Föredragande : Thibaut GUIGNARD (FR–EPP), Borgmästare, plœuc-L’hermitage

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) konstaterar att 80 % av EU:s territorium utgörs av landsbygdsområden, och att det i dessa ofta råder en växande känsla av marginalisering, vid sidan av en ökad EU-skepticism.

2.

På landsbygden har Leadermetoden, som sedan 1991 omfattas av det politiska instrumentet lokalt ledd utveckling (LLU), med hjälp av lokala aktionsgrupper gett prov på sin förmåga att samla och stärka lokala aktörer kring innovativa och skräddarsydda strategier. Detta bidrar till att uppnå EU-mål genom initiativ som är förankrade i landsbygdsområden.

3.

ReK understryker att dessa territoriella strategier har ett demokratiskt mervärde. Genom att stärka lokalsamhällenas direkta deltagande i utformningen av utvecklingen på plats bidrar LLU till att stödja EU:s grundläggande värden, såsom medborgardeltagande och social sammanhållning. De lokala aktionsgruppernas verksamhet på landsbygden återspeglar onekligen Europeiska unionen på ett positivt sätt, och det är via de lokala aktionsgrupperna som de flesta berörda parter på landsbygden knyter an till unionen. Detsamma kan sägas om det nya europeiska Bauhaus, där det konstateras att det är lämpligast att agera på lokal nivå, där man snabbt kan uppnå resultat som är synbara och kännbara, och där olika politikområden kan samverka i en helhetsorienterad strategi (1).

4.

Kommittén beklagar det missade tillfället att formalisera ”den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden” som en vitbok med organisatorisk befogenhet, liksom avsaknaden av en europeisk landsbygdsagenda, trots att den nämndes i Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2018. Vi beklagar vidare det försenade offentliggörandet av kommissionens meddelande, vilket har förhindrat dess fullständiga integrering i den nuvarande programplaneringsramen, och noterar med oro den begränsade tonvikten på principerna om integrerad territoriell utveckling och lokalt ledd utveckling.

5.

Det är beklagligt att landsbygdsområdena i dagens läge fortfarande marginaliseras alltför ofta, trots att de utgör själva sinnebilden av EU. Dessa områden möter ihållande utmaningar, bland annat i fråga om den demografiska utvecklingen, den digitala omställningen, behovet av att utveckla ett hållbart jordbruk som producerar livsmedel av hög kvalitet och till överkomliga priser samt anpassningen till klimatförändringarna, och påverkas negativt av otillräcklig politisk samordning. Detta leder till en betydande eftersläpning på områden såsom demokratiskt deltagande, tillgång till grundläggande tjänster, infrastruktur och sysselsättning (2). Denna situation påverkar EU:s image negativt, undergräver insatserna för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen mellan EU:s regioner och underblåser en oroande EU-skepticism som på detta vis hotar enigheten och stabiliteten i unionen.

6.

Mot bakgrund av nyligen publicerade studier och rapporter (3) anser ReK att den platsbaserade politiken bör förstärkas och målinriktas på ett bättre sätt genom att man stärker kapaciteten i instrumentet LLU-Leader med målet att uppfylla de växande kraven med avseende på landsbygdsutveckling och territoriell sammanhållning. Insatserna har visat sig vara bära frukt när det gäller att stärka landsbygdsområdena, men de måste nu anpassas för att möta framtidens utmaningar.

7.

LLU-Leader bör, som ett redan vedertaget och välkänt verktyg i alla landsbygdsområden i Europa, integreras fullt ut i den långsiktiga visionen för landsbygdsområden och bidra till att visionens mål uppnås. En förstärkning av skräddarsydda, integrerade instrument såsom LLU ökar acceptansen för politiken i regionerna och bidrar till att främja platsbaserade strategier inom sammanhållningspolitiken.

8.

Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut utnyttja LLU-Leaders kapacitet och betonar behovet av att behålla en tillräcklig finansieringsnivå för programmet, med målet att bevara och återställa levande och blomstrande lokala landsbygdsekonomier.

9.

Sådana överväganden bör ses i ett vidare sammanhang, nämligen fragmenteringen av EU:s finansiering för landsbygdsområden. Även om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) historiskt sett har bidragit mest till landsbygdsområdenas utveckling, har ökningen av antalet mål för den gemensamma jordbrukspolitiken under de senaste åren lämnat mycket litet utrymme för infrastruktur och tjänster på landsbygden eller för lokal utveckling generellt.

10.

Kommissionen uppmanas att säkerställa att den integrerade och lokalt ledda territoriella landsbygdsdimensionen vederbörligen beaktas av alla medlemsstater och att utvärdera dess tillämpning och inverkan i de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, partnerskapsöverenskommelserna för de sammanhållningspolitiska programmen samt planerna för återhämtning och resiliens.

11.

Det finns andra fonder som kan erbjuda möjligheter och lösningar för landsbygdsområden, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för en rättvis omställning (FRO).

12.

ReK förespråkar att alla europeiska strukturfonder ska stödja nya arbetstillfällen, social delaktighet, tjänster till landsbygdsbefolkningen, innovation och konkurrenskraft i landsbygdsekonomin samt tillhandahållande av lämplig infrastruktur för landsbygdssamhällena, inbegripet tillräckligt med anständiga bostäder till överkomlig kostnad. En del av dessa medel bör öronmärkas för att stärka territoriella strategier i landsbygdsområden genom LLU för icke-jordbruksrelaterad landsbygdsutveckling i syfte att komplettera de åtgärder som stöds inom ramen för Leaderstrategin. Detta kommer också att vara ett grundläggande sätt att ta itu med missnöjets geografi.

13.

Det är mycket viktigt att förenkla tillgången till EU-medel och EU-förfaranden inom ramen för en enhetlig och flexibel strategi för territoriell utveckling, särskilt för landsbygdsområden, samtidigt som principerna om flernivåstyre och partnerskap upprätthålls, inte minst med tanke på ett framtida utvidgat EU.

Underlätta tillgången till finansiering för landsbygdsområden

14.

ReK menar att det vore viktigt att utveckla en enhetlig och flexibel strategi för territoriell finansiering genom att förenkla och underlätta tillgången till EU-finansiering på grundval av en strategi där de olika fonderna integreras.

15.

Kommittén rekommenderar att man uppmuntrar till att dra nytta av finansiering från flera fonder i avvaktan på en ny strategi, samtidigt som man prioriterar åtgärder för att minska den överdrivna byråkrati som är förknippad med de nuvarande förfarandena.

16.

ReK förespråkar att förvaltningsmyndigheterna ska uppmuntras att utnyttja bästa praxis för mer flexibel Leaderfinansiering inför slutet av programperioden 2021–2027.

17.

Nya genomförandeverktyg för att stödja LLU i de 27 medlemsstaterna bör inrättas efter 2027, på grundval av principerna för LLU-Leader. Dessa verktyg bör bygga på principen om en gemensam pott som inbegriper följande: a) En samordnande fond vars förvaltningsregler är tillämpliga på bidrag från de övriga tillgängliga fonderna, såsom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för en rättvis omställning (FRO). b) Ett förenklat regelverk för små projekt i syfte att minska den administrativa bördan för stödmottagarna och gynna tillgången till finansiering för lokala innovativa initiativ som är anpassade för specifika lokala och regionala behov. Användning av schablonbelopp, som har visat sig effektiv i länder som Estland och Polen, skulle vara att föredra. c) En obligatorisk procentandel av LLU-finansieringen i varje relevant fond (öronmärkning) skulle säkerställa ett betydande stöd till de mest utsatta områdena, bland annat landsbygds-, förorts-, bergs-, ö- och gränsområden. Denna nya förvaltningsmetod skulle till fullo genomföra Lissabonfördraget genom att stärka den territoriella sammanhållningen och främja ett mer effektivt utnyttjande av de finansiella anslag som beviljas medlemsstaterna, särskilt i landsbygdsområden.

Bygga vidare på de lokala aktionsgruppernas dynamik och engagera berörda parter

18.

De lokala aktionsgruppernas strategiska roll på nationell och regional nivå bör främjas. Vissa av dem fungerar sedan 1991 som vektorer för innovativa lösningar som är anpassade till landsbygdsområdenas behov. Dessa lokala enheter, som består av fältexperter, har ingående kunskaper om lokala särdrag och utvecklingsverktyg.

19.

ReK uppmuntrar förvaltningsmyndigheterna att tillmäta de lokala aktionsgrupperna större institutionell betydelse och att stödja dem i deras ansträngningar att ta fram en strategi för landsbygdsutveckling. De lokala aktionsgrupperna måste förfoga över ökade resurser och åtnjuta utökat självstyre så att de i så hög grad som möjligt kan påverka lokalt. Deras roll begränsas inte till att enbart genomföra projekt, eftersom de är nyckelaktörer för territoriell sammanhållning och när det gäller bildandet av lokala nätverk.

20.

Det är nödvändigt att ha tillgång till lämpliga kontroller av lokala aktionsgrupper, vars insatser bör kontrolleras för att utvärdera dessa gruppers tillgång till förvaltningen på lika villkor, på grundval av meriter och måluppfyllelse.

21.

Kommittén anser att förvaltningsmyndigheterna bör uppmuntras att fortgående inrikta sig på en mer holistisk och deltagandebaserad strategi för landsbygdsutveckling. Det slutliga målet för förvaltningsmyndigheterna måste vara att uppnå territoriell sammanhållning och utveckling. Därför måste det till mer kraftfulla administrativa lösningar och finansieringslösningar på landsbygden.

22.

Fler företrädare för det civila samhället bör uppmuntras att delta i de lokala aktionsgrupperna, utöver de experter och företrädare för den privata och den offentliga sektorn som redan involveras.

23.

ReK efterlyser ett större deltagande av kvinnor i Leaderprojektens beslutsfattande organ och i LLU, och uppmuntrar alla grupper i samhället, från ungdomar till äldre, att delta i planeringen och utformningen av projekt.

24.

Man bör i högre grad uppmärksamma det faktum att Leader kan möjliggöra innovation genom att främja innovativa projekt utan att skapa ny byråkrati.

25.

ReK föreslår att man intensifierar kommunikations- och utbildningsinsatserna kring LLU-Leader, så att lokala aktörer fullt ut kan dra nytta av fördelarna. I syfte att hjälpa de lokala myndigheterna att få tillgång till EU-medel, särskilt på landsbygden och i avlägsna områden, måste de få bättre information om de möjligheter som strategin erbjuder.

26.

ReK föreslår att utbildningsprogram inrättas för lokala aktörer, särskilt för Leaderansvariga och för folkvalda företrädare, i syfte att stärka deras kompetens med avseende på LLU-Leader. Kurserna bör förbättra förståelsen av tillgängliga verktyg, stödja stabilitet i projektledning och säkerställa kontinuitet i teamet, samtidigt som integrerade strategier för landsbygdsutveckling betonas. Detta bör inriktas på innovation, kompetensutveckling, flerfondsstrategier och ändamålsenlig användning av Leader-LLU-mekanismer för att främja hållbar landsbygdsutveckling. I syfte att främja ekonomisk och ekologisk resiliens framhåller vi bestämt att ansvariga för landsbygdsprojekt bör kunna få finansiering för territoriell ingenjörskonst.

27.

Det behövs skräddarsydda stödprogram för lokala aktionsgrupper, lokala sammanslutningar och andra potentiella stödmottagare för att öka deras kunnande om hur sammanhållningspolitiska medel kan användas och underlätta genomförandet av projekt på lokal nivå fram till slutet av programperioden 2021–2027.

28.

Vi föreslår att det efter 2027 inrättas utbildningsprogram för alla aktörer på landsbygden, inbegripet myndigheter som förvaltar EU-medel, lokala folkvalda, lokala aktionsgrupper och andra berörda parter. Dessa program bör omsätta de grundläggande principerna för Leader/LLU i praktiken, syfta till att stärka egenmakt och främja övergripande förvaltning, beslutsfattande och en decentraliserad organisation.

29.

Fortbildning bör uppmuntras för att kompensera för att Leaderansvariga ofta lämnar detta uppdrag, särskilt i de länder där detta är vanligast, och för att förbättra den lokala förvaltningen av medel genom en bättre förståelse av mekanismerna för finansiering och territoriell styrning.

Visa större förtroende för LLU och Leader

30.

ReK vill att ömsesidigt förtroende mellan berörda parter främjas för att öka effektiviteten i LLU, som, särskilt tack vare Leader, har visat sig vara flexibelt och effektivt i flera medlemsstater, i synnerhet i fall då det finns förtroende bland lokala myndigheter och förvaltningar. Detta förtroende är avgörande för att dessa territoriella verktyg ska kunna användas med framgång.

31.

ReK efterlyser ett förslag till ett avtal om ömsesidigt förtroende mellan kommissionen, medlemsstaterna, förvaltningsmyndigheter, lokala aktionsgrupper och projektansvariga. Syftet med detta avtal bör vara att undvika gold-plating och minska överregleringen samt förebygga att olika myndighetsnivåer kräver många fler kontroller, samtidigt som man säkerställer en rigorös förvaltning av medlen. Man måste hitta en balans mellan skydd mot risker och smidig tillgång till EU-finansiering.

32.

Kommittén föreslår att man uppmuntrar användningen av förfinansierings- och förskottsmekanismer för små projekt i samtliga medlemsstater, särskilt sådana som drivs av entreprenörer, föreningar eller små och medelstora företag. För närvarande betalas medlen för dessa projekt ofta ut efter det att arbetet har slutförts, vilket hämmar vissa lokala aktörer som inte har finansiell kapacitet att förskottera nödvändiga medel.

33.

Erfarenheterna från de medlemsstater som redan använder förfinansieringsalternativ bör delas med medlemsstater där detta förfarande är mindre vanligt, med målet att se till att förfarandet får en mer utbredd användning. Vi anser dessutom att det bör införas en mekanism som garanterar en systematisk förskottsutbetalning motsvarande 80 % av det beviljade stödet så snart projektet har godkänts. Syftet med ett sådant system är att minska de likviditetsproblem som projektansvariga ställs inför, särskilt på landsbygden och i de mest utsatta områdena, och samtidigt göra EU-finansieringen effektivare och mer tillgänglig.

Öka det lokala självstyret och samtidigt stärka kontrollerna på EU-nivå

34.

ReK vill att användningen av landsbygdssäkring ska uppmuntras och stärkas i utarbetandet av EU:s lagstiftning och institutionella ramar, framför allt i samband med nästa fleråriga budgetram, samt i medlemsstaternas nationella och regionala politik.

35.

ReK föreslår att alla berörda generaldirektorat inom kommissionen ska omfattas av en territoriell konsekvensbedömning med avseende på den politik som de ansvarar för minst två gånger per programperiod. Dessa bedömningar skulle göra det möjligt att fastställa ett mer precist referensscenario och att ta reda på hur landsbygdsområdenas särdrag kan beaktas på ett bättre sätt i EU:s politik.

36.

Vi uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra djupgående utvärderingar av sin interna politik för landsbygdsutveckling i enlighet med en gemensam metod som ska föreslås av kommissionen. Dessa utvärderingar ska säkerställa att landsbygdsbehoven beaktas bättre och att samstämmigheten mellan nationell och europeisk politik ökar.

37.

Kommittén rekommenderar att man bedömer om en resultatbaserad strategi skulle kunna bidra till att effektivisera politiken för landsbygdsområden. Detta skulle innebära att en del av finansieringen kopplas till att specifika och mätbara mål uppnås i syfte att säkerställa att resurser anslås för ändamål som kan ge konkreta och varaktiga resultat.

---

(1)   Det nya europeiska Bauhaus, 2023, s. 6.

(2)  C. Perpiña Castillo, C. Jacobs-Crisioni, R. Barranco, R. Curtale, M. Kompil, S. Vallecillo, D. Auteri, L. Dijkstra (2023), ”Opportunities and challenges for remote rural areas in the European Union”, Europeiska kommissionen, Ispra, 2023, JRC135398, och R. Vilcu, L. van den Bossche, N. Altman, V. Ziegler, E. Salle, B. Zomer (2023), ”Empowering rural areas in multi-level governance processes”, SHERPA position paper.

(3)  Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, arbetsdokument från kommissionens avdelningar (2024), ”Evaluation on the impact of LEADER on Balanced Territorial Development”.

Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, A. Münch, H. Gorny, M. Badouix, R. Gaugitsch m.fl. (2024), ”Study on funding for EU rural areas”, slutrapport, Europeiska unionens publikationsbyrå.

Europeiska kommissionens generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, arbetsdokument från kommissionens avdelningar, ”Staff working document accompanying the document Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions on the 9th Cohesion Report”.