|
2)
|
Ska artikel 19.1 andra stycket FEU, jämförd med artiklarna 2 och 4.2 FEU, tolkade mot bakgrund av artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att en domare inte är opartisk och oavhängig och en dömande sammansättning i vilken en sådan domare ingår inte är en oavhängig domstol som ”har inrättats enligt lag” när
|
—
|
domaren i en nationell domstol i högsta instans (Sąd Najwyższy (Högsta domstolen)) har valts med deltagande av domstolsrådet vars dömande del saknar demokratisk legitimitet,
|
|
—
|
sammansättningen av detta råd har ifrågasatts såsom författningsstridig av ett nationellt organ som har exklusiv behörighet bland annat för att pröva om nationell lagstiftning är författningsenlig,
|
|
—
|
de materiella villkoren och förfarandereglerna för domstolsrådets antagande av beslut om att rekommendera en person till befattningen som domare i den nationella domstolen i sista instans (Högsta domstolen) kan ge upphov till rimliga tvivel om huruvida den berörda domaren är oberoende av yttre faktorer och neutral i förhållande till de intressen som står mot varandra, efter det att domaren i fråga har utnämnts till den nationella domstolen i sista instans (Högsta domstolen) genom ett uppenbart icke-transparent och skenbart utnämningsförfarande, och domaren efter utnämningen:
|
a)
|
personligen vidtar åtgärder för att slå fast att det förfarande som avser denne är korrekt samt dömer i frågor där det fastställs att en domstol inte ska anses vara oberoende enbart av den omständigheten att en annan domare har utsetts i ett förfarande som inbegriper domstolsrådet, vars sammansättning ifrågasätts offentligt och betecknats som komprometterade av domaren i fråga, och i vilken enligt nationell rätt ledamöter som uppfyller kraven på demokratisk legitimitet ingår, vilket enligt domaren i fråga innebär att sammansättningen i domstolsrådet inte har inrättats på ett korrekt sätt med den följden att den är beroende av den politiska makten, vilket inte garanterar att domstolens (framtida) sammansättning är opartisk,
|
|
b)
|
i strid med principen om att ingen får vara domare i egen sak (nemo iudex in causa sua) dömer i frågan om rättsverkan av domar som meddelats med deltagande av denna domare, i vilka domstolsrådets dömande sammansättning ifrågasätts och domstolens bristande oberoende med deltagande av en domare som har utnämnts i ett förfarande med deltagande av detta domstolsråd i den ifrågasatta sammansättningen framhålls,
|
|
c)
|
åberopar kriterier som ska ha ”utvecklats” i avgöranden från nationella domstolar, Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna till styrkande av att andra domare inte är opartiska och oavhängiga, samtidigt som domaren ifråga inte själv har uppfyllt dessa kriterier, och med avseende på opartiskhet och oavhängighet bedömer andra domare som under sin yrkesbana har avancerat inom rättsväsendet på samtliga nivåer, har erhållit erforderlig akademisk examen eller förvärvat den erfarenhet som krävs enligt nationell rätt inom ett annat juridiskt yrke samt har erhållit positiva utlåtanden från domstolsrådet vid olika tillfällen då detta råd var sammansatt på olika sätt,
|
|
d)
|
uttalar sig offentligt om ställningen för de domare som utnämnts i ett förfarande som inbegriper domstolsrådet, vars sammansättning domaren ifrågasätter, vägrar att tillskriva var och en av domarna egenskaperna opartisk och oavhängig, och bland annat betecknar dem som okunniga, karriärister och cyniker, såsom personer som inte är domare och bör undanröjas från domstolsväsendet, med hänvisning till den praxis som Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna påstås ha utvecklat, utan att ha framfört några särskilda invändningar mot dem, vare sig vad gäller deras uppträdande före eller efter deras utnämning till domare,
|
|
e)
|
offentligt stöder de förslag till reform av den nationella lagstiftningen som utarbetats och lagts fram av företrädare för den politiska makten om den framtida regleringen av ställningen för domare som utnämnts med deltagande av domstolsrådet, vars sammansättning domaren ifrågasätter, vilken kommer att leda till att alla domare avsätts från de tjänster till vilka de utnämnts genom ett förfarande där detta råd deltar, i strid med den nationella konstitutionella rätten, och dessutom till disciplinära förfaranden för att utesluta domare från domaryrket på grund av deras deltagande i detta befordringsförfarande,
|
|
f)
|
på olika sätt har gynnats av ett maktskifte bland annat genom att delta i verksamheten i organ som är beroende av den politiska makten,
|
|
g)
|
i egenskap av tillförordnad ordförande för den nationella domstolen i sista instans (Högsta domstolen), utan något i lag föreskrivet förfarande, tar emot företrädare för det politiska etablissemanget i syfte att inleda ett förfarande vid Högsta domstolen i ett visst mål, i vilket den politiska makten har ett intresse, med åsidosättande av bland annat tillämpliga bestämmelser i nationell rätt om ordningen för tilldelning av mål som inkommer till denna domstol och om dess behörighet,
|
|
h)
|
i egenskap av tillförordnad ordförande för den nationella domstolen i sista instans (Högsta domstolen), efter utgången av sin mandatperiod vägrar att sammankalla en domarförsamling i syfte att, i enlighet med nationell rätt, välja en efterträdare till denna tjänst, och ifrågasätter legitimiteten vad gäller deltagandet i en sådan församling av domare, vars ställning ifrågasätts, och pekar på det trängande behovet av att utesluta dem från domstolsväsendet för att på så sätt återupprätta rättsstatsprincipen?
|
|
|
