Föredragande:

Maria NIKOLOPOULOU

Rådgivare	Laura KAUN (för föredraganden, grupp II)
Beslut av plenarförsamlingen	24.10.2024
Rättslig grund	Artikel 52.2 i arbetsordningen
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	4.2.2025
Antagande vid plenarsessionen	26.2.2025
Plenarsession nr	594
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	167/03/01

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmärksammar de senaste årtiondenas positiva jämställdhetsutveckling i Europa och uppmanar EU och medlemsstaterna att höja takten, vara ambitiösare, starkt kritisera det krympande utrymmet för det civila samhället och motsätta sig eventuella bakslag för kvinnors rättigheter, eftersom dessa rättigheter hotas av framför allt högerextrema politiska partier.

1.2

EESK föreslår att EU, medlemsstaterna och de politiska partierna åtar sig att locka kvinnor till politiken, t.ex. genom att bekämpa stereotypa föreställningar, erbjuda kurser och skapa trygga miljöer på och utanför nätet, samt överväger åtgärder för att uppmuntra val och tillsättning av kvinnor till nyckelbefattningar, såsom kvoter, varvade listor (1), medordförandeskap, delade mandatperioder och förslag på både manliga och kvinnliga kandidater.

1.3

Samtliga medlemsstater uppmanas att anslå tillräckliga resurser till sina nationella handlingsplaner mot våld mot kvinnor och att utforma dessa planer i samråd med organisationer i det civila samhället. Kvinnomord och våld mot kvinnor måste förebyggas med hjälp av lämplig lagstiftning, upplysningskampanjer, utbildning i skolor och ekonomisk självständighet för kvinnor. Alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor (polis, hälso- och sjukvårdspersonal, socialarbetare, jurister och domare) måste få särskild utbildning, och det bör inrättas vårdinrättningar och skyddade boenden i alla regioner.

1.4

EESK anser att EU:s ram för en rättvis omställning bör omfatta en kompetensstrategi för att ta itu med befintliga ojämlikheter mellan könen. Den bör syfta till att kartlägga kompetensbehoven, utveckla lämpliga utbildningsprogram, främja kvinnors företagande inom gröna sektorer och överbrygga klyftan mellan könen på arbetsmarknaden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnor och flickor i det globala syd och i landsbygdsområden, som drabbas oproportionerligt hårt av den tredubbla världsomspännande krisen.

1.5

För att överbrygga den digitala klyftan mellan könen föreslår EESK satsningar på utbildning i digital kompetens, ekonomiskt överkomlig tillgång till internet, digital utrustning, kvinnoledda teknikprojekt och främjande av utbildningar och karriärval inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) bland kvinnor och flickor. Kvinnors perspektiv måste finnas med i utformningen, utvecklingen och spridningen av artificiell intelligens (AI) och algoritmer, för att se till att socialt känsliga frågor och inkludering beaktas.

1.6

För att överbrygga klyftan mellan könen inom obetalt omsorgsansvar och hjälpa kvinnor att stanna kvar på arbetsmarknaden upprepar EESK sin efterlysning av en europeisk omsorgsgaranti, där även barnomsorg ingår, så att alla som bor i EU har tillgång till hälso- och sjukvård och omsorgstjänster av god kvalitet till rimliga priser. Som en sista utväg måste anhörigvårdare som lämnar arbetsmarknaden ha tillgång till skyddsnät såsom längre betald familjeledighet, grundläggande inkomstsystem och ”omsorgspoäng” för pensionsplaner, i enlighet med nationella regler.

1.7

Vi vill se en förstärkning av den ursprungliga visionen i Pekingdeklarationen när det gäller fredlig konfliktlösning och lokalt fredsbyggande samt en stark och ambitiös långsiktig EU-strategi för en inkluderande utrikespolitik som sätter jämställdhet, mänskliga rättigheter, feministisk diplomati och social rättvisa i centrum.

1.8

Det finns ett behov av mer könsuppdelade intersektionella data för att utforma och följa upp strategier, av användning av verktyg för jämställdhetsbudgetering och av ett könsperspektiv i finanspolitiken.

1.9

EESK vill se fler åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor på nätet (särskilt med tanke på den ökade mängden digitala förfalskningar av sexuell art inom pornografin), sörja för kvinnors fysiska och psykiska hälsa, motverka ekonomiskt våld och se till att kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter respekteras.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

Med sin sakkunskap och mångfald och sitt starka engagemang för att påskynda de förändringar som krävs för att uppnå en fredlig och rättvis värld där alla behandlas med värdighet och respekt vill EESK bidra till prioriteringarna för den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission ur ett europeiskt perspektiv, med åtgärder som ska vidtas på EU-nivå och medlemsstatsnivå.

2.2

Den 69:e sessionen kommer att fokusera på översynen och utvärderingen av genomförandet av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från 1995 (2) samt resultaten av generalförsamlingens 23:e extra session (3).

2.3

FN:s kvinnokommission har identifierat sex prioriterade åtgärdsområden (utan inbördes rangordning (4)): — Öka jämställdheten i nationella och lokala styrande organ — Anta och finansiera nationella handlingsplaner för att få ett slut på våldet mot kvinnor — Sätta kvinnor och flickor i centrum för en global rättvis omställning till gröna ekonomier — Överbrygga den digitala klyftan mellan könen — Förändra omsorgsekonomin för att stödja kvinnors ekonomiska egenmakt — Driva på ansvarsutkrävande för agendan för kvinnor, fred och säkerhet

3.   Situationen i EU

3.1

De senaste årtiondena har framsteg gjorts när det gäller jämställdhetsintegrering på samhälls- och lagstiftningsnivå, tack vare det organiserade civila samhällets aktiva arbete och EU:s engagemang för jämställdhet, framför allt i jämförelse med andra regioner i världen. Det har skett förbättringar på områden som arbete, inkomst, utbildning, politisk representation och maktpositioner, även om utvecklingen har gått långsamt, enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) (5).

3.2

Dessutom (6) kvarstår betydande ojämlikheter mellan könen, även om insatserna för att främja kvinnors och flickors situation har haft en positiv inverkan. Medlemsstaterna har också kommit olika långt i sitt jämställdhetsarbete. Även om fler kvinnor än män har högskoleexamina i vissa länder (7) kvarstår många problem som funnits länge, bland annat högre fattigdom och lägre sysselsättningsgrad och lönenivåer bland kvinnor samt kvinnors bristande tillgång till resurser och kapital, underrepresentation i beslutsfattandet och otillräcklig utbildning inom STEM-ämnena, vilket förhindrar lika möjligheter på arbetsmarknaden, samt kvinnors utsatthet för könsrelaterat våld. Dessutom har nya utmaningar tillkommit till följd av digitalisering, klimatförändringar, migration och bakslaget mot jämställdhet och kvinnors rättigheter.

4.   FN:s kvinnokommissions prioriterade åtgärdsområden i EU

4.1    Jämn könsfördelning i styrande organ

4.1.1

Kvinnor utgör cirka 51 % av EU:s befolkning. Efter 2024 års val till Europaparlamentet utgör de 39 % av ledamöterna i Europaparlamentet (8), och flera ledande befattningar i EU-institutionerna innehas av kvinnor. Andelen kvinnor är lägre i de nationella och lokala styrande organen i EU:s medlemsstater (9). Jämvikt vad gäller andelen kvinnor i beslutsfattande organ är en rimlig väg att gå när det handlar om representation. Det är också det bästa sättet att säkerställa att kvinnors och flickors perspektiv beaktas i all politik.

4.1.2

EESK uppmanar medlemsstaterna, de politiska partierna och EU att åta sig att så snart som möjligt uppnå en jämn könsfördelning i sina styrande organ genom att vidta de åtgärder som de anser lämpligast. För att locka fler kvinnor till politiken måste man bekämpa stereotyper, lyfta fram befintliga förebilder, utbilda och handleda kvinnor i politiskt beslutsfattande och politisk representation, sörja för en balans mellan arbete och privatliv och skapa helt demokratiska utrymmen (på och utanför nätet) där kvinnor och män kan diskutera och fatta beslut med nolltolerans mot bristande respekt eller olämpliga beteenden. Åtgärderna skulle kunna omfatta fastställande av kvoter för vallistor, varvade listor, medordförandeskap för nyckelbefattningar, delade mandatperioder och förslag på såväl en manlig som en kvinnlig kandidat i urvalsförfarandena till nyckelbefattningar.

4.2    Nationella handlingsplaner för att få ett slut på våldet mot kvinnor

4.2.1

Fysiskt och psykiskt våld på och utanför nätet mot kvinnor och flickor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och får kvinnor att sky vissa arbetsplatser, allmänna platser och politiken som sådan. Det begränsar dem, hindrar dem från att nå sin fulla potential och äventyrar i slutändan våra demokratier. Kvinnors ekonomiska egenmakt (10) är avgörande för att minska det ekonomiska våldet, såsom ekonomisk kontroll och ekonomiskt utnyttjande och sabotage (11).

4.2.2

EESK välkomnar den innovativa lagstiftningsåtgärd som ett direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor ur ett intersektionellt perspektiv innebär (12). Ett korrekt införlivande och genomförande av direktivet kommer att ge medlemsstaterna lagstiftningsverktyg för att skydda kvinnor.

4.2.3

EESK uppmanar alla EU-medlemsstater att ratificera och genomföra ILO:s konvention nr 190 om våld och trakasserier (13) och Istanbulkonventionen (14), och anser att ratificeringen av dessa konventioner bör främjas när länder ansluter sig till EU i framtiden.

4.2.4

Arbetsmarknadens parter kan spela en nyckelroll i att motverka våld och trakasserier på arbetsplatsen. Mot bakgrund av det antagna direktiv (EU) 2024/1385 (15) och ILO:s konvention nr 190 skulle arbetsmarknadsparterna i EU kunna diskutera möjligheten att uppdatera det europeiska självständiga ramavtalet om trakasserier och våld i arbetslivet från 2007, som ska genomföras i alla medlemsstater.

4.2.5

Nationella och regionala planer måste få tillräcklig finansiering, ha tydliga mål, indikatorer och övervakningsmekanismer samt tas fram tillsammans med det civila samhället, för att försäkra sig om ett övergripande och tvärvetenskapligt synsätt.

4.2.6

För att bekämpa kvinnomord, våld mot kvinnor och skadliga könsstereotyper i vardagslivet samt i media och på sociala medier bör man anordna upplysningskampanjer och utbildning för föräldrar, andra vårdnadshavare och lärare, samtidigt som sexualundervisning i skolan främjas. Utbildning i trauman och hur man bemöter våldsutsatta kvinnor bör vara obligatoriskt för poliser, hälso- och sjukvårdspersonal, socialarbetare, jurister och domare.

4.2.7

Det är nödvändigt att ekonomiskt understödja goda lokala tjänster för våldsutsatta i alla regioner, samt skyddade boenden med tillräckligt med platser, mångfald inom specialistteamen och ägna särskild uppmärksamhet åt barn. Det är ytterst viktigt att skapa trygga miljöer för att ge våldsutsatta modet att rapportera övergrepp, samt att ta fram en strategi mot fattigdom som hjälper dessa kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden och bli ekonomiskt självständiga.

4.2.8

Det krävs åtgärder för att skydda och skilja barn från deras förövare, bevilja asyl till våldsutsatta invandrarkvinnor så att de kan undvika deportation, erkänna alla typer av våld, även våld i nära relationer, och utveckla en samtyckesbaserad definition av våldtäkt.

4.3    En rättvis omställning

4.3.1

Kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringar, föroreningar och förlusten av biologisk mångfald, eftersom dessa fenomen förvärrar och vidmakthåller befintliga ojämlikheter, särskilt på landsbygden och i det globala syd (16). Samtidigt är de flesta sektorer som påverkas av den gröna omställningen, såsom transport, energi, stadsförvaltning, bostäder och jordbruk, mansdominerade.

4.3.2

Ett EU-politiskt paket om en rättvis omställning bör omfatta en kompetensstrategi inriktad på att motverka befintliga ojämlikheter mellan könen och säkerställa en politik för rättvis omställning som aktivt förbättrar jämställdheten. Det är nödvändigt att kartlägga kompetensbehoven, utarbeta lämpliga utbildningsprogram och fastställa meningsfull och verkställbar tillgång till utbildningstimmar med full ersättning (17).

4.3.3

Att främja kvinnors företagande i allmänhet och inom gröna sektorer i synnerhet och att minska klyftan mellan könen på arbetsmarknaden kommer att göra EU mer konkurrenskraftigt. Tillgång till mark och finansiering skulle påskynda omställningen för kvinnor på landsbygden. Kvinnor måste ha samma möjligheter, tillgångar, färdigheter och sakkunskap som män för att utforma, bidra till och dra full nytta av den gröna omställningen.

4.4    Den digitala könsklyftan

4.4.1

Den digitala klyftan när det gäller hushållens tillgång till internet i medlemsstaterna har minskat, men är alltjämt mer framträdande i landsbygdsområden. Samtidigt är endast 19 % av specialisterna inom informations- och kommunikationsteknik och en av tre STEM-utexaminerade kvinnor (18).

4.4.2

Det finns många orsaker till den digitala könsklyftan och insatserna måste inriktas på olika områden: hela utbildningssystemet från förskola till vuxenutbildning, arbetsmarknaden, balansen mellan arbetsliv och privatliv, offentliga tjänster och den digitala klyftan i allmänhet. EESK rekommenderar att man antar en tvärvetenskaplig strategi som sammanför olika innovationsaspekter (tekniska, sociala, kulturella osv.) (19). Finansiering, inklusive genom Europeiska socialfonden+, och samarbete med företag behövs för att genomföra program för internettillgång och digital kompetens, skapa gemensamma konnektivitetspunkter, tillhandahålla digital utrustning och investera i kvinnoledda teknikprojekt.

4.4.3

I takt med att digitaliseringen stöper om dagens arbetstillfällen och skapar nya är det ytterst viktigt att främja utbildningar och karriärval inom STEM bland kvinnor och flickor för att öka antalet kvinnor på dessa områden, eftersom detta kommer att förbättra deras ställning, ekonomin och vårt samhälle.

4.4.4

EESK uppmuntrar kommissionen att stärka arbetsgruppen ”Women in Digital”, Women4Cyber Council och initiativet ”Digital4Her”. Det är viktigt att ytterligare utveckla och stödja europeiska nätverk för kvinnor på det digitala området.

4.4.5

Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt utformning, utveckling och införande av AI och algoritmer, eftersom de riskerar att reproducera och förstärka befintliga könsfördomar och stereotypa föreställningar i den underliggande data som används, till exempel vid rekrytering och i mediekommunikation, reklam, underhållning osv. Kvinnor utgör 30 % av arbetstagarna inom AI-sektorn (20). Denna brist på mångfald leder till att verktygen återspeglar rådande fördomar och kanske förbiser eller missförstår kvinnors och andra marginaliserade gruppers perspektiv. Man går då miste om chansen att utveckla en socialt medveten och inkluderande AI som skulle förändra vår värld.

4.5    Mäns och kvinnors ojämlika omsorgsansvar

4.5.1

Även om det fortfarande är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar och procentandelarna skiljer sig mellan medlemsstaterna ökar andelen kvinnor på arbetsmarknaden. I vår nuvarande arbetstidsfördelning där dagen delas upp i timmar av sömn, arbete och fritid bortses det från tiden vi måste ägna åt omsorgsansvar. Detta i kombination med könsstereotyper gör att en alltför stor börda läggs på kvinnorna, som antingen arbetar deltid för att kunna ta hand om familjen eller får färre timmar över för sömn och fritid. Bördan av obetalt omsorgsansvar påverkar kvinnor negativt, eftersom den antingen undergräver deras yrkeskarriärer och ekonomiska situation, vidgar löne- och pensionsklyftor eller leder till fysisk och psykisk utmattning och tidsfattigdom.

4.5.2

Omsorgen om människor håller i gång våra ekonomier, eftersom den säkerställer förvärvsarbetande vuxnas välbefinnande och framtida generationers utveckling. Omsorgsekonomin, som även omfattar obetalt arbete, bör därför betraktas som ett kollektivt ansvar, för att bättre tillgodose individuella och samhälleliga behov samt motverka systemiska ojämlikheter. Med tanke på att fler kvinnor arbetar inom vård- och omsorgssektorn, med lägre löner, är det viktigt att värdesätta deras arbete genom att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren, samt att locka fler män till sektorn.

4.5.3

Vi upprepar vårt förslag om att inrätta en europeisk vård- och omsorgsgaranti för att stödja tillgång till hälso- och sjukvård och omsorgstjänster av god kvalitet till rimliga priser för alla som bor i EU. Detta skulle bidra till att ta itu med vård- och omsorgsbristen och till att främja anständiga arbetsvillkor för dem som arbetar med vård och omsorg, inbegripet anhörigvårdare. En åldrande befolkning och det fortsatta behovet av specialiserade omsorgstjänster kommer att påverka arbetsmarknaden och de sociala trygghetssystemen. EESK efterlyser en europeisk äldrestrategi och en högnivåexpertgrupp för långvarig vård och omsorg med jämn könsfördelning för att gemensamt skapa morgondagens vård- och omsorgstjänster (21).

4.5.4

Unga föräldrar har ett akut behov av överkomlig och tillgänglig barnomsorg av god kvalitet för att de ska kunna stanna kvar på arbetsmarknaden. När de återvänder till arbetet måste de kunna fortsätta sin karriär.

4.5.5

Som en sista utväg måste kvinnor och män som lämnar arbetsmarknaden för att ta hand om anhöriga omfattas av ett skyddsnät, såsom längre betald familjeledighet, grundläggande inkomstsystem och ”omsorgspoäng” för pensionsplaner i enlighet med nationella regler.

4.6    Agendan för kvinnor, fred och säkerhet

4.6.1

EESK välkomnar Europeiska utrikestjänstens och kommissionens arbete med jämställdhetsintegrering. Vi måste skapa samstämmighet mellan våra grundläggande värden inom ramen för alla våra åtgärder, både interna och externa, mellan politikområden såsom utrikespolitik, säkerhet, försvar, handel, utveckling och klimatåtgärder och stärka den ursprungliga visionen i Pekingdeklarationen om fredlig konfliktlösning och lokalt fredsbyggande arbete.

4.6.2

De sociala kvinnorörelserna har varit mycket framträdande i kampen mot krig, konflikter och orättvisor, verkat för att säkerställa en jämställd och rättvis representation i beslutsfattande organ och ökat medvetenheten om övergrepp mot kvinnor i konfliktområden. Kvinnors perspektiv på konfliktlösning kommer därför att gynna nedtrappning och fredsprocesser. Det har visat sig att fredsförhandlingar som leds av kvinnor har större chans att leda till varaktig fred (22).

4.6.3

EESK rekommenderar att en kraftfull och ambitiös långsiktig EU-strategi genomförs för en inkluderande utrikespolitik som sätter jämställdhet, feministisk diplomati och social rättvisa i centrum. Därmed kan jämställdhet behandlas som en människorättsfråga, med beaktande av dess intersektionalitet med andra former av diskriminering. Detta skulle också kunna bidra till att flytta fokus från militariserad säkerhet till människors och naturens säkerhet, med ökade satsningar på skydd, konfliktförebyggande åtgärder och egenmakt för civilbefolkningen.

4.6.4

EESK uppmanar EU att helhjärtat stödja kampen mot könsapartheid i konfliktområden som Afghanistan, Iran, Irak, Sudan och Jemen.

4.7    Fokus på framtiden

4.7.1

För att uppnå faktisk jämställdhet måste vi beakta skärningspunkten med andra former av diskriminering (t.ex. diskriminering på grund av sexuell läggning, ras, ursprung, funktionsnedsättning, socioekonomisk bakgrund, ålder). Mer könsuppdelade intersektionella data behövs för att utforma och följa upp strategier och hålla regeringar och institutioner ansvariga.

4.7.2

Inom ramen för våra hälso- och sjukvårdssystem och läkemedelsbehandlingar bör större hänsyn tas till mäns och kvinnors biologiska särdrag. Ytterligare forskning och data behövs för att förbättra kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter måste fortfarande stärkas i alla medlemsstater så att alla kvinnor som behöver preventiv eller aktiv behandling kan få tillgång till detta.

4.7.3

EESK noterar det europeiska medborgarinitiativet ”My Voice, My Choice – för säker och tillgänglig abort” (23), där man föreslår att alternativ ska finnas om medlemsstater inte säkerställer säker och laglig tillgång till abort.

4.7.4

Vi måste närmare undersöka hur nationella budgetar och EU:s budget kan användas för att förbättra jämställdheten. EESK rekommenderar att EU och medlemsstaterna använder verktyg för jämställdhetsbudgetering på alla nivåer i budgetprocessen och ett könsperspektiv i finanspolitiken. Det civila samhällets deltagande och den sociala dialogen är också avgörande för att upptäcka de områden som måste åtgärdas (24).

4.7.5

EESK lovordar EU för att ungdomsdelegater på ett strukturerat sätt involverats i förarbetet inför FN:s kvinnokommission, och uppmanar alla medlemsstater att göra detsamma och säkerställa en aktiv roll för ungdomar.

4.7.6

Det är viktigt att EU visar politisk vilja, ambition och starkt kritiserar det krympande utrymmet för det civila samhället samt motsätter sig tillbakagången för kvinnors rättigheter, inbegripet deras sexuella och reproduktiva rättigheter, vilka hotas av framför allt högerextrema politiska partier.

4.7.7

Sedan FN:s Agenda 2030 antogs har EESK efterlyst en övergripande EU-strategi för hållbar utveckling och ett långsiktigt åtagande även efter 2030 (25). Målen för hållbar utveckling måste hanteras som en helhet, inte vart för sig, för att möjliggöra jämställdhetsintegrering inom alla politikområden.

4.7.8

Våld mot kvinnor på nätet är ett nytt fenomen som måste stävjas genom förebyggande och medvetandehöjande åtgärder och en stark rättslig ram för att hantera förövare och ställa onlineplattformar till svars. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt digitala förfalskningar av sexuell art där kvinnors bilder används i pornografi.

4.7.9

Jämställdhet kan inte uppnås utan aktivt arbete från civilsamhällesorganisationernas sida, i synnerhet kvinnorättsorganisationer, inbegripet de som tillhandahåller juridiska tjänster. Ungdomsorganisationerna spelar en nyckelroll i att främja engagemang genom samhällsmobilisering och frivilligarbete och underlättar dialogen mellan generationerna. De måste därför delta fullt ut i diskussionerna och lagstiftningsprocesserna och få ekonomiskt stöd så att de kan fortsätta sitt arbete.

---

(1)  Vallista där manliga och kvinnliga kandidater varvas.

(2)   https://www.unwomen.org/en/digital-library/publications/2015/01/beijing-declaration.

(3)   https://www.un.org/womenwatch/daw/followup/beijing+5.htm.

(4)   https://www.unwomen.org/en/digital-library/publications/2024/09/brochure-equal-is-greater-time-to-act-for-gender-equality-and-womens-empowerment-and-rights.

(5)   https://eige.europa.eu/gender-equality-index/2024.

(6)   https://eige.europa.eu/publications-resources/publications/beijing-25-fifth-review-implementation-beijing-platform-action-eu-member-states.

(7)   https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/w/ddn-20230530-3.

(8)   https://results.elections.europa.eu/sv/ledamot-konsfordelning/2024-2029.

(9)   https://eige.europa.eu/gender-equality-index/2023/domain/power.

(10)   https://www.unwomen.org/en/what-we-do/economic-empowerment/facts-and-figures#87144.

(11)   https://eige.europa.eu/sites/default/files/documents/EIGE_Factsheet_EconomicViolence.pdf.

(12)   EUT C 443, 22.11.2022, s. 93.

(13)   https://normlex.ilo.org/dyn/nrmlx_en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C190.

(14)   https://www.coe.int/en/web/istanbul-convention.

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (EUT L, 2024/1385, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1385/oj).

(16)   https://www.fao.org/socioeconomic-research-analysis/resources/unjust-climate/the-unjust-climate/en.

(17)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – I riktning mot ett lagstiftningsförslag om en rättvis omställning och EU-politiska verktyg i syfte att bidra till en mer social europeisk grön giv (yttrande på eget initiativ) (EUT C, C/2025/772, 11.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/772/oj).

(18)  Index för digital ekonomi och digitalt samhälle 2022: https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/desi.

(19)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Den digitala könsklyftan (Förberedande yttrande på begäran av Europaparlamentet) ( EUT C 440, 6.12.2018, s. 37).

(20)   https://www.weforum.org/publications/global-gender-gap-report-2023/.

(21)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en europeisk strategi för vård och omsorg (COM(2022) 440 final) ( EUT C 140, 21.4.2023, s. 39).

(22)   https://wps.unwomen.org/participation.

(23)   https://eci.ec.europa.eu/044/public/#/screen/home.

(24)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Investeringar med ett könsperspektiv som ett sätt att öka jämställdheten i EU (yttrande på eget initiativ) ( EUT C 100, 16.3.2023, s. 16).

(25)   EUT C 440, 6.12.2018, s. 14.