattande och fokuserad tillsyn över utvecklingen, finansieringen och genomförandet av politiken.

2.7

Rysslands angrepp mot Ukraina har blottlagt svagheter i EU:s försvarsfinansieringsmekanismer och belyst brister som begränsar unionens förmåga att reagera på omedelbara och framväxande säkerhetshot. Försvarsfinansieringen måste ökas avsevärt på både nationell nivå och EU-nivå för att effektivt ta itu med dessa mångfasetterade hot. Genom EU:s befintliga finansieringsbestämmelser, såsom artikel 41.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), begränsas användningen av EU:s allmänna budget för försvarsutgifter (3). Detta hämmar EU:s förmåga att ta itu med gemensamma säkerhetsutmaningar på ett heltäckande sätt.

2.8

Utöver de omedelbara hoten innebär Kinas växande geopolitiska inflytande och globala strategiska ambitioner en utmaning för EU:s ekonomiska intressen och säkerhetsintressen på längre sikt. Dessutom bidrar instabilitet och riskutvecklingen i regioner som Mellanöstern och Nordafrika avsevärt till en komplex global säkerhetsmiljö. EESK betonar att den regionala instabiliteten i Mellanöstern och de risker som uppstår vid EU:s södra gränser, liksom de pågående hoten vid de östra gränserna, kräver omedelbar uppmärksamhet eftersom de direkt påverkar EU:s stabilitet och sammanhållning. En mer samordnad och enhetlig strategi, såsom den som beskrivs i EU:s strategiska kompass, är avgörande för att förbättra resursdelningen, interoperabiliteten och det transatlantiska samarbetet (4). Nato, där 23 av EU:s 27 medlemsstater är medlemmar, förblir hörnstenen för Europas säkerhet. Förstärkningen av EU:s roll på försvarsområdet måste komplettera Natos insatser genom att utnyttja EU:s ekonomiska och finansiella instrument, följa Natos interoperabilitetskrav samt fokusera på finansiella, industriella och forskningsrelaterade bidrag för att främja den kollektiva säkerheten.

2.9

I en färsk analys avslöjade Mario Draghi att 78 % av de 75 miljarder euro som EU-länderna spenderade på försvarsupphandlingar mellan juni 2022 och juni 2023 gick till leverantörer utanför EU (5). Detta beroende belyser det akuta behovet av att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Att stärka denna bas är avgörande för att minska beroendet av externa leverantörer, förbättra EU:s strategiska kapacitet och säkerställa att kritisk försvarsförmåga förblir under europeisk kontroll.

2.10

Även om befintliga mekanismer, såsom Europeiska försvarsfonden, effektivt underlättar FoU finns det fortfarande ett stort underskott i finansieringen av utbyggnads- och tillverkningskapacitet. Denna underskott måste åtgärdas i nästa fleråriga budgetram för att säkerställa att viktig försvarsteknik inte bara utvecklas utan också tas i bruk och produceras i stor skala. Om man löser detta behov kommer det att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och säkra EU:s förmåga att möta föränderliga försvarsutmaningar på ett heltäckande och hållbart sätt.

2.11

För närvarande ligger huvudfokus på att öka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens beredskap och konkurrensförmåga att kunna säkerställa snabb tillgång till och leverans av försvarsprodukter. Icke-beroende på försvarsområdet förblir ett viktigt långsiktigt mål, men får inte överskugga kritiska och brådskande behov till följd av den rådande säkerhetssituationen. En starkare och mer sammanhängande finansieringsmekanism anses vara en central förutsättning för att uppnå detta mål. Att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, främja gränsöverskridande samarbete och stödja innovativa försvarsprojekt kommer att vara avgörande för att bygga upp EU:s kapacitet att reagera på nya hot. Strategiskt samarbete mellan partner kommer att säkerställa en robust, integrerad och inhemsk försvarsindustri som kan verka operativt tillsammans med allierade och vidmakthålla säkerheten i Europa.

2.12

Nya säkerhetshot har fått medlemsstaterna att börja utforska gemensamma initiativ för försvarsfinansiering för att tillsammans ta itu med dessa utmaningar. Den europeiska fredsfaciliteten, ett instrument som inrättats utanför budgeten, kringgår dess restriktioner och gör det möjligt för EU att finansiera försvarsrelaterad verksamhet, såsom gemensam militär upphandling. I egenskap av gemensamt utrikes- och säkerhetspolitiskt instrument främjar den europeiska fredsfaciliteten också samarbete med EU:s partner, höjer den kollektiva kapaciteten och stärker partnerskapen inom säkerhet. Den europeiska fredsfaciliteten är således en värdefull mekanism för kollektiva åtgärder, men eftersom den är inrättad utanför budgeten begränsas dess tillämpningsområde och potential.

2.13

Den gemensamma upphandlingen av ammunition till Ukraina genom en miljard euro i stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som antogs den 20 mars 2023, visar EU:s förmåga att hantera akuta säkerhetsbehov (6). Denna omedelbara insats kompletterades av förordningen om stöd för ammunitionstillverkning, som antogs den 3 maj 2023 och som syftar till att stärka EU:s långsiktiga kapacitet att tillverka ammunition. Förordningen infördes för att komma till rätta med flaskhalsar i produktionen och trygga en hållbar försörjning av ammunition, både för Ukrainas och för EU:s försvar. Dessa insatser understöds vidare av Edirpa, genom att medlemsstaterna uppmuntras att samarbeta kring gemensam upphandling av försvarsmateriel och genom att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen stärks. Såsom betonas i EESK:s yttrande om Edirpa är detta ett viktigt instrument för att ta itu med kritiska försvarsbrister genom gemensamma upphandlingsmekanismer (7). I strategin för europeisk försvarsindustri beskrivs dessutom en övergripande ram för att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen genom innovation, gränsöverskridande samarbete och resiliens i leveranskedjan. Denna strategi stöder, såsom beskrivs i EESK:s yttrande om Edirpa, EU:s åtagande att bygga upp en resilient och självständig försvarsindustri (8). Tillsammans illustrerar dessa initiativ hur EU:s strategiskt förbättrar sin operativa beredskap och stärker den kollektiva säkerheten i reaktion på nya hot.

2.14

Europeiska försvarsfonden och programmet för europeisk försvarsindustri (Edip) är avgörande för att stärka EU:s försvarsförmåga. Europeiska försvarsfonden är inriktad på gränsöverskridande forsknings- och utvecklingssamarbete i syfte att främja innovation och åtgärda kritiska kapacitetsbrister för att stärka EU:s strategiska förmåga. Edip tillhandahåller å sin sida ett bredare och snabbare svar på utmaningar av den typ som uppstod i och med Rysslands angrepp mot Ukraina, med inriktning på gemensam upphandling, industriell förstärkning och operativ beredskap. Genom Edip införs mekanismer som Edirpa och ett system för försörjningstrygghet för att främja samarbete och stärka leveranskedjorna. Men även om de medel som anslås inom ramen för dessa initiativ är betydande jämfört med tidigare insatser, räcker de fortfarande inte till för att hantera det växande spektrum av hot som Europa står inför.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Vad gäller säkerheten anser EESK att EU bör övergå till en gemensam försvarspolitik, inom ramen för en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, och skapa en stark europeisk försvarspelare. Nödvändiga lagstiftningsåtgärder och finansiella åtgärder i detta syfte bör vidtas snarast möjligt. Samtidigt måste EU utveckla en aktiv diplomatisk roll i strävan efter en rättvis fred för Ukraina, i nära samarbete med landets regering.

3.2

EESK anser att utgifterna för försvar och säkerhet måste ökas för att hantera de geopolitiska risker och hot som tas upp i föregående avsnitt och för att värna EU-medborgarnas säkerhet. EU:s säkerhets- och försvarspolitik bör genomföras inom ramen för EU:s utrikespolitik och de värden som formar den: försvar av fred och demokrati och en världsordning som bygger på respekt för rättsstatsprincipen och folkrätten, FN-systemets institutioner och de demokratiska värden som utgör grunden för detta. Utvecklingen av försvarsförmågan bör därför alltid bygga på dessa värden.

3.3

Utvecklingen av konceptet strategiskt oberoende på säkerhets- och försvarsområdet bör uppmuntra EU att tydligt definiera sina försvarspolitiska mål och stärka den europeiska pelaren för säkerhet och försvar. Pelarens resurser och operativa kapacitet bör samordnas med Nato, den politisk-militära allians som de allra flesta medlemsstater tillhör.

3.4

Kommittén stöder helhjärtat de pågående diskussionerna om försvars- och säkerhetsfinansiering i EU, som vi ser som ett viktigt verktyg för att stärka säkerhetsramen och främja strategiskt samarbete med partner. Denna finansiering är väsentlig för att bygga upp och upprätthålla militär och civil försvarsberedskap och resiliens. Vi betonar också behovet av en kombinerad strategi som integrerar finansiering på både nationell nivå och EU-nivå. En sådan samarbetsinriktad finansiell strategi är viktig för att främja resurseffektivitet, skapa samstämmighet mellan investeringarna och på ett ändamålsenligt sätt ta itu med de mångfasetterade säkerhetsutmaningarna. EESK har konsekvent befattat sig med försvars- och säkerhetsfrågor, vilket återspeglas i våra tidigare yttranden, inte minst dem som CCMI har utarbetat och som det hänvisas till ovan. Detta understryker kommitténs engagemang för att utforma en sammanhållen och effektiv europeisk försvarspolitik (9). På europeisk nivå behöver potentialen hos finansieringsinstrument som Europeiska försvarsfonden, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) stärkas, såsom konstateras i Draghi-rapporten. Detta bör underlättas genom lagstiftning, och försvarsfondens kapacitet skulle kunna utökas innan den fleråriga budgetramen efter 2027 antas.

3.5

EESK understryker också vikten av att EU:s Natomedlemmar åtar sig att lägga minst 2,5 % av sin BNP på försvaret, som en del av ett kraftfullt svar på dagens geopolitiska hot. Medlemsstaterna kommer att behålla full självbestämmanderätt över sina väpnade styrkor. Denna princip utgör grunden för den europeiska försvarspolitiken och säkerställer att de nationella säkerhetsprioriteringarna överensstämmer med EU:s och Natos gemensamma mål. Detta åtagande ligger i linje inte bara med Natos riktlinjer utan kommer också att säkerställa större ekonomiska och strategiska bidrag till såväl den europeiska som den transatlantiska säkerheten. Denna dialog lägger grunden för en mer resilient och reaktionssnabb försvarsposition i hela EU.

3.6

I samband med Rysslands angrepp mot Ukraina var de EU-länder som gränsade till konfliktområdet först med att ge omedelbart bistånd, såväl logistiskt stöd som försvarssamordning. Ländernas geografiska närhet och roll i att sörja för detta inledande stöd visar att dessa länder måste prioriteras i framtida försvarsfinansieringsramar. Deras försvarsförmåga måste stärkas för att förbättra EU:s övergripande säkerhets- och insatsberedskap, inte minst mot bakgrund av nya hot vid EU:s gränser.

3.7

Ytterligare resurser bör anslås innan nästa fleråriga budgetram genomförs. EESK understryker dessutom behovet av att avsevärt öka den totala budgeten för nästa fleråriga budgetram för att effektivt kunna tillgodose försvarsbehoven. En sådan proaktiv finansieringsstrategi är avgörande för att effektivt ta itu med akuta säkerhetsutmaningar, framför allt mot bakgrund av den föränderliga geopolitiska dynamiken och nya hot. En större budget kommer att säkerställa att EU har finansiell kapacitet att på ett heltäckande sätt tillgodose omedelbara försvarsbehov och stärka sin långsiktiga strategiska kapacitet. EESK betonar att denna strategi bör komplettera Natos princip om kollektivt försvar, som länge utgjort en tillförlitlig ram för att ta itu med gemensamma säkerhetsutmaningar. Transatlantiskt samarbete, särskilt med Förenta staterna, har varit ytterst viktigt för Europas försvar och bör förbli så för att vi ska kunna möta nuvarande och framtida säkerhets- och försvarsutmaningar. EESK understryker att säkerhets- och försvarssamarbete och partnerskap alltid måste bygga på förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt samt på respekt för demokratiska värden, mänskliga rättigheter och försvar av multilaterala institutioner. Respekten för dessa principer och värden bör också beaktas i samband med EU-medlemsstaternas export av försvarsmateriel och försvarssystem.

3.8

De förslag till nästa fleråriga budgetram som kommissionen ska lägga fram 2025, i avstämning med det polska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, utgör en viktig möjlighet att säkra långsiktig och hållbar försvarsfinansiering inom EU. Denna avstämning är särskilt viktig, eftersom den utgör en plattform för att hantera brådskande försvars- och säkerhetsutmaningar på ett samordnat sätt.

3.9

EESK förespråkar starkt en ökning av den totala budgeten i nästa fleråriga budgetram, och betonar behovet av att anslå betydande ytterligare resurser till försvaret. Vi betonar dock att sådana insatser inte får ske på bekostnad av andra viktiga EU-prioriteringar, särskilt inte den gröna omställningen, sammanhållningspolitiken och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som är avgörande för att främja social och ekonomisk konvergens i hela EU. Kommittén understryker att varje försvarsinvestering också är en investering i de bredare sociala mål och initiativ som härrör från den europeiska pelaren för sociala rättigheter, för att säkerställa att både säkerhet och social välfärd stärks parallellt.

3.10

EU:s säkerhet kan inte säkerställas enbart genom militär styrka. I ett scenario som det nuvarande måste EU för att säkerställa långsiktig säkerhet ta itu med försvarsinitiativen parallellt med de sociala utmaningarna. Ett stärkt samarbete och fullbordande av den inre marknaden inom försvarssektorn, såsom föreslås i Letta-rapporten (10), skulle göra det möjligt att uppnå stordriftsfördelar och göra betydande besparingar, så att dessa resurser kan anslås till sociala utgifter. Enligt Europaparlamentets utredningstjänst (11) uppskattas kostnaden för uteblivna EU-åtgärder för försvarsutgifter till mellan 18 och 57 miljarder euro per år.

3.11

Kommittén betonar behovet av att försöka se över de befintliga bestämmelser som för närvarande begränsar försvarsfinansieringen, särskilt de som härrör från fördragets restriktioner för användning av EU:s budget för försvarsändamål. Att hitta praktiska lösningar inom ramen för dessa begränsningar är väsentligt för att kunna ta itu med gemensamma säkerhetsprioriteringar samtidigt som man fortsatt agerar i linje med EU:s grundläggande principer. En sådan reform måste gå hand i hand med en ökning av EU:s budget i nästa fleråriga budgetram i syfte att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för att möta föränderliga säkerhetsbehov. Genom att koppla försvarsfinansieringen till EU:s bredare finansiella strategier kan unionen främja en mer sammanhållen och samordnad syn på försvarsinvesteringar. EU skulle kunna undersöka möjligheterna att öka bidragen till den fleråriga budgetramen och inrätta lånemekanismer, liknande dem som användes under covid-19-pandemin, för att finansiera försvarsprojekt. Bindande försvarsutgiftsmål med regelrätta mekanismer för ansvarsskyldighet bör också införas.

3.12

EESK betonar också vikten av att ta itu med kortsiktiga behov, såsom upphandling och industriell förstärkning, för att säkerställa omedelbar beredskap och resiliens. Lärdomar från Ukraina understryker den avgörande roll som innovation spelar inom försvar och produkter med dubbla användningsområden, framför allt drönare, som har visat sig vara oumbärliga i militära operationer och civila tillämpningar. Att stärka EU:s kapacitet att utveckla och producera sådan teknik lokalt är viktigt för den operativa effektiviteten och för att minska beroendet av externa leverantörer. En övergång till strategiskt samarbete med partner, däribland Japan, Sydkorea och Australien, kommer att ytterligare stödja dessa insatser och samtidigt stärka Europas försvarsram och innovationskapacitet.

3.13

Rysslands angrepp mot Ukraina har tydliggjort betydelsen av modern försvarsteknik såsom drönare och antirobotsystem, som har visat sig avgörande för att motverka storskaliga angrepp. De ekonomiska skadorna i Ukraina beräknas överstiga 462 miljarder euro, vilket understryker de svindlande kostnaderna för passivitet och nödvändigheten av att investera i proaktiva försvarsåtgärder i hela EU (12). Denna regionala beredskap visar att det behövs en robust EU-försvarsram som kan hantera inte bara akuta konflikter utan även långsiktiga utmaningar från stormakter vars inflytande når Europas gränser och globala strategiska områden. Sådana insatser bör vara i linje med EU:s försvarspolitiska mål, som en del av EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska strategi, och överenskomna inom ramen för Nato i syfte att främja stabilitet och kunna tillhandahålla nödvändiga samordnade åtgärder.

3.14

EESK understryker vikten av forskning och utveckling inom försvar och säkerhet för att främja innovation med bredare ekonomiska fördelar utöver traditionella militära tillämpningar. Investeringar i försvar stöder direkt innovation och FoU, och driver på tekniska framsteg som stärker både militär och civil kapacitet. Genom att betrakta försvarsfrågan ur ett bredare perspektiv – som omfattar konnektivitet, infrastruktur och teknikens anpassningsmöjligheter mellan sektorer – betonar EESK potentialen till långsiktig tillväxt. Tekniska framsteg på försvarsområdet förhöjer inte bara den militära kapaciteten. De medför även civila tillämpningar som kan stimulera ekonomisk utveckling inom olika sektorer. Denna sammanlänkade strategi främjar en resilient ekonomi och säkerställer att försvarsinvesteringar bidrar till bredare samhälleliga och tekniska framsteg.

3.15

EESK betonar det akuta behovet av att stärka EU:s försvarsförmåga, med tonvikt på försvarsteknik som integrerar industriproduktion med framsteg inom elektronik, kommunikation och optik, och som är avgörande för spaning och operativt stöd. Att den har dubbla användningsområden, dvs. att den kan användas inom t.ex. gränsövervakning och övervakning av civil infrastruktur, är ytterligare ett belägg för dess strategiska värde. Med tanke på de dubbla användningsområdena är det mycket viktigt att exportkontroller och sanktioner konsekvent respekteras av alla EU-medlemsstater och internationella partner för att slå vakt om våra säkerhetsintressen. Genom att prioritera utvecklingen av försvarsteknik skaffar sig EU en konkurrensfördel och stärkt resiliens inom sin försvarsindustriella bas. EESK efterlyser därför omedelbart stöd till produktionen av både drönare och antirobotsystem, och betonar att detta bör eftersträvas även under innevarande budgetperiod.

3.16

EESK understryker vikten av riktade investeringar i försvarsteknik för att möta EU:s föränderliga säkerhetsutmaningar. Såsom framhålls i kommissionens rapport ”Safer Together: Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness”, som författats av Finlands tidigare president Sauli Niinistö, skulle inrättandet av ett investeringsgarantiprogram avsevärt öka finansieringsmöjligheterna inom försvarsindustrin. En sådan fond skulle minska investeringsriskerna och stimulera innovation på kritiska områden såsom cybersäkerhet, artificiell intelligens och kapacitet med dubbla användningsområden. Särskilda garantier för försvarssektorn skulle uppmuntra både den offentliga och den privata sektorns deltagande och säkerställa en stabil finansieringskälla för tekniska framsteg (13).

3.17

EESK vill se ökade investeringar i ny teknik, såsom cybersäkerhet, artificiell intelligens och rymdkapacitet. Det behövs en övergripande strategi som integrerar både civila och militära FoU-insatser för att effektivt ta itu med dagens säkerhetsutmaningar. Genom att främja innovation på dessa nyckelområden kan EU förbättra sin tekniska kapacitet och behålla en konkurrensfördel i en alltmer komplex global säkerhetsmiljö. Via Nato erbjuder transatlantiska partnerskap värdefulla möjligheter till gemensam teknisk innovation, inte minst inom cybersäkerhet och AI. Genom samstämmighet mellan EU:s och Natos prioriteringar kan Europa utnyttja gemensam expertis för att stärka sin försvarsförmåga.

3.18

EESK framhåller den viktiga roll som små och medelstora företag och midcap-bolag spelar inom försvarssektorn, och pekar på deras förmåga att driva på innovation och flexibilitet. Kommittén betonar vikten av att ta reda på vilka specifika finansiella luckor som uppstår för små och medelstora företag och ta fram riktade lösningar, såsom skräddarsydda finansieringsinstrument och förenklad tillgång till offentliga medel. Att säkerställa att dessa åtgärder når ett brett spektrum av små och medelstora företag i medlemsstaterna är avgörande för att diversifiera leveranskedjan och stärka den europeiska försvarsindustrins resiliens. Genom att ta itu med dessa utmaningar kan EU ge små och medelstora företag förutsättningar att bidra mer effektivt till försvarsprojekt och främja innovation och konkurrenskraft inom sektorn.

3.19

Det övergripande målet med EU:s försvarspolitik är att bygga upp en resilient och anpassningsbar europeisk försvarsram genom att förbättra den finansiella infrastrukturen, öka investeringarna i FoU och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Den senaste tidens geopolitiska händelser understryker det brådskande behovet av att minska beroendet av externa leverantörer och främja en robust inre marknad för försvarsproduktion. Både den europeiska industrin och gemensamma europeiska forsknings-, utvecklings- och produktionsprogram måste främjas. Det är också nödvändigt att fastställa gemensamma inköpsförfaranden, både på den inre marknaden och från externa leverantörer, vilket skulle sänka kostnaderna. EU måste utnyttja verktyg som tekniköverföring och kunskapsutbyte för att stödja medlemsstater med olika nivåer av industriell utveckling och därmed säkerställa inkluderande framsteg. Detta ligger i linje med artikel 173 i EUF-fördraget, där vikten av att stärka EU:s konkurrenskraft och främja innovation för att säkerställa hållbara och säkra leveranskedjor (14) framhålls. Samtidigt är samarbete med externa, likasinnade partner alltjämt nödvändigt med tanke på den akuta säkerhetssituationen, och sådant samarbete bör inte avvisas helt och hållet.

3.20

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) spelar en avgörande roll för finansieringen av infrastruktur i EU-länder vid unionens yttre gränser och regioner av strategisk betydelse och stöder indirekt säkerhetsmålen. I takt med att säkerhetsutmaningarna tilltar är EBRD:s fokus på regional stabilitet och resiliens ett komplement till Europeiska investeringsbankens (EIB) insatser. Med sin nya strategiska färdplan för industri med dubbla användningsområden har EIB möjlighet att utöka sin roll inom Europas försvars- och säkerhetssektor. Denna färdplan erbjuder finansieringsmöjligheter för gränsöverskridande projekt, medan ett särskilt finansieringsinstrument för små och medelstora företag stärker kritiska leveranskedjor på försvarsområdet (15). Tillsammans tillhandahåller EIB och EBRD en samordnad ram för att förbättra Europas försvarsförmåga och balansera innovation, regional stabilitet och den gröna omställningen.

3.21

Att odla partnerskapen med länder utan för Nato som Japan, Sydkorea och Australien skulle också kunna stärka EU:s kapacitet ytterligare genom att främja gemensamma insatser inom säkerhetsinfrastruktur och teknisk innovation. Sådana partnerskap skulle stödja Europas försvars- och teknikberedskap att tackla såväl traditionella militära hot som nya utmaningar kopplade till cyber- och rymdsäkerhet.

3.22

EESK betonar att begreppet försvar måste betraktas i ett bredare sammanhang som inte bara omfattar traditionella militära aspekter utan även kritiska sektorer såsom konnektivitet, infrastruktur, cybersäkerhet och informationssamhället. Inom ramen för de långsiktiga försvarsbudgetarna måste man ta höjd för inflation, tekniska framsteg och den föränderliga geopolitiska dynamiken. Resiliens och hållbarhet bör prioriteras i försvarsfinansieringen, för att se till att kapaciteten upprätthålls vid ekonomisk nedgång. Eftersom säkerhetshoten i dag i allt högre grad riktas mot digitala sårbarheter och infrastruktursårbarheter är dessa områden centrala för att säkerställa EU:s resiliens. Att ta itu med dessa sammanlänkade sektorer är därför viktigt för att upprätthålla en övergripande försvarsstrategi som kan möta föränderliga säkerhetsutmaningar. Åtgärder på ovannämnda områden har ett dubbelt syfte eftersom de också är väsentliga för att uppfylla målen i EU:s strategi för ekonomisk säkerhet (16).

3.23

IRIS2-projektet spelar en avgörande roll för att främja EU:s försvarsförmåga genom säker satellitkommunikation. Detta initiativ är särskilt inriktat på behovet av rymdbaserade system för att förbättra EU:s strategiska kapacitet och cybersäkerhet. Genom att prioritera detta projekt kan EU säkerställa resiliens mot framväxande hot och samtidigt stärka sin integrerade säkerhetsram (17).

3.24

Kommittén efterlyser insatser för att stärka EU:s försvarsförmåga i enlighet med fördraget. Att hitta praktiska lösningar inom ramen för dessa begränsningar är väsentligt för att kunna ta itu med gemensamma säkerhetsprioriteringar samtidigt som man fortsatt agerar i linje med EU:s grundläggande principer.

3.25

EESK betonar den avgörande roll som allmänhetens uppfattning spelar när det gäller att samla stöd för att stärka det militära och civila försvaret och finansieringen. Samordnade upplysningskampanjer till allmänheten anses väsentliga för att informera människor om försvarsfinansieringens viktiga bidrag till att trygga freden, säkerheten och de grundläggande värdena i EU. Att öka allmänhetens förståelse för och stöd till försvarsinitiativ är avgörande för att främja ett kollektivt engagemang för säkerhetsmål på nationell nivå och EU-nivå. I dessa kampanjer bör även den vidare innebörden av säkerhetstrender förklaras, för att understödja en mer välunderbyggd och insiktsfull offentlig debatt om beredskaps- och resiliensfrågor. Här kommer insatser för civilas och civil beredskap att spela en avgörande roll. Dessa kampanjer bör också belysa vikten av att upprätthålla internationella partnerskap.

Bryssel den 26 februari 2025.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C, C/2024/4062, 12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4062/oj.

EUT C, C/2024/4663, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4663/oj.

EUT C, C/2024/4662, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4662/oj.

EUT C, C/2024/4658, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4658/oj.

(2) Europeiska kommissionen (2024), Safer Together: Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness.

(3) Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).

(4) Europeiska utrikestjänsten (2022), Strategisk kompass för säkerhet och försvar.

(5) Europeiska kommissionen (2024), The future of European competitiveness – A competitiveness strategy for Europe.

(6) Europeiska unionens råd, Gemensam EU-upphandling av artilleriammunition och robotar för Ukraina: rådet enas om en miljard euro i stöd genom den europeiska fredsfaciliteten, 2024.

(7) EUT C 486, 21.12.2022, s. 168.

(8) EUT C, C/2024/4663, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4663/oj.

(9) För mer ingående diskussioner om EESK:s tidigare bidrag till försvarspolitiken, se EESK:s yttrande ”Mot ett mer resilient, hållbart och konkurrenskraftigt Europa” (EUT C, C/2024/4062, 12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4062/oj).

EUT C, C/2024/4663, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4663/oj.

EUT C, C/2024/4662, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4662/oj.

EUT C, C/2024/4658, 9.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4658/oj.

EUT C 486, 21.12.2022, s. 168.

(10) Enrico Letta, ”Much more than a market” (april 2024).

(11) Europaparlamentets utredningstjänst ”Improving the quality of European Defence expenditure – Cost of non-Europe report”, november 2024.

(12) Världsbanken (2024), Ukraine Recovery and Reconstruction Needs Assessment.

(13) Europeiska kommissionen (2024), Safer Together: Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness .

(14) Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(15) Europeiska investeringsbanken (EIB), Strategic Roadmap for 2024-2027.

(16) Europeiska kommissionen (2023), Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet.

(17) Europeiska kommissionen, (2024), IRIS2: the new EU Secure Satellite Constellation.

BILAGA

Följande punkter i sektionens yttrande ändrades i enlighet med det ändringsförslag som antogs av plenarförsamlingen, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 74.4 i arbetsordningen):

Ändringsförslag 8

ECO/655

Försvarsfinansiering i EU

Punkt 1.10

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Inom försvarsfinansiering bör stöd till de EU-länder vid de yttre gränserna som påverkas mest direkt av regionala konflikter prioriteras under förutsättning att de strikt iakttar principen om att inte anfalla först . En förhöjd försvarsförmåga i dessa regioner kommer på så sätt att bidra till EU:s övergripande säkerhet och säkerställa en samordnad reaktion på nya hot vid unionens gränser.

Inom försvarsfinansiering bör stöd till de EU-länder vid de yttre gränserna som påverkas mest direkt av regionala konflikter prioriteras under förutsättning att de strikt iakttar EU:s och Natos gemensamma mål och principer . En förhöjd försvarsförmåga i dessa regioner kommer på så sätt att bidra till EU:s övergripande säkerhet och säkerställa en samordnad reaktion på nya hot vid unionens gränser.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	106
Röster emot:	79
Nedlagda röster:	10

Ändringsförslag 4

ECO/655

Försvarsfinansiering i EU

Punkt 3.1

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Detta ändringsförslag var kopplat till ändringsförslag 5 till punkt 1.2 och lades fram av samma ledamöter.

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Resultatet av omröstningen gäller därför båda ändringsförslagen:

Röster för:	93
Röster emot:	85
Nedlagda röster:	3

Ändringsförslag 6

ECO/655

Försvarsfinansiering i EU

Punkt 3.23

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande

Ändringsförslag

Kommittén efterlyser insatser för att stärka EU:s försvarsförmåga inom ramen för fördragets nuvarande begränsningar för användning av EU:s budget för försvarsändamål . Att hitta praktiska lösningar inom ramen för dessa begränsningar är väsentligt för att kunna ta itu med gemensamma säkerhetsprioriteringar samtidigt som man fortsatt agerar i linje med EU:s grundläggande principer.

Detta ändringsförslag var kopplat till ändringsförslag 7 till punkt 1.3 och lades fram av samma ledamöter.

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
Kommittén understryker behovet av att hitta sätt att stärka EU:s försvarsförmåga inom ramen för fördragets nuvarande begränsningar för användning av EU:s budget för försvarsändamål . Detta är avgörande för att ta itu med gemensamma säkerhetsprioriteringar samtidigt som man fortsatt agerar i linje med EU:s principer.	Kommittén understryker behovet av att hitta sätt att stärka EU:s försvarsförmåga , i enlighet med fördraget . Detta är avgörande för att ta itu med gemensamma säkerhetsprioriteringar samtidigt som man fortsatt agerar i linje med EU:s principer.

Resultatet av omröstningen gäller därför båda ändringsförslagen:

Röster för:	115
Röster emot:	75
Nedlagda röster:	5

Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 74.3 i arbetsordningen):

Ändringsförslag 3

ECO/655

Försvarsfinansiering i EU

Punkt 3.4

Ändra enligt följande:

Sektionens yttrande	Ändringsförslag
EESK understryker också vikten av att EU:s Natomedlemmar åtar sig att lägga minst 2,5 % av sin BNP på försvaret, som en del av ett kraftfullt svar på dagens geopolitiska hot. Medlemsstaterna kommer att behålla full självbestämmanderätt över sina väpnade styrkor. Denna princip utgör grunden för den europeiska försvarspolitiken och säkerställer att de nationella säkerhetsprioriteringarna överensstämmer med EU:s och Natos gemensamma mål . Detta åtagande ligger i linje inte bara med Natos riktlinjer utan kommer också att säkerställa större ekonomiska och strategiska bidrag till såväl den europeiska som den transatlantiska säkerheten. Denna dialog lägger grunden för en mer resilient och reaktionssnabb försvarsposition i hela EU.	EESK understryker också hur viktigt det är att EU:s Natomedlemmar skyndsamt fullgör sina Nato-utgiftsåtaganden och fastställer vilken ytterligare finansiering som behövs för de kommande tio åren . Detta åtagande ligger i linje inte bara med Natos riktlinjer utan kommer också att säkerställa större ekonomiska och strategiska bidrag till såväl den europeiska som den transatlantiska säkerheten. Denna dialog lägger grunden för en mer resilient och reaktionssnabb försvarsposition i hela EU.
Motivering
Ges muntligen.

Resultat av omröstningen:

Röster för:	79
Röster emot:	102
Nedlagda röster:	3