1.

Ska en behörig myndighet som använder en i huvudsak statistisk metod som grundar sig på EU:s databas acces2markets/MADB, för att fastställa det tullvärde på import av varor som den anser vara undervärderade, anses iaktta de sekventiella metoder som föreskrivs i artiklarna 70 och 74 i unionens tullkodex, särskilt den så kallade ”reservmetoden” eller ”rimliga metoder” som föreskrivs i artikel 74.3 i denna kodex som består i att fastställa de berörda varornas tullvärde på grundval av ”tillgängliga uppgifter” – som varken ska vara aggregerade eller konfidentiella – med iakttagande av de villkor som föreskrivs i artikel 144 i genomförandeförordningen?

2.

Om föregående fråga besvaras jakande, är en användning av en europeisk databas såsom acces2makets/MADB, vilken innehåller uppgifter som samlats in inom unionen, för att bedöma varors tullvärde med tillämpning av den så kallade ”reservmetoden” eller ”rimliga metoder” som föreskrivs i artikel 74.3 i unionens tullkodex, förenlig med de garantier som enskilda rättssubjekt har enligt artikel 53 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna när dels dessa rättssubjekt, inom ramen för straffrättsliga förfaranden som väckts på tullmyndighetens eget initiativ, måste försvara sig mot bakgrund av statistiska uppgifter, dels den tillämpliga nationella strafflagen föreskriver en påföljd som består av böter motsvarande fem till tio gånger de obetalda tullarna som i sig har fastställts mot bakgrund av statistiska uppgifter?

3.

För det fall varor har övergått till fri omsättning i en medlemsstat men övergått till fri konsumtion i en annan medlemsstat, får då den behöriga tullmyndigheten, om den har rätt att bedöma varorna på en statistisk grund, som referens använda det statistiska värdet med hänvisning till nationella data som fastställer tullvärdet på varor som omfattas av samma Taric-kod eller med tillämpning av Europeiska unionens databas som grupperar och aggregerar statistiska uppgifter som samlats in i varje medlemsstat?