European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

C-serien


C/2025/1355

17.3.2025

P9_TA(2024)0095

Körkort

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 28 februari 2024 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om körkort och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 (COM(2023)0127 – C9-0035/2023 – 2023/0053(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

(C/2025/1355)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2023)0127),

med beaktande av artiklarna 294.2 och 91.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C9-0035/2023),

med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 juni 2023  (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A9-0445/2023),

1.

Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


(1)   EUT C 293, 18.8.2023, s. 133.


P9_TC1-COD(2023)0053

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 28 februari 2024 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/… om körkort och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 91.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(-1)

Unionen har genom sitt nollvisionsmål förbundit sig att se till att ingen förolyckas i trafiken senast 2050, vilket upprepas i 2020 års strategi för hållbar och smart mobilitet. Vid det informella transportrådsmötet i Valletta 2017 enades man om att det fortsatt höga antalet trafikolyckor och de allvarliga trafikskadorna utgör ett stort samhällsproblem, och utfärdade en förklaring där kommissionen bland annat uppmanades att utarbeta en förstärkt politisk och rättslig unionsram för trafiksäkerhet för årtiondet efter 2020 för att säkerställa färre dödsfall och ett förbättrat skydd för trafikanter, särskilt oskyddade sådana, som oftast är de som drabbas. [Ändr. 1]

(-1a)

De insatser som hittills har gjorts av de offentliga myndigheterna har lett till en minskning av antalet förolyckade i trafiken från 51 400 år 2001 till 19 800 år 2021. Dessa siffror var lägre än unionsmålet att minska antalet förolyckade i trafiken med 75 % mellan 2001 och 2020. Dessutom har de framsteg som gjorts för att halvera antalet dödsoffer i trafiken under det första årtiondet saktat in. [Ändr. 2]

(1)

Gemensamma körkortsbestämmelser är en grundläggande förutsättning för den gemensamma transportpolitiken, bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och underlättar den fria rörligheten för människor som bosätter sig i en annan medlemsstat än den som utfärdat körkortet. Eftersom privata färdmedel fyller en viktig funktion, gynnas och underlättas individernas fria rörlighet och etableringsfrihet om de har ett körkort som vederbörligen erkänns i värdmedlemsstaten. På samma sätt påverkar alla former av olagligt erhållande av en sådan handling eller rätten att framföra fordon, eller förlust av ett körkort som erhållits på rätt sätt på grund av olagligt beteende, inte bara den medlemsstat där överträdelserna begicks utan även trafiksäkerheten i unionen som helhet.

(2)

Dagens regler bör uppdateras till de nya tiderna och göras hållbara, inkluderande, intelligenta och resilienta. För att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft bör hänsyn bör tas till behovet av att minska utsläppen och energiförbrukningen från transporter , inbegripet genom ökad användning av fordon som drivs med alternativa bränslen, samt till digitaliseringen, befolkningsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Det är viktigt att förenkla och digitalisera de administrativa förfarandena för att undanröja kvarvarande hinder, bland annat administrativa bördor, för den fria rörligheten för förare som bosätter sig i en annan medlemsstat än den som utfärdar körkortet. En harmoniserad ram för standardunionsspecifikationer för körkort bör omfatta både fysiska och mobila körkort i alla kategorier och föreskriva ömsesidigt erkännande av dessa, om de utfärdats i vederbörlig ordning i enlighet med detta direktiv. [Ändr. 3]

(3)

Europeiska unionen införde den första gemenskapsmodellen för fysiska körkort den 4 december 1980. Sedan dess har reglerna för denna gemenskapsmodell blivit hörnstenen i världens mest avancerade tillståndsstruktur som omfattar över 250 miljoner förare. Detta direktiv bör därför bygga på den samlade erfarenheten och praxisen och fastställa harmoniserade regler för unionsspecifikationer för fysiska körkort. För de fysiska körkort som utfärdas inom unionen bör en hög nivå av säkerhet mot förfalskning föreskrivas genom åtgärder mot förfalskning och möjligheten att införa mikrochip eller QR-koder på dokumenten.

(4)

Det bör säkerställas att behandlingen av personuppgifter för genomförandet av detta direktiv är förenlig med unionens ram för dataskydd, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG  (4) . [Ändr. 5]

(5)

I detta direktiv fastställs en rättslig grund för lagring av en obligatorisk uppsättning personuppgifter i de fysiska körkorten och deras mikrochip eller QR-koder och i mobila körkort , för att kunna bevisa och kontrollera personens rätt att framföra fordon och hans eller hennes identitet, för att garantera en hög trafiksäkerhetsnivå i hela unionen och i enlighet med artikel 6.1 e och, i tillämpliga fall, artikel 9.2 g i förordning (EU) 2016/679. Sådana uppgifter bör begränsas till vad som är nödvändigt för att bevisa en persons rätt att framföra fordon, identifiera denna person och kontrollera hans eller hennes identitet och rätt att framföra fordon. I detta direktiv föreskrivs också ytterligare skyddsåtgärder för att säkerställa skyddet av personuppgifter som lämnas ut under kontrollprocessen. [Ändr. 6]

(6)

För att skapa rättslig klarhet och garantera en smidig övergång mellan detta direktiv och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort (5) bör medlemsstaterna kunna lagra ytterligare personuppgifter på ett mikrochip, om detta föreskrivs i nationell lagstiftning som är förenlig med förordning (EU) 2016/679. Under alla omständigheter bör alla uppgifter som lagras på ett sådant mikrochip endast sparas till dess att körkortets giltighetstid löper ut. Detta direktiv fungerar dock inte som rättslig grund för införandet av sådana ytterligare uppgifter. [Ändr. 7]

(7)

I motsats till detta bör den QR-kod som fastställs i detta direktiv, som gör det möjligt att kontrollera om den information som trycks på det fysiska körkortet är äkta, inte göra det möjligt att lagra mer information än den som lämnas på det fysiska körkortet.

(8)

Detta direktiv utgör inte någon rättslig grund för att upprätta eller underhålla databaser på nationell nivå för lagring av biometriska uppgifter i medlemsstaterna, vilket är en fråga för nationell rätt som måste vara förenlig med unionsrätten avseende dataskydd. Detta direktiv utgör inte heller någon rättslig grund för att inrätta eller upprätthålla en centraliserad databas med biometriska uppgifter på unionsnivå.

(8a)

Det mobila körkortet bör garantera högsta möjliga säkerhetsnivå för de personuppgifter som används för identifiering och autentisering, oavsett om uppgifterna lagras lokalt, i decentraliserade liggare eller genom molnbaserade lösningar, och bör ta hänsyn till de olika risknivåerna. Trots behovet av stark användarautentisering bör användningen av biometriska uppgifter för att identifiera och autentisera personuppgifter inte göras till en förutsättning för användningen av det mobila körkortet. Biometriska uppgifter som används för autentisering av en fysisk person i enlighet med förordning (EU) 2016/679 bör inte lagras med hjälp av molnbaserade lösningar utan användarens uttryckliga samtycke. Användningen av biometriska uppgifter bör begränsas till särskilda scenarier som fastställs i artikel 9 i denna förordning, och den kräver organisatoriska och säkerhetsrelaterade åtgärder som står i rimlig proportion till de risker som denna behandling kan medföra för fysiska personers rättigheter och friheter i enlighet med förordning (EU) 2016/679. [Ändr. 8]

(9)

Ytterligare åtaganden behövs för att påskynda kampen mot förfalskning och bedrägeri i samband med körkort. Det är därför önskvärt att det datum som ursprungligen fastställdes i direktiv 2006/126/EG flyttas fram för alla fysiska körkort som utfärdats eller är i omlopp för att uppfylla alla krav i unionsrätten.

(10)

Den digitala omställningen är en av unionens prioriteringar. När det gäller vägtransporter kommer direktivet att bidra till att undanröja de återstående administrativa hindren för den fria rörligheten för personer, t.ex. tidsåtgången för att utfärda fysiska körkort. Därför bör en separat unionsstandard fastställas för mobila körkort som utfärdas inom unionen. För att underlätta den digitala omställningen bör mobila körkort utfärdas som standard komplement till det fysiska körkortet från och med [datum för antagandet + 4 år], utan att det påverkar sökandens rätt att förvärva enbart avstå från antingen ett fysiskt körkort eller både ett digitalt körkort. Den sökande bör ha rätt att när som helst förvärva det körkortsformat som han eller hon ursprungligen avstod från. Ett diskretionärt tillvägagångssätt bör förbli regeln, samtidigt som det säkerställs att sökande har lika tillgång till det fysiska och mobila formatet ur ett ekonomiskt och operativt perspektiv. Det bör därför inte på något sätt avrådas från att välja ett fysiskt körkort, och i synnerhet bör sökande som inte kan eller vill förvärva ett och mobilt körkort samtidigt fortsätta att få tillgång till ett fysiskt körkort . Medlemsstaterna bör säkerställa att det fysiska körkortet utfärdas eller utfärdas på nytt utan onödigt dröjsmål och senast inom två veckor från den dag det begärdes. [Ändr. 9]

(11)

Det mobila körkortet bör inte bara innehålla den information som lämnas på det fysiska körkortet, men även information som gör det möjligt att kontrollera möjliggör kontroll av uppgifternas äkthet och en pekare för engångsbruk. Det bör dock säkerställas att mängden personuppgifter som görs tillgängliga även i sådana fall begränsas till vad som skulle lagras på det fysiska körkortet och vad som är absolut nödvändigt för att kontrollera sådana uppgifters äkthet , i synnerhet den utfärdande myndighetens elektroniska signatur . Dessa ytterligare uppgifter bör vara olika när personen innehar flera mobila körkort, vilket är möjligt under förutsättning att de har utfärdats av samma medlemsstat. [Ändr. 10]

(12)

I strategin för hållbar och smart mobilitet fastställs en EU-vision för avsevärd förbättring av hållbarheten inom mobilitet och transporter. Utsläppen från vägtransportsektorn omfattar bland annat utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, buller och mikroplast från däck- och vägslitage. Ökad förekomst av fordon som drivs med alternativa bränslen är nyckeln till den gröna omställningen. Möjligheten att nya modeller med högre vikt finns tillgängliga i körkortskategorierna B, C eller D bör beaktas i detta direktiv. Körstilen påverkar dessa utsläpp, som kan ha negativa effekter på miljön och människors hälsa. Därför bör körutbildningen och förarproven ge förarna kunskaper att kunna minska sin påverkan på utsläppen , även genom ekokörning, och den bör förbereda dem för att köra utsläppsfria eller utsläppssnåla fordon. [Ändr. 11]

(13)

För att medborgare och invånare direkt ska kunna utnyttja fördelarna med den inre marknaden utan att drabbas av onödiga ytterligare administrativa bördor fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (6) möjligheten till tillträde till onlineförfaranden som är relevanta för den inre marknadens funktion, även för användare i gränsöverskridande situationer. Den information som omfattas av detta direktiv omfattas redan av bilaga I till förordning (EU) 2018/1724. Bilaga II till den förordningen bör också ändras för att säkerställa att alla sökande ska kunna dra nytta av förfaranden helt online.

(13a)

De nationella eller regionala skillnaderna när det gäller kategoriseringen av ambulanser och de kategorier av körkort som krävs för att framföra sådana fordon utgör en risk för att den gränsöverskridande rörligheten eller rörligheten inom samma medlemsstat störs. Ambulanser bör därför omfattas av särskild behandling enligt detta direktiv. Det bör därför vara tillåtet att framföra ambulanser med körkort i kategori B i hela unionen, förutsatt att ambulansens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg, två år efter det att ett körkort i kategori B utfärdades för första gången. [Ändr. 12]

(14)

Körkort bör kategoriseras enligt de typer av fordon som de ger rätt att framföra. Detta bör göras på ett tydligt och konsekvent sätt och med full hänsyn till de berörda fordonens tekniska egenskaper och de färdigheter som krävs för att köra dem.

(14a)

Individuella transportmedel spelar en viktig roll för att tillgodose miljontals europeiska medborgares rörlighetsbehov, särskilt på landsbygden och för personer med nedsatt rörlighet. I vissa fall utgör dock ett körkorts överkomlighet ett hinder. Medlemsstaterna bör överväga att utveckla lämplig infrastruktur i stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden som är nödvändig för att minska trafikolyckor och trafikstockningar samt riktade politiska insatser och stödsystem för dem som riskerar att drabbas av transportfattigdom. [Ändr. 13]

(15)

I enlighet med Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 13 december 2006, som EU har varit part i sedan den 21 januari 2011, bör särskilda bestämmelser antas för att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att framföra fordon. Dessutom måste personer med nedsatt rörlighet, oavsett deras förmåga att framföra fordon, kunna åtnjuta sina mobilitetsrättigheter för att förhindra transportfattigdom. Säkerställandet av dessa mobilitetsrättigheter skulle kunna innebära användning av anpassade individuella eller gemensamma fordon, inklusive särskilda egenskaper eller särskild utrustning och lämplig infrastruktur, även i landsbygdsområden. Med kommissionens förhandsgodkännande bör medlemsstaterna därför ha rätt att undanta vissa specifika typer av motordrivna fordon från tillämpningen av artikel 6. [Ändr. 14]

(16)

Minimiåldern för sökande för de olika kategorierna av körkort bör fastställas på unionsnivå. Medlemsstaterna bör dock tillåtas att fastställa en högre åldersgräns för att framföra vissa fordonskategorier för att ytterligare främja trafiksäkerheten. Under I exceptionella förhållanden fall bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa lägre åldersgränser i syfte att beakta nationella förhållanden. I synnerhet för att göra det möjligt att köra fordon med anknytning till brandförsvar , civilskyddet och upprätthållande av allmän ordning samt pilotprojekt med anknytning till ny fordonsteknik. [Ändr. 15]

(16a)

Aktiv rörlighet, som omfattar gångtrafik och användning av cyklar eller elcyklar och andra lätta transportmedel såsom elsparkcyklar, blir alltmer populär med tanke på den gröna omställningen. Användare av dessa kommer allt mer frekvent in på de europeiska vägarna och delar dem med andra individuella transportmedel. De yngsta användarna, som i allt högre grad använder särskilt elsparkcyklar, använder dem ofta utan att ha tillräcklig kunskap om tillämpliga normer eftersom de ännu inte har förvärvat ett körkort i någon kategori. Detta leder till ett ökande antal olyckor där elsparkcyklar är inblandade, där både fotgängare och användare av elsparkcyklar är de främsta offren. Med tanke på de övergripande trafiksäkerhetsutmaningarna bör medlemsstaterna införa åldersanpassad utbildning om trafikregler och riskmedvetenhet i sina läroplaner, i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Detta bör säkerställa utbredd kunskap om säkerhetsåtgärder, såsom säkerhetsbälten och hjälmanvändning, och i synnerhet om oskyddade trafikanters deltagande i trafiken, såsom fotgängare, cyklister eller användare av elsparkcyklar, och om säker interaktion med motordrivna fordon. Medlemsstaterna skulle kunna införa ytterligare åtgärder och system för användare av fordon för personlig rörlighet i syfte att minska antalet trafikolyckor, förbättra trafiksäkerhetsreglerna och öka riskmedvetenheten. [Ändr. 16]

(16b)

Kombinationen av en lämplig minimiålder för körkort i varje kategori, som underlättar både unga förares oberoende när det gäller rörlighet och deras snabba uppnående av professionell körning, och strängare villkor för nya förare när det gäller bland annat alkoholgränser kan gynna trafiksäkerheten. [Ändr. 17]

(16c)

Bedömningen av en förares förmåga att köra säkert bör göras på grundval av specifika kriterier, med beaktande särskilt av förarens medicinska tillstånd. Beslut om begränsning, omhändertagande, återkallande eller ogiltigförklarande av körkort bör fattas från fall till fall och grundas på objektiva resultat av undersökningar och prövningar. Alla former av diskriminering av körkortsinnehavare enbart på grund av ålder bör vara oacceptabla. [Ändr. 18]

(16d)

Rätten till körkort är en garanti för fri rörlighet och fritt deltagande i det ekonomiska och sociala livet, särskilt på landsbygden och mindre urbaniserade områden med ett begränsat kollektivtrafiknät. Särskilt för äldre, personer som är ensamma, personer med nedsatt rörlighet eller personer med funktionsnedsättning är enskild transport en viktig faktor för att stödja deras oberoende och självständighet. Begränsningar av rätten att inneha körkort bör grundas på objektiva kriterier som fastställs från fall till fall och bör inte medföra risk för diskriminering. [Ändr. 19]

(17)

En behörighetsordning – nämligen att fastställa behörighet för körkort i kategori B som en förutsättning för att sökanden ska kunna inneha vissa andra kategorier , och överensstämmelse mellan olika kategorier bör inrättas , inklusive en minsta erfarenhetsperiod före denna behörighet, om lämpligt . Ett sådant system bör vara delvis bindande för alla medlemsstater, men bör också ge medlemsstaterna möjlighet att tillämpa det ömsesidigt på sina respektive territorier. Medlemsstaterna bör också tillåtas att fastställa vissa överensstämmelser som är begränsade till deras eget territorium. [Ändr. 20]

(18)

Av trafiksäkerhetsskäl är det nödvändigt att fastställa minimikrav för utfärdande av körkort. Normerna för förarprov och utfärdande av körkort bör standardiseras. I detta syfte bör de kunskaper, den förmåga och det beteende som är nödvändiga för att framföra motordrivna fordon fastställas, och förarprovet bör utformas i enlighet med detta. Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att framföra sådana fordon bör definieras. Sådana krav bör ta hänsyn till olika praxis som används i alla medlemsstater. [Ändr. 242 och 305]

(18a)

Vid utfärdandet av körkort för grupp 1, nämligen för förare av fordon i kategorierna A, A1, A2, AM, B, B1 och BE har de flesta medlemsstater för närvarande i bruk någon form av kontroll avseende lämplighet att framföra fordon, utöver synundersökningen. En sådan kontroll kan variera från ett formulär för självbedömning till en läkarundersökning som utförs av en allmänläkare, en specialistläkare eller ett testcentrum. Vid förnyelse av körkort för grupp 1 kräver få medlemsstater en läkarundersökning. Det är också få medlemsstater som har inrättat en nationell mekanism för rapportering av betydande förändringar i en persons lämplighet att framföra fordon. Vid utfärdande och förnyelse av körkort för grupp 2, nämligen för förare av fordon i kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E, är kraven i allmänhet strängare och mer detaljerade, genom att det krävs en läkarundersökning. [Ändr. 243 och 306]

(19)

När körkortet utfärdas och med regelbundna mellanrum därefter bör det lämnas bevis på att körkortsinnehavaren uppfyller minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att framföra fordon som används för person- eller godstransport. Genom sådana regelbundna kontroller av att minimikraven är uppfyllda, i enlighet med nationell lagstiftning, stöder man den fria rörligheten för personer, undviker en snedvridning av konkurrensen och tar bättre hänsyn till det särskilda ansvar som förare av sådana fordon har. Medlemsstaterna bör tillåtas föreskriva om medicinsk kontroll för att garantera att minimikraven uppfylls i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att framföra andra motordrivna fordon. För öppenhetens skull bör sådana kontroller sammanfalla med förnyelse av körkort. [Ändr. 21]

(19a)

Den senaste medicinska tekniken har bidragit till att förbättra trafiksäkerheten. Teknik som minimerar eller eliminerar den risk det innebär att köra med ett särskilt medicinskt tillstånd har införts på marknaden och bland patienter. Övervakningsteknik, såsom system för kontinuerlig glukosövervakning för personer med diabetes, gör det möjligt för personer att effektivt och kontinuerligt kontrollera sitt medicinska tillstånd och därmed eliminera risken i samband med körning som är kopplad till deras sjukdom. Dessutom håller teknik som exempelvis system för kontinuerlig glukosövervakning för närvarande på att utvecklas och förbättras i snabb takt för att säkerställa en kontinuerligt förbättrad kontroll av medicinska tillstånd och därigenom öka trafiksäkerheten. [Ändr. 22]

(19b)

Europaparlamentet har i sin resolution av den 23 november 2022 om förebyggande, hantering och bättre behandling av diabetes i EU i samband med Världsdiabetesdagen  (7) uppmanat kommissionen att se över den relevanta arbetsmiljö- och trafiksäkerhetslagstiftningen för att undvika ytterligare diskriminering av människor med diabetes. [Ändr. 23]

(20)

För att säkerställa enhetliga rättigheter i hela unionen och med beaktande av trafiksäkerheten bör körkort i kategorierna AM, A1, A2, A, B1 och B ha en administrativ giltighetstid på 15 år, medan kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E bör ha en administrativ giltighetstid på fem år. I undantagsfall, enligt definitionen i detta direktiv, bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa en kortare period.

(20a)

Uppfräschningskurser för erfarna förare kan förbättra trafiksäkerheten genom att öka medvetenheten och kräva av förarna att de får ytterligare erfarenhet av nya tekniska lösningar som exempelvis avancerade förarstödsystem, halvautomatiserade och automatiserade. I detta syfte skulle användningen av simulatorer kunna vara avgörande för att uppdatera erfarna förares färdigheter. Dessutom kan körsimulatorer också återskapa ogynnsamma förhållanden och nödsituationer och därmed förbättra förarens förmåga att reagera och fatta beslut i kritiska situationer. [Ändr. 24]

(20b)

Livslångt lärande är avgörande för att uppdatera erfarna förares kunskaper, i synnerhet när det gäller miljövänlig körning, fordonens ökade tyngd, den kontinuerliga tekniska utvecklingen av förarstödsystem och andra automatiseringsfunktioner liksom alternativa framdrivningskällor för fordon. Medlemsstaterna bör därför uppmuntras att ta fram utbildningsmoduler som riktar sig till erfarna förare. [Ändr. 25]

(21)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna och, i vederbörligen motiverade fall, unionen som helhet, att reagera på kriser som gör det omöjligt för nationella myndigheter att förnya körkort vars giltighetstid annars skulle löpa ut, bör det vara möjligt att förlänga den administrativa giltighetstiden för sådana körkort med den tid som är absolut nödvändig.

(22)

Principen ”en innehavare – ett körkort” bör hindra varje person från att inneha mer än ett fysiskt körkort. Principen bör dock också utvidgas med hänsyn tagen till de tekniska särdragen hos mobila körkort.

(23)

Av skäl som har samband med trafiksäkerheten bör det dessutom finnas möjlighet för medlemsstaterna att, för körkortsinnehavare som har sin permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa sina nationella bestämmelser om återkallelse, omhändertagande, förnyelse och ogiltigförklaring av körkort.

(24)

Förare som innehar ett körkort som utfärdats av den medlemsstat där de är bosatta efter ett utbyte mot ett körkort som utfärdats av ett tredjeland bör ha samma rätt att framföra fordon i hela unionen som om de ursprungligen hade erhållit körkortet inom unionen. Ett sådant utbyte skulle kunna påverka trafiksäkerheten och den fria rörligheten för personer på olika sätt.

(25)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta ett beslut om identifiering av tredjeländer där en trafiksäkerhetsnivå som är jämförbar med unionens säkerställs och där innehavare av körkort som utfärdats av dessa länder ges möjlighet att byta ut sina körkort på liknande villkor som om körkorten hade utfärdats av en medlemsstat. Kommissionen bör i detta avseende ha rätt att bedöma om ett tredjeland har utbildning, certifieringsregler och provförfaranden för yrkesförare, som är helt eller delvis jämförbara med nivån i unionen, för att i slutändan kunna utfärda ett intyg som är jämförbart med yrkeskompetensbeviset. Detta skulle kunna göra det möjligt för innehavare av dessa tredjelandsintyg att byta ut dem mot ett europeiskt yrkeskompetensbevis, förutsatt att de genomgår ytterligare kompetensutbildning. Ett sådant intyg skulle, utöver körkortet, kunna vara det andra obligatoriska kravet för att yrkesförare ska kunna utföra transporter för ett unionsbaserat transportföretag. Dessa villkor bör vara detaljerade och väldefinierade för alla relevanta körkortskategorier. [Ändr. 26]

(26)

När det gäller körkort som utfärdats av tredjeländer som inte omfattas av ett sådant kommissionsbeslut, eller för vilka beslutet inte uttryckligen tillåter eller förbjuder utbyte, bör medlemsstaterna tillåtas att byta ut dem i enlighet med sina nationella bestämmelser, förutsatt att de använder den relevanta unionskoden på det körkort som byts ut. Om innehavaren av ett sådant körkort byter bosättningsort till en ny medlemsstat bör denna medlemsstat inte vara skyldig att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande på ett sådant körkort.

(27)

”Körkortsturism”, det vill säga att byta bosättningsort för att erhålla ett nytt körkort, i syfte att kringgå effekterna av en kördiskvalifikation som införts i en annan medlemsstat, är en utbredd företeelse som påverkar trafiksäkerheten negativt. Byte av bosättningsort bör inte vara ett sätt för förare att undantas från de krav som ställs på dem att återfå sitt körkort eller sin rätt att framföra fordon. Samtidigt bör det klargöras att förarnas beteende endast i vederbörligen motiverade fall bör leda till ett obegränsat körförbud, och att verkan av sådana beslut bör begränsas till den utfärdande medlemsstatens territorium.

(27a)

Mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg omfattar många olika maskiner som vanligtvis används utanför vägarna på många sätt. De omfattar t.ex. bygg- och skogsbruksmaskiner (grävmaskiner, lastare, bulldozrar osv.), jordbruksmaskiner (skördemaskin, kultivatorer osv.). Det befintliga direktivet är inte tillämpligt på sådana maskiner. De omfattas emellertid av ett lapptäcke av nationella bestämmelser om körkort och särskilda utbildningskrav, eftersom de kan framföras på allmän väg. Medlemsstaterna bör samarbeta för att underlätta användningen av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i hela unionen, särskilt i gränsöverskridande sammanhang, säsongsarbete eller arbete som tillhandahålls av utstationerade arbetstagare. Kommissionen bör inrätta en plattform för samarbete genom att bjuda in nationella myndigheter och berörda parter i syfte att sammanställa, bearbeta och sprida kunskap och information om bästa praxis för förare av specialfordon såsom mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i alla medlemsstater. Överläggningarna inom samarbetsplattformen bör ligga till grund för kommissionens rapport om effekterna av användningen av nationella bestämmelser på mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och dess inverkan på den inre marknaden och trafiksäkerheten. Denna rapport kan vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet i syfte att underlätta användningen av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i hela unionen. [Ändr. 310]

(28)

För att förbättra trafiksäkerheten bör ett unionsomfattande system införas för vissa körkortskategorier körkortskategorierna B, C och C1 . Reglerna för ett sådant system bör göra det möjligt för sökande att förvärva körkort i de relevanta kategorierna innan den föreskrivna minimiåldern har uppnåtts. Villkoret för att få använda dessa körkort bör dock vara att föraren åtföljs av en erfaren förare. I sådana situationer bör det av trafiksäkerhetsskäl vara tillåtet för medlemsstaterna att fastställa strängare villkor och regler inom sitt territorium för de körkort som de har utfärdat. [Ändr. 27]

(29)

Det övergripande målet med systemet med beledsagad körning är att förbättra trafiksäkerheten, men det kan även göra yrket som lastbilschaufförer mer tillgängligt och tilltalande för yngre generationer, bredda deras yrkesmässiga möjligheter och bidra till att åtgärda bristen på förare inom unionen. Det bör därför omfatta körkort för kategori C kategorierna C och C1 och de körkort i kategori B som är en förutsättning för dem. [Ändr. 28]

(29a)

Partnerskap mellan yrkesskolor och transport- och logistikföretag bör uppmuntras, bland annat genom särskilt unionsbudgetstöd och användning av intäkter som öronmärkts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/413/EU  (8) för att åtgärda bristen på yrkesförare i unionen. Ett sådant partnerskap bör ge framtida yrkesförare möjlighet att bekanta sig mer med yrkets fördelar och utmaningar, förbättra sina operativa och organisatoriska färdigheter och skaffa sig erfarenhet, samtidigt som de använder avancerad teknologi och teknik. Denna stödform skulle bland annat kunna omfatta medfinansiering från EU för att erhålla vissa kvalifikationer, t.ex. yrkeskompetensbevis eller särskild utbildning för framtida förare. [Ändr. 29]

(30)

Det bör säkerställas att förare som nyligen förvärvat körkort i en viss kategori inte äventyrar trafiksäkerheten på grund av sin oerfarenhet. En prövotid på minst två år bör fastställas för de nya förarna. Om en ny förare redan har ett giltigt körkort i en annan kategori bör prövotiden endast omfatta kvarvarande prövotid för det befintliga körkortet men den bör inte vara kortare än sex månader. Under denna tid bör de förarna omfattas av strängare regler och hårdare påföljder i hela unionen när de bryter mot reglerna , t.ex. under inverkan av alkohol eller droger, vid fortkörning, vid användning av otillåtna fordon, vid underlåtenhet att använda säkerhetsutrustning eller vid körning utan giltigt körkort. Tillsynsmyndigheterna kan behöva fastställa en teknisk nolltoleranströskel för sina effektiva mätningar, som inte bör vara högre än 0,2 g/ml, för att ta hänsyn till oavsiktlig exponering för alkohol. Påföljderna för sådant beteende bör vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande, och deras stränghet bör i största möjliga utsträckning ta hänsyn till unionens mål att på medellång sikt halvera antalet dödsfall och allvarliga skador, och på lång sikt undvika dem nästan helt. När det gäller alla andra begränsningar för nya förare bör medlemsstaterna fritt få införa ytterligare regler på sitt territorium. [Ändr. 30]

(31)

Miniminormer för yrkesbehörighet och utbildningskrav för förarprövare bör fastställas i syfte att höja förarprövarnas kompetens och färdighet , inbegripet utbildning i riskuppfattning, och därigenom säkerställa en mera objektiv bedömning av körkortsaspiranterna och mer harmoniserade uppkörningsprov. Kommissionen bör dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter för att vid behov ändra och anpassa dessa miniminormer till den tekniska, operativa eller vetenskapliga utvecklingen på detta område , inklusive nya avancerade förarstödsystem . [Ändr. 31]

(32)

Begreppet permanent bosättningsort bör definieras så att definitionen löser de problem som uppstår när det inte är möjligt att fastställa bosättningsort hemvist på grundval av yrkes- eller familjeband. Det är också nödvändigt att föreskriva en möjlighet för sökande att göra teoretiska eller praktiska prov i den medlemsstat där de är medborgare, om det i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort inte är möjligt att göra dessa prov på det officiella språket i den medlemsstat där de är medborgare. Särskilda regler bör skulle kunna fastställas för diplomater och deras familjer, om deras uppdrag kräver att de bosätter sig utomlands under en längre tid , under förutsättning att detta inte medför ytterligare trafiksäkerhetsrisker . [Ändr. 32]

(33)

Medlemsstaterna bör bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv. Där så är möjligt bör de använda nätverket för EU-körkort för att tillhandahålla sådan hjälp. Nätverket för EU-körkort, vanligen kallat Resper, är ett nav för informationsutbyte mellan de nationella myndigheter som ansvarar för att utfärda körkort och underlätta genomförandet av detta direktiv.

(34)

Nätverket för EU-körkort syftar till att garantera erkännande av handlingar och förvärvade rättigheter som härrör från medlemsstaterna, bekämpa dokumentförfalskning, undvika utfärdande av flera körkort och underlätta verkställigheten av kördiskvalifikationer. Medlemsstaterna bör särskilt ges möjlighet att systematiskt kontrollera att de skäl som ledde till eventuella tidigare införda begränsningar, omhändertagande, återkallelse eller ogiltigförklaring av ett körkort eller rätten att framföra fordon har försvunnit. Användning av Resper för genomförandet av andra unionsakter bör endast tillåtas så länge som dessa användningar uttryckligen föreskrivs i detta direktiv.

(35)

För att det ska bli möjligt för kommissionen att lämna meningsfulla rapporter om genomförandet av detta direktiv bör den varje år erhålla information om antalet körkort som utfärdats, förnyats, ersatts, återkallats och bytts ut för varje kategori, inbegripet uppgifter om utfärdande och användning av mobila körkort.

(35a)

Under förberedelserna inför översynen av detta direktiv bör kommissionen i största möjliga utsträckning beakta att medlemsstaterna står inför olika geografiska och sociala utmaningar i sin strävan att förbättra trafiksäkerheten. Vissa medlemsstater använder med framgång så kallade pricksystem för att verkställa trafikreglerna, medan andra väljer andra metoder, exempelvis att påföra strängare sanktioner omedelbart eller satsa mer på riktade kampanjer för efterlevnad och förebyggande. Hänsyn bör också tas till det faktum att pricksystemen kan vara väldigt olika utformade i de medlemsstater som väljer att tillämpa dem. Resurser och uppmärksamhet bör därför riktas mot andra åtgärder som kan öka trafiksäkerheten och samtidigt låta medlemsstaterna ta itu med sina olika utmaningar på det sätt som de anser vara mest effektivt. [Ändr. 247 och 311]

(35b)

Medlemsstaterna bör också utbyta uppgifter om sin bästa praxis när det gäller trafiksäkerhetsåtgärder och utbildning i riskmedvetenhet, särskilt när det gäller nya förare och inom ramen för livslångt lärande, användning av stödsystem per åldersgrupp genom återkopplingsinsatser med bevis på deltagande och rekommendationer från en trafiklärare, trafikpsykolog eller förarprövare samt åtgärder för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. [Ändr. 34]

(36)

I syfte att uppnå målen för detta direktiv, särskilt att anpassa dess bilagor till den tekniska, operativa eller vetenskapliga utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av delarna A, B och D i bilaga I (specifikationerna för fysiska körkort), ändring av del C i bilaga I (specifikationerna för mobila körkort), ändring av del E i bilaga I (reglerna för tillämpliga nationella koder och unionskoder), ändring av bilagorna II, III, V och VI (vissa minimikrav för utfärdande, giltighet och förnyelse av körkort), och ändring av bilaga IV (miniminormer för förarprövare). En sådan befogenhet bör beviljas för en period av fem år, med tanke på att det tekniska, operativa och vetenskapliga läget på de områden som regleras av dessa bilagor är under ständig utveckling. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(37)

Mot bakgrund av den gradvisa digitaliseringen och automatiseringen, de ständigt skarpare kraven på utsläppsminskning inom vägtransportsektorn samt den ständiga tekniska utvecklingen av motordrivna fordon är det nödvändigt att hålla alla förare uppdaterade när det gäller kunskap om ny teknik samt trafiksäkerhets- och hållbarhetskunskap. Främjandet av Medlemsstaterna bör sträva efter att främja livslångt lärande för förare och uppmuntra deltagande i kurser i säker körning, bland annat genom återkopplingsinsatser med bevis på deltagande och rekommendationer från en trafiklärare, trafikpsykolog eller förarprövare, som kan bidra till en mer inkluderande rörlighet. Det kan vara avgörande för att erfarna förares kompetens ska hållas uppdaterad i fråga om trafiksäkerhet, ny teknik, miljövänlig körning, som förbättrar bränsleeffektiviteten och minskar utsläppen, och hastighetsstyrning. [Ändr. 35]

(38)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att specificera de driftskompatibilitetsegenskaper och säkerhetsåtgärder som är tillämpliga på QR-koder på fysiska körkort, bestämmelser om driftskompatibilitet, säkerhet och provning av mobila körkort, förlängning av den administrativa giltighetstiden för körkort i hela unionen i händelse av en kris, innehållet i den självbedömning av fysisk och psykisk lämplighet som ska utföras för förare i grupp 1, villkoren för utbyte av körkort från tredje land mot körkort som utfärdats av medlemsstaterna utan att det på körkortet anges att det har bytts ut, samt driftskompatibilitet mellan nationella system som är anslutna till nätverket för EU-körkort och skydd av personuppgifter som utbyts i detta sammanhang. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(39)

För konsekvensens skull bör Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 (11), där vissa frågor som omfattas av det här direktivet behandlas, samt förordning (EU) 2018/1724 ändras.

(40)

Direktiv 126/2006/EG och kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 (12) bör upphävas.

(41)

Detta direktivs mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna eftersom deras regler för utfärdande, förnyelse, ersättning och utbyte av körkort skulle leda till så varierande krav att det skulle bli svårt att uppnå samma trafiksäkerhet och fria rörlighet för medborgare som man kan uppnå genom harmoniserade krav. Sådana mål kan bättre uppnås genom att minimikrav fastställs på unionsnivå. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(42)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den [DD/MM/ÅÅÅÅ].

(43)

I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (13), har medlemsstaterna åtagit sig att, när det är motiverat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i direktivet och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   I detta direktiv fastställs gemensamma regler om

a)

modeller, standarder och kategorier för körkort,

b)

utfärdande, giltighet, förnyelse och ömsesidigt erkännande av körkort,

c)

vissa aspekter av utbyte, ersättning, återkallelse, begränsning, omhändertagande och ogiltigförklaring av körkort,

d)

vissa aspekter som bland annat är tillämpliga på nya förare. [Ändr. 36]

2.    Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 12a och 20 i detta direktiv samt medlemsstaternas rätt att lägga till nationella kategorier till de körkort som de utfärdar i enlighet med bilaga I ska detta direktiv ska inte tillämpas på motordrivna fordon på hjul eller band som har minst två axlar och vars huvudsakliga funktion är dragkraften, självgående mobila maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG och som dessutom är särskilt konstruerade för att dra, skjuta, bära är konstruerade eller tillverkade driva vissa redskap i syfte att utföra arbete , såsom mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg enligt definitionen i [förordningen om godkännande och marknadskontroll av mobila maskiner eller släpvagnar vilka används i samband med jord- och skogsbruk och som endast sekundärt utnyttjas för person- eller godstransport som inte är avsedda att användas för transporter på väg eller för att på väg dra fordon som används för person- eller godstransport som framförs på allmän väg och om ändring av förordning (EU) 2019/1020 (2023/0090(COD))] . [Ändr. 312]

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.

körkort: elektronisk eller fysisk en handling som styrker rätten att framföra motordrivna fordon med angivande av på vilka villkor innehavaren är behörig att köra , antingen i fysiskt eller digitalt format, eller både och . [Ändr. 38]

2.

fysiskt körkort: körkort i fysisk form som utfärdats i enlighet med artikel 4.

3.

mobilt körkort: körkort i digital form som utfärdats i enlighet med artikel 5.

4.

motordrivet fordon: varje med motor försett fordon som av egen kraft kan framföras på väg och som inte är spårbundet.

5.

tvåhjuligt fordon: fordon som avses i artikel 4.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 (14).

6.

trehjuligt fordon: fordon som avses i artikel 4.2 b i förordning (EU) nr 168/2013.

7.

lätt fyrhjuling: fordon som avses i artikel 4.2 f i förordning (EU) nr 168/2013.

8.

motorcykel: tvåhjuligt fordon med eller utan sidovagn som avses i artikel 4.2 c och d i förordning (EU) nr 168/2013.

9.

motordriven trehjuling: fordon med tre symmetriskt placerade hjul som avses i artikel 4.2 e i förordning (EU) nr 168/2013.

10.

motorfordon: motordrivet fordon som normalt är avsett för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon avsedda för person- eller godstransport. Definitionen innefattar trådbussar, dvs. icke spårbundna fordon som är anslutna till en strömförande ledning.

11.

tung fyrhjuling: fordon som avses i artikel 4.2 g i förordning (EU) nr 168/2013.

11a.

ambulans: ett fordon av kategori M avsett för transport av sjuka eller skadade personer och med särskild utrustning för detta ändamål, i enlighet med Kriterier för kategorisering av fordon, Fordon avsedda för särskilda ändamål, i del A punkt 5.3 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858  (15) . [Ändr. 39]

11b.

campingbil: ett fordon av kategori M med boendemöjligheter som omfattar sittplatser och bord, separata eller utfällbara sovplatser, matlagningsmöjligheter samt skåp och förvaringsutrymmen, som alla ska vara omsorgsfullt fastsatta i boendeutrymmet i enlighet med Kriterier för kategorisering av fordon, Fordon avsedda för särskilda ändamål, i del A punkt 5.1 i bilaga I till förordning (EU) 2018/858. [Ändr. 40]

11c.

motorfordon som drivs med alternativa bränslen 1a: motorfordon som helt eller delvis drivs med ett alternativt bränsle och som har godkänts enligt förordning (EU) 2018/858. [Ändr. 41]

11d.

alternativa bränslen: bränslen eller kraftkällor som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor för energiförsörjning till transport och som kan bidra till en utfasning av fossila bränslen och en förbättrad miljöprestanda inom transportsektorn, och som utgörs av

a)

elektricitet som förbrukas i alla typer av elektriska fordon,

b)

väte,

c)

naturgas, inklusive biometan, i gasform (komprimerad naturgas – CNG) och flytande form (flytande naturgas – LNG),

d)

gasol (LPG),

e)

mekanisk energi från fordonsbaserad lagring/fordonsbaserade källor, inklusive spillvärme.

f)

annat koldioxidneutralt bränsle: alla bränslen enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 där utsläppen för det bränsle som används (eu) kan anses vara nettonoll, vilket till exempel innebär att koldioxidekvivalenten för det kol som ingår i den kemiska sammansättningen för det bränsle som används (eu) är av biogent ursprung och/eller har fångats in för att inte släppas ut som koldioxid i atmosfären eller har fångats in från den omgivande luften, inbegripet

i)

förnybara och/eller syntetiska bränslen såsom biobränslen, biogas, biomassabränsle, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung eller ett återvunnet kolbaserat bränsle,

ii)

andra bränslen som inte förtecknas i direktiv (EU) 2018/2001 kan anses vara koldioxidneutrala bränslen förutsatt att de uppfyller ovanstående kriterier samt hållbarhetskriterierna i det direktivet och tillhörande delegerade akter, och

iii)

en blandning av två eller flera koldioxidneutrala bränslen ska anses vara ett koldioxidneutralt bränsle. [Ändr. 42]

12.

kördiskvalifikation: varje beslut som leder till att en motorfordonsförares körkort eller rätt att framföra motorfordon återkallas, ogiltigförklaras, begränsas eller omhändertas och som inte längre kan överklagas. Beslutet kan utgöra en primär, sekundär eller kompletterande påföljd eller en säkerhetsåtgärd.

Artikel 3

Standardunionsspecifikationer för körkort och ömsesidigt erkännande

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella körkort utfärdas i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och överensstämmer med standardunionsspecifikationerna och andra kriterier i enlighet med

a)

artikel 4 för fysiska körkort,

b)

artikel 5 för mobila körkort.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att fysiska och mobila körkort som utfärdas till samma person är helt likvärdiga sinsemellan och anger exakt samma uppsättning rättigheter och villkor enligt vilka den personen är behörig att framföra fordon.

3.   Medlemsstaterna får inte som en förutsättning kräva innehav av ett fysiskt eller mobilt körkort av sökanden när de utfärdar, ersätter, förnyar eller byter ut ett körkort i det andra formatet.

4.   Senast den... [datum för antagande + 4 år] ska medlemsstaterna säkerställa att som standard ska endast mobila både ett mobilt körkort och ett fysiskt körkort utfärdas åt de sökande . Fram till den dagen får medlemsstaterna besluta att utfärda mobila körkort. [Ändr. 44]

5.   Genom undantag från punkt 4 ska medlemsstaterna erbjuda möjligheten att föreskriva att de sökande har rätt att på begäran avstå från antingen ett fysiskt eller ett digitalt körkort utfärdas på sökandens . Medlemsstaterna ska underlätta en sådan begäran i stället för eller tillsammans med ett mobilt körkort från sökandena och inte försöka påverka dem på något sätt . [Ändr. 45]

5a.     Genom undantag från punkt 5 ska medlemsstaterna ge sökande som har avstått från ett av de körkortsformat som avses i punkt 4 rätt att begära att detta format utfärdas eller utfärdas på nytt. Varje utfärdande eller nytt utfärdande av ett avstått format ska ske utan onödigt dröjsmål och senast två veckor från dagen då sökanden lämnade in sin begäran. [Ändr. 46]

6.   Körkort som är utfärdade av medlemsstaterna ska erkännas ömsesidigt.

7.   Genom undantag från punkt 6 ska medlemsstaterna ömsesidigt erkänna endast mobila körkort som utfärdats efter den [dag för antagande + 3 år] i enlighet med artikel 5. Mobila körkort som utfärdats före denna dag men som uppfyller kraven i artikel 5 ska erkännas ömsesidigt efter denna dag.

Artikel 4

Fysiska körkort

1.   Medlemsstaterna ska utfärda fysiska körkort på grundval av de standardunionsspecifikationer som anges i del A1 i bilaga I.

2.   Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att körkort förfalskas, även i fråga om körkort enligt modellen som utfärdades före detta direktivs ikraftträdande. De ska underrätta kommissionen om detta.

Det fysiska körkortet ska göras säkert mot förfalskning med hjälp av standardunionsspecifikationerna i del A2 i bilaga I. Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer.

3.   Om innehavaren av ett giltigt fysiskt körkort utan administrativ giltighetstid bosätter sig permanent i en annan medlemsstat än den som utfärdade körkortet, får värdmedlemsstaten från och med två år efter den dag då innehavaren bosatte sig permanent på dess territorium tillämpa de administrativa giltighetstider som anges i artikel 10.2 genom att förnya körkortet.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att alla fysiska körkort som har utfärdats eller är gällande uppfyller alla krav i detta direktiv senast den 19 januari 2030 2033 . [Ändr. 47]

5.   Medlemsstaterna får besluta att införa ett lagringsmedium (ett mikrochip) som en del av det fysiska körkortet. Om en medlemsstat beslutar att införa ett mikrochip som en del av sitt fysiska körkort får den, om det föreskrivs i dess nationella lagstiftning om körkort, också besluta att lagra fler uppgifter på mikrochipet än vad som anges i del D i bilaga I. Lagringstiden för de personuppgifter som lagras i mikrochippet ska, när så är möjligt, anpassas till körkortets giltighet. [Ändr. 48]

När medlemsstaterna föreskriver att ett mikrochip ska ingå i det fysiska körkortet ska de tillämpa de tekniska kraven i del B i bilaga I. Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om eventuella beslut om att införa ett mikrochip på det fysiska körkortet, eller om eventuella ändringar av ett sådant beslut, inom tre månader efter att beslutet fattats. Medlemsstater som redan har infört ett mikrochip på sina fysiska körkort ska underrätta kommissionen om detta inom tre månader från den dag då detta direktiv träder i kraft.

6.   Om mikrochipet inte införs som en del av det fysiska körkortet får medlemsstaterna också besluta att i det utrymme som är reserverat för detta ändamål trycka en QR-kod på de fysiska körkort som de utfärdar. QR-koden ska göra det möjligt att kontrollera att informationen på det fysiska körkortet är äkta.

7.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de personuppgifter som krävs för att kontrollera informationen på det fysiska körkortet inte lagras av kontrollanten och att körkortets utfärdande myndighet inte underrättas om kontrollprocessen.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om de driftskompatibilitetsegenskaper och säkerhetsåtgärder som QR-koder på fysiska körkort ska överensstämma med. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla åtgärder som rör införande av en QR-kod på körkort, eller om eventuella ändringar av sådana åtgärder, inom tre månader efter antagandet.

8.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av delarna A, B och D i bilaga I när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 5

Mobila körkort

1.   Medlemsstaterna ska utfärda mobila körkort på grundval av de standardunionsspecifikationer som anges i del C i bilaga I.

2.   För att möjliggöra kontroller av att körkortsinnehavaren har körrättigheter ska medlemsstaterna säkerställa att elektroniska tillämpningar för mobila körkort är tillgängliga kostnadsfritt för personer med permanent bosättningsort på deras territorium eller för personer som på annat sätt har rätt att inneha mobila körkort utfärdade av dem.

Sådana tillämpningar ska bygga på europeiska e-identitetsplånböcker som utfärdats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 910/2014 (16) och det bör säkerställas att dessa tillämpningar uppfyller en lämplig säkerhetsnivå . [Ändr. 49]

3.   Medlemsstaterna ska offentliggöra och regelbundet uppdatera en förteckning över tillgängliga elektroniska tillämpningar som skapats och underhålls för de syften som avses i denna artikel.

Medlemsstaterna ska se till att de elektroniska tillämpningarna inte innehåller, eller om en pekare används inte tillgängliggör, fler uppgifter än vad som avses i del D i bilaga I. [Ändr. 50]

4.   Medlemsstaterna ska tillgängliggöra och regelbundet underrätta varandra om den information som krävs för åtkomst till de nationella system som avses i del C i bilaga I och som används för kontroll av mobila körkort.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de personuppgifter som krävs för att kontrollera körrättigheterna för det mobila körkortets innehavare inte lagras av kontrollanten och att körkortets utfärdande myndighet behandlar den information som inkommer genom anmälan uteslutande för att svara på begäran om kontroll. Behandlingen av personuppgifter ska ske i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och, i tillämpliga fall, direktiv 2002/58/EG, med tillämpning av principerna om uppgiftsminimering, ändamålsbegränsning och inbyggt och automatiskt dataskydd, särskilt med avseende på tekniska åtgärder. [Ändr. 51]

5.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om förteckningen över relevanta nationella system som är godkända för att utfärda uppgifter och pekare för mobila körkort. Kommissionen ska se till att förteckningen över medlemsstaternas nationella system genom en säker kanal görs tillgänglig för allmänheten i en elektroniskt undertecknad eller förseglad form som lämpar sig för automatiserad behandling. [Ändr. 52]

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av del C i bilaga I när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.

7.   Senast den... [dag för antagande + 18 månader] ska kommissionen anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om driftskompatibilitet, säkerhet och provning av mobila körkort, inbegripet kontrollfunktioner och gränssnittet mot de nationella systemen och med beaktande av de nödvändiga kraven för att säkerställa att dessa körkort erkänns av tredjelandsmyndigheter . Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2. [Ändr. 53]

7a.     Kommissionen ska i detta avseende bistå medlemsstater som bör samarbeta i strävan efter global användning och globalt erkännande av det europeiska mobila körkortet genom en ändring av Genèvekonventionen om vägtrafik av den 19 september 1949, den internationella konventionen om motorfordon av den 24 april 1926 och Wienkonventionen om vägtrafik av den 8 november 1968. [Ändr. 54]

Artikel 6

Kategorier av körkort

1.   Körkortet ska be behörighet att framföra motordrivna fordon i följande kategorier:

a)

Mopeder

Kategori AM:

Tvåhjuliga fordon eller trehjuliga fordon med en högsta konstruktionshastighet på högst 45 km/h och en msximal nettoeffekt på högst 4 kW (utom sådana som är konstruerade för en högsta hastighet av högst 25 km/h). [Ändr. 55]

Lätta fyrhjulingar.

b)

Motorcyklar och motordrivna trehjulingar:

i)

Kategori A1:

Motorcyklar vars motor har en cylindervolym på högst 125 kubikcentimeter, en effekt maximal nettoeffekt på högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg. [Ändr. 56]

Motordrivna trehjulingar med en effekt maximal nettoeffekt på högst 15 kW. [Ändr. 57]

ii)

Kategori A2:

Motorcyklar med effekt en maximal nettoeffekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som inte hänför sig till ett fordon med effekt på mer än 70 kW. [Ändr. 58]

iii)

Kategori A:

Motorcyklar

Motordrivna trehjulingar med en effekt maximal nettoeffekt på mer än 15 kW.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande av de berörda fordonen får motorfordon i de kategorier som avses i leden a och b kombineras med en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger halva vikten av dragfordonets vikt i olastat tillstånd. [Ändr. 59]

c)

Motorfordon:

i)

Kategori B1:

Tunga fyrhjulingar.

Kategori B1 ska inte vara obligatorisk. I medlemsstater som inte inför denna kategori ska ett B-körkort krävas för att få köra sådana fordon.

Medlemsstaterna får också besluta att införa denna kategori uteslutande för sådana fordon som avses i artikel 9.4 första stycket c och på de villkor som anges i den punkten. Om en medlemsstat beslutar att göra det, ska detta markeras på körkortet med unionskod 60.03.

ii)

Kategori B:

Motorfordon med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren.

Till motorfordon i denna kategori får en släpvagn kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen får till ett motorfordon i denna kategori kopplas en släpvagn vars totalvikt överstiger 750 kg, förutsatt att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg. Om fordonskombinationen överstiger 3 500 kg ska medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, kräva att kombinationen bara får köras efter

avslutad utbildning, eller

godkänt körprov.

Medlemsstaterna får också ställa krav på både sådan utbildning och godkänt körprov.

Medlemsstaterna ska med hjälp av tillämplig unionskod enligt del E i bilaga I på körkortet ange att en sådan fordonskombination får köras.

iii)

Kategori BE:

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på släp- eller påhängsvagnen på högst 3 500 kg.

iv)

Kategori C1:

Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren.

Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

v)

Kategori C1E:

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på över 3 500 kg, under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.

vi)

Kategori C:

Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt över 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren.

Till motorfordon i denna kategori får en släpvagn kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

vii)

Kategori CE:

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg.

viii)

Kategori D1:

Motorfordon som är konstruerade och tillverkade för att ta minst 8 och högst 16 passagerare utöver föraren, och med en största längd av 8 meter. [Ändr. 60]

Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

ix)

Kategori D1E:

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.

x)

Kategori D:

Motorfordon konstruerade och tillverkade för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett motorfordon som får föras med D-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

xi)

Kategori DE:

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.

2.   Med förhandsgodkännande av kommissionen, som ska bedöma den föreslagna åtgärdens inverkan på trafiksäkerheten, får medlemsstaterna från tillämpningen av denna artikel undanta vissa specifika typer av motordrivna fordon, inbegripet specialfordon för personer med funktionshinder eller fordon som används inom byggsektorn och som klassificeras bland annat som mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg . [Ändr. 69]

Medlemsstaterna får besluta att detta direktiv inte ska tillämpas på fordon som används av försvarsmakten och civilförsvaret eller som står under deras kontroll. De ska underrätta kommissionen om detta.

Artikel 7

Minimiåldrar

1.   Minimiåldern för utfärdande av körkort ska vara följande:

a)

16 år för kategorierna AM, A1 , B1 och T och B1. [Ändr. 70]

b)

18 år för kategorierna A2, B, BE, C1 och C1E.

c)

Vad gäller kategori A:

i)

20 år för motorcyklar. För behörighet att framföra motorcyklar i denna kategori krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motorcyklar med körkort för kategori A2. Kravet på två års erfarenhet får dock åsidosättas om sökanden har fyllt 24 år.

ii)

21 år för motordrivna trehjulingar med en effekt på mer än 15 kW.

d)

21 år för kategorierna C, CE, D1 och D1E.

da)

Utan att det påverkar de omständigheter som anges i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2561, 18 år för kategorierna C, CE, D1 och D1E för yrkesförare som använder körkort nationellt och internationellt, förutsatt att de innehar ett yrkeskompetensbevis. [Ändr. 71]

e)

24 år för kategorierna D och DE.

ea)

Utan att det påverkar de omständigheter som anges i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2561, 21 år för kategorierna D och DE för yrkesförare som använder körkort nationellt och internationellt, förutsatt att de innehar ett yrkeskompetensbevis. [Ändr. 72]

2.   Medlemsstaterna får höja eller sänka minimiåldern för utfärdande av körkort enligt följande:

a)

För kategori AM ned till 14 år eller upp till 18 år.

b)

För kategori B1 upp till 18 år.

Medlemsstaterna får inte utfärda ett körkort i kategori B1 för kandidater som är över 21 år gamla för sådana fordon som avses i artikel 9.4 första stycket led c och på de villkor som anges i den punkten. [Ändr. 73]

c)

För kategori A1 upp till 18 år, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)

Om det är två års skillnad mellan minimiåldern för kategori A1 och minimiåldern för kategori A2.

ii)

Om en minimiperiod om två års erfarenhet av motorcyklar i kategori A2 krävs innan tillstånd att köra motorcyklar av kategori A kan beviljas, så som anges i punkt 1 c i).

d)

För kategorierna B och BE ned till 17 år.

3.   Medlemsstaterna får sänka minimiåldern för kategori C till 18 år och för kategori D till 21 år när det gäller

a)

fordon som används av räddningstjänsten , civilskyddet och ordningsmakten, [Ändr. 74]

b)

fordon som provas på väg i syfte att göra reparationer eller underhåll.

Medlemsstaterna får ömsesidigt erkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den minimiålder som anges i denna punkt. [Ändr. 75]

4.   Körkort som utfärdats i enlighet med punkterna 2 och 3 punkt 2 ska endast vara giltiga på den utfärdande medlemsstatens territorium till dess att körkortshavaren har nått den minimiålder som anges i punkt 1. [Ändr. 76]

Medlemsstaterna får erkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den minimiålder som anges i punkt 1.

5.    Genom undantag från punkt 1 d och e i denna artikel ska minimiåldern för utfärdande av körkort, om sökanden innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2022/2561, vara följande:

a)

För kategorierna C och CE de minimiåldrar som anges i artikel 5.2 a i) i direktiv (EU) 2022/2561.

b)

För kategorierna D1 och D1E den minimiålder som anges i artikel 5.3 a i) andra stycket i det direktivet.

c)

För kategorierna D och DE de minimiåldrar som anges i artikel 5.3 a i) första stycket, artikel 5.3 a ii) första stycket och artikel 5.3 b i det direktivet. [Ändr. 77]

Om en medlemsstat i enlighet med artikel 5.3 a i) andra stycket eller artikel 5.3 a ii) andra stycket i direktiv (EU) 2022/2561 tillåter körning på dess territorium från en lägre ålder, ska körkortet endast vara giltigt på den utfärdande medlemsstatens territorium till dess att körkortinneshavaren har nått den relevanta minimiålder som avses i första stycket i denna punkt och innehar ett yrkeskompetensbevis.

Artikel 8

Villkor och begränsningar

1.   Medlemsstaterna ska märka körkort som har utfärdats till en person som omfattas av ett eller flera villkor enligt vilka han eller hon har rätt att framföra fordon. För detta ändamål ska medlemsstaterna använda motsvarande unionskoder enligt del E i bilaga I. De får också använda nationella koder för villkor som inte ingår i del E i bilaga I och ska, om de gör det, utan dröjsmål rapportera detta till kommissionen, tillsammans med uppgifter om koderna och de fall där de används när detta direktiv träder i kraft och vid [efterföljande] nya tillägg eller ändringar av befintliga koder . [Ändr. 78]

Om körkortet till följd av fysisk funktionsnedsättning endast gäller för vissa typer av fordon eller för fordon som är anpassade för att kompensera för sådan funktionsnedsättning, ska det körprov som föreskrivs i artikel 10.1 avläggas i ett sådant fordon.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av del E i bilaga I när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 9

Behörighetsordning och överensstämmelse mellan kategorier

1.   Körkort för kategorierna BE, C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B.

2.   I fråga om körkortens giltighet gäller följande:

a)

Körkort för kategorierna C1E, CE, D1E, eller DE gäller även för fordonskombinationer i kategori BE.

b)

Körkort för kategori CE gäller även för kategori DE om innehavaren har behörighet att framföra fordon i kategori D.

c)

Körkort för kategori C1E eller CE gäller även för kategori D1E om innehavaren har behörighet att framföra fordon i kategori D1.

ca)

Körkort som utfärdats för kategorierna CE och DE gäller även för kategorierna C respektive D. [Ändr. 80]

d)

Körkort för kategorierna CE och DE gäller även för fordonskombinationer i kategori C1E respektive D1E.

da)

Körkort för kategorierna C1E och D1E gäller även för kategorierna C1 respektive D1. [Ändr. 81]

e)

Körkort för samtliga kategorier ska ge behörighet att framföra fordon i kategori AM. När det gäller körkort som är utfärdade inom dess territorium får en medlemsstat dock begränsa överensstämmelsen för kategori AM till kategorierna A1, A2 och A om denna medlemsstat inför ett körprov som ett villkor för att erhålla behörighet för kategori AM.

f)

Körkort för kategori A2 gäller även för kategori A1.

g)

Körkort för kategorierna A, B, C eller D gäller även för kategorierna A1, A2, B1, C1 respektive D1.

h)

Två år efter att ett körkort för kategori B utfärdats för första gången ska det vara giltigt för framförande av sådana fordon som drivs med alternativa bränslen enligt artikel 2 i rådets 2.11c i detta direktiv 96/53/EG  (17) för kategorierna M och N enligt förordning (EU) 2018/858  (18) , som är avsedda att framföras på allmän väg, inbegripet sådana som konstruerats och tillverkats i en eller flera etapper med en tillåten totalvikt på över 3 500 kg men högst 4 250 kg utan släpvagn , och för transport av passagerare med en maximal säteskapacitet på åtta säten utöver föraren . Dessa fordon får kombineras med en släp- eller påhängsvagn där den tillåtna totalvikten på kombinationen är högst 5 000 kg. [Ändr. 82]

ha)

Två år efter att ett körkort för kategori B utfärdats för första gången ska det vara giltigt för framförande av ambulanser enligt definitionen i artikel 2.11a och andra fordon avsedda för särskilda ändamål samt campingbilar enligt definitionen i artikel 2.11b i detta direktiv som väger upp till 4 250 kg.

I de regelbundna rapporter till Europaparlamentet och rådet som avses i artikel 20 i detta direktiv ska kommissionen se över effekterna av tekniska framsteg på området medicinsk nödutrustning och/eller användningen av alternativa bränslen på ambulansers totalvikt. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i detta direktiv för att ändra detta direktiv genom att uppdatera ambulansernas högsta vikt på grundval av slutsatserna i dessa regelbundna rapporter.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att ändra detta direktiv genom att uppdatera den högsta vikten för fordon som avses i första stycket i denna punkt, i dyfte att tahänsyn till den tekniska utvecklingen och utvecklingen av alternativa drivmedel för ambulanser. [Ändr. 83]

hb)

Två år efter att ett körkort för kategori BE utfärdats för första gången ska det godkänna framförande av sådana fordon som drivs med alternativa bränslen som avses i artikel 2.11c i detta direktiv för kategorierna M och N enligt förordning (EU) 2018/858, vilka är avsedda att framföras på allmän väg, inbegripet sådana som konstruerats och tillverkats i en eller flera etapper, med en tillåten totalvikt på över 3 500 kg men högst 4 250 kg utan släpvagn. Dessa fordon får kombineras med en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på släp- eller påhängsvagnen på högst 3 500 kg. [Ändr. 84]

hc)

Tre år efter att ett körkort för kategori C1 utfärdats för första gången ska det vara giltigt för framförande av sådana fordon som drivs med alternativa bränslen som avses i artikel 2.11 c i detta direktiv med en tillåten totalvikt på över 7 500 kg men högst 8 250 kg utan släpvagn och som är konstruerade och tillverkade för transport av högst åtta passagerare utöver föraren. Dessa fordon får kombineras med en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg. [Ändr. 85]

hd)

Tre år efter att ett körkort för kategori C1E utfärdats för första gången ska det vara giltigt för framförande av fordon som drivs med alternativa bränslen som avses i artikel 9.2 hc och tillhörandesläpvagn eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på över 750 kg, förutsatt att kombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 750 kg. [Ändr. 86]

he)

Tre år efter att ett körkort för kategori D1 utfärdats för första gången ska det vara giltigt för fordon som konstruerats och tillverkats för transport av högst 22 passagerare utöver föraren och har en maximal längd på 8 meter.

I den andra genomföranderapporten till Europaparlamentet och rådet som avses i artikel 20 i detta direktiv ska kommissionen bedöma effekterna av utvecklingen och användningen av fordon som drivs med alternativa bränslen och/eller tillämpningen av [leden h–hd i denna artikel] på trafiksäkerheten. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att ändra detta direktiv genom att uppdatera vikttrösklarna för fordon som drivs med alternativa bränslen. [Ändr. 89]

3.   För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande:

a)

Körkort för kategori B ger behörighet att framföra motordrivna trehjulingar; för motordrivna trehjulingar med en effekt som överstiger 15 kW är åldersgränsen 21 år.

b)

Körkort för kategori B ger behörighet att framföra motorcykel enligt kategori A1.

Överensstämmelserna enligt första stycket ska erkännas ömsesidigt av de medlemsstater som beviljat dem.

Medlemsstaterna får på körkortet ange att innehavaren är behörig att framföra fordon enligt första stycket endast med hjälp av de tillämpliga unionskoderna i del E i bilaga I.

Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de överensstämmelser som avses i första stycket och som beviljas på deras territorium, inbegripet nationella koder som kan ha använts före detta direktivs ikraftträdande. Kommissionen ska göra denna information tillgänglig för medlemsstaterna i syfte att underlätta tillämpningen av denna punkt.

4.   Medlemsstaterna får på sitt territorium tillåta att följande kategorier av fordon körs:

a)

Fordon i kategori D1 med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, exklusive all specialutrustning avsedd för transport av personer med funktionshinder, framförda av förare över 21 års ålder med körkort för kategori B minst två år efter att körkortet utfärdades för första gången och förutsatt att fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande och att föraren utan ersättning bidrar med sina tjänster.

b)

Fordon med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg som framförs av förare över 21 års ålder med körkort för kategori B minst två år efter att körkortet utfärdades för första gången, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

i)

Fordonen är avsedda att användas endast för undervisning eller rekreation när de står stilla.

ii)

Fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande.

iii)

Fordonen har ändrats så att de inte kan användas vare sig för transport av fler än nio personer eller för transport av andra varor än de som är absolut nödvändiga för ändamålet.

c)

Fordon i kategori B med en tillåten totalvikt på 2 500 kg och en högsta hastighet som är fysiskt begränsad till 45 km/h framförda av förare som är yngre än 21 år och som innehar körkort för kategori B1.

Medlemsstaterna får på körkortet ange att innehavaren är behörig att framföra fordon enligt första stycket a och b endast med hjälp av de tillämpliga nationella koderna.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla godkännanden de medger i enlighet med denna punkt.

4a.     Medlemsstaterna ska ha rätt att på sitt territorium tillåta innehavare av körkort som beviljats för kategori C att köra fordon i kategori D eller D1, förutsatt att inga andra personer transporteras i fordonet och att föraren är en person som utför trafiksäkerhetsprovning i enlighet med direktiv 2014/45/EU, eller en mekaniker vid den bilreparationsverkstad som utför en provningskörning, i båda fallen inom 5 km från verkstaden, när fordonet har reparerats, eller för underhålls- eller inspektionsändamål. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla godkännanden de medger i enlighet med denna punkt. [Ändr. 91]

Artikel 10

Utfärdande, giltighet och förnyelse

1.   Körkort får endast utfärdas till sökande som uppfyller följande villkor:

a)

De har godkänts i ett körprov och ett kunskapsprov samt uppfyller de lägsta fysiska och psykiska kraven på lämplighet som förare i enlighet med bilagorna II och III.

b)

För kategori AM att de har godkänts enbart i ett teoriprov. Medlemsstaterna får föreskriva att sökande ska ha godkänts i ett körprov och en läkarundersökning för denna kategori.

För tre- och fyrhjulingar inom denna kategori får medlemsstaterna införa ett särskilt körprov. För differentiering av fordon inom kategori AM får en nationell kod införas i körkortet.

c)

För kategori A2 eller kategori A, och under förutsättning att de har minst två års erfarenhet av en motorcykel i kategori A1 respektive kategori A2, antingen

i)

endast klarat ett körprov, eller

ii)

genomgått en utbildning i enlighet med bilaga VI.

d)

De har genomfört en utbildning eller fått godkänt resultat på ett körprov, eller genomgått en utbildning och fått godkänt resultat på ett körprov i enlighet med bilaga V när det när det gäller kategori B för att köra sådana fordonskombinationer som avses i artikel 6.1 c ii) tredje stycket.

e)

De har permanent bosättningsort inom den medlemsstat som utfärdar körkortet eller kan intyga att de har studerat där i minst sex månader.

1a.     Medlemsstaterna ska anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning och vars förarprov utförs i ett fordon som är anpassat efter deras funktionsnedsättning undantas från skyldigheten att utföra uppgifter som är oförenliga med deras funktionsnedsättning. [Ändr. 94]

2.   Den administrativa giltighetstiden för körkort som utfärdats av medlemsstaterna ska vara minst följande: [Ändr. 95]

a)

Femton år för kategorierna AM, A1, A2, A, B, B1 och BE.

b)

Fem år för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E.

Förnyelse av ett körkort får automatiskt medföra en ny administrativ giltighetstid för en annan kategori eller andra kategorier som körkortshavaren har behörighet för, i den utsträckning som detta överensstämmer med villkoren i detta direktiv.

Att körkortet är försett med ett mikrochip eller en QR-kod enligt artikel 4.5 respektive artikel 4.6 ska inte utgöra en förutsättning för körkortets giltighet. Att ett mikrochip eller en QR-kod har försvunnit, inte kan läsas eller på annat sätt har skadats ska inte påverka körkortets giltighet.

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstiden för körkort som utfärdas till nya förare i den mening som avses i artikel 15.1 för alla kategorier för att tillämpa särskilda åtgärder på sådana förare i syfte att förbättra deras trafiksäkerhet.

Medlemsstaterna får , med respekt för subsidiaritetsprincipen, begränsa den administrativa giltighetstiden för individuella körkort av alla kategorier , med beaktande av medicinsk lämplighet och förmåga att köra säkert i enlighet med bilaga III , om det anses nödvändigt att tillämpa tätare läkarundersökningar eller andra särskilda åtgärder, exempelvis begränsningar för den som begår trafiköverträdelser , för att ytterligare förbättra trafiksäkerhetsåtgärderna . [Ändr. 253, 315 och 335]

Medlemsstaterna ska förkorta den administrativa giltighetstid som anges i första stycket till fem år eller mindre för körkort för innehavare bosatta på deras territorium som uppnått 70 års ålder i syfte att införa krav på tätare läkarundersökningar eller andra särskilda åtgärder, inbegripet repetitionskurser. Denna förkortade administrativa giltighetstid får endast tillämpas efter förnyelse av körkort. [Ändr. 97]

Medlemsstaterna får förkorta den administrativa giltighetstid som anges i denna punkt för körkort för personer som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd eller som åtnjuter tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd enligt nationell lagstiftning på deras territorium. För detta ändamål ska denna förkortade administrativa giltighetstid vara lika med eller kortare än den administrativa giltighetstiden för det tillfälliga uppehållstillståndet eller det tillfälliga skyddet eller det tillräckliga skyddet.

3.   För förnyelse av körkort vid den administrativa giltighetstidens utgång ska följande villkor båda vara uppfyllda:

a)

De lägsta krav på fysisk och psykisk lämplighet som förare enligt bilaga III fortsätter att vara uppfyllda.

b)

Permanent bosättning på territoriet i den medlemsstat som utfärdar körkortet eller bestyrkande av att sökanden sedan minst sex månader studerat där vid tidpunkten för ansökan.

4.   I händelse av en kris får medlemsstaterna förlänga den administrativa giltighetstiden med högst sex månader för körkort som annars skulle ha löpt ut. Förlängningen får utökas om krisen kvarstår.

Varje sådan förlängning ska vara vederbörligen motiverad och omedelbart anmälas till kommissionen. Kommissionen ska omedelbart offentliggöra dessa uppgifter i Europeiska unionens officiella tidning. Medlemsstaterna ska erkänna giltigheten för körkort vars administrativa giltighetstid har förlängts enligt denna punkt.

Om en kris påverkar flera medlemsstater får kommissionen anta genomförandeakter för att förlänga den administrativa giltighetstiden för alla eller vissa kategorier av körkort som annars skulle ha löpt ut. Förlängningen får inte överstiga sex månader och får utökas om krisen kvarstår. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3.

Om en medlemsstat inte påverkas, och sannolikt inte kommer att påverkas, av svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att förnya körkort till följd av en sådan kris som avses i tredje stycket, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att mildra krisens effekter, får den medlemsstaten besluta att inte tillämpa den förlängning som införts genom den genomförandeakt som avses i tredje stycket, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

I denna punkt avses med kris en exceptionell, oväntad och plötslig naturlig eller människoskapad händelse av extraordinär karaktär och omfattning som äger rum i eller utanför unionen, med betydande direkta eller indirekta konsekvenser för vägtransportområdet och som också hindrar eller avsevärt försämrar möjligheten för körkortsinnehavare eller relevanta nationella myndigheter att genomföra de förfaranden som krävs för att förnya körkort.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av nationell straffrätt och ordningsbestämmelser får medlemsstaterna för utfärdande av körkort tillämpa bestämmelser i sin nationella lagstiftning som rör andra förhållanden än de som avses i detta direktiv. De ska underrätta kommissionen om detta.

6.   När medlemsstaterna utfärdar eller förnyar körkort i kategorierna AM, A, A1, A2, B, B1 och BE får de i stället för den självbedömning som anges i punkt 3 bilaga III kräva ett prov med tillämpning av de lägsta krav på fysisk och psykisk lämplighet som förare som anges i den bilagan. I så fall ska läkarundersökningen omfatta alla de medicinska funktionsnedsättningar som anges i bilaga III.

Kommissionen ska senast den [dag för antagande + 18 månader] anta genomförandeakter om innehållet i den självbedömning som avses i punkt 3 i bilaga III och alla de medicinska funktionsnedsättningar som anges i den bilagan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2. [Ändr. 99]

När medlemsstaterna förnyar körkort i kategorierna AM, A, A1, A2, B, B1, BE och T får de, med respekt för subsidiaritetsprincipen, kräva en undersökning i enlighet med minimikraven för förarlämplighet i bilaga III. [Ändr. 256 och 318]

6a.     Medlemsstaterna ska anta evidensbaserade riktlinjer för allmänläkare och familjeläkare för att identifiera de som kan utgöra en risk när de kör bil och ska verka i samordning med certifierande myndigheter. [Ändr. 100]

6b.     Medlemsstaterna ska utveckla nationella kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om psykiska eller fysiska signaler på att en person kan utgöra en risk när denne framför ett fordon. [Ändr. 101]

7.   Det är inte tillåtet att inneha fler än ett fysiskt körkort. En person får dock inneha flera mobila lagra ett mobilt körkort, förutsatt att dessa har utfärdats av samma medlemsstat på flera enheter . [Ändr. 102]

Ingen person får inneha körkort utfärdade av fler än en medlemsstat.

En medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort om det har fastställts att sökanden redan har ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för tillämpningen av tredje stycket. Nödvändiga åtgärder när det gäller utfärdande, ersättning, förnyande eller utbyte av ett körkort ska vara att kontrollera med andra medlemsstater att sökanden inte redan har ett annat körkort, om det finns rimlig anledning att misstänka detta. För detta ändamål ska medlemsstaterna använda det nätverk för EU-körkort som avses i artikel 19.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.6 ska den medlemsstat som utfärdar ett körkort med vederbörlig noggrannhet försäkra sig om att den som ansöker om körkort uppfyller kraven i punkt 1 i den här artikeln och tillämpa sina nationella bestämmelser om upphävande eller återkallelse av körkortet eller av rätten att köra om det kan fastställas att ett körkort har utfärdats utan att dessa krav var uppfyllda.

8.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av bilagorna II, III, V och VI när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.

8a.     Kommissionen ska på grundval av expertutlåtanden utveckla en utbildningskurs online för allmänläkare som gör det möjligt för dem att bedöma alla aspekter av sökandens lämplighet att köra. [Ändr. 103]

Artikel 11

Utbyte och ersättning av körkort som utfärdats av medlemsstaterna

1.   Om innehavaren av ett giltigt körkort utfärdat av en medlemsstat har förlagt sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat, får han eller hon begära att få körkortet utbytt mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som verkställer utbytet ska kontrollera för vilken kategori det inlämnade körkortet fortfarande är giltigt.

2.   Om inte annat följer av tillämpningen av territorialprincipen i straffrätt och ordningsbestämmelser får den medlemsstat där körkortsinnehavaren har sin permanenta bosättningsort tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, omhändertagande, återkallelse och ogiltigförklaring av innehavarens rätt att framföra fordon om körkortet utfärdats av en annan medlemsstat, och vid behov byta ut körkortet i detta syfte.

3.   Den medlemsstat som verkställer utbytet av ett fysiskt körkort ska återlämna det gamla körkortet till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat körkortet och ange skälen för detta. Den medlemsstat som byter ut körkortet ska underrätta myndigheterna i den utfärdande medlemsstaten och ange skälen till bytet. De medlemsstater som ursprungligen utfärdade körkortet ska säkerställa att det tidigare mobila körkortet inte längre kan visas. För kommunikationsändamål ska medlemsstaterna använda EU:s körkortsnätverk som avses i artikel 19.1. [Ändr. 104]

4.   Vid förlust eller stöld av ett körkort får endast de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där innehavaren har sin permanenta bosättningsort utfärda ett körkort som ersätter det förlorade körkortet. Dessa myndigheter ska utfärda ersättningskörkortet på grundval av de uppgifter de har tillgängliga eller då så är lämpligt på grundval av ett intyg från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprungliga körkortet.

Artikel 11a

Tillfälligt körkort

1.     Under ersättning, förnyelse eller utbyte av ett körkort ska den medlemsstat som utför ersättningen, förnyelsen eller utbytet utfärda ett tillfälligt körkort i form av ett intyg, även om det är samma medlemsstat som utfärdade det tidigare körkortet. Kommissionen ges befogenhet att senast den 31 december 2025 anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa en standardiserad formulärsmall för ett sådant intyg. När kommissionen antar dessa delegerade akter ska den ta vederbörlig hänsyn till alla risker för förfalskning av sådana formulär.

2.     Det intyg som utfärdas av en medlemsstat enligt denna artikel ska vara giltigt i högst en månad. Sådana intyg ska erkännas ömsesidigt av medlemsstaterna. Om ersättningen, förnyelsen eller utbytet av körkortet tar längre tid får medlemsstaterna förnya intyget två gånger, vardera gång för högst en månad. Ett sådant intyg ska automatiskt upphöra att gälla när innehavaren erhåller ett fysiskt eller mobilt körkort i enlighet med artikel 3. [Ändr. 105]

Artikel 12

Utbyte av körkort som utfärdats av tredjeländer

1.   Om en medlemsstat föreskriver utbyte av körkort som utfärdats av ett tredjeland till en innehavare som har bosatt sig permanent på dess territorium, ska den medlemsstaten byta ut körkortet i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.

2.   Om en medlemsstat byter ut ett körkort som har utfärdats av ett tredjeland som inte har varit föremål för ett sådant genomförandebeslut som avses i punkt 7, ska utbytet antecknas på det körkort som utfärdats av den medlemsstaten med hjälp av den relevanta koden i del E i bilaga I, liksom eventuell senare förnyelse eller ersättning. Om innehavaren av ett körkort som har utfärdats på detta sätt förlägger sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat behöver denna senare medlemsstat inte tillämpa principen om ömsesidigt erkännande i artikel 3.6.

Medlemsstaterna ska vid sådana utbyten tillämpa bestämmelserna i sin nationella lagstiftning i enlighet med villkoren i denna punkt.

3.   Om körkortet har utfärdats i en kategori och av ett tredjeland som varit föremål för ett sådant genomförandebeslut som avses i punkt 7, ska utbytet inte antecknas på det körkort som utfärdats av den berörda medlemsstaten. I sådana fall ska medlemsstaterna byta ut körkortet i enlighet med de villkor som anges i det relevanta genomförandebeslutet.

4.   Om ett körkort som utfärdats av en medlemsstat har bytts ut mot ett körkort som utfärdats av ett tredjeland, får medlemsstaterna inte kräva att några ytterligare villkor är uppfyllda utöver dem som anges i artikel 10.3 a, eller anteckna ytterligare uppgifter för utbyte av detta körkort mot ett körkort som utfärdats av dem, med avseende på kategorierna i det ursprungliga körkortet.

I den situation som avses i första stycket ska, om en sökande begär att få byta ut ett körkort som även är giltigt för kategorier för vilka han eller hon har förvärvat rätten att framföra fordon i ett tredjeland, följande regler gälla:

a)

Om körkortet har utfärdats i en kategori och av ett tredjeland som varit föremål för ett sådant genomförandebeslut som avses i punkt 7, ska punkt 3 tillämpas.

b)

I avsaknad av ett sådant genomförandebeslut ska punkt 2 tillämpas.

5.   Sådana utbyten som avses i punkterna 2, 3 och 4 ska endast genomföras om det körkort som utfärdats av tredjelandet har återlämnats till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som genomför utbytet.

6.   Kommissionen får fastställa att ett tredjeland har en ram för vägtransporter som helt eller delvis garanterar en trafiksäkerhetsnivå som är jämförbar med unionens, vilket gör det möjligt att byta ut körkort som utfärdats av detta tredjeland utan att ett sådant utbyte antecknas på de körkort som utfärdas av medlemsstaterna, vid behov efter att vissa på förhand fastställda villkor har uppfyllts.

När kommissionen fastställer ett sådant tredjeland får den bedöma tredjelandets ram för vägtransporter i samarbete med medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska ha sex månader på sig att yttra sig om den ram för vägtransporter som finns i det aktuella tredjelandet. Kommissionen ska genomföra bedömningen så snart den har tagit emot yttranden från alla medlemsstater eller när tidsfristen för att sända yttrandena har löpt ut, beroende på vilket som inträffar senast först . [Ändr. 106]

Vid bedömningen av den ram för vägtransporter som finns i ett tredjeland ska kommissionen beakta åtminstone följande faktorer:

a)

Gällande körkortskrav, såsom klassificering av körkortskategorier, krav på minimiålder, krav på och villkor för utbildning och körprov samt medicinska normer för utfärdande av körkortet.

b)

Huruvida tredjelandet utfärdar mobila körkort, och om så är fallet tillämpliga tekniska och strukturella uppgifter för driften av systemet.

c)

Den utsträckning i vilken det finns förfalskade körkort i omlopp och de åtgärder som vidtas för att förhindra förfalskning av körkort.

d)

Den administrativa giltighetstiden för körkort som utfärdats av tredjelandet.

e)

Trafikförhållandena i tredjelandet och deras jämförbarhet med trafikförhållandena på unionens vägnät.

f)

Tredjelandets trafiksäkerhet.

fa)

Det system för utbyte av EU-körkort som tredjelandet har infört. [Ändr. 107]

7.   Kommissionen får, efter att ha gjort den bedömning som avses i punkt 6 och genom genomförandebeslut, besluta att ett tredjeland har en ram för vägtransporter som helt eller delvis garanterar en trafiksäkerhetsnivå som är jämförbar med den i unionen för utbyte av körkort som utfärdats av dessa tredjeländer utan att utbytet antecknas på körkort som utfärdas av en medlemsstat.

Genomförandebeslutet ska innehålla åtminstone följande:

a)

Körkortskategorier som avses i artikel 6 mot vilka ett utbyte får genomföras utan att det antecknas på det körkort som utfärdas av en medlemsstat.

b)

Datum för utfärdande av körkort från tredje land från vilka utbyte får genomföras utan att det antecknas på det körkort som utfärdas av en medlemsstat.

c)

Alla allmänna villkor som ska vara uppfyllda för kontroll av äktheten hos den officiella handling som ska utbytas.

d)

Alla allmänna villkor som sökanden måste uppfylla för att styrka att de medicinska kraven i bilaga III är uppfyllda före utbytet.

Om sökandens körkort inte gör det möjligt att uppfylla kraven i andra stycket a eller b i denna punkt, får medlemsstaterna besluta att byta ut körkortet i enlighet med punkt 2. Om sökanden inte kan uppfylla kraven i andra stycket c eller d i denna punkt ska medlemsstaterna vägra att byta ut körkortet. Alla ytterligare villkor som kan ingå i genomförandebeslutet ska föreskriva antingen tillämpligheten av medlemsstatens nationella bestämmelser i enlighet med punkt 2 eller vägran att byta ut körkortet, om sökanden inte uppfyller dessa villkor.

Genomförandebesluten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

8.   I sådana genomförandebeslut som avses i punkt 7 ska regelbundna översyner, minst vart fjärde år, av trafiksäkerhetssituationen i det berörda tredjelandet föreskrivas. Beroende på hur översynen utfaller ska kommissionen i den utsträckning det är nödvändigt bibehålla, ändra eller tillfälligt eller permanent upphäva den genomförandeakt som avses i punkt 7.

8a.    Ett yrkeskompetensbevis eller ett likvärdigt intyg som utfärdats av ett tredjeland som avses i punkt 2 får ersättas av ett nytt yrkeskompetensbevis som utfärdats av en medlemsstat om innehavaren har fullgjort ytterligare kompetensutbildning i den medlemsstaten på upp till 35 timmar. Denna kompletterande kompetensutbildning ska genomföras på det unionspråk som bäst förstås av [sökanden]. Vid behov, i enlighet med direktiv (EU) 2022/2561 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport  (19) , ska lämpligt språkstöd tillhandahållas, för att säkerställa en hög kompetens- och trafiksäkerhetsnivå.

För att fastställa huruvida redjeländer har regler som är helt eller delvis jämförbara med motsvarande unionsregler ochgaranterar en trafiksäkerhetsnivå som är helt eller delvis jämförbar med unionens ska kommissionen ha befogenhet att senast den... [två år efter ikraftträdandet av detta ändringsdirektiv] anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa villkoren för och de kriterier och metoder som ska användas vid bedömningen av tredjeländers regler om yrkesutbildning för förare eller tredjeländers regler om certifierings- och provförfaranden, eller båda.

På grundval av dessa [delegerade akter/bedömningsvillkor, bedömningskriterier och bedömningsmetoder] och i samarbete med medlemsstaterna i enlighet med det förfarande som anges i punkt 6 ska kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa sitt beslut att ett visst tredjeland har regler om yrkesutbildning för förare och/eller regler om certifierings- och provförfaranden som är helt eller delvis jämförbara med motsvarande unionsregler som garanterar en trafiksäkerhetsnivå som är helt eller delvis jämförbar med den i unionen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2. [Ändr. 108]

9.   Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning och på sin webbplats offentliggöra en förteckning över de tredjeländer som har varit föremål för ett genomförandebeslut i enlighet med punkt 7 punkterna 7 och 8a och även offentliggöra alla relevanta ändringar som gjorts i enlighet med punkt 9 8 . [Ändr. 109]

10.   Kommissionen ska inrätta ett kunskapsnätverk för att sammanställa, bearbeta och sprida kunskap och information om bästa praxis för integration av utländska yrkesförare på den inre marknaden. Nätverket ska omfatta relevanta myndigheter i medlemsstaterna, kompetenscentrum, högskolor och forskare, arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer inom vägtransportsektorn.

Artikel 12a

Plattform för samarbete

1.     Kommissionen ska inrätta en plattform för samarbete för att sammanställa, bearbeta och sprida kunskap och information om bästa praxis för

a)

utbildningsprogram för förare i medlemsstaterna, inbegripet utbildning avseende specialfordon såsom mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg,

b)

licensiering och normal användning av specialfordon, såsom mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, i de olika medlemsstaterna, inbegripet gränsöverskridande konsekvenser av skillnader i dessa regler, i syfte att underlätta användningen av sådana maskiner, och

c)

andra aspekter som anses lämpliga.

2.     Plattformen ska omfatta relevanta myndigheter i medlemsstaterna och relevanta intressenter inom vägtransportsektorn och, när så är möjligt, underlätta utvecklingen av denna bästa praxis. [Ändr. 320]

Artikel 13

Verkan av begränsning, omhändertagande, återkallelse eller ogiltigförklaring av rätten att framföra fordon eller av körkort

1.   En medlemsstat ska vägra att utfärda körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits, återkallats eller ogiltigförklarats av en annan medlemsstat.

2.   En medlemsstat ska vägra att erkänna giltigheten av ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat till en person vars körkort eller rätt att framföra fordon har begränsats, omhändertagits, återkallats eller ogiltigförklarats på den förstnämnda medlemsstatens territorium.

3.   Vid tillämpningen av denna artikel ska körkort eller rätt att framföra fordon anses ha begränsats, omhändertagits, återkallats eller ogiltigförklarats så länge som den berörda personen ännu inte har uppfyllt de villkor som en medlemsstat uppställt och som han eller hon måste uppfylla för att kunna återfå sin rätt att framföra fordon eller sitt körkort eller för att kunna ansöka om ett nytt körkort.

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla villkor som de uppställer för att innehavaren ska kunna återfå sin rätt att framföra fordon eller sitt körkort eller ansöka om ett nytt körkort är proportionerliga och icke-diskriminerande för innehavare av körkort som utfärdats av en annan medlemsstat och att de inte i sig leder till en vägran på obestämd tid att utfärda körkort eller att erkänna körkort som utfärdats av en annan medlemsstat.

En medlemsstat ska tillfälligt dra in ett körkort om en läkarundersökning för bekräftelse av giltighet enligt artikel 10 visar att fysiska och psykiska krav avseende de medicinska tillstånd som anges i bilaga III tillfälligt inte kan uppfyllas. [Ändr. 110]

4.   Ingenting i denna artikel ska tolkas som ett hinder för medlemsstaterna att på obestämd tid förbjuda en person att framföra fordon inom sina territorier utan att ge honom eller henne möjlighet att återfå sin rätt att framföra fordon eller sitt körkort eller ansöka om ett nytt körkort, om detta är motiverat på grund av hans eller hennes beteende.

Om en medlemsstat i enlighet med denna punkt har påfört ett körförbud på obestämd tid, får den medlemsstaten vägra att erkänna giltigheten av ett körkort som utfärdats av en annan medlemsstat på dess territorium på obestämd tid. Med avvikelse från punkt 1 får andra medlemsstater, efter samråd med den medlemsstat som påfört körförbudet på obestämd tid, utfärda ett körkort till en sådan person.

Artikel 14

Beledsagad körning

1.   Genom undantag från artikel 7.1 b respektive d ska medlemsstaterna utfärda körkort i enlighet med artikel 10.1 för kategorierna B , C och C1 och C märkta med unionskod 98.02 enligt del E i bilaga I till sökande som har fyllt 17 år. [Ändr. 111]

2.   Innehavare av körkort med unionskod 98.02 som inte har fyllt 18 år får endast framföra fordon om de beledsagas av en person , i det främre passagerarsätet, som kan tillhandahålla vägledning under körningen. Den beledsagande personen ska följa bestämmelserna om körning i onyktert tillstånd eller under påverkan av narkotiska medel eller på annat sätt försatt i ett handlingsoförmöget tillstånd och ska uppfylla som uppfyller följande villkor: [Ändr. 112]

a)

Är minst 25 år gammal.

b)

Innehar körkort ett EU-körkort av tillämplig kategori som utfärdats för mer än fem år sedan. [Ändr. 113]

c)

Har inte varit föremål för kördiskvalifikation under de senaste fem åren.

d)

Har inte varit föremål för ett straffrättsligt beslut till följd av ett vägtrafikrelaterat brott.

e)

För fordon i kategori C kategorierna C och C1 , har de kvalifikationer och den utbildning som föreskrivs i direktiv (EU) 2022/2561. [Ändr. 114]

ea)

När det gäller fordon i kategori C och C1 ska denne ha genomgått en särskild sjutimmarsutbildning för att lära sig de yrkesmässiga och pedagogiska färdigheter som krävs, som en del av sin fortbildning inom ramen för yrkeskompetensbeviset. [Ändr. 115]

Medlemsstaterna får besluta att förlänga utbildningstiden upp till 14 timmar. [Ändr. 116]

3.   Medlemsstaterna får kräva att beledsagare som avses i punkt 2 identifieras för att säkerställa överensstämmelse med denna artikel. Medlemsstaterna får begränsa antalet möjliga ledsagare.

3a.     Systemet med beledsagad körning begränsar inte medlemsstaternas befintliga möjligheter att sänka minimiåldern för kategori B enligt vad som anges i artikel 7.2 i detta direktiv och att tillämpa därmed sammanhängande villkor på nationell nivå. [Ändr. 117]

4.   Medlemsstaterna får tillämpa ytterligare villkor för utfärdande av körkort märkt med unionskod 98.02 till sökande som inte har fyllt 18 år. De ska underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter.

4a.     Medlemsstaterna får sänka den ålder som anges i punkt 1 för personer som har sin normala hemvist på deras territorium för att genomföra pilotprojekt och samla in uppgifter om effekten av system med beledsagad körning med lägre åldersgräns som en del av sökandens utbildning tills han eller hon uppnår 3 500 km. Om en medlemsstat vill utnyttja denna möjlighet ska den lämna in en motiverad begäran till kommissionen. Kommissionen ska bedöma en sådan begäran genom en dialog med den berörda medlemsstaten och fatta ett beslut inom tre månader. Kommissionen får godkänna eller avslå begäran genom att avge ett motiverat yttrande eller godkänna den på ytterligare villkor för att säkerställa trafiksäkerheten. Bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 4 ska fortsätta att gälla om kommissionen beviljar ett undantag. Medlemsstaterna ska övervaka resultaten av de godkända pilotprojekten och rapportera dem till kommissionen. Kommissionen ska i sina regelbundna översyner bedöma begärandena och, om sådana finns tillgängliga, resultaten av de godkända pilotprojekten. [Ändr. 118]

Artikel 15

Prövotid

1.   Innehavaren av ett körkort i en viss kategori som utfärdats för första gången ska betraktas som ny förare och ska vara föremål för en prövotid på minst två år. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om prövotidens längd och påföljder för nya förare. [Ändr. 119]

1a.     Medlemsstaterna ska införa en skyldighet för nya förare att ha en standardiserad EU-skylt på fordonets bakruta under hela prövotiden. Kommissionen ska senast den... [sex månader efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] anta en delegerad akt i enlighet med artikel 21 om fastställande av gemensamma specifikationer för hur skylten ska se ut. [Ändr. 268]

2.   Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder för nya förare som kör med en alkoholhalt i blodet som överstiger 0,0 g/ml 0,2 g/ml eller under påverkan av psykotropiska ämnen eller narkotika. Medlemsstaternas tillsynsmyndigheter ska fastställa en teknisk nolltoleranströskel på grundval av den lägsta kvantifieringsgräns som tar hänsyn till passiv eller oavsiktlig exponering och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande och kan inkludera kördiskvalifikationer . [Ändr. 120]

2a.     Medlemsstaterna ska fastställa strängare regler om påföljder för nya förare, inbegripet när de underlåter att använda säkerhetsutrustning eller kör utan giltigt körkort, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande. [Ändr. 121]

2b.     Medlemsstaterna får utvidga tillämpningen av nolltoleranssystemet för alkohol och olagliga psykoaktiva substanser till att omfatta alla förare. [Ändr. 269]

3.   För att förbättra trafiksäkerheten får medlemsstaterna fastställa ytterligare regler som ska tillämpas på nya förare på deras territorium under prövotiden. De ska underrätta kommissionen om detta. Dessa regler ska inte medföra begränsningar vad gäller nattkörning. [Ändr. 122]

4.   Medlemsstaterna ska märka körkort som utfärdats under en prövotid med unionskod 98.01 enligt del E i bilaga I.

5.   En prövotid ska inte tillämpas på förare som erhåller körkort i kategori A2 eller A i enlighet med artikel 10.1 c.

5a.     För förare som erhåller en ny kategori under prövotiden för en tidigare utfärdad körkortskategori får prövotiden för den nya kategorin förkortas med beaktande av redan avslutad prövotid, dock minst sex månader. Ett sådant förkortande ska inte gälla om det befintliga körkortet endast utfärdas för kategori AM. [Ändr. 123]

5b.     Medlemsstaterna uppmanas att inkludera åldersanpassad utbildning i trafiksäkerhetsregler och utbildning i riskmedvetenhet i trafiken som en del av sina läroplaner för låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet. Medlemsstaterna får använda intäkter som öronmärkts enligt [Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413  (20) ] för att stödja sådana initiativ ekonomiskt. Kommissionen får också använda de resurser som anges i [artikel 8a i detta direktiv] för att stödja sådana initiativ ekonomiskt. [Ändr. 124]

Artikel 16

Förarprövare

1.   Förarprövare ska uppfylla de minimikrav som anges i bilaga IV.

Förarprövare som var verksamma före den 19 januari 2013 ikraftträdandet av detta direktiv ska dock endast omfattas av bestämmelser om kvalitetssäkring och regelbunden fortbildning. [Ändr. 125]

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändring av bilaga IV när det krävs för att ta hänsyn till den tekniska, operativa och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 17

Permanent bosättningsort

1.   Med permanent bosättningsort avses i detta direktiv den plats där en person normalt bor, dvs. under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av personlig och eller yrkesmässig anknytning eller och , om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där personen bor. [Ändr. 126]

För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater ska dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han eller hon har personlig anknytning, under förutsättning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Sistnämnda villkor behöver inte vara uppfyllt om personen i fråga bor i en medlemsstat för att genomföra en uppgift av bestämd varaktighet. Vistelse för studier vid ett universitet eller en skola medför inte att byte av permanent bosättningsort ska anses ha skett.

2.   Vid tillämpning av artikel 10.3 b och artikel 11.4 ska den permanenta bosättningsorten för personal vid unionens eller dess medlemsstaters diplomattjänster, eller för deras familjemedlemmar som ingår i deras hushåll, anses vara belägen på territoriet i den medlemsstat som utfärdade de körkort som håller på att förnyas eller ersättas.

I denna artikel avses med unionens diplomattjänster tjänstemän från relevanta avdelningar vid rådets generalsekretariat och vid kommissionen samt personal som utstationerats från medlemsstaternas nationella diplomattjänster och alla andra anställda eller uppdragstagare som arbetar för unionens institutioner, organ och byråer på området för yttre representation och som för att kunna utföra sina avtalsenliga uppgifter måste bo minst 181 dagar på ett eller flera tredjeländers territorium under ett kalenderår.

3.   Om körkortsinnehavaren inte kan styrka att han eller hon har sin permanenta bosättningsort i en viss medlemsstat enligt punkt 1, kan innehavaren som en sista utväg få sitt körkort förnyat i den medlemsstat som ursprungligen utfärdade det.

4.   Genom undantag från artikel 10.1 e och särskilt för det första utfärdandet av ett körkort i kategori B får en sökande vars permanenta bosättningsmedlemsstat är en annan än den medlemsstat där han eller hon är medborgare få sitt körkort utfärdat av denna medlemsstat, om den medlemsstat där han eller hon har sin permanenta bosättningsort inte medger en möjlighet att klara de teoretiska eller praktiska proven på ett av de officiella språken unionsspråken i den medlemsstat där han eller hon är medborgare eller med hjälp av tolk. [Ändr. 127]

Artikel 18

Överensstämmelse mellan körkort som inte motsvarar unionsstandardmodellen

1.   Medlemsstaterna ska tillämpa de överensstämmelser som fastställs i kommissionens beslut (EU) 2016/1945 (21) mellan behörigheter som erhållits före den 19 januari 2013 ikraftträdandet av detta direktiv och de kategorier som anges i artikel 6 i detta direktiv. [Ändr. 128]

2.   Behörighet att framföra fordon som beviljats före den 19 januari 2013 ikraftträdandet av detta direktiv får inte dras in eller på något sätt inskränkas genom bestämmelserna i detta direktiv. [Ändr. 129]

Artikel 19

Ömsesidigt bistånd

1.   Medlemsstaterna ska bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv. De ska utbyta information om körkort som de har utfärdat, bytt ut, ersatt, förnyat, begränsat, omhändertagit, återkallat, ogiltigförklarat eller dragit in, om kördiskvalifikationer som de har påfört eller planerar att påföra samt samråda med varandra för att kontrollera huruvida den som ansöker om körkort är föremål för en kördiskvalifikation i någon medlemsstat. De ska använda det nätverk för EU-körkort som inrättats för detta ändamål.

2.   Medlemsstaterna får också använda nätverket för EU-körkort för utbyte av information i följande syften:

a)

För att göra det möjligt för sina myndigheter att kontrollera körkortets giltighet och äkthet vid vägkontroller eller som en del av åtgärder mot förfalskning.

b)

För att underlätta utredningar som syftar till att identifiera den person som är ansvarig för trafiksäkerhetsrelaterade brott, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 (22).

c)

För att förebygga, upptäcka och utreda sådana trafikrelaterade brott som avses i i enlighet med [Referens till Prüm II] , förutsatt att alla nödvändiga villkor för detta syfte är tillämpliga och att principerna om ändamålsbegränsning, nödvändighet och proportionalitet iakttas . [Ändr. 130]

d)

För att se till att direktiv (EU) 2022/2561 efterlevs.

e)

För att genomföra och genomdriva [nytt direktiv om unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer].

3.   Åtkomsten till nätverket ska skyddas. Nätverket ska möjliggöra både synkront (i realtid) och asynkront informationsutbyte samt sändning och mottagning av säkra meddelanden, underrättelser och bilagor.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den information som utbyts genom nätverket är aktuell.

Medlemsstaterna får bevilja åtkomst till nätverket endast till de myndigheter som är behöriga för de ändamål som avses i punkterna 1 och 2.

4.   Medlemsstaterna ska också bistå varandra i genomförandet av det mobila körkortet, särskilt för att garantera skarvfri driftskompatibilitet mellan de tillämpningar och kontrollfunktioner som avses i del C i bilaga I.

5.   För att säkerställa driftskompatibilitet mellan nationella system som är anslutna till nätverket för EU-körkort och skyddet av personuppgifter som utbyts i detta sammanhang ska kommissionen senast den 6 juni 2026 anta genomförandeakter om detaljerade operativa krav, gränssnittskrav och tekniska krav för nätverket för EU-körkort. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.2.

6.   Medlemsstaterna får samarbeta för att verkställa alla partiella begränsningar, omhändertaganden, återkallelser eller ogiltigförklaringar av rätten att framföra fordon eller av körkort, särskilt om åtgärderna är begränsade till vissa körkortskategorier eller till vissa medlemsstaters territorier, särskilt genom anteckningar på de körkort som de har utfärdat.

Artikel 20

Översyn

Medlemsstaterna ska årligen informera kommissionen om antalet körkort som utfärdats, förnyats, ersatts, återkallats och bytts ut för varje kategori, inbegripet uppgifter om utfärdande och användning av mobila körkort. Medlemsstaterna ska också inom tre månader underrätta kommissionen för det fall de lagar och andra författningar som de har antagit och som är nödvändiga för att följa detta direktiv ändras på ett sätt som påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv. [Ändr. 131]

Medlemsstaterna ska också utbyta uppgifter om sin bästa praxis när det gäller trafiksäkerhetsåtgärder och utbildning i riskmedvetenhet, särskilt när det gäller nya förare och inom ramen för livslångt lärande, typer av medicinska kontroller per åldersgrupp, användning av stödsystem per åldersgrupp genom återkopplingsinsatser med bevis på deltagande och rekommendationer från en trafiklärare, trafikpsykolog eller förarprövare samt åtgärder för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, inbegripet åtgärder som reglerar mikromobilitet. [Ändr. 132]

Senast den 1 juli 2027 uppmanas kommissionen att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om effekterna av tillämpningen av nationella bestämmelser på mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och dess inverkan på den inre marknaden och trafiksäkerheten. Rapporten får vid behov åtföljas av ett förslag till Europaparlamentet och rådet i syfte att underlätta användningen av mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg i hela unionen. [Ändr. 321]

Medlemsstaterna ska till kommissionen årligen rapportera statistik om trafikolyckor per körkortskategori, som orsakas av nya förare enligt det system med beledsagad körning som definieras i artikel 14. Vart tredje år uppmanas kommissionen att utarbeta en rapport där de trafikolyckor som orsakas av förare som har erhållit körkort enligt systemet med beledsagad körning jämförs med trafikolyckor orsakade av andra förare. Rapporten ska ta hänsyn till uppgifter för varje körkortskategori. Kommissionen ska offentliggöra rapporten, bland annat genom portalen för gränsöverskridande informationsutbyte enligt [direktivet om gränsöverskridande informationsutbyte]. [Ändr. 133]

Senast [ikraftträdande + 5 år] och därefter vart femte år ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv, inbegripet dess inverkan på trafiksäkerheten.

Artikel 21

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.8, 5.6, 8.2, 9.2, 10.8, 11 a, 12.8a , 16.2 och 16a.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med [dag för direktivets ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. [Ändr. 134]

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.8, 5.6, 8.2, 10.8 och 16.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.8, 5.6, 8.2, 10.8 och 16.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 22

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av körkortskommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta genomförandeakten och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 23

Ändringar av direktiv (EU) 2022/2561

Direktiv (EU) 2022/2561 ska ändras på följande sätt:

1)

I artikel 5.2 i direktiv (EU) 2022/2561 ska följande led läggas till som led c:

”c)

från och med 17 års ålder framföra fordon i körkortskategori C körkortskategorierna C och C1 , förutsatt att de innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6.1 och endast på de villkor som anges i artikel 14.2 i direktiv [hänvisning till det här direktivet].”[Ändr. 135]

2)

I artikel 5.3 ska led a ersättas med följande:

a)

från och med 21 års ålder

i)

framföra fordon i körkortskategorierna D och D + E, förutsatt att föraren innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6.2;

medlemsstaterna får tillåta förare av fordon i körkortskategorierna D1 och D1 + E att från och med 18 års ålder på deras territorium framföra sådana fordon, förutsatt att föraren innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6.1;

medlemsstaterna får sänka minimiåldern för kategorierna D och DE för yrkesbussförare till

19 år på sitt territorium, förutsatt att förarna har genomgått en fullständig yrkesutbildning och innehar ett yrkeskompetensbevis i enlighet med artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2561,

18 år på sitt territorium, förutsatt att förarna har genomgått en fullständig yrkesutbildning och innehar ett yrkeskompetensbevis i enlighet med artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2561 och framför sådana fordon utan passagerare eller med passagerare på sträckor som är kortare än 50 km;

ii)

framföra fordon i körkortskategorierna D och D + E, förutsatt att föraren innehar ett yrkeskompetensbevis enligt artikel 6.1;

medlemsstaterna får sänka minimiåldern för kategorierna D och DE för yrkesbussförare till

19 år på sitt territorium, förutsatt att förarna har genomgått en fullständig yrkesutbildning och innehar ett yrkeskompetensbevis i enlighet med artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2561,

18 år på sitt territorium, förutsatt att förarna har genomgått en fullständig yrkesutbildning och innehar ett yrkeskompetensbevis i enlighet med artikel 6.1 i direktiv (EU) 2022/2561 och framför sådana fordon utan passagerare eller med passagerare på sträckor som är kortare än 50 km. [Ändr. 322]

(3)

Artikel 5.3 led b utgår. [Ändr. 323]

Artikel 24

Ändringar av förordning (EU) 2018/1724

Bilaga II till förordning (EU) 2018/1724 ska ändras på följande sätt:

a)

I den andra kolumnen, som hör till raden ”Flytta”, ska följande ruta läggas till: ”Erhålla och förnya körkort”

b)

I den tredje kolumnen, som hör till raden ”Flytta”, ska följande ruta läggas till: ”Utfärdande, utbyte och ersättning av EU-körkort”.

Artikel 25

Införlivande

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1a ska medlemsstaterna ska senast den [dag för antagande + 2 år] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. [Ändr. 324]

De ska Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1a ska de tillämpa dessa bestämmelser från och med den [dag för antagandet + 3 år]. [Ändr. 325]

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

1a.     Medlemsstaterna ska senast den... [dag för antagande + 4 månader] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i artikel 9.2 i detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [dag för antagandet +4 månader]. [Ändr. 326]

2.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 26

Upphävande

1.   Direktiv 2006/126/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med [dag för antagandet + 3 år].

Hänvisningar till direktiv 2006/126/EG ska tolkas som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VII.

2.   Förordning (EU) nr 383/2012 ska upphöra att gälla med verkan från och med [dag för antagandet + 3 år].

3.   Hänvisningar till förordning (EU) 383/2012 ska tolkas som hänvisningar till del B i bilaga I till det här direktivet och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga VII.

Artikel 27

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 28

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i … den

På Europaparlamentets vägnar

Ordföranden

På rådets vägnar

Ordföranden


(1)  EUT C , , s. .

(2)  EUT C , , s. .

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(4)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(7)   EUT C 167, 11.5.2023, s. 36.

(8)   EUT L 68, 13.3.2015, s. 9, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2015/413/oj

(9)   EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 av den 14 december 2022 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport (EUT L 330, 23.12.2022, s. 46).

(12)  Kommissionens förordning (EU) nr 383/2012 av den 4 maj 2012 om fastställande av tekniska krav för körkort som är försedda med ett lagringsmedium (mikroprocessor) (EUT L 120, 5.5.2012, s. 1).

(13)   EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

(15)   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1)

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73).

(17)   Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59).

(18)   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

(19)   Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2561 av den 14 december 2022 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport (EUT L 330, 23.12.2022, s. 46).

(20)   Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (EUT L 68, 13.3.2015, s. 9).

(21)  Kommissionens beslut (EU) 2016/1945 av den 14 oktober 2016 om överensstämmelser mellan olika kategorier av körkort (EUT L 302, 9.11.2016, s. 62).

(22)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (EUT L 68, 13.3.2015, s. 9).


Bilaga I

BESTÄMMELSER OM KÖRKORT SOM UTFÄRDATS AV MEDLEMSSTATERNA

DEL A1: ALLMÄNNA SPECIFIKATIONER FÖR DET FYSISKA KÖRKORTET

(1)

De fysiska egenskaperna hos körkort av unionsmodellen ska vara i enlighet med ISO 7810 och ISO 7816-1.

Kortet ska vara tillverkat i polykarbonat.

De metoder som används för att kontrollera körkortens egenskaper i syfte att fastställa att de följer de internationella normerna ska vara i enlighet med ISO 10373.

(2)

Körkortet ska ha två sidor och överensstämma med mallen i figur 1.

Sida 1

Sida 2

Image 1

Image 2

[1. Efternamn

2. Förnamn

3. Födelsedatum/-land

4a. Datum för utfärdande

4b. Upphör att gälla

4c. Utfärdande myndighet

5. Körkortsnummer

10. Datum för första utfärdande

11. Förarbehörighet upphör att gälla

12. Villkor]

Bild 1: Mall för EU-körkort

(3)

Körkortet ska innehålla de uppgifter som anges i del D enligt följande:

Sidan 1 ska innehålla följande:

(a)

Ordet ”körkort” i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet.

(b)

Namnet på den medlemsstat som utfärdar körkortet (frivillig uppgift).

(c)

Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som utfärdar körkortet, inlagd i vitt i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor, enligt del D punkt 1.

(d)

Uppgifter som är specifika för det utfärdade körkortet (fälten 1–9), enligt del D punkt 3.

(e)

Ordet ”EU-modell” på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet och ordet ”körkort” på EU:s övriga språk, tryckta i rosa som bakgrund på körkortet, enligt del D punkt 2.

Sidan 2 ska innehålla följande:

(f)

Uppgifter som är specifika för det utfärdade körkortets kategorier (fälten 9–12), enligt del D punkt 4.

(g)

Uppgifter som är specifika för administrationen av körkortet (fälten 13–14), enligt del D punkt 5.

(h)

En förklaring av följande numrerade fält som finns på sidorna 1 och 2 på körkortet: 1, 2, 3, 4a, 4b, 4c, 5, 10, 11 och 12.

Om en medlemsstat önskar lämna dessa uppgifter på ett annat nationellt språk än bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska eller ungerska ska medlemsstaten upprätta en tvåspråkig version av körkortet där ett av de ovannämnda språken används, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna bilaga.

Ett utrymme på körkortet av unionsmodell ska reserveras för det eventuella införandet av ett mikrochip eller en liknande databärare, eller den möjliga tryckningen av en QR-kod.

Följande färgreferenser ska användas:

Blå: Pantone Reflex Blue.

Gul: Pantone Yellow.

(4)

Särskilda bestämmelser

(a)

Om innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat i enlighet med denna bilaga permanent bosatt sig i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat föra in sådana upplysningar på körkortet som är nödvändiga för dess administration, under förutsättning att detta slags upplysningar också förs in på de körkort som utfärdas av medlemsstaten och att det finns nödvändigt utrymme för detta ändamål.

(b)

Medlemsstaterna får lägga till färger eller markeringar, exempelvis streckkoder och nationella symboler, utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i denna bilaga. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana tillägg.

Inom ramen för det ömsesidiga erkännandet av körkort får streckkoden inte innehålla någon annan information än vad som redan står att läsa på körkortet eller som är nödvändig för utfärdandet av körkortet.

(c)

Informationen på körkortets fram- och baksida ska kunna läsas med blotta ögat, med en minsta teckenhöjd på 5 punkter för fälten 9–12 på sida 2.

DEL A2: SPECIFIKATIONER FÖR DET FYSISKA KÖRKORTET TILL SKYDD MOT FÖRFALSKNINGAR

(1)

Hoten mot körkortens fysiska säkerhet utgörs av följande:

(a)

Framställning av falska kort: skapandet ett nytt föremål som i hög grad liknar dokumentet, antingen genom att tillverka det från början eller genom att kopiera ett originaldokument.

(b)

Väsentlig ändring: ändra egenskaperna för ett originaldokument, exempelvis genom att ändra vissa av uppgifterna som finns tryckta på dokumentet.

(2)

Den övergripande säkerheten ska baseras på systemet i sin helhet, bestående av ansökningsförfarandet, överföringen av uppgifter, materialet i själva kortet, trycktekniken, en minimiuppsättning olika säkerhetsdetaljer och personaliseringsförfarandet.

(3)

Materialet som används för körkorten ska skyddas mot förfalskning med följande tekniker (obligatoriska säkerhetsegenskaper):

(a)

Själva kortet ska vara UV-dött.

(b)

En säkerhetsmönstrad bakgrund som har utformats för att göra förfalskning genom skanning, tryck eller kopiering omöjlig, genom att använda iriserande tryck med säkerhetstryckfärg i många färger samt positivt och negativt guillocherat tryck. Mönstret får inte bestå av primärfärgerna (CMYK), ska innehålla komplexa mönsterutformningar i minst två särskilda färger och ska inbegripa mikrotext.

(c)

Optiskt variabla detaljer som ger ett tillräckligt skydd mot kopiering och manipulering av fotografiet.

(d)

Lasergravyr.

(e)

På platsen för fotografiet ska den säkerhetsmönstrade bakgrunden och fotografiet åtminstone i kanten överlappa varandra (avtonande mönster).

(4)

Dessutom ska det material som används för körkortet skyddas mot förfalskning genom användning av minst tre av följande tekniker (ytterligare säkerhetsdetaljer):

(a)

Optiskt variabla tryckfärger*.

(b)

Termokrom tryckfärg*.

(c)

Specialutformade hologram*.

(d)

Variabla laserbilder*.

(e)

Fluorescerande ultraviolett tryckfärg, synlig och transparent.

(f)

Iriserande tryck.

(g)

Digitalt vattenmärke i bakgrunden.

(h)

Infraröda eller fosforescerande pigment.

(i)

Taktila bokstäver, symboler eller mönster*.

(5)

Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer. I första hand ska de metoder som markerats med asterisk tillämpas, eftersom de möjliggör kontroll av kortets giltighet utan särskilda hjälpmedel.

DEL B: SPECIFIKATIONER FÖR DET MIKROCHIP SOM INFÖRS SOM EN DEL AV DET FYSISKA KÖRKORTET

(1)

Mikrochipet och uppgifterna i mikrochipet, inklusive ytterligare information som föreskrivs i en medlemsstats nationella lagstiftning om körkort, ska uppfylla bestämmelserna i del B1.

(2)

Förteckningen över tillämpliga standarder för körkort som är försedda med ett mikrochip anges i del B2.

(3)

Körkort som är försedda med ett mikrochip ska omfattas av ett förfarande för EU-typgodkännande i enlighet med bestämmelserna i del B3.

(4)

Om samtliga relevanta bestämmelser i EU-typgodkännandet har uppfyllts vad gäller körkort som är försedda med ett mikrochip i enlighet med punkterna 1–3, ska medlemsstaterna utfärda ett EU-typgodkännandeintyg till tillverkaren eller dennes företrädare.

(5)

Vid behov, särskilt för att säkerställa att bestämmelserna i denna del iakttas, får en medlemsstat återkalla ett EU-typgodkännande som det har utfärdat.

(6)

EU-typgodkännandeintyg och anmälan av deras återkallande ska överensstämma med den mall som fastställs i del B4.

(7)

Kommissionen ska underrättas om alla utfärdade eller återkallade EU-typgodkännandeintyg. Vid återkallande ska närmare skäl tillhandahållas.

Kommissionen ska informera medlemsstaterna om varje återkallande av ett EU-typgodkännande.

(8)

EU-typgodkännandeintyg utfärdade av medlemsstaterna ska erkännas ömsesidigt.

(9)

Om en medlemsstat konstaterar att ett betydande antal körkort som är försedda med ett mikrochip vid upprepade tillfällen inte överensstämmer med denna del av bilaga I, ska den medlemsstaten underrätta kommissionen om detta förhållande. Det relevanta EU-typgodkännandeintygsnummer som är kopplat till dessa körkort samt en beskrivning av överträdelsen ska anges. Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål informera alla andra medlemsstater om de fakta som den underrättats om enligt denna punkt.

(10)

Den medlemsstat som utfärdat dessa körkort ska omedelbart undersöka problemet och vidta lämpliga korrigerande åtgärder, inklusive återkallande av EU-typgodkännandeintyget om så krävs.

DEL B1: Allmänna krav för körkort som är försedda med ett mikrochip

De allmänna krav för körkort som är försedda med ett mikrochip som beskrivs i denna bilaga grundar sig på internationella standarder, särskilt standarderna i ISO/IEC 18013-serie. De omfattar

(a)

specifikationerna för mikrochipet och mikrochipets logiska datastruktur,

(b)

specifikationerna för harmoniserade och ytterligare data som ska lagras, och

(c)

specifikationerna för dataskyddsmekanismer för de data som lagras digitalt på mikrochipet.

1.   FÖRKORTNINGAR

Förkortning

Betydelse

AID

Application Identifier (Tillämpningsidentifiering)

BAP

Basic Access Protection (Grundläggande åtkomstskydd)

DG

Data Group (Datagrupp)

EAL 4+

Evaluation Assurance Level 4 Augmented (Säkerhetsbedömning nivå 4 utökad)

EF

Elementary File (Grundläggande fil)

EFID

Elementary File Identifier (Identifierare för grundläggande fil)

eMRTD

Machine Readable Travel Documents (Maskinläsbara resehandlingar)

ICC

Integrated Circuit Card (smartkort)

ISO

International Standard Organisation (Internationella standardiseringsorganisationen)

LDS

Logical Data Structure (logisk datastruktur)

PICC

Proximity Integrated Circuit Card (Närhets-IC-kort)

PIX

Proprietary Application Identifier Extension (Förlängning av äganderättsligt skyddad tillämpningsidentifiering)

RID

Registered Application Identifier (Registrerad tillämpningsidentifiering)

SOd

Document Security Object (Dokumentsäkerhetsobjekt)

2.   UPPGIFTER SOM LAGRAS PÅ MIKROCHIPET

(1)

Harmoniserade obligatoriska och frivilliga uppgifter om körkortet

Mikrochipet ska lagra de harmoniserade körkortsuppgifter som anges i del D. Om en medlemsstat beslutar att i körkortet ange uppgifter som anges som valfria i del D, ska dessa uppgifter lagras på mikrochipet.

(2)

Ytterligare uppgifter

Medlemsstaterna får på mikrochipet lagra de ytterligare uppgifter som föreskrivs i deras nationella lagstiftning om körkort. De ska informera kommissionen om detta.

3.   MIKROCHIP

(1)

Typ av lagringsmedium

Lagringsmediet för körkortsuppgifterna ska vara ett mikrochip med ett kontaktgränssnitt, ett kontaktlöst gränssnitt eller ett kombinerat (dubbelt) kontaktgränssnitt och kontaktlöst gränssnitt, enligt del B2, post 1.

(2)

Tillämpningar

Alla uppgifter på ett mikrochip ska lagras i elektroniska tillämpningar. Alla tillämpningar på mikrochipet ska identifieras med en unik kod som kallas tillämpningsidentifiering (AID) enligt del B2 post 2.

(a)   EU-körkortstillämpningen

Obligatoriska och frivilliga körkortsuppgifter enligt bilaga I del D ska lagras i den särskilda EU-körkortstillämpningen. AID för EU-körkortstillämpningen ska vara:

”A0 00 00 04 56 45 44 4C 2D 30 31”,

bestående av både

den registrerade tillämpningsidentifieringen (RID) för Europeiska kommissionen: ”A0 00 00 04 56”, och

förlängningen av den äganderättsligt skyddade tillämpningsidentifieringen (PIX) för EU-körkortstillämpningen: ”45 44 4C 2D 30 31” (EDL-01).

Uppgifterna ska grupperas i datagrupper (DG) som del av en logisk datastruktur (LDS).

Datagrupperna ska lagras som grundläggande filer (EF) i EU-körkortstillämpningen, och ska skyddas i enlighet med del B2 post 3.

(b)   Andra tillämpningar

Andra ytterligare uppgifter ska lagras i en eller flera särskilda tillämpningar förutom EU-körkortstillämpningen. Varje sådan tillämpning ska identifieras med en unik AID.

4.   LOGISK DATASTRUKTUR FÖR EU-KÖRKORTSTILLÄMPNINGEN

(1)

Logisk datastruktur

Körkortsuppgifter ska lagras på ett mikrochip i en logisk datastruktur (LDS) enligt del B2 post 4. I denna punkt anges ytterligare krav för obligatoriska och ytterligare datagrupper.

Varje datagrupp ska lagras i en grundläggande fil. De grundläggande filer som ska användas för EU-körkortstillämpningen ska identifieras med grundläggande filidentifierare (EFID) och korta grundläggande filidentifierare enligt del B2 post 5.

(2)

Obligatoriska datagrupper

Obligatoriska och frivilliga dataelement ska lagras i följande datagrupper (DG):

(a)

DG 1: Alla obligatoriska och frivilliga dataelement såsom de är tryckta på dokumentet, utom ansiktsfotot och underskriften.

(b)

DG 5: Bild av körkortsinnehavarens underskrift.

(c)

DG 6: Bild av körkortsinnehavarens ansikte.

Uppgifter i DG 1 ska struktureras enligt punkt 6 och såsom anges i del B2 post 6. Uppgifterna i DG 5 och DG 6 ska lagras i enlighet med specifikationerna i del B2 post 7.

(3)

Ytterligare datagrupper

De ytterligare dataelement som föreskrivs i medlemsstaternas nationella lagstiftning om körkort ska lagras i följande datagrupper:

(a)

DG 2: Uppgifter om körkortsinnehavaren, utom biometriska uppgifter.

(b)

DG 3: Uppgifter om utfärdande myndighet.

(c)

DG 4: Porträttbild.

(d)

DG 7: Biometriska uppgifter avseende körkortsinnehavarens fingeravtryck.

(e)

DG 8: Biometriska uppgifter avseende körkortsinnehavarens iris. [Ändr. 138]

(f)

DG 11: Andra uppgifter, såsom innehavarens fullständiga namn i nationella tryckbokstäver.

Uppgifterna i dessa datagrupper ska lagras i enlighet med specifikationerna i del B2 post 8.

5.   MEKANISMER FÖR DATASÄKERHET

Lämpliga mekanismer ska användas för validering av autenticitet och integritet hos mikrochipet och uppgifterna på det, och för att begränsa tillgången till körkortsuppgifter.

Uppgifter på mikrochipet ska skyddas enligt specifikationerna i del B2 post 3. I detta avsnitt anges ytterligare krav som ska uppfyllas.

(1)

Autenticitetsverifiering

(a)

Obligatorisk passiv autentisering

Alla datagrupper som lagras i EU-körkortstillämpningen ska skyddas med passiv autentisering.

Uppgifter avseende passiv autentisering ska överensstämma med kraven i del B2 post 9.

(b)

Frivillig aktiv autentisering

Mekanismer för frivillig aktiv autentisering ska tillämpas för att säkerställa att det ursprungliga mikrochipet inte har bytts ut.

(2)

Åtkomstbegränsning

(a)

Obligatoriskt grundläggande åtkomstskydd

Mekanismen för grundläggande åtkomstskydd (BAP) ska tillämpas för alla uppgifter i EU-körkortstillämpningen. För att underlätta driftskompatibilitet med befintliga system, som de som använder maskinläsbara resehandlingar (eMRTD), är det obligatoriskt att använda det enradiga maskinläsbara fältet, enligt del B2 post 10.

Dokumentnyckeln Kdoc som används för åtkomst av mikrochipet genereras från det enradiga maskinläsbara fältet, vilket kan anges antingen manuellt eller med hjälp av optisk teckenigenkänning (OCR-läsare). Den BAP 1-konfiguration som definierats för ett enradigt maskinläsbart fält enligt del B2 post 10 ska tillämpas.

(b)

Villkorad utökad åtkomstkontroll

Om personuppgifter enligt artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/679 lagras på mikrochipet ska åtkomsten till dessa uppgifter skyddas med ytterligare åtgärder.

Mekanismerna för utökad åtkomstkontroll ska uppfylla specifikationerna i del B2 post 11.

(3)

Infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI) för körkort som är försedda med ett mikrochip

Medlemsstaterna ska inrätta de nödvändiga nationella åtgärderna för förvaltning av kryptering med öppen nyckel, i enlighet med bilaga A till ISO-standard 18013_3.

6.   UPPGIFTSPRESENTATION

(1)

Formatering av uppgifter i DG 1

Tagg

L

Värde

Kodning

O/F

61

V

DG1 Dataelement (kapslade)

 

 

 

 

Tagg

L

Värde

 

 

 

 

5F 01

V

Typgodkännandenummer

ans

O

 

 

5F 02

V

Sammansatta dataobjekt av demografiska dataelement

 

O

 

 

 

 

Tagg

L

Värde

 

 

 

 

 

 

5F 03

3

Utfärdande medlemsstat

a3

O

 

 

 

 

5F 04

V

Innehavarens efternamn (ett eller flera)

as

O

 

 

 

 

5F 05

V

Innehavarens förnamn (ett eller flera)

as

O

 

 

 

 

5F 06

4

Födelsedatum (DDMMÅÅÅÅ)

n8

O

 

 

 

 

5F 07

V

Födelseort

ans

O

 

 

 

 

5F 08

3

Nationalitet

a3

F

 

 

 

 

5F 09

1

Kön

M/F/U

F

 

 

 

 

5F 0A

4

Datum för utfärdandet av körkortet (DDMMÅÅÅÅ)

n8

O

 

 

 

 

5F 0B

4

Datum då körkortet upphör att gälla (DDMMÅÅÅÅ)

n8

O

 

 

 

 

5F 0C

V

Utfärdande myndighet

ans

O

 

 

 

 

5F 0D

V

Administrativt nummer (förutom dokumentnummer)

ans

F

 

 

 

 

5F 0E

V

Dokumentnummer

an

O

 

 

 

 

5F 0F

V

Permanent bostadsort eller postadress

ans

F

 

 

7F 63

V

Sammansatta dataobjekt för fordonskategorier/begränsningar/villkor

 

O

 

 

 

 

Tagg

L

Värde (kodad enligt definitionen nedan)

 

 

 

 

 

 

02

1

Antal kategorier/begränsningar/villkor

N

O

 

 

 

 

87

V

Kategori/begränsning/villkor

ans

O

 

 

 

 

87

V

Kategori/begränsning/villkor

ans

F

 

 

 

 

 

 

 

 

87

V

Kategori/begränsning/villkor

ans

F

(2)

Logiskt postformat

Kategorierna beträffande fordon, begränsningar eller villkor ska sammanställas i ett dataobjekt enligt den struktur som anges i följande tabell:

Fordonskategorikod

Datum för utfärdande

Sista giltighetsdag

Kod

Beteckning

Värde

där

(a)

Fordonskategorikoder ska anges enligt definitionen i artikel 6 (t.ex. AM, A1, A2, A, B1, B osv.).

(b)

Datum för utfärdande ska anges i formatet DDMMÅÅÅÅ (dag anges med två siffror följt av månad med två siffror följt av år med fyra siffror) för fordonskategorin.

(c)

Sista giltighetsdag ska anges i formatet DDMMÅÅÅÅ (dag anges med två siffror följt av månad med två siffror följt av år med fyra siffror) för fordonskategorin.

(d)

Kod, beteckning och värde gäller ytterligare uppgifter eller begränsningar avseende fordonets kategori eller förare.

DEL B2: Förteckning över tillämpliga standarder för körkort som är försedda med ett lagringsmedium

Post

Ämne

Krav

Tillämpliga på

1

Lagringsmedium gränssnitt, organisation och kommandon

Serie ISO/IEC 7816 (kontakt), serie ISO/IEC 14443 (kontaktlöst) enligt ISO/IEC 18013–2:2008, bilaga C

Del B1, punkt 3.1

2

Tillämpningsidentifiering

ISO/IEC 7816–5:2004

Del B1, punkt 3.2

3

Mekanismer för datasäkerhet

ISO/IEC 18013–3:2009

Del B1, punkt 3.2 a

Del B1, punkt 5

4

Logisk datastruktur

ISO/IEC 18013–2:2008

Del B1, punkt 4.1

5

Identifierare för grundläggande fil

ISO/IEC 18013–2:2008 tabell C.2

Del B1, punkt 4.1

6

Datapresentation för DG 1

ISO 18013–2:2008, bilaga C.3.8

Del B1, punkt 4.2

Del B1, punkt 6.1

7

Obligatorisk datapresentation för DG 5 och DG 6

ISO/IEC 18013–2:2008, bilaga C.6.6 och bilaga C.6.7, bild av ansikte och bild av underskrift ska lagras i JPEG- eller JPEG2000-format

Del B1, punkt 4.2

8

Presentation av frivilliga och ytterligare uppgifter

ISO/IEC 18013–2:2008, bilaga C

Del B1, punkt 4.3

9

Passiv autentisering

ISO/IEC 18013–3:2009, punkt 8.1, uppgifter ska lagras i EF.SOd (Dokumentsäkerhetsobjekt) i LDS

Del B1, punkt 5.1 a

10

Grundläggande åtkomstbegränsning

ISO/IEC 18013–3:2009 och dess ändring 1

Del B1, punkt 5.2 a

 

Konfiguration av grundläggande åtkomstbegränsning

ISO/IEC 18013–3:2009, bilaga B.8

11

Utökad åtkomstbegränsning

Tekniska riktlinjer TR-03110, Advanced Security Mechanisms for Machine Readable Travel Documents – Extended Access Control (EAC), version 1.11

Del B1, punkt 5.2 b

12

Testmetoder

ISO 18013–4:2011

Del B3, punkt 1

13

Säkerhetsintyg

Säkerhetsbedömning nivå 4 utökad (EAL 4+) eller motsvarande

Del B3, punkt 2

14

Funktionsintyg

Test av smartkort enligt ISO 10373-serier

Del B3, punkt 3

DEL B3: Förfarande för EU-typgodkännande av körkort som är försedda med ett mikrochip

1.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Tillverkare som ansöker om EU-typgodkännande av körkort som är försedda med ett mikrochip ska lägga fram ett säkerhetsintyg och ett funktionsintyg.

Varje planerad ändring av tillverkningsprocessen, inbegripet programvaran, ska kräva en förhandsanmälan till den myndighet som beviljade typgodkännandet. Myndigheten får kräva ytterligare uppgifter och tester innan den godtar ändringen.

Testerna ska följa de metoder som fastställts i del B2 post 12.

2.   SÄKERHETSINTYG

Vid säkerhetsbedömningen ska mikrochip för körkort utvärderas i enlighet med kriterierna i del B2 post 13.

Ett säkerhetsintyg får endast utfärdas efter en bedömning med godkänt resultat av mikrochipets förmåga att motstå försök att manipulera eller ändra uppgifter.

3.   FUNKTIONSINTYG

En funktionsutvärdering av körkort som är försedda med ett mikrochip ska laboratorietestas i enlighet med kriterierna i del B2 post 14.

Medlemsstater som inför ett mikrochip på körkort ska säkerställa att relevanta funktionsstandarder och kraven i del B1 är uppfyllda.

Ett funktionsintyg ska utfärdas till tillverkaren om samtliga följande villkor är uppfyllda:

Det finns ett giltigt säkerhetsintyg för mikrochipet.

– Överensstämmelse med kraven i del B2 har visats.

– Funktionstester med godkänt resultat har genomförts.

Den berörda myndigheten i medlemsstaten ska ansvara för att utfärda funktionsintyget. Funktionsintyget ska ange den utfärdande myndigheten, den sökandes identitet, mikrochipets identifiering och en detaljerad förteckning över utförda tester och resultatet av dessa.

4.   INTYG OM EU-TYPGODKÄNNANDE

(1)

Mall

Medlemsstaterna ska utfärda EU-typgodkännandeintyget efter uppvisande av säkerhets- och funktionsintyg enligt bestämmelserna i denna bilaga. EU-typgodkännandeintyg ska följa mallen i del B4.

(2)

Numreringssystem

Numreringssystemet för EU-typgodkännande ska bestå av:

(a)

Bokstaven e, följd av det särskiljande numret för den medlemsstat som beviljat EU-typgodkännandet:

1

för Tyskland

2

för Frankrike

3

för Italien

4

för Nederländerna

5

för Sverige

6

för Belgien

7

för Ungern

8

för Tjeckien

9

för Spanien

12

för Österrike

13

för Luxemburg

17

för Finland

18

för Danmark

19

för Rumänien

20

för Polen

21

för Portugal

23

för Grekland

24

för Irland

25

för Kroatien

26

för Slovenien

27

för Slovakien

29

för Estland

32

för Lettland

34

för Bulgarien

36

för Litauen

49

för Cypern

50

för Malta

(b)

Bokstäverna DL föregångna av ett bindestreck och följda av de två siffror som anger det löpnummer som tilldelats denna bilaga eller senaste större tekniska ändringen av den. Löpnumret för denna bilaga är 00.

(c)

Ett unikt identifieringsnummer för EU-typgodkännandet som tilldelats av den utfärdande medlemsstaten.

Exempel på numreringssystem för EU-typgodkännandet: e50-DL00 12345

Godkännandenumret ska lagras på mikrochipet i DG 1 för varje körkort som är försett med ett sådant mikrochip.

DEL B4: Mall för EU-typgodkännandeintyg för körkort som är försedda med ett mikrochip

Namn på behörig myndighet: …

Underrättelse om (*):

godkännande ☐

återkallat godkännande ☐

av ett EU-körkort som är försett med ett mikrochip

Godkännandenummer: …

1.

Tillverkarens märke eller varumärke: …

2.

Modellens namn: …

3.

Namn på tillverkaren eller, i tillämpliga fall, dennes ombud: …

4.

Adress till tillverkaren eller, i tillämpliga fall, dennes ombud: …

5.

Laboratorietestrapporter:

5.1

Säkerhetsintyg, nummer: … Datum: …

Utfärdat av: …

5.2

Funktionsintyg, nummer: … Datum: …

Utfärdat av: …

6.

Datum för godkännande: …

7.

Datum för återkallelse av godkännande …

8.

Ort: …

9.

Datum: …

10.

Beskrivande dokument i bilaga: …

11.

Underskrift: …

(*)

Kryssa i relevant ruta.

DEL C: SPECIFIKATIONER FÖR DET MOBILA KÖRKORTET

(1)

Tillämpningar för mobila körkort ska vara tillgängliga för de vanligaste mobiloperativsystemen och ska ge behöriga personer åtkomst till åtminstone följande funktioner:

(a)

Hämtning och lagring av uppgifter eller pekare som gör det möjligt att bevisa en persons körrättigheter.

(b)

Visning och överföring av dessa uppgifter eller pekare.

(2)

Tillämpningen och andra relevanta system ska uppfylla kraven i standarden ISO/IEC 18013–5 om mobila körkort och förordning (EU) nr 910/2014.

(3)

Vid tillämpningen av denna bilaga ska innehavaren av ett mobilt körkort som utfärdats i enlighet med detta direktiv endast anses vara dess behöriga användare om han eller hon identifieras som sådan. Det primära medlet för identifiering ska vara elektronisk identifiering. För elektronisk identifiering av sådana personer ska åtminstone alla medel för elektronisk identifiering som avses i förordning (EU) nr 910/2014 godtas.

(4)

Det berörda nationella systemet ska vara det behöriga registret över körkort i den medlemsstat där körkortsinnehavaren har sin permanenta bosättningsort.

(5)

Tillämpningen ska göra det möjligt för körkortsinnehavaren att från det berörda nationella systemet hämta verifierbara uppgifter som innehåller den information som förtecknas i del D och en engångstoken. Om en del av den information som förtecknas i del D inte finns tillgänglig i det nationella systemet får körkortsinnehavaren hämta de dataelement som saknas på annat säkert sätt (t.ex. innehavarens fotografi från hans eller hennes biometriska pass genom NFC).

Tillämpningen ska göra det möjligt att automatiskt eller manuellt uppdatera de verifierbara uppgifterna (de uppgifter som körkortet innehåller om innehavaren enligt del D) från det berörda nationella systemet i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort. Tillämpningen får inte göra det möjligt att ändra de hämtade uppgifterna på något annat sätt.

Tillämpningen ska göra det möjligt för körkortsinnehavaren att visa eller överföra alla eller en del av de uppgifter som finns på det mobila körkortet till tredje man. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ha rätt att hämta de uppgifter som finns på det mobila körkortet för att kunna fastställa körkortsinnehavarens körrättigheter (kontroll).

Tillämpningen ska göra det möjligt för körkortsinnehavaren att till tredje man överföra en engångstoken som hämtats från ett nationellt system. Denna token får användas av den mottagande parten för att hämta den information som förtecknas i del D från det berörda nationella systemet om den mottagande parten har godkänts av den berörda medlemsstaten. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ha behörighet att få tillträde till andra medlemsstaters nationella system. Medlemsstaterna ska säkerställa att de överförda uppgifterna inte lagras när väl körkortsinnehavarens uppgifter har kontrollerats.

Den information som överförs direkt från tillämpningen eller hämtas med engångstoken ska göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att fastställa körrättigheterna för innehavaren av det mobila körkortet (kontroll), inbegripet eventuella begränsningar som gäller i unionen eller på en medlemsstats territorium. Medlemsstaterna ska betrakta uppgifter som ogiltiga om de har hämtats tidigare än sju dagar före kontrollen eller om körkortets nummer ingår i den förteckning över indragna körkort som handhas av den medlemsstat som utfärdat det mobila körkortet. En förteckning över indragna körkort ska innehålla uppgifter om alla körkort som inte längre ger innehavaren rätt att framföra fordon.

(6)

Genom undantag från förordning (EU) nr 910/2014 och i det enda syftet att ge innehavaren av det mobila körkortet möjlighet att styrka sin rätt att framföra fordon i sådana situationer, ska funktionerna för att visa och överföra uppgifter eller en engångstoken förbli tillgängliga om de personidentifieringsuppgifter som är kopplade till europeiska e-identitetsplånböcker och som avses i artikel 3 i den förordningen är ogiltiga.

(7)

De nationella systemen får inte lagra eller behandla en begäran som baserar sig på ovannämnda engångstoken för ett annat ändamål än att genomföra bestämmelserna i detta direktiv. För detta ändamål får det nätverk för EU-körkort som avses i artikel 19 användas.

(8)

Innehavare av mobila körkort ska ha möjlighet att förnya, ersätta eller byta ut sina körkort i unionen genom tillämpningen eller en särskild portal för digitala tjänster som tillhandahålls av medlemsstaterna.

DEL D: UPPGIFTER SOM SKA INFÖRAS I EU-KÖRKORTET

(1)

Den särskiljande beteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet ska vara en av följande:

B: Belgien

BG: Bulgarien

CZ: Tjeckien

DK: Danmark

D: Tyskland

EST: Estland

GR: Grekland

E: Spanien

F: Frankrike

HR: Kroatien

IRL: Irland

I: Italien

CY: Cypern

LV: Lettland

LT: Litauen

L: Luxemburg

H: Ungern

M: Malta

NL: Nederländerna

A: Österrike

PL: Polen

P: Portugal

RO: Rumänien

SLO: Slovenien

SK: Slovakien

FIN: Finland

S: Sverige

(2)

Ordet ”körkort” som ska tryckas på körkortet på medlemsstaternas språk ska vara följande:

Свидетелство за управление на МПС

Permiso de Conducción

Řidičský průkaz

Kørekort

Führerschein

Juhiluba

Άδεια Οδήγησης

Driving Licence

Permis de conduire

Ceadúas Tiomána

Vozačka dozvola

Patente di guida

Vadītāja apliecība

Vairuotojo pažymėjimas

Vezetői engedély

Liċenzja tas-Sewqan

Rijbewijs

Prawo Jazdy

Carta de Condução

Permis de conducere

Vodičský preukaz

Vozniško dovoljenje

Ajokortti

Körkort

(3)

Information som är specifik för det utfärdade körkortet ska vara enligt följande:

Fält

Uppgifter

1

Innehavarens efternamn

2

Innehavarens förnamn (ett eller flera)

3

Födelsedatum och födelseort

4a

Datum för utfärdandet av körkortet

4b

Körkortets sista giltighetsdag eller ett tankstreck om körkortets giltighetstid är obegränsad enligt artikel 10.2 andra stycket.

4c

Namn på utfärdande myndighet

4d

Ett annat nummer än det som anges i fält 5, för administrativa ändamål (frivillig uppgift)

5

Körkortets nummer

6

Ett fotografi av innehavaren

7

Innehavarens underskrift

8

Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (frivillig uppgift).

9

Kategori eller kategorier av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier ska tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).

(4)

Information som är specifik för det utfärdade körkortets kategorier ska vara enligt följande:

Fält

Uppgifter

9

Kategori eller kategorier av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier ska tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).

10

Datum för det första utfärdandet för varje kategori (detta datum ska föras över till det nya körkortet vid varje senare ersättande eller utbyte). Varje del av datumfältet ska fyllas i med två siffror enligt följande: dag, månad, år (DD, MM, ÅÅ)

11

Sista giltighetsdag för varje kategori. Varje del av datumfältet ska fyllas i med två siffror enligt följande: dag, månad, år (DD, MM, ÅÅ)

12

Ytterligare uppgifter/begränsningar, i kodad form, mittemot den berörda kategorin, enligt vad som anges i del E

När en kod som anges i del E gäller för samtliga kategorier för vilka körkortet utfärdas, får den tryckas i fält 9, 10 och 11

(5)

Information som är specifik för det utfärdade körkortets administration ska vara enligt följande:

Fält

Uppgifter

13

Ett eventuellt införande av värdmedlemsstaten av uppgifter som är nödvändiga för körkortets administration vid tillämpning av del A1 punkt 4 a.

14

Ett eventuellt införande av den medlemsstat som utfärdar körkortet av uppgifter som är nödvändiga för körkortets administration eller som gäller trafiksäkerhet (frivillig uppgift). Om uppgifterna rör någon av rubrikerna i denna bilaga, ska de föregås av det berörda fältets nummer.

Med innehavarens särskilda, skriftliga medgivande får även uppgifter som inte gäller körkortets administration eller trafiksäkerhet läggas till i detta fält. Ett sådant tillägg får inte på något sätt ändra användningen av modellen som körkort.

DEL E: UNIONSKODER OCH NATIONELLA KODER

Koderna 01–99 ska vara harmoniserade EU-koder

FÖRARE (medicinska skäl)

01

.

Synkorrektion och/eller skydd

 

01.01.

Glasögon

 

01.02.

Kontaktlinser

 

01.05.

Ögonlapp

 

01.06.

Glasögon eller kontaktlinser

 

01.07.

Särskilt optiskt hjälpmedel

02

 

Hörapparat/kommunikationshjälpmedel

03

 

Protes eller ortopediskt hjälpmedel

 

03.01.

Armprotes eller ortopediskt hjälpmedel för arm

 

03.02.

Benprotes eller ortopediskt hjälpmedel för ben

ANPASSADE FORDON

10

 

Anpassad växellåda

 

10.02.

Automatiskt val av utväxling

 

10.04.

Anpassad växelväljare

15

 

Anpassad koppling

 

15.01.

Anpassad kopplingspedal

 

15.02.

Handmanövrerad koppling

 

15.03.

Automatisk koppling

 

15.04.

Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av kopplingspedal

20

 

Anpassat bromssystem

 

20.01.

Anpassad bromspedal

 

20.03.

Bromspedal för vänster fot

 

20.04.

Bromspedal med glidskena

 

20.05.

Vinklad bromspedal

 

20.06.

Handmanövrerad broms

 

20.07.

Bromsmanövrering med maximal kraft av …N (1) (till exempel: ”20.07(300N)”)

 

20.09.

Anpassad parkeringsbroms

 

20.12.

Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av bromspedal

 

20.13.

Knämanövrerad broms

 

20.14.

Bromsreglage som får stöd utifrån

25

 

Anpassat gasreglage

 

25.01.

Anpassad gaspedal

 

25.03.

Vinklad gaspedal

 

25.04.

Handmanövrerat gasreglage

 

25.05.

Knämanövrerat gasreglage

 

25.06.

Gasreglage som får stöd utifrån

 

25.08.

Gaspedal till vänster

 

25.09.

Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av gaspedal

31

 

Anpassningar och skyddsåtgärder för pedaler

 

31.01.

Extra uppsättning med parallella pedaler

 

31.02.

Pedaler på samma (eller nästan samma) nivå

 

31.03.

Åtgärder för att förebygga obstruktion eller aktivering av gas- och bromspedaler när pedalerna inte manövreras med foten

 

31.04.

Förhöjt golv

32

 

Kombinerade system för färdbroms och gasreglage

 

32.01.

Gasreglage och färdbroms som kombinerade system som manövreras med en hand

 

32.02.

Gasreglage och färdbroms som kombinerade system som manövreras utifrån

33

 

Kombinerade system för färdbroms, gasreglage och styrning

 

33.01.

Gasreglage, färdbroms och styrning som kombinerade system som manövreras utifrån med en hand

 

33.02.

Gasreglage, färdbroms och styrning som kombinerade system som manövreras utifrån med två händer

35

 

Anpassade reglage (ljusreglage, vindrutetorkare/spolare, signalhorn, körriktningsvisare, etc.)

 

35.02.

Reglage som kan manövreras utan att styrningsanordningen måste släppas

 

35.03.

Reglage som kan manövreras utan att styranordningen måste släppas med vänster hand

 

35.04.

Reglage som kan manövreras utan att styranordningen måste släppas med höger hand

 

35.05.

Reglage som kan manövreras utan att styrningsanordningen och gas- och bromsreglaget måste släppas

40

 

Anpassad styranordning

 

40.01.

Styrning med maximal manövreringskraft av … N (2) (t.ex. ”40.01(140N)”)

 

40.05.

Anpassad ratt (större och/eller tjockare ratt, ratt med mindre diameter etc.)

 

40.06.

Anpassning av rattens position

 

40.09.

Fotmanövrerad styrning

 

40.11.

Stödjande anordning på ratten

 

40.14.

Anpassade styrsystem som manövreras med en hand/arm

 

40.15.

Alternativt styrsystem som manövreras med två händer/armar

42

 

Anpassade anordningar för sikt bakåt/åt sidan

 

42.01.

Anpassad anordning för sikt bakåt

 

42.03.

Extra invändig anordning som förbättrar sikt åt sidan

 

42.05.

Anordning som täcker den döda vinkeln

43

 

Förarens sittplats

 

43.01.

Förhöjt förarsäte som ger normal sikt på normalt avstånd från ratten och pedalerna

 

43.02.

Förarsäte som är anpassat efter kroppsformen

 

43.03.

Förarsäte med sidostöd för god stabilitet

 

43.04.

Förarsäte med armstöd

 

43.06.

Anpassat säkerhetsbälte

 

43.07.

Säkerhetsbälte med stöd för god stabilitet

44

 

Anpassning av motorcykel (obligatorisk användning av underkoder)

 

44.01.

Manövrering av båda bromsarna genom ett reglage

 

44.02.

Anpassad främre hjulbroms

 

44.03.

Anpassad bakre hjulbroms

 

44.04.

Anpassat gasreglage

 

44.08.

Säteshöjd som ger föraren till motorcykeln möjlighet att i sittande position ha båda fötterna på marken samtidigt vid stopp och stillastående

 

44.09.

Maximal manövreringskraft av främre hjulbroms … N (3) (t.ex. ”44.09(140N)”)

 

44.10.

Maximal manövreringskraft av bakre hjulbroms … N (4) (t.ex. ”44.10(240N)”)

 

44.11.

Anpassat fotstöd

 

44.12.

Anpassat handtag

45

 

Endast motorcykel med sidvagn

46

 

Endast motordrivna trehjulingar

47

 

Begränsat till fordon med mer än två hjul som inte kräver att föraren balanserar upp fordonet vid start, stopp och stillastående

50

 

Begränsat till ett visst fordon/chassinummer (fordonsidentifieringsnummer, VIN)

Bokstäver som används i kombination med koderna 01–44 för ytterligare specificering:

a

vänster

b

höger

c

hand

d

fot

e

mitten

f

arm

g

tumme

KODER FÖR BEGRÄNSAD ANVÄNDNING

60

 

Valfria överensstämmelser

 

60.01.

Innehavaren beviljas den valfria överensstämmelse som anges i artikel 9.3 a

 

60.02.

Innehavaren beviljas den valfria överensstämmelse som anges i artikel 9.3 b

 

60.03.

Behörigheten att köra fordon i kategori B1 är begränsad till de fordon som anges i artikel 9.4 c

61

 

Begränsad till resor under dagtid (t.ex. en timme efter soluppgången och en timme före solnedgången)

62

 

Begränsad till resor inom en radie av … km från körkortsinnehavarens bostad eller enbart inom staden/regionen

63

 

Begränsad till körning utan passagerare

64

 

Begränsad till körning med högst … km/h

65

 

Begränsad till körning endast med annan körkortsinnehavare som innehar ett körkort i minst samma kategori

66

 

Begränsad till körning utan släpvagn

67

 

Ingen körning på motorväg

68

 

Ingen alkohol

69

 

Begränsad till körning med fordon utrustade med alkolås i enlighet med EN 50436. Angivandet av en sista giltighetsdag är frivilligt (t.ex. ”69” eller ”69(01.01.2016)”)

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

70

 

Utbyte av körkort nr … utfärdat av … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredjeland, exempelvis ”70.0123456789.NL”)

71

 

Duplikat av körkort nr … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredjeland, exempelvis ”71.987654321.HR”)

73

 

Begränsat till fordon i kategori B av typen motordriven fyrhjuling (B1).

78

 

Begränsat till fordon med automatisk växellåda

79

 

Begränsat till fordon som överensstämmer med specifikationerna inom parentes i samband med tillämpningen av artikel 19 i detta direktiv.

 

79.01.

Begränsat till tvåhjuliga fordon med eller utan sidvagn

 

79.02.

Begränsat till fordon i kategori AM av typen trehjulingar eller lätta fyrhjulingar

 

79.03.

Begränsat till motordrivna trehjulingar

 

79.04.

Begränsat till motordrivna trehjulingar till vilka en släpvagn får kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg

 

79.05.

Motorcykel i kategori A1 med ett effekt/viktförhållande som överstiger 0,1 kW/kg

 

79.06.

Fordon i kategori BE där släpvagnens tillåtna totalvikt överstiger 3 500 kg

80

 

Begränsat till de innehavare av körkort för fordon i kategori A av typen motordriven trehjuling som inte uppnått 24 års ålder

81

 

Begränsat till de innehavare av körkort för fordon i kategori A av typen tvåhjulig motorcykel som inte uppnått 21 års ålder

95

 

Föraren innehar ett yrkeskompetensbevis enligt direktiv (EU) 2022/2561 giltigt t.o.m. … (t.ex. ”95(01.01.12)”).

96

 

Fordon i kategori B till vilka en släpvagn får kopplas med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg och där fordonskombinationens tillåtna överstiger 3 500 kg men är högst 4 250 kg

97

 

Ej behörig att framföra fordon i kategori C1 som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 (5).

98

 

 

 

98.01

Föraren betraktas som en ny förare och omfattas av villkoren för prövotiden. Om körkortet byts ut, förnyas eller ersätts ska koden kompletteras med prövotidens slutdatum (t.ex. 98.01.13.04.2028).

 

98.02

Innehavaren ska uppfylla villkoren för beledsagad körning tills han eller hon fyller 18 år.

Koderna 100 och däröver ska vara nationella koder som endast gäller inom den körkortsutfärdande medlemsstatens territorium.


(1)  Denna kraft anger förarens förmåga att använda systemet.

(2)  Denna kraft anger förarens förmåga att använda systemet.

(3)  Denna kraft anger förarens förmåga att använda systemet.

(4)  Denna kraft anger förarens förmåga att använda systemet.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1).


Bilaga II

MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV OCH KUNSKAPER, FÄRDIGHETER OCH BETEENDE VID KÖRNING AV ETT MOTORFORDON

I.   MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den som ansöker om körkort har de kunskaper och färdigheter samt uppvisar det beteende som krävs för att framföra ett motorfordon. De prov som införs i detta syfte ska bestå av

ett kunskapsprov, och

efter ett godkänt kunskapsprov, ett körprov.

Villkoren för genomförandet av dessa prov fastställs nedan.

A.   KUNSKAPSPROV

1.   Utformning

Provet ska vara utformat så att det visar att den sökande har de kunskaper som krävs i de ämnen som är förtecknade i punkterna 2, 3 och 4.

Om den som ansöker om körkort i en kategori har godkänts på ett kunskapsprov för körkort i en annan kategori behöver de gemensamma bestämmelserna i punkt 2, 3 och 4 inte tillämpas.

2.   Innehållet i kunskapsprovet för samtliga fordonskategorier

Provet ska innehålla frågor om varje ämne som finns förtecknat i följande punkter, medan varje medlemsstat själv ska fastställa frågornas innehåll och utformning.

(a)

Vägtrafikbestämmelser:

Särskilt vägmärken, vägmarkeringar, signaler, väjningsplikt och hastighetsbegränsningar.

(b)

Föraren:

Betydelsen av uppmärksamhet och samspel med andra vägtrafikanter, inbegripet användare av mikromobilitet.

Allmän uppfattningsförmåga, inbegripet uppfattning av faror, omdömesförmåga och beslutsfattande, särskilt reaktionstiden, liksom förändringar i körförmågan som beror på alkohol, narkotika och läkemedel, psykiskt tillstånd och trötthet.

Påverkan på risken för att distraheras av användningen av mobiltelefoner eller annan elektronisk utrustning under körning och konsekvenserna för säkerheten. [Ändr. 139]

(c)

Vägen:

De viktigaste principerna avseende ett säkert avstånd mellan fordon, bromssträckor och väghållning vid olika väderleks- och vägförhållanden , inbegripet i synnerhet i snöiga och halkiga förhållanden. [Ändr. 140]

Riskfaktorer vid körning som beror på olika vägförhållanden, inbegripet uppfattning och förutseende av faror, särskilt hur de ändras till följd av väderlek och tiden på dygnet.

Olika vägtypers egenskaper och de därmed sammanhängande föreskrivna kraven.

Säker körning i vägtunnlar.

(d)

Andra vägtrafikanter:

Särskilda riskfaktorer kopplade till andra vägtrafikanters bristande erfarenhet, särskilt när det gäller oskyddade trafikanter som är sämre skydddade i trafiken än användare av motorfordon som bilar, bussar och lastbilar och som är direkt utsatta för kollisionskrafter. Denna kategori omfattar barn, fotgängare, cyklister, användare av motordrivna tvåhjuliga fordon, användare av anordningar för personlig rörlighet och personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet och orienteringsförmåga. [Ändr. 141]

Risker i samband med förflyttning av, interaktion med och körning av olika typer av fordon på grund av olika storlek och kördynamik och och deras förares olika synfält, inklusive fordon med avancerade förarassistanssystem och andra automatiseringsfunktioner. [Ändr. 142]

Döda vinklar och förändrade lutningar. [Ändr. 143]

Korrekt användning av körriktningsvisare, i rätt tid. [Ändr. 144]

(e)

Allmänna regler och förordningar samt andra bestämmelser:

Bestämmelser i fråga om administrativa dokument som krävs för att få använda fordonen.

Allmänna regler för hur föraren ska handla vid en olycka (placera ut varningstriangel och slå larm) och vilka åtgärder han eller hon kan vidta för att om så är nödvändigt hjälpa trafikolycksoffer.

Bestämmelser om hur man ska agera om ett utryckningsfordon närmar sig och vad man ska göra på en olycksplats. [Ändr. 145]

Säkerhetsfaktorer som rör fordonet och det gods och de personer som transporteras.

Säkerhetsaspekter som rör fordon som drivs med alternativa bränslen och/eller med batteri, särskilt risker för överslag/antändning eller kemiska reaktioner i händelse av olycka eller motorstopp . [Ändr. 146]

(f)

Nödvändiga försiktighetsåtgärder när fordonet lämnas , vilket inbegriper att säkerställa att det är säkert att öppna fordonets dörr och att detta inte utgör en fara för andra trafikanter, till exempel fotgängare, cyklister och mikromobilitetsanvändare. [Ändr. 147]

(g)

Mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten. Sökanden ska kunna upptäcka de vanligaste felen, särskilt på styr-, fjädrings- och bromssystem, däck, belysning och körriktningsvisare, reflexanordningar, backspeglar, vindruta och vindrutetorkare, avgassystem, säkerhetsbälten och signalhorn.

(h)

Fordonets säkerhetsutrustning, särskilt användningen av säkerhetsbälten, nackskydd, säkerhetsutrustning för barn och laddning av elfordon.

(i)

Regler och aspekter avseende fordonsanvändning i förhållande till miljön, inbegripet när det gäller elfordon: lämplig användning av signalhorn, måttlig bränsleförbrukning/energiförbrukning, begränsning av utsläpp (utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar, ljud och mikroplast från däck-, broms- och vägslitage däck- och vägslitage osv.). [Ändr. 148]

ia)

Grundläggande kunskaper om hur man använder första hjälpen-utrustning och förmåga att tillhandahålla första hjälpen, inbegripet hjärtlungräddning.

Medlemsstaterna får som alternativ möjliggöra att en tidigare genomförd certifierad praktisk utbildning i första hjälpen, vilkrn ska omfatta hjärtlungräddning, kan medge undantag från det första hjälpen-relaterade innehållet i teoriprovet. [Ändr. 149]

ib)

Säker interaktion med avancerade förarstödsystem och andra automatiseringsfunktioner, inbegripet tillhörande fördelar, begränsningar och risker. [Ändr. 150]

ic)

Grundläggande regelverk för tillträdesbegränsningar för fordon i städer, inklusive lågutsläppszoner. [Ändr. 151]

3.   Särskilda bestämmelser för kategorierna A1, A2 och A

Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

(a)

användning av skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm,

(b)

motorcykelförares synlighet för andra vägtrafikanter,

(c)

riskfaktorer i samband med olika vägförhållanden, i enlighet med ovanstående, särskilt när det gäller hala partier som brunnslock, vägmarkeringar som linjer och pilar samt spårvagnsspår,

(d)

mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten, vilket nämns ovan, särskilt när det gäller nödstoppreglage, oljenivå och kedja.

4.   Särskilda bestämmelser för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E och T [Ändr. 152]

(1)

Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

(a)

bestämmelser om körtider och viloperioder enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (1), användning av färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014,

(b)

bestämmelser om typen av transport, dvs. gods eller passagerare,

(c)

fordons- och transportdokument som krävs för nationell och internationell transport av gods och passagerare,

(d)

hur man ska agera i samband med en olycka samt åtgärder som ska vidtas efter en olycka eller liknande, exempelvis akuta åtgärder såsom evakuering av passagerare och grundläggande kunskaper om första hjälpen, inbegripet hjärtlungräddning , [Ändr. 153]

(e)

försiktighetsåtgärder vid avmontering och byte av hjul,

(f)

bestämmelser om fordonsvikter och fordonsmått samt bestämmelser om hastighetsregulatorer,

(fa)

syfte och användning av retarder/avgassystem och bromsar, [Ändr. 154]

(g)

begränsningar av synfältet som beror på fordonens konstruktion, särskilt när det gäller fotgängare framför fordonet och cyklister vid sidan av och framför fordonet , [Ändr. 155]

(h)

läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (frivilligt).

(ha)

defensiv körning och ekokörning: avstånd till fordonet framför, omkörning i kurvor, körfältsbyte, prioritetsregler, hastighetsbegränsningar. [Ändr. 156]

(i)

säkerhet i samband med lastning av fordonet, dvs. kontroll av lasten (packning och fästanordningar), svårigheter vid olika typer av last (exempelvis vätskor, hängande last …), lastning och lossning av gods samt användning av lastningsutrustning (endast kategorierna C, CE, C1, C1E och T ), [Ändr. 157]

ia)

säkerhetsåtgärder, förfaranden och protokoll avseende säkra parkeringsområden, [Ändr. 158]

(j)

förarens ansvar när det gäller transport av passagerare och deras komfort och säkerhet , särskilt när det gäller personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet, liksom lämplig reaktion i händelse av könsbaserade trakasserier och könsbaserat våld , transport av barn samt nödvändiga kontroller före avfärd. Samtliga busstyper bör ingå i kunskapsprovet (bussar i kollektivtrafik, långfärdsbussar, bussar med särskilda mått, etc.) (endast kategorierna D, DE, D1, D1E). [Ändr. 159]

(k)

De som ansöker om körkort för fordon i kategori C1 eller C1E som inte omfattas av förordning (EU) nr 165/2014 får av medlemsstaterna undantas från kravet att visa sina kunskaper i de ämnen som är förtecknade i punkterna 4.1 a–c.

(2)

Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om följande ytterligare bestämmelser för kategorierna C, CE, D och DE:

(a)

Principerna för hur förbränningsmotorer, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätska, spolarvätska), bränslesystem, elsystem, tändningssystem och transmissionssystem (koppling, växellåda, etc.) är uppbyggda och fungerar.

(b)

Smörjmedel och frostskyddsvätska.

(c)

Principerna för konstruktion, montering, korrekt användning och underhåll av däck.

(d)

Principerna för olika typer av bromssystem och hastighetsregulatorer, deras funktion och viktigaste delar samt anslutning, användning och dagligt underhåll, och användningen av låsningsfria bromsar.

(e)

Principerna för olika typer av kopplingssystem, deras funktion och viktigaste delar samt anslutning, användning och dagligt underhåll (endast kategorierna CE, DE).

(f)

Metoder för felsökning vid driftsfel.

(g)

Förebyggande underhåll av fordon och nödvändiga löpande reparationer.

(h)

Förarens ansvar när det gäller mottagande, transport och leverans av gods i enlighet med överenskomna villkor (endast kategorierna C, CE).

B.   KÖRPROV

5.   Fordonet och dess utrustning

(1)

Fordons växellåda

(a)

För att få framföra ett fordon med manuell växellåda krävs ett godkänt körprov som genomförts i ett sådant fordon.

Med fordon med manuell växellåda avses ett fordon med kopplingspedal (eller manuell spak för kategorierna A, A2 och A1) som föraren måste använda när denne startar eller stannar och växlar fordonet.

(b)

Fordon som inte uppfyller kriterierna i punkt 5.1 a ska anses ha automatisk växellåda.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5.1 c ska, om en sökande genomför körprov på ett fordon med automatisk växellåda, detta anges på ett körkort som utfärdas på grundval av ett sådant prov med tillämplig unionskod enligt del E i bilaga I. Körkort med en sådan angivelse får endast användas för att köra fordon med automatisk växellåda.

(c)

Den unionskod som anges på ett körkort i kategorierna A1, A2, A, B1, B och BE som utfärdats på grundval av ett körprov genomfört på ett fordon med automatisk växellåda ska inte anges eller ska tas bort om innehavaren klarar ett särskilt körprov eller genomgår en särskild utbildning, som kan äga rum före eller efter körprovet med ett fordon med automatisk växellåda. [Ändr. 160]

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

i)

godkänna och övervaka den särskilda utbildningen , inbegripet som en del av den allmänna förarutbildningen , eller , eller [Ändr. 161]

ii)

anordna det särskilda körprovet.

Fordon som används för den utbildning eller det prov som avses i denna punkt ska ha manuell växellåda och ska omfattas av den kategori av körkort som deltagarna har ansökt om.

Längden på körprovet och den körda sträckan ska vara tillräckliga för att bedöma de färdigheter och beteenden som anges i punkt 6 eller 7 i denna bilaga, med särskild hänsyn tagen till hur fordonets transmission hanteras.

Utbildningen ska omfatta alla aspekter som omfattas av punkt 6 eller 7 i denna bilaga, med särskild uppmärksamhet på hur fordonets transmission hanteras. Varje utbildningsdeltagare ska utföra de praktiska delarna av utbildningen och visa sina färdigheter och sitt beteende på allmän väg. Utbildningen ska vara minst 7 timmar.

(d)

Särskilda bestämmelser för fordon i kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 , och D1E och T [Ändr. 162]

Medlemsstaterna får besluta att inga begränsningar till fordon med automatisk växellåda ska anges på körkort för fordon i kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 eller D1E som avses i punkt 5.1 b, om den sökande redan har ett körkort för fordon med manuell växellåda som tillhör minst en av följande kategorier: B, BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 eller D1E, och om denne vid körprovet genomfört de manövrer som anges i punkt 8.4.

(2)

De fordon som används vid körproven ska uppfylla de minimikrav som anges nedan. Medlemsstaterna får införa bestämmelser om strängare eller flera krav. På de fordon i kategorierna A1, A2 och A som används vid körprov får medlemsstaterna tillämpa en tolerans på 5 cm3 under fastställd minsta cylindervolym.

(a)

Kategori A1:

Motorcykel i kategori A1 utan sidvagn, med en märkeffekt som inte överstiger 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg samt en maxhastighet som inte understiger 90 km/h.

Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor, ska slagvolymen vara minst 120 cm3.

Om motorcykeln drivs av en elektrisk motor, ska effekt/viktförhållandet vara minst 0,08 kW/kg.

(b)

Kategori A2:

Motorcykel utan sidvagn, med en märkeffekt som inte understiger 20 kW eller överstiger 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg.

Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor, ska slagvolymen vara minst 250 cm3.

Om motorcykeln drivs av en elektrisk motor, ska effekt/viktförhållandet vara minst 0,15 kW/kg.

(c)

Kategori A:

Motorcykel utan sidvagn, med en tomvikt som överstiger 180 kg och märkeffekt som inte understiger 50 kW. Medlemsstaten får godkänna en tolerans på 5 kg under fastställd minimivikt.

Om motorcykeln drivs av en förbränningsmotor, ska slagvolymen vara minst 600 cm3.

Om motorcykeln drivs av en elektrisk motor, ska effekt/viktförhållandet vara minst 0,25 kW/kg.

(d)

Kategori B:

Ett fyrhjuligt fordon i kategori B med en maxhastighet på minst 100 km/h.

(e)

Kategori BE:

En fordonskombination som består av ett provfordon i kategori B och en släpvagn med en högst tillåten vikt på minst 1 000 kg och som har en maxhastighet på minst 100 km/h och inte omfattas av kategori B. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som motorfordonet. Den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än motorfordonet, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg.

(f)

Kategori B1:

En motordriven fyrhjuling med en maxhastighet på minst 60 km/h.

(g)

Kategori C:

Ett fordon i kategori C med en högsta tillåten vikt på minst 12 000 kg, en längd på minst 8 m, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Lastutrymmet ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Fordonet ska ha en faktisk totalvikt på minst 10 000 kg. [Ändr. 163]

(h)

Kategori CE:

Antingen ett ledat fordon eller en fordonskombination som består av ett provfordon i kategori C och en släpvagn med en längd på minst 7,5 m. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen ska ha en högsta tillåten vikt på minst 20 000 kg, en längd på minst 14 m, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h samt vara försedd med låsningsfria bromsar , utrustad med ett femte hjul, utrustad med en växellåda med minst åtta framåtväxlar och utrustad med en färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Lastutrymmet ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen ska ha en faktisk totalvikt på minst 15 000 kg. [Ändr. 164]

(i)

Kategori C1:

Ett fordon i underkategori C1 med en högsta tillåten vikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Lastutrymmet ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. [Ändr. 165]

(j)

Kategori C1E:

En fordonskombination som består av ett provfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en högsta tillåten vikt på minst 1 250 kg. Fordonskombinationen ska ha en längd på minst 8 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än förarhytten, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar. Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg. [Ändr. 166]

(k)

Kategori D:

Ett fordon i kategori D med en längd på minst 10 m, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014.

(l)

Kategori DE:

En fordonskombination som består av ett provfordon i kategori D och en släpvagn med en högsta tillåten vikt på minst 1 250 kg, en bredd på minst 2,40 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 m bred och 2 m hög. Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg. [Ändr. 167]

(m)

Kategori D1:

Ett fordon i underkategori D1 med en högsta tillåten vikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 m och en maxhastighet på minst 80 km/h. Fordonet ska vara försett med låsningsfria bromsar och utrustat med färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014.

(n)

Kategori D1E:

En fordonskombination som består av ett provfordon i underkategori D1 och en släpvagn med en högsta tillåten vikt på minst 1 250 kg samt en maxastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme ska bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 m bred och 2 m hög. Släpvagnen ska ha en faktisk totalvikt på minst 800 kg.

6.   Färdigheter och beteende som ska prövas för kategorierna A1, A2 och A

(1)

Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten

De sökande ska visa sin förmåga att förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav:

(a)

Justera skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm.

(b)

Göra slumpmässiga kontroller av däck, bromsar, styrning, nödstoppreglage (i tillämpliga fall), kedja, oljenivåer, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

(2)

Särskilda manövrer som ska provas med avseende på trafiksäkerheten:

(a)

Ställa motorcykeln på och ta ner den från stödet och flytta den genom att leda den med motorn avstängd.

(b)

Parkera motorcykeln med användning av stödet.

(c)

Minst två manövrer, inbegripet slalomkörning, ska utföras vid låg hastighet. Detta ska göra det möjligt att bedöma förmågan att handha kopplingen i samspel med broms, balans, blickens riktning, placering på motorcykeln och fötternas placering på fotstöden.

(d)

Minst två manövrer ska utföras vid högre hastighet, varav en med andra eller tredje växeln vid minst 30 km/h och en undanmanöver för hinder vid minst 50 km/h. Detta ska göra det möjligt att bedöma förmågan avseende placering på motorcykeln, blickens riktning, balans, styrteknik och växlingsteknik.

(e)

Bromsning: Minst två inbromsningsmanövrer ska utföras, inbegripet en nödbromsning från en hastighet på minst 50 km/h. Detta ska göra det möjligt att bedöma förmågan att hantera främre och bakre broms, blickens riktning och förarens placering på motorcykeln.

(3)

Trafikbeteende

Sökanden ska i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

(a)

Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

(b)

Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.

(c)

Köra i kurvor.

(d)

Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

(e)

Svänga till höger och vänster samt byta fil , göra en u-sväng. [Ändr. 169]

(f)

Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

(g)

Köra om andra trafikanter (om möjligt), inklusive cyklister, mikromobilitetsanvändare och fotgängare , passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall). [Ändr. 170]

(h)

Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): rondeller, järnvägskorsningar , cykelfält , hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, körning uppför och nedför långa backar, tunnlar. [Ändr. 171]

(ha)

Interaktion med andra fordon, inbegripet att kunna förutspå döda vinklar och lämplig användning av körriktningsvisare. [Ändr. 172]

(i)

Reagera på och förutse farliga situationer med användning av simulatorer.

(j)

Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning , särskilt med avseende på cyklister . [Ändr. 173]

7.   Färdigheter och beteende som ska prövas för kategorierna B, B1 och BE

(1)

Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten

De sökande ska visa sin förmåga att förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav:

(a)

Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.

(b)

Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.

(c)

Kontrollera att dörrarna är stängda.

(d)

Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, vätskor (exempelvis motorolja, kylarvätska, spolarvätska), lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

(e)

Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, låsmekanism för förarhytt, lastmetoder och säkring av lasten (endast kategori BE).

(f)

Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategori BE).

(2)

Kategorierna B och B1: särskilda manövrer att prova med avseende på trafiksäkerheten

Ett urval av följande manövrer ska prövas (minst två manövrer av de fyra punkterna, varav en vid backning):

(a)

Backa rakt bakåt eller backa åt höger eller vänster runt ett hörn utan att komma över i fel fil.

(b)

Vända fordonet med användning av fram- och backväxlar.

(c)

Parkera fordonet och lämna en parkeringsplats (parallellt, snett eller vinkelrätt, framåt eller bakåt, på plan mark, i uppförs- eller nedförsbacke).

(d)

Genomföra en korrekt inbromsning till stillastående. Nödbromsning är dock inte obligatoriskt.

(3)

Kategori BE: särskilda manövrer att prova med avseende på trafiksäkerheten

(a)

Koppla släpvagn till och från, eller från och åter till, dragfordonet; manövern måste inkludera att dragfordonet och släpvagnen är parkerade sida vid sida (dvs. inte efter varandra).

(b)

Backa längs en kurva, vars linje medlemsstaterna själva får fastställa.

(c)

Parkera säkert vid lastning och lossning.

(4)

Trafikbeteende

Sökanden ska i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

(a)

Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

(b)

Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.

(c)

Köra i kurvor.

(d)

Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

(e)

Svänga till höger och vänster samt byta fil.

(f)

Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

(g)

Köra om andra trafikanter, inklusive cyklister (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall). [Ändr. 174]

(ga)

självständig körning mot en bestämd destination, utöver specifika vändningsindikatorer, [Ändr. 175]

(h)

Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): rondeller , köra i rondeller med stora fordon, svänga till höger och vänster , järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen, cykelfält, körning uppför och nedför långa backar, förändringar av lutningen, tunnlar. [Ändr. 176]

(ha)

Interaktion med andra trafikanter, inbegripet att förutse döda vinklar och lämplig användning av körriktningsvisare. [Ändr. 177]

(i)

Iaktta nödvändig försiktighet vid Instigning och avstigning , även genom att säkerställa att det är säkert att öppna fordonets dörr och att detta inte skapar en fara för andra trafikanter som fotgängare, cyklister och mikromobilitetsanvändare, med särskilt tonvikt på att öppna dörren med den hand som befinner sig längst bort . [Ändr. 178]

(j)

Reagera på och förutse farliga situationer , inklusive med användning av simulatorer. [Ändr. 179]

8.   Färdigheter och beteende som ska prövas för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E

(1)

Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten

De sökande ska visa sin förmåga att förbereda en säker körning genom att uppfylla följande krav:

(a)

Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.

(b)

Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.

(c)

Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

(d)

Kontrollera servostyrda broms- och styrsystem. Kontrollera att hjul, hjulbultar, stänkskydd, vindruta, fönster och vindrutetorkare, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätska, spolarvätska) är i gott skick. Kontrollera och kunna använda instrumentpanelen, inbegripet färdskrivare enligt definitionen i förordning (EU) nr 165/2014. Sistnämnda krav är inte tillämpligt på dem som ansöker om körkort för fordon i kategori C1 eller C1E som inte omfattas av den förordningen.

(e)

Kontrollera lufttryck, tryckluftsbehållare och upphängning.

(f)

Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, lastmekanism (i tillämpliga fall), låsmekanism för förarhytt (i tillämpliga fall), lastmetoder och säkring av lasten (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).

(g)

Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E).

(h)

Vidta säkerhetsåtgärder för särskilda fordon: kontrollera kaross, dörrar, nödutgångar, förstahjälpenutrustning, brandsläckare och annan säkerhetsutrustning (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

(i)

Läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (frivilligt).

(2)

Särskilda manövrer som ska provas med avseende på trafiksäkerheten:

(a)

Koppla släpvagn till och från, eller från och åter till, dragfordonet; manövern måste inkludera att dragfordonet och släpvagnen är parkerade sida vid sida (dvs. inte på ett led) (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E).

(aa)

De diverse kopplingsmekanismerna mellan släpvagn och lastbil, med hänsyn tagen till vändskivekopplingen för ledade fordon (för påhängsvagnar) och dragstångskopplingen för släpvagnar (konventionell lastbil), samt standardrutiner och standardprotokoll för att koppla fast och av släpvagnar från lastbilar när dessa kopplingsmekanismer används. [Ändr. 184]

(b)

Backa längs en kurva, vars linje medlemsstaterna själva får fastställa.

(c)

Parkera säkert vid lastning och lossning på lastramp/brygga eller liknande installation (endast kategorierna C, CE, C1, C1E och T ). [Ändr. 185]

(d)

Parkera så att passagerare säkert kan kliva av och på bussen (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

(3)

Trafikbeteende

Sökanden ska i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

(a)

Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.

(b)

Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.

(c)

Köra i kurvor.

(d)

Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.

(e)

Svänga till höger och vänster samt byta fil , göra en u-sväng. [Ändr. 186]

(ea)

Beakta döda vinklar. [Ändr. 187]

(f)

Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.

(g)

Köra om andra trafikanter och mikromobilitetsanvändare, däribland cyklister och fotgängare (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall). [Ändr. 188]

(h)

Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall): köra i rondeller med stora fordon, köra på vänster och höger sida , järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen , cykelfält , körning uppför och nedför långa backar, tunnlar. [Ändr. 189]

(i)

Iaktta nödvändig försiktighet vid Instigning och avstigning , inbegripet att säkerställa att det är säkert att öppna fordonets dörr och att detta inte skapar en fara för andra trafikanter som fotgängare, cyklister och mikromobilitetsanvändare. [Ändr. 190]

(ia)

De försiktighetsåtgärder som ska vidtas när man kliver in i och ut ur ett fordon på ett säkert sätt. [Ändr. 191]

(4)

Säker och energieffektiv körning

(a)

Ett körsätt som tryggar säkerhet i trafiken och minskar bränsleförbrukning och avgaser under acceleration, fartminskning, körning i uppförs- och nedförsbackar , avstånd till framförvarande fordon , omkörning i kurvor, körfältsbyte, prioritetsregler, hastighetsbegränsningar. [Ändr. 192]

(b)

Reagera på och förutse farliga situationer, inklusive med användning av simulatorer. [Ändr. 193]

9.   Bedömning av körprovet

(1)

För var och en av de körsituationer som nämns i punkterna 6, 7 och 8 ska bedömningen återspegla hur obesvärat den sökande använder fordonets reglage och vilken förmåga han eller hon visar att köra helt säkert i trafiken. Förarprövaren ska under hela provet känna ge sig säker. Körfel eller farligt beteende som innebär en omedelbar risk för provfordonet, dess passagerare eller andra trafikanter ska, oavsett om förarprövaren eller ledsagaren behöver ingripa eller inte, leda till att den sökande underkänns. Förarprövaren ska dock ha rätt att avgöra om körprovet ska fullföljas eller inte.

Förarprövaren ska ha den utbildning som är nödvändig för att korrekt kunna bedöma sökandens förmåga att köra säkert. För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning av fel i enlighet med de normer som fastställs i denna bilaga ska förarprövarnas arbete granskas och övervakas av ett oberoende organ som godkänts av medlemsstaten. [Ändr. 194]

(2)

Under förarprovet ska förarprövaren särskilt fästa avseende vid huruvida den sökande kör försiktigt och tar hänsyn till övriga trafikanter. Detta ska återspegla den generella körstilen, vilket förarprövaren ska ta hänsyn till i sin allmänna bedömning av den sökande. I bedömningen ingår anpassad och tydlig (säker) körning, med hänsyn till väg- och väderleksförhållanden, annan trafik, andra vägtrafikanter (särskilt oskyddade trafikanter) och framförhållning.

(3)

Förarprövaren ska dessutom göra en bedömning av om den sökande

(a)

behärskar fordonet i fråga om korrekt användning av säkerhetsbälten , moderna säkerhets- och körhjälpmedel , backspeglar, nackskydd, säten, lysen och annan utrustning; använder koppling, växellåda, gas, bromssystem (även det tredje bromssystemet i tillämpliga fall) och styrsystem på rätt sätt; kontrollerar fordonet under olika förhållanden och olika hastigheter; håller fordonet stabilt på vägen; känner till fordonets vikt, dimensioner och egenskaper, lastvikt och lasttyp (endast kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, DE, D1E , T ); ser till passagerarnas bekvämlighet (endast kategorierna D, DE, D1, D1E) (långsam acceleration, mjuk körning och inga häftiga inbromsningar), [Ändr. 195]

(b)

kör ekonomiskt, säkert och energieffektivt, med hänsyn till varvtal, växling, bromsning och acceleration, samt använder fordonets egna inbyggda kör- och/eller säkerhetshjälpmedel (endast kategorierna B, BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E), [Ändr. 196]

(c)

har överblick över situationen både i fordonets omedelbara närhet och på medellångt och långt avstånd; använder backspeglarna och ny teknik på rätt sätt, [Ändr. 197]

(d)

respekterar företrädesrätten: lämnar eller utnyttjar företräde i olika typer av vägkorsningar, lämnar företräde i andra situationer (exempelvis vid byte av körriktning och fil och vid särskilda manövrer),

(e)

placerar fordonet korrekt på vägen: placerar fordonet på vägen, i filer, rondeller och kurvor på ett sätt som är lämpligt för typen av fordon och dess egenskaper samt om den sökande har framförhållning,

(f)

håller avstånd: håller lämpligt avstånd till fordon framför och vid sidan av det egna fordonet samt till andra vägtrafikanter, särskilt oskyddade trafikanter,

(g)

respekterar hastighetsbegränsningar och rekommendationer: inte överskrider högsta tillåtna hastighet, anpassar hastigheten till väderleks- och trafikförhållanden och i tillämpliga fall till nationella hastighetsbegränsningar, kör i en sådan hastighet att det är möjligt att stanna inom ett synligt och fritt vägavsnitt, anpassar hastigheten till den genomsnittshastighet som samma typ av vägtrafikanter håller,

(h)

respekterar trafikljus, vägmärken och andra markeringar: agerar korrekt vid trafikljus, följer trafikreglerares anvisningar, agerar korrekt vid vägmärken (förbud eller påbud), handlar korrekt vid vägmarkeringar,

(i)

respekterar signalering: i förekommande fall ger tecken på rätt sätt och vid lämplig tidpunkt, använder körriktningsvisare på rätt sätt, tar vederbörlig hänsyn till samtliga tecken från andra vägtrafikanter,

(j)

behärskar att bromsa och stanna: saktar in i tid, bromsar och stannar beroende på omständigheterna, har framförhållning, använder de olika bromssystemen (endast för kategorierna C, CE, D, DE), använder andra hastighetsreglerande system än bromsarna samt fordonsinbyggd teknik (endast för kategorierna C, CE, D, DE). [Ändr. 198]

10.   Provets längd

Körprovets tidslängd och den tillryggalagda sträckan ska vara tillräckliga för att bedöma de färdigheter och det beteende som fastställs i avdelning B i den här bilagan. Körtiden på vägen får inte i något fall vara kortare än 25 minuter för kategorierna A, A1, A2, B, B1 och BE och inte kortare än 45 minuter för övriga kategorier. Detta inbegriper inte mottagande av den sökande, förberedelse av fordonet, teknisk kontroll av fordonet med hänsyn till trafiksäkerheten, de särskilda manövrerna eller tillkännagivandet av resultatet av körprovet.

11.    Platsen för provet

Den del av provet som syftar till att bedöma den sökandes förmåga att genomföra de särskilda manövrerna får utföras på en särskild testbana. Den del av provet som gäller trafikbeteendet ska om möjligt äga rum på landsvägar, motortrafikleder, motorvägar (eller liknande) och olika typer av stadsgator (bostadsområden, områden med 30 km/h och 50 km/h, genomfartsvägar), vilka ska vara typiska för de svårigheter som förare kan utsättas för. Det är också önskvärt att provet äger rum under förhållanden med varierande trafiktäthet. Körtiden på vägen ska utnyttjas optimalt för att bedöma den sökandes körning i alla de olika trafikmiljöer som kan bli aktuella, särskilt med hänsyn till övergången mellan sådana miljöer.

II.   KUNSKAPER, FÄRDIGHETER OCH BETEENDE SOM KRÄVS FÖR ATT FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON

Förare av alla motordrivna fordon ska vid alla tidpunkter ha de kunskaper, de färdigheter och det beteende som anges i punkterna 1–9 för att kunna

upptäcka och förutse trafikfaror och risker och bedöma deras allvar,

ha sådan kontroll över sitt fordon att de inte skapar farliga situationer samt reagera på lämpligt sätt om sådana situationer skulle uppstå,

följa vägtrafikbestämmelser, särskilt dem som är avsedda att förebygga trafikolyckor och bibehålla trafikrytmen,

upptäcka allvarliga tekniska fel på sitt fordon, särskilt sådana som utgör en säkerhetsrisk, och låta åtgärda dem på lämpligt sätt,

ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar körförmågan (exempelvis alkohol, trötthet, dålig syn , användning av elektroniska anordningar etc.) för att kunna köra säkert, [Ändr. 199]

värna samtliga trafikanters säkerhet, särskilt oskyddade trafikanters, genom att visa tillbörlig hänsyn mot andra,

ha tillräcklig kunskap om riskfaktorer i samband med cyklister, fotgängare och användare av mikromobilitet, [Ändr. 200]

ha tillräcklig kunskap om säkerhet i samband med användning av fordon som drivs med alternativa bränslen,

ha tillräcklig kunskap om användningen av fordon med avancerade förarassistanssystem och om andra automatiserade funktioner.

Medlemsstaterna får uppmuntras att anta och vidta lämpliga åtgärder för att se till att förare som inte längre har de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1-9 ovan kan öva upp dessa kunskaper och den förmågan så att de även i fortsättningen kan framföra ett motorfordon. Medlemsstaterna får använda intäkter som öronmärkts enligt direktiv 2015/413 för att ekonomiskt stödja sådana åtgärder. [Ändr. 201]


(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1).


Bilaga III

MINIMIKRAV I FRÅGA OM FYSISK OCH PSYKISK LÄMPLIGHET ATT FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON [Ändr. 258, 327 och 338]

DEFINITIONER

1.

I denna bilaga indelas förarna i två grupper:

(1)

Grupp 1: Förare av fordon i kategorierna A, A1, A2 AM, B, B1 , och BE och T . [Ändr. 202]

(2)

Grupp 2: Förare av fordon i kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E.

(3)

I nationell lagstiftning får ska föreskrivas att bestämmelserna i denna bilaga för förare i grupp 2 ska gälla för förare av fordon i kategori B som använder sitt körkort i yrkesmässig verksamhet (taxibilar, ambulanser etc.). [Ändr. 203]

2.

På motsvarande sätt placeras de som ansöker om körkort för första gången eller om förnyat körkort i den grupp de kommer att tillhöra när körkortet har utfärdats eller förnyats.

LÄKARUNDERSÖKNINGAR LÄMPLIGHET ATT FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON [Ändr. 259, 328 och 339]

3.

Grupp 1:

Sökande ska antingen göra en egen bedömning av sin fysiska och psykiska eller genomgå en läkarundersökning för lämplighet att framföra motordrivna fordon i enlighet med det nationella systemet i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort. [Ändr. 260 och 329]

Sökande är skyldiga att genomgå en läkarundersökning om det , inbegripet en lämplig synundersökning enligt punkt 6, i samband med den egna bedömningen av sin fysiska och psykiska lämplighet, de obligatoriska formaliteterna eller under de prover som ska avläggas för att erhålla körkort framkommer att de sannolikt lider av ett eller flera av de medicinska problem som nämns , vilken ska avslutas med att ett motiverat läkarutlåtande utfärdas av medicinsk personal med lämplig sakkunskap med hänsyn till komplexiteten för de kombinerade syftena i denna bilaga. [Ändr. 205]

Samma förfarande ska gälla för förare när deras Vid förnyelse av körkort förnyas kan förare bli föremål för en läkarundersökning för framförande av motordrivna fordon, en egen bedömning eller någon annan form av bedömning av förarlämplighet i enlighet med det nationella systemet i den medlemsstat där föraren har sin permanenta bosättningsort . [Ändr. 262, 331 och 341]

3a.

Medlemsstaterna kan fastställa strängare normer och regler än de som anges i denna bilaga för utfärdande eller efterföljande förnyelse av körkort. [Ändr. 206]

4.

Grupp 2:

Sökande ska genomgå läkarundersökning av sin fysiska och psykiska lämplighet att framföra ett motorfordon innan körkort utfärdas för första gången till dem, och därefter ska förare kontrolleras i enlighet med det nationella system som gäller i den medlemsstat där de har sin permanenta bosättningsort varje gång körkortet förnyas . Läkarundersökningen kan utföras av en allmänläkare, förutsatt att denne har slutfört den onlineutbildning som avses i artikel 10.8a. [Ändr. 207]

4a.

Samma förfarande ska gälla för förare när deras körkort förnyas. [Ändr. 208]

5.

Medlemsstaterna får fastställa strängare krav för utfärdande eller förnyelse av körkort än de som fastställs i denna bilaga.

SYNFÖRMÅGA

6.

Alla som ansöker om körkort och om förnyelse av körkort ska genomgå en lämplig undersökning som syftar till att kontrollera att de har tillräcklig synskärpa , som mäts med ett validerat synskärpediagram, och tillräckligt synfält för att framföra motorfordon. Om det finns anledning att tvivla på att den sökandes syn är tillräckligt god, ska han eller hon undersökas av behörig medicinsk personal eller av en kvalificerad person som arbetar med ögonvård och som är godkänd enligt nationell lagstiftning . Vid denna undersökning ska följande faktorer särskilt uppmärksammas: synskärpan, synfältet, mörkerseende, bländnings- och kontrastkänslighet, dubbelseende och andra synfel som kan äventyra trafiksäkerheten. [Ändr. 209]

Körkort får i undantagsfall övervägas för förare i grupp 1 då kraven på synfält eller synskärpa inte uppfylls, men det finns skäl att anta att utfärdandet av ett körkort för den sökande inte skulle försämra trafiksäkerheten. I sådana fall ska föraren undersökas av behörig medicinsk personal , eller av en kvalificerad person som arbetar med ögonvård och som är godkänd enligt nationell lagstiftning, som kan konstatera att det inte föreligger någon annan nedsättning av synfunktionen, inklusive bländnings- och kontrastkänslighet eller nedsatt mörkerseende. Förare eller sökande ska även bli godkänd på ett praktiskt test som anordnas av en behörig myndighet. [Ändr. 210]

Grupp 1:

(1)

Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort ska, om nödvändigt med korrigerande linser, då båda ögonen används uppnå en binokulär synskärpa av minst 0,5 (decimalnotation). [Ändr. 211]

Det horisontella synfältet ska dessutom vara minst 120 grader, som ska utvidgas minst 50 grader till höger och vänster och 20 grader uppåt och nedåt. Inga defekter får finnas inom den centrala tjugogradersradien.

Om en progredierande ögonsjukdom upptäcks eller fastställs får körkort utfärdas eller förnyas på villkor att sökanden regelbundet undersöks av behörig medicinsk personal.

(2)

Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort och är helt blind på ett öga eller endast använder det ena ögat (exempelvis på grund av dubbelseende) ska ha en synskärpa av minst 0,5 (decimalnotation) , om nödvändigt med korrigerande linser. Behörig medicinsk personal ska intyga att sökanden har haft denna monokulära syn tillräckligt länge för att ha anpassat sig till den och att synfältet för det ögat uppfyller det krav som fastställs i punkt 6.1. [Ändr. 212]

(3)

Om en förare nyligen utvecklat dubbelseende eller blivit blind på det ena ögat ska det föreskrivas en anpassningsperiod (exempelvis sex månader) under vilken det inte är tillåtet att framföra ett motorfordon. Efter denna anpassningsperiod får tillstånd att framföra ett motorfordon endast ges efter ett positivt yttrande från synexperter och trafiksäkerhetsexperter. Personalen får föreskriva tidsbegränsade krav och, i förekommande fall, förbud mot nattkörning. [Ändr. 213]

Grupp 2:

(4)

Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort ska ha en synskärpa, om nödvändigt med korrigerande linser, av minst 0,8 (decimalnotation) på det bästa ögat och minst 0,1 (decimalnotation) på det sämsta ögat. Om korrigerande linser används för att uppnå synskärpan 0,8 och 0,1 ska minimiskärpan (0,8 och 0,1) uppnås antingen genom korrigering med glasögon som har en styrka på högst åtta dioptrier eller med hjälp av kontaktlinser. Korrektionen ska tolereras väl. Läkarundersökningen kan utföras av en allmänläkare som har genomgått en onlineutbildning som avses i artikel 10.8a. [Ändr. 214]

Det horisontella synfältet med båda ögonen ska dessutom vara minst 160 grader, som ska utvidgas minst 70 grader till höger och vänster och 30 grader uppåt och nedåt. Inga defekter får finnas inom den centrala trettiogradersradien.

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare med väsentligt nedsatt skymningsseende och kontrastkänslighet och otillräcklig syn efter bländning, med otillräcklig återhämtningstid även för det bättre ögat eller dubbelseende. [Ändr. 215]

Om en förare fått väsentligt nedsatt syn på ett öga ska det föreskrivas en lämplig anpassningsperiod (exempelvis sex månader) under vilken det inte är tillåtet att framföra ett motorfordon. Efter denna anpassningsperiod får tillstånd att framföra ett motorfordon endast ges efter ett positivt yttrande från synexperter och trafiksäkerhetsexperter. Behörig medicinsk personal kan tillåta körning med eventuella föreskrifter eller införa begränsningar. [Ändr. 216]

HÖRSEL

7.

Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare i grupp 2 efter ett utlåtande från behörig medicinsk personal. Vid läkarundersökningen ska särskild hänsyn tas till kompensationsmöjligheterna.

PERSONER MED FYSISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

8.

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som lider av motoriska besvär eller sjukdomar som gör det farligt att framföra ett motordrivet fordon.

Grupp 1:

(1)

Till sökande och förare med fysiska funktionsnedsättningar får körkort med särskilda villkor utfärdas med stöd av ett utlåtande från behörig medicinsk personal. Utlåtandet ska grunda sig på en medicinsk bedömning av de aktuella besvären eller sjukdomarna och om nödvändigt på ett praktiskt prov. Det ska också ange på vilket sätt fordonet ska anpassas och om föraren behöver använda ett ortopediskt hjälpmedel, i den utsträckning som provet av färdigheter och beteende visar att det inte innebär någon fara att framföra fordonet med ett sådant hjälpmedel.

(2)

Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare med tilltagande besvär på villkor att personen regelbundet genomgår undersökning för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet helt säkert.

Om den fysiska funktionsnedsättningen är stabil, får körkort utfärdas eller förnyas utan att den sökande måste genomgå regelbundna läkarundersökningar.

Grupp 2:

(3)

Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

9.

Hjärt- och kärlproblem eller -sjukdomar kan leda till en plötslig störning av hjärnfunktionerna som innebär en fara för trafiksäkerheten. Dessa problem utgör grunder för tillfälliga eller varaktiga körbegränsningar.

(1)

För följande hjärt- och kärlproblem får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare i de angivna grupperna först efter det att problemet verksamt har behandlats och med förbehåll för tillstånd av behörig medicinsk personal och vid behov regelbunden medicinsk bedömning:

(a)

Bradyarytmier (sinusknutesyndrom och överledningsstörningar) och takyarytmier (supraventrikulära och ventrikulära arytmier) med historia av synkope eller synkopeepisoder på grund av arytmiproblem (gäller grupperna 1 och 2).

(b)

Bradyarytmier: sinusknutesyndrom och överledningsstörningar med andra gradens atrioventrikulärt (AV) block Mobitz II, tredje gradens AV-block eller alternerande skänkelblock (gäller endast grupp 2).

(c)

Takyarytmier (supraventrikulära och ventrikulära arytmier) med

strukturella hjärtsjukdomar och ihållande ventrikulär takykardi (VT) (gäller grupperna 1 och 2), eller

polymorf kortvarig VT, varaktig VT eller med indikation för en defibrillator (gäller endast grupp 2).

(d)

Symptom på angina pectoris (gäller grupperna 1 och 2).

(e)

Implantering eller byte av en permanent pacemaker (gäller endast grupp 2).

(f)

Implantering eller byte av defibrillator eller lämplig eller olämplig chock från defibrillator (gäller endast grupp 1).

(g)

Synkope (kortvarig förlust av medvetande och kroppshållning som kännetecknas av snabb start, kort varaktighet och spontan återhämtning på grund av global cerebral hypoperfusion, förmodligen reflexmedierad, av okänd orsak, utan några tecken på underliggande hjärtsjukdom) (gäller grupperna 1 och 2).

(h)

Akut koronarsyndrom (gäller grupperna 1 och 2).

(i)

Stabil angina pectoris om symtom inte uppträder vid lätt fysisk aktivitet (gäller grupperna 1 och 2).

(j)

Perkutan koronar intervention (PCI) (gäller grupperna 1 och 2).

(k)

Kranskärlsoperation (CABG) (gäller grupperna 1 och 2).

(l)

Stroke/transient ischemisk attack (TIA) (gäller grupperna 1 och 2).

(m)

Betydande carotisstenos (gäller endast grupp 2).

(n)

Den maximala diameterna på aorta överstiger 5,5 cm (gäller endast grupp 2).

(o)

Hjärtsvikt:

New York Heart Association (NYHA) klasserna I, II och III (gäller endast grupp 1),

NYHA-klasserna I och II under förutsättning att den vänstra ventrikelns ejektionsfraktion är minst 35 % (gäller endast grupp 2).

(p)

Hjärttransplantation (gäller grupperna 1 och 2).

(q)

Instrument för hjärtstöd (gäller endast grupp 1).

(r)

Hjärtklaffkirurgi (gäller grupperna 1 och 2).

(s)

Malign hypertoni (förhöjning av det systoliska blodtrycket ≥ 180 mmHg eller det diastoliska blodtrycket ≥ 110 mmHg i samband med risk för eller progressiva organskador) (gäller grupperna 1 och 2).

(t)

Blodtryck grad 3 (diastoliskt blodtryck ≥ 110 mmHg och/eller systoliskt blodtryck ≥ 180 mmHg) (gäller endast grupp 2).

(u)

Medfödd hjärtsjukdom (gäller grupperna 1 och 2).

(v)

Hypertrofisk kardiomyopati om synkope inte uppträder (gäller endast grupp 1).

(w)

Långt QT-syndrom med synkope, torsade de pointes eller QTc > 500 ms (gäller endast grupp 1).

(2)

För följande hjärt- och kärlproblem, får körkort inte utfärdas till de sökande eller förnyas för de förare som tillhör de angivna grupperna:

(a)

Implantering av defibrillator (gäller endast grupp 2).

(b)

Perifer vaskulär sjukdom – torakal och abdominal aortaaneurysm när största tillåtna aortadiameter är sådan att den medför en avsevärd risk för plötslig ruptur och därmed plötslig funktionsnedsättning (gäller grupperna 1 och 2).

(c)

Hjärtsvikt:

NYHA IV (gäller endast grupp 1).

NYHA III och IV (gäller endast grupp 2).

(d)

Instrument för hjärtstöd (gäller endast grupp 2).

(e)

Hjärtklaffsjukdom med aortaregurgitation, aortastenos, mitral regurgitation eller mitralstenos, om funktionsförmågan uppskattas till NYHA IV eller om det har förekommit synkopeepisoder (gäller endast grupp 1).

(f)

Hjärtklaffsjukdom med NYHA III eller IV eller med ejektionsfraktion (EF) under 35 % mitralstenos och allvarlig pulmonell hypertoni eller med allvarlig ekokardiografisk aortastenos eller aortastenos som orsakar synkope, undantaget helt asymtomatisk allvarlig aortastenos, om kraven i arbetsprovet uppfylls (gäller endast grupp 2).

(g)

Strukturella och elektriska kardiomyopatier – hypertrofisk kardiomyopati med en historia av synkope eller när två eller flera av följande tillstånd föreligger: vänstra ventrikelväggens tjocklek > 3 cm, icke-ihållande ventrikulär takykardi, fall av plötslig död i släkten (förstagradssläkting), ingen ökning av blodtrycket vid fysisk övning (gäller endast grupp 2).

(h)

Långt QT-syndrom med synkope, torsade de pointes och QTc > 500 ms (gäller endast grupp 2).

(i)

Brugada syndrom med synkope eller avvärjt plötsligt hjärtstillestånd (gäller grupperna 1 och 2).

Körkort får utfärdas eller förnyas i undantagsfall, under förutsättning att detta kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet säkert med hänsyn till inverkan av det medicinska tillståndet.

(3)

Andra kardiomyopatier

Risken för plötsliga funktionsnedsättande händelser ska bedömas hos den sökande eller föraren med väl beskrivna kardiomyopatier (t.ex. arytmogen högerkammarkardiomyopati, non-compaction kardiomyopati, katekolaminerg polymorf ventrikulär takykardi och kort QT-syndrom) eller med nya kardiomyopatier som kan komma att upptäckas. Det krävs en noggrann specialistutvärdering. Prognosdetaljerna för den specifika kardiomyopatin ska beaktas.

(4)

Medlemsstaterna får begränsa utfärdandet av körkort till de sökande eller förnyelse av körkort för de förare som har andra hjärt- och kärlsjukdomar.

DIABETES

10.

I de följande punkterna avses med

allvarlig hypoglykemi att en annan persons hjälp krävs, och med

återkommande hypoglykemi en andra allvarlig hypoglykemi under en tolvmånadersperiod.

Grupp 1:

(1)

Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har diabetes mellitus. Vid medicinering krävs utlåtande av behörig medicinsk personal samt regelbunden medicinsk uppföljning som är anpassad till det enskilda fallet, men intervallerna får högst vara tio år.

(2)

En sökande eller förare med diabetes som behandlas med mediciner som medför risk för hypoglykemi ska visa att han eller hon förstår de risker som är förknippade med hypoglykemi och har tillräcklig kontroll över sitt medicinska tillstånd , inbegripet genom ett system med kontinuerlig övervakning om den behöriga medicinska personalen anser att detta är lämpligt . [Ändr. 217]

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har bristande medvetenhet om hypoglykemi.

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har återkommande allvarlig hypoglykemi om det inte finns stöd för detta i läkarutlåtande och regelbundna hälsokontroller äger rum. För återkommande allvarlig hypoglykemi vid vaket tillstånd får körkort varken utfärdas eller förnyas förrän 3 månader efter den senaste episoden.

Körkort får utfärdas eller förnyas i undantagsfall, under förutsättning att detta kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet säkert med hänsyn till inverkan av det medicinska tillståndet.

Grupp 2:

(3)

Utfärdande/förnyelse av körkort till förare i grupp 2 med diabetes mellitus kan övervägas. Vid medicinering som medför risk för hypoglykemi (det vill säga insulin eller viss oral medicinering) ska följande kriterier gälla:

(a)

Inga incidenter med allvarlig hypoglykemi har inträffat under de senaste tolv månaderna.

(b)

Föraren har full förmåga att hos sig själv uppfatta en hypoglykemi.

(c)

Föraren måste ha erforderlig kontroll över tillståndet genom blodsockersensorer, insulinpump, insulinpenna och/eller sluten hybridslinga, åtminstone två gånger om dagen och vid tidpunkter som är relevanta för att framföra ett motorfordon.

(d)

Föraren måste visa förståelse för risken med hypoglykemi.

(e)

Det får inte föreligga några andra hindrande komplikationer av diabetes.

Sådana körkort får dessutom endast utfärdas eller förnyas om detta kan motiveras med stöd av ett positivt utlåtande från behörig medicinsk personal samt på villkor att det sker under regelbunden uppföljning och bedömning av en behörig medicinsk specialist i intervaller som inte får överskrida tre år. [Ändr. 218]

(4)

Allvarlig hypoglykemi vid vaket tillstånd, även om inget fordon framförs, ska rapporteras och föranleda ny bedömning av personens lämplighet att inneha körkort.

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR OCH OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM

11.

Följande bestämmelser gäller för sökande med neurologiska sjukdomar och obstruktivt sömnapnésyndrom.

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

(1)

Om en sökande eller förare har en allvarlig neurologisk sjukdom, får körkort endast utfärdas eller förnyas om ansökan stöds av ett positivt läkarutlåtande från en medicinsk specialist eller behörig medicinsk personal . [Ändr. 219]

Neurologiska störningar som har samband med utvecklingsrelaterade tillstånd, sjukdomar , medicinska eller kirurgiska ingrepp som påverkar det centrala eller perifera nervsystemet och tar sig uttryck i kognitiva, beteendemässiga, sensoriska eller motoriska störningar samt påverkar prestationen/funktionen, balansen och koordinationen ska sålunda beaktas i förhållande till deras funktionsmässiga verkningar och . Hänsyn måste tas till risken för att de förvärras samt till att behandlingen följs . I sådana fall kan det krävas regelbunden bedömning för utfärdande eller förnyelse av körkortet, om det finns risk för försämring. [Ändr. 220]

OBSTRUKTIVT SÖMNAPNÉSYNDROM

(2)

I de följande punkterna avses med

obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat form ett antal av 15–29 apnéer och hypopnéer per timme (apné-hypopnéindex) och med

obstruktivt sömnapnésyndrom i uttalad form ett apné-hypopnéindex på 30 eller mer, vilka båda ger upphov till svår dagtrötthet.

(3)

Sökande eller förare som misstänks lida av obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form ska remitteras till vidare medicinsk rådgivning innan körkort utfärdas eller förnyas. De kan ordineras att inte framföra ett motorfordon till dess att diagnosen har bekräftats.

(4)

Körkort får utfärdas till sökande eller förare med obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form som har tillräcklig kontroll över sitt medicinska tillstånd och följer lämplig behandling som lindrar problemet med sömnighet, om sådan föreligger, vilket bekräftats genom läkarutlåtande.

(5)

Sökande eller förare som behandlas för obstruktivt sömnapnésyndrom i moderat eller uttalad form ska återkommande undergå medicinsk undersökning i intervaller på högst tre år för förare i grupp 1 och ett år för förare i grupp 2, i syfte att fastställa i vilken utsträckning behandlingen följs, behovet av fortsatt behandling och av fortsatt vaksamhet.

EPILEPSI

12.

Epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten om de drabbar en person som framför ett motorfordon.

I de följande punkterna avses med

epilepsi ett medicinskt tillstånd där den berörda personen har haft två eller flera epileptiska anfall med mindre än fem års mellanrum, och med

provocerat epileptiskt anfall ett anfall som utlösts av en igenkännlig faktor som kan undvikas.

En person som drabbas av ett första eller ett enstaka anfall eller en första eller enstaka medvetandeförlust ska uppmanas att inte framföra motorfordon. En specialistrapport ska upprättas som anger den period under vilken personen inte får framföra motorfordon och vilken uppföljning som krävs.

Det är ytterst viktigt att personens specifika epilepsisyndrom och anfallets art fastställs för att man korrekt ska kunna utvärdera personens trafiksäkerhet (däribland risken för ytterligare anfall) och för att adekvat behandling ska kunna sättas in. Denna utredning ska göras av en neurolog.

Grupp 1:

(1)

Körkort för förare i grupp 1 med epilepsi ska vara under prövning till dess att föraren varit fri från anfall under åtminstone fem år.

Om personen har epilepsi ska kraven för ett villkorsfritt körkort inte anses vara uppfyllda. Den körkortsutfärdande myndigheten ska underrättas.

(2)

Provocerat epileptiskt anfall: Sökande som haft ett sådant tillstånd på grund av en utlösande igenkännlig faktor som sannolikt inte inträffar vid ratten får i enskilda fall erhålla tillstånd att framföra motorfordon förutsatt att detta stöds i en neurologbedömning (bedömningen ska i tillämpliga fall utföras i enlighet med andra relevanta avsnitt i bilaga III, t.ex. i samband med alkoholproblem eller annan sjukdom).

(3)

Första eller enskilt oprovocerat anfall: Sökande som drabbats av ett första oprovocerat epileptiskt anfall får förklaras kunna framföra ett motorfordon efter en sexmånadersperiod utan anfall efter adekvat läkarbedömning. Nationella myndigheter får ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att framföra motorfordon tidigare.

(4)

Annan typ av medvetandeförlust: Medvetandeförlusten ska bedömas mot bakgrund av risken för återfall i samband med framförande av fordon.

(5)

Epilepsi: Förare och sökande får förklaras kunna framföra ett motorfordon efter att ha varit anfallsfria under en ettårsperiod.

(6)

Anfall som inträffar enbart i sömntillstånd: Sökande eller förare som aldrig drabbats av anfall annat än i sömntillstånd får förklaras kunna framföra ett motorfordon förutsatt att detta sjukdomsmönster kunnat fastställas under en period som inte är kortare än den anfallsfria period som krävs vid epilepsi. Om personen drabbas av ett anfall i vaket tillstånd krävs en ettårsperiod utan ytterligare incidenter innan ett körkort kan utfärdas (se punkt 12.5).

(7)

Anfall som inte inverkar på medvetandegraden eller handlingsförmågan: Sökande eller förare som aldrig drabbats av andra anfall än anfall som visat sig varken påverka medvetandegraden eller medfört någon nedsatt funktion får förklaras kunna framföra ett motorfordon förutsatt att detta mönster kunnat fastställas under en period som inte får vara kortare än den anfallsfria period som krävs vid epilepsi. Om personen drabbas av någon annan form av anfall krävs en ettårsperiod utan ytterligare incidenter innan ett körkort kan utfärdas (se punkt 12.5).

(8)

Anfall beroende på att läkare ordinerat ändring eller reduktion av läkemedel mot epilepsi: En patient får ordineras att inte framföra ett motorfordon när han eller hon upphör med att ta ett läkemedel och därefter under en sexmånadersperiod efter avslutad behandling. Anfall som inträffar i samband med av läkare ordinerad ändrad eller upphörd medicinering kräver ett uppehåll i framförandet av fordon på tre månader om den tidigare verkningsfulla behandlingen återupptas.

(9)

Efter botande epilepsioperation: se punkt 12.5.

Grupp 2:

(10)

Sökande ska inte behandlas med läkemedel mot epilepsi under den erforderliga anfallsfria perioden. Erforderlig läkaruppföljning ska ha genomförts. En omfattande neurologisk undersökning ska ha visat att det varken förekommer en relevant hjärnpatologi eller någon epilepsiformaktivitet på elektroencefalogrammet (EEG). EEG och lämplig neurologisk bedömning ska genomföras efter ett akut anfall.

(11)

Provocerat epileptiskt anfall: Sökande som drabbats av ett provocerat epileptiskt anfall som utlösts av en igenkännlig faktor som sannolikt inte inträffar vid ratten får efter en individuell bedömning, för fordon för privat bruk och inte för transport av tredje part och ett neurologiskt utlåtande, förklaras kunna ensam framföra ett fordon. EEG och lämplig neurologisk bedömning ska genomföras efter ett akut anfall. [Ändr. 222]

En person med en strukturell intercerebral lesion som har en ökad risk för anfall får inte framföra fordon i grupp 2 tills risken för epilepsianfall fallit till högst 2 % per år. Bedömningen ska i tillämpliga fall överensstämma med andra relevanta avsnitt i bilaga III (t.ex. vad gäller alkohol).

(12)

Första eller enskilt oprovocerat anfall: Sökande som drabbats av ett första oprovocerat epileptiskt anfall får, efter adekvat neurologisk bedömning, förklaras kunna framföra motorfordon efter fem anfallsfria år utan läkemedel mot epilepsi. Nationella myndigheter får ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att framföra motorfordon tidigare. [Ändr. 223]

(13)

Annan typ av medvetandeförlust: Medvetandeförlusten ska bedömas mot bakgrund av risken för återfall i samband med framförande av fordon. Återfallsrisken ska vara högst 2 % per år.

(14)

Epilepsi: Det krävs tio anfallsfria år utan epilepsiläkemedel. Nationella myndigheter får ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att framföra motorfordon tidigare. Detta gäller även vid juvenil epilepsi.

Vissa störningar (t.ex. arteriovenösa missbildningar eller intracerebrala blödningar) ökar risken för anfall, även om inga anfall ännu inträffat. I sådana fall ska behörig medicinsk personal göra en bedömning. Risken för ett anfall ska vara högst 2 % per år för att körkort ska kunna utfärdas.

PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

13.

Följande bestämmelser gäller för sökande eller förare med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar.

Grupp 1:

(1)

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare med

(a)

allvarlig psykisk , kognitiv eller beteendemässig funktionsnedsättning, oavsett om den är medfödd eller beror på sjukdom, skada eller neurokirurgiska ingrepp, [Ändr. 224]

(b)

allvarlig intellektuell funktionsnedsättning, [Ändr. 225]

(c)

allvarliga beteendestörningar, beteendestörningar som beror på åldrande, eller störningar av personligheten som leder till allvarligt försämrat omdöme, beteende eller allvarligt försämrad anpassningsförmåga, [Ändr. 226]

om inte ansökan stöds av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

Grupp 2:

(2)

Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp. Behörig medicinsk personal får föreskriva tidsbegränsade krav eller ålägga körförbud. [Ändr. 227]

ALKOHOL

14.

Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.

Grupp 1:

(1)

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol lider av alkoholmissbruk eller inte är i stånd att avstå från att framföra fordon i alkoholpåverkat tillstånd, såvida inte lämpliga begränsningar tillämpas genom att de deltar i rehabiliteringsprogram som inbegriper övervakning och läkartillsyn och användning av teknik som gör det möjligt att kompensera för beroendet (till exempel inbegripet genom obligatorisk användning av alkolås). [Ändr. 228]

För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utan ytterligare begränsningar utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett positivt läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs av behörig medicinsk personal . [Ändr. 229]

Grupp 2:

(2)

Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.

(2a)

Behörig medicinsk personal får föreskriva tidsbegränsade krav och, i förekommande fall, körförbud. [Ändr. 230]

NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL

15.

Följande bestämmelser gäller avseende narkotika och läkemedel.

Missbruk

(1)

Oavsett vilken kategori av körkort ansökan gäller ska körkort inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av eller, utan att vara beroende, regelbundet missbrukar använder psykofarmaka eller narkotika. [Ändr. 231]

Regelbundet bruk

Grupp 1:

(2)

Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som regelbundet, och i sådana mängder som kan påverka körningen negativt, använder missbrukar eller regelbundet använder psykofarmaka, oberoende av form, som kan försämra om den mängd som intas påverkar körförmågan. Detta gäller för alla andra läkemedel eller kombinationer av läkemedel som påverkar körförmågan.

Behörig medicinsk personal får föreskriva tidsbegränsade krav och, i förekommande fall, körförbud. [Ändr. 232]

Grupp 2:

(3)

Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp och får fastställa tidsbegränsade krav och, i förekommande fall, körrestriktioner. [Ändr. 233]

NJURSJUKDOMAR

16.

Följande bestämmelser gäller för sökande med njursjukdomar.

Grupp 1:

(1)

Med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs får körkort utfärdas eller förnyas till sökande eller förare som lider av allvarlig njurinsufficiens.

Grupp 2:

(2)

Körkort får varken utfärdas eller förnyas om sökande eller förare med allvarlig, irreversibel njurinsufficiens, dock med undantag för särfall som har stöd i ett läkarutlåtande och då på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

17.

Följande bestämmelser betraktas som övriga bestämmelser.

Grupp 1:

(1)

Med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum, får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har genomgått en organtransplantation eller en implantation av ett konstgjort organ som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

(2)

Behörig medicinsk personal ska beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att framföra fordon som ingår i denna grupp.

Om sökande eller förare har en sjukdom som kan nedsätta eller medföra nedsättning av förmågan att köra säkert, men som inte nämns i punkterna i denna bilaga, gäller som en generell regel att körkort endast får utfärdas med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.


Bilaga IV

MINIMIKRAV PÅ PERSONER SOM FUNGERAR SOM PRÖVARE VID KÖRPROV

1.   Kompetens som krävs av förarprövare

(1)

En person som är behörig att göra praktiska bedömningar i ett motorfordon av en sökandes körprestation ska ha kunskaper, färdigheter och insikter rörande de teman som förtecknas i punkterna 1.2–1.6.

(2)

Förarprövarens kompetens ska vara relevant för bedömningen av en sökandes prestation i den körkortskategori som körprovet gäller.

(3)

Kunskaper och insikter om körförmåga och bedömning:

(a)

Teori om trafikbeteende.

(b)

Riskmedvetande och undvikande av olyckor.

(c)

Den kursplan som bedömningskriterierna bygger på.

(d)

Körprovskraven.

(e)

Relevant väg- och trafiklagstiftning, inbegripet relevant unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt förklarande riktlinjer.

(f)

Bedömningsteori och bedömningsteknik.

(g)

Defensiv körning.

(ga)

förstå och uppmärksamma utsattheten hos icke-motoriserade trafikanter. [Ändr. 234]

(4)

Bedömningsförmåga:

(a)

Förmåga att korrekt iaktta samt övervaka och utvärdera sökandens totala prestation, särskilt avseende följande:

(b)

Korrekt och övergripande uppfattning av farliga situationer.

(c)

Korrekt fastställande av orsaken till och den sannolika följden av sådana situationer.

(d)

Utveckling av kompetens och förmåga att inse misstag.

(e)

Enhetlighet och konsekvens i omdömet.

(f)

Snabbt tillgodogöra sig information och ringa in de viktigaste punkterna.

(g)

Framförhållning, identifiering av potentiella problem och utarbetande av strategier för att hantera dem.

(h)

Tillhandahållande av snabb och konstruktiv återkoppling.

(5)

Personlig körförmåga:

En person med tillstånd att förrätta körprov för en viss kategori av körkort ska med genomgående hög standard kunna framföra den typen av motorfordon.

(6)

Kvaliteten på tjänsterna:

(a)

Fastställa och meddela vad den sökande kan förvänta sig under provet.

(b)

Kommunicera tydligt och välja ett innehåll, en stil och ett språk som lämpar sig för åhörarna och sammanhanget samt besvara sökandenas frågor.

(c)

Ge tydlig återkoppling om provresultatet.

(d)

Behandla sökande med respekt och utan diskriminering.

(7)

Kunskaper om fordonsteknik och fysik:

(a)

Kunskaper om fordonsteknik, exempelvis styranordningar, däck, bromsar, belysning, särskilt för motorcyklar och tunga fordon.

(b)

Säkerhet i samband med lastning.

(c)

Kunskap om fordonsfysik, exempelvis fart, friktion, dynamik, energi.

(8)

Ett bränsle/energieffektivt och miljövänligt körsätt.

2.   Allmänna krav

(1)

Förarprövare för kategori B

(a)

ska ha haft B-körkort i minst 3 år,

(b)

ska ha fyllt minst 23 år,

(c)

ska ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i denna bilaga och därefter ha deltagit i den kvalitetssäkring och den fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,

(d)

ska ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt den internationella standarden för utbildningsklassificering (ISCED) (1),

(e)

får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola.

(2)

Förarprövare för de andra kategorierna

(a)

ska ha körkort i den berörda kategorin eller ha förvärvat motsvarande kunskaper genom adekvata yrkeskvalifikationer,

(b)

ska ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i denna bilaga och därefter ha deltagit i den kvalitetssäkring och den fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,

(c)

ska ha varit kvalificerad förarprövare för kategori B under minst 3 år; undantag får göras från kravet på denna tidslängd om förarprövaren kan styrka

i)

minst 5 års körvana för den berörda kategorin eller

ii)

en körförmåga som enligt teoretisk och praktisk bedömning är av högre standard än vad som krävs får att få körkort, vilket gör det kravet överflödigt,

(d)

ska ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt den internationella standarden för utbildningsklassificering (ISCED),

(e)

får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola.

(3)

Likvärdighet

(a)

Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna AM, A1, A2 och A när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

(b)

Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna C1, C, D1 och D när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

(c)

Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna BE, C1E, CE, D1E och DE när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

3.   Grundläggande kompetens

(1)

Grundläggande utbildning

(a)

Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov ska denne med godkänt resultat genomgå ett sådant utbildningsprogram som medlemsstaten fastställer för att få den kompetens som anges i punkt 1.

(b)

Medlemsstaterna ska fastställa huruvida innehållet i ett visst utbildningsprogram ska gälla tillstånd att förrätta förarprov för en körkortskategori eller för mer än en kategori.

(2)

Examina

(a)

Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov ska denne uppvisa en tillfredsställande nivå på kunskaper, insikt, färdigheter och lämplighet beträffande de frågor som anges i punkt 1.

(b)

Medlemsstaterna ska ha ett examensförfarande som på ett pedagogiskt lämpligt sätt bedömer dennes kompetens enligt definitionen i punkt 1, särskilt i punkt 1.4. Examensförfarandet ska vara tillgängligt (2) och omfatta såväl en teoretisk som en praktisk del. Datorbaserad bedömning får användas om lämpligt. Detaljerade bestämmelser om art och längd på de olika proven och bedömningarna i examen ska den enskilda medlemsstaten själv fastställa.

(c)

Medlemsstaterna ska fastställa huruvida innehållet i en viss examination ska leda till behörighet att förrätta förarprov för en körkortskategori eller mer än en kategori.

4.   Kvalitetssäkring och fortbildning

(1)

Kvalitetssäkring

(a)

Medlemsstaterna ska ha system för kvalitetssäkring för att sörja för att förarprövarnas standard upprätthålls.

(b)

Systemen för kvalitetssäkring ska omfatta övervakning av prövarna i arbetet, deras fortbildning och nya ackreditering, deras fortlöpande yrkesmässiga utveckling samt periodisk översyn av resultaten av de förarprov de har förrättat.

(c)

Medlemsstaterna ska se till att alla prövare blir föremål för årlig övervakning med hjälp av de arrangemang för kvalitetssäkring som förtecknas i punkt 4.1 b. Dessutom ska medlemsstaterna föreskriva att varje förarprövare en gång vart femte år ska iakttas när han eller hon förrättar prov, under minst en halv dag, så att det är möjligt att iaktta flera prov. Om problem konstateras ska korrigeringsåtgärder vidtas. Den person som sköter övervakningen ska vara förordnad av medlemsstaten för detta.

(d)

Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyllande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier ska innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori.

(e)

För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning, ska förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett oberoende organ som godkänts av medlemsstaten. [Ändr. 235]

(2)

Fortbildning

(a)

Medlemsstaterna ska föreskriva att förarprövare för att behålla sitt tillstånd, oberoende av antalet kategorier tillståndet gäller, ska genomgå

i)

regelbunden fortbildning på sammanlagt minst fyra dagar per tvåårsperiod för att

bevara och uppdatera de nödvändiga kunskaperna och och prövarfärdigheterna samt kommunikationsfärdigheterna , [Ändr. 236]

utveckla ny kompetens som blivit nödvändig för utövande av yrket,

se till att prövare fortsätter att förrätta prov enligt rättvisa och enhetliga normer,

ii)

minimifortbildning på minst fem dagar under varje femårsperiod,

för att utveckla och bibehålla den nödvändiga praktiska körfärdigheten.

(b)

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att särskild utbildning omedelbart ges sådana prövare vars arbete enligt det befintliga kvalitetssystemet har befunnits ha allvarliga brister.

(c)

Fortbildningen får ges i form av instruktioner, klassrumsutbildning, konventionell utbildning eller e-utbildning och får ske individuellt eller i grupp. Den får innefatta ny ackreditering på de villkor som medlemsstaterna anser lämpliga.

(d)

Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyllande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier ska innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori, förutsatt att det villkor som anges i punkt 4.2 e är uppfyllt.

(e)

När en prövare under en tjugofyramånadersperiod inte har förrättat prov för en viss kategori ska denne på lämpligt sätt bedömas på nytt innan han eller hon tillåts förrätta förarprov i den kategorin. Den nya bedömningen får genomföras som ett av kraven i punkt 4.2 a.

5.   Förvärvade rättigheter

(1)

Medlemsstaterna får tillåta att personer som fått tillstånd att förrätta förarprov omedelbart innan bestämmelserna i direktiv 2006/126/EG trädde i kraft före ikraftträdandet av detta direktiv fortsätter att förrätta förarprov trots att de inte har fått tillstånd i enlighet med de allmänna villkoren i punkt 2 eller den grundläggande utbildning för att erhålla kompetens som anges i punkt 3. [Ändr. 237]

(2)

Dessa prövare ska trots detta bli föremål för regelbunden övervakning och arrangemang för kvalitetssäkring enligt punkt 4.

(1)   https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)#Implementation_of_ISCED_2011_.28levels_of_education.29

(2)  I enlighet med tillgänglighetskraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.


Bilaga V

MINIMIKRAV PÅ UTBILDNING AV FÖRARE OCH FÖRARPROV FÖR KOMBINATIONER ENLIGT DEFINITIONEN I ARTIKEL 6.1 C ANDRA STRECKSATSEN ANDRA STYCKET

1.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

(a)

godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 10.1 d, eller

(b)

anordna körprov enligt artikel 10.1 d.

2.

Förarutbildningens längd ska vara minst 7 timmar.

3.

Förarutbildningens innehåll

Förarutbildningen ska omfatta de kunskaper, de färdigheter och det beteende som beskrivs i punkterna 2 och 7 i bilaga II. Särskild uppmärksamhet ska ägnas fordons rörelsedynamik, säkerhetskriterier, dragfordon och släpvagn (kopplingsmekanism), riktig lastning och säkerhetsdon.

En praktisk del av utbildningen ska omfatta följande övningar: Acceleration, fartminskning, backning, bromsning, stoppsträcka, körfältsbyte, bromsning/väjning, släpvagnens svängrörelser, på- och avkoppling av en släpvagn på ett motorfordon, parkering.

Varje utbildningsdeltagare ska genomföra den praktiska delen och ska visa sina färdigheter och sitt beteende på allmän väg.

De fordonskombinationer som används för utbildningen ska omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.

4.

Körprovets längd och innehåll

Provets längd och den tillryggalagda sträckan ska vara tillräckligt för bedömning av färdigheter och beteende enligt punkt 3.


Bilaga VI

MINIMIKRAV PÅ UTBILDNING AV FÖRARE OCH FÖRARPROV FÖR MOTORCYKLAR I KATEGORI A (STEGVIS TILLTRÄDE)

1.

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

(a)

godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 10.1 c, eller

(b)

anordna körprov enligt artikel 10.1 c.

2.

Förarutbildningens längd ska vara minst 7 timmar.

3.

Förarutbildningens innehåll

Förarutbildningen ska omfatta alla aspekter som beskrivs i punkt 6 i bilaga II.

Varje utbildningsdeltagare ska utföra de praktiska delarna av utbildningen och ska visa sina färdigheter och sitt beteende på allmän väg.

De motorcyklar som används för utbildningen ska omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.

4.

Körprovets längd och innehåll

Provets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräckligt för bedömning av färdigheter och beteende enligt punkt 3 i denna bilaga.


Bilaga VII

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 2006/126/EG

Förordning (EU) nr 383/2012

Nya direktivet

 

Artikel 1

 

Artikel 2.1, 2.2, 2.3 och 2.12

 

Artikel 3.1, 3.2, 3.3, 3.4. 3.5 och 3.7

Artikel 1.1

 

Artikel 4.1

Artikel 1.2

 

Artikel 4.5 första stycket

Artikel 1.3 första stycket

 

Artikel 4.5 andra stycket, första meningen

Artikel 1.3 andra stycket

 

Artikel 4.5 andra stycket, andra meningen

Artikel 1.3 tredje stycket

 

Artikel 4.8

Artikel 1.4

 

Artikel 2.1

 

Artikel 3.6

Artikel 2.2

 

Artikel 4.3

Artikel 3.1

 

Artikel 4.2 första stycket

Artikel 3.2

 

Artikel 4.2 andra stycket

Artikel 3.3

 

Artikel 4.4

 

Artikel 4.6 och 4.7 första och andra styckena

 

Artikel 5

Artikel 4.1 första meningen

 

Artikel 6.1

Artikel 4.1 andra meningen

 

Artikel 7.1, 7.2, 7.3 och 7.5

Artikel 4.2 inledningsfrasen

Artikel 4.2 första stycket

 

Artikel 6.1 a inledningsfrasen

Artikel 6.1 a första stycket

Artikel 4.2 första strecksatsen

 

Artikel 6.1 a första och andra strecksatserna

Artikel 2.5 och 2.6

Artikel 4.2 andra strecksatsen

Artikel 4.3 a tredje strecksatsen

Artikel 4.4 a andra strecksatsen

 

Artikel 7.1 a

Artikel 4.3 inledningsfrasen

 

 

Artikel 4.3 första strecksatsen

 

Artikel 2.8

Artikel 4.3 andra strecksatsen

 

Artikel 2.9

Artikel 4.3 a inledningsfrasen

Artikel 4.3 a första och andra strecksatserna

 

Artikel 6.1 b i

Artikel 6.1 b i) första och andra strecksatserna

Artikel 4.3 b inledningsfrasen

Artikel 4.3 b första strecksatsen

 

Artikel 6.1 b ii

Artikel 6.1 b ii första strecksatsen

Artikel 4.3 b andra strecksatsen

Artikel 4.4 b femte stycket

Artikel 4.4 c andra strecksatsen

Artikel 4.4 e tredje strecksatsen

 

Artikel 7.1 b

Artikel 4.3 c inledningsfrasen

Artikel 4.3 c i) inledningsfrasen

Artikel 4.3 c ii inledningsfrasen

 

Artikel 6.1 b iii

Artikel 6.1 b iii första strecksatsen

Artikel 6.1 b iii andra strecksatsen

Artikel 4.3 c i) första strecksatsen

 

Artikel 7.1 c i

Artikel 4.3 c ii första strecksatsen

 

Artikel 7.1 c ii

Artikel 4.4 inledningsfrasen

 

Artikel 6.1 c inledningsfrasen

Artikel 4.4 första strecksatsen

 

Artikel 2.10

Artikel 4.4 andra strecksatsen

 

Artikel 4.4 a inledningsfrasen

 

Artikel 6.1 c i) inledningsfrasen

Artikel 4.4 a första strecksatsen

 

Artikel 6.1 a andra strecksatsen

Artikel 2.7

Artikel 6.1 c i

Artikel 2.11

Artikel 4.4 a tredje strecksatsen

 

Artikel 6.1 c i) andra stycket

 

Artikel 6.1 c i) tredje stycket

Artikel 4.4 b inledningsfrasen

Artikel 4.4 b första–fjärde styckena

 

Artikel 6.1 c ii

Artikel 6.1 c ii första–fjärde styckena

Artikel 4.4 c inledningsfrasen

Artikel 4.4 c första strecksatsen

 

Artikel 6.1 c iii

Artikel 6.1 c iii första strecksatsen

Artikel 4.4 d

 

Artikel 6.1 c iv

Artikel 4.4 e inledningsfrasen

Artikel 4.4 e första och andra strecksatserna

 

Artikel 6.1 c v

Artikel 6.1 c v första och andra strecksatserna

Artikel 4.4 f

 

Artikel 6.1 c vi

Artikel 4.4 g inledningsfrasen

Artikel 4.4 g första strecksatsen

 

Artikel 6.1 c vii första strecksatsen

Artikel 4.4 g andra strecksatsen

Artikel 4.4 i) andra strecksatsen

 

Artikel 7.1 d

Artikel 7.1 d

Artikel 4.4 h

 

Artikel 6.1 c viii

Artikel 4.4 i) inledningsfrasen

Artikel 4.4 i) första strecksatsen

 

Artikel 6.1 c ix

Artikel 4.4 j

 

Artikel 6.1 c x

Artikel 4.4 k inledningsfrasen

Artikel 4.4 k första strecksatsen

 

Artikel 6.1 c xi

Artikel 6.1 c xi första strecksatsen

Artikel 4.4 k andra strecksatsen

 

Artikel 7.1 e

Artikel 4.5

 

Artikel 6.2

Artikel 4.6 första stycket

 

Artikel 7.2

Artikel 4.6 andra stycket

 

Artikel 7.3

Artikel 4.6 tredje och fjärde styckena

 

Artikel 7.4

Artikel 4.7

 

Artikel 7.5

Artikel 5.1

 

Artikel 8.1

Artikel 5.2

 

Artikel 8.1 andra stycket

Artikel 6.1

 

Artikel 9.1

Artikel 6.2 inledningsfrasen

 

Artikel 9.2 inledningsfrasen

Artikel 6.2 a

 

Artikel 9.2 a

Artikel 6.2 b

 

Artikel 9.2 b

 

Artikel 9.2 c

Artikel 6.2 c

 

Artikel 9.2 d

Artikel 6.2 d

 

Artikel 9.2 e

Artikel 6.2 e

 

Artikel 9.2 f

Artikel 6.2 f

 

Artikel 9.2 g

 

Artikel 9.2 h

Artikel 6.3

 

Artikel 9.3

Artikel 6.4

 

Artikel 9.4

Artikel 7.1

 

Artikel 10.1

Artikel 7.2

 

Artikel 10.2

 

 

Artikel 10.2 tredje stycket

Artikel 7.3 inledningsfrasen

Artikel 7.3 a och b

 

Artikel 10.3 inledningsfrasen

Artikel 10.3 a och b

Artikel 7.3 första stycket

 

Artikel 10.6

Artikel 7.3 andra stycket

 

Artikel 10.3 första stycket

Artikel 7.3 tredje stycket

 

Artikel 10.2 tredje stycket

Artikel 7.3 fjärde stycket

 

 

Artikel 7.3 femte stycket

 

Artikel 10.2 femte stycket

 

Artikel 10.2 sjunde stycket

 

Artikel 10.4

Artikel 7.4

 

Artikel 10.5

Artikel 7.5

 

Artikel 10.7

Artikel 8

 

Artiklarna 4.8 och 8.2 för bilaga I

Artikel 10.8 för bilagorna II, III, V och VI

Artikel 16.2 för bilaga IV

Artikel 9

 

Artikel 22

Artikel 10

 

Artikel 16.1

Artikel 11.1, 11.2 och 11.3

 

Artikel 11.1, 11.2 och 11.3

Artikel 11.4 första och tredje styckena

 

Artikel 13.1

Artikel 11.4 andra stycket

 

Artikel 13.2

 

Artikel 13.3 och 13.4

Artikel 11.5

 

Artikel 11.4

Artikel 11.6 första stycket

 

Artikel 12.2 första meningen

Artikel 11.6 andra stycket första meningen

 

Artikel 12.5

Artikel 11.6 andra stycket andra meningen

 

Artikel 12.2 andra meningen

 

Artikel 12.1, 12.3, 12.4, 12.6, 12.7, 12.8 och 12.9

 

Artikel 14

 

Artikel 15

Artikel 12

 

Artikel 17.1

 

Artikel 17.2, 17.3 och 17.4

Artikel 13

 

Artikel 18

Artikel 14

 

Artikel 20

Artikel 15.1

 

Artikel 19.1

Artikel 15.2

 

Artikel 19.2

Artikel 15.3

 

Artikel 15.4 första meningen

 

Artikel 19.3 första stycket första meningen

 

Artikel 19.3 första stycket andra meningen

Artikel 19.3 andra stycket

Artikel 15.4 andra meningen

 

Artikel 19.3 tredje stycket

 

Artikel 19.4 och 19.5

 

Artikel 22

 

Artikel 24

Artikel 16

 

Artikel 25

Artikel 17

 

Artikel 26

Artikel 18

 

Artikel 27

Artikel 19

 

Artikel 28

Bilaga I

 

Bilaga I delarna A1 och A2

Bilaga I del D

Bilaga I del E

 

Artikel 1

 

Artikel 2.1

Bilaga I del B punkt 1

 

Artikel 2.2

Bilaga I del B1 punkt 2.1

 

Artikel 2.3

 

Artikel 3

Bilaga I del B punkt 2

 

Artikel 4

Bilaga I del B punkt 3

 

Artikel 5.1

Bilaga I del B punkt 4

 

Artikel 5.2

Bilaga I del B punkt 5

 

Artikel 5.3

Bilaga I del B punkt 6

 

Artikel 5.4

Bilaga I del B punkt 7

 

Artikel 5.5

Bilaga I del B punkt 8

 

Artikel 6

 

Artikel 7.1

Bilaga I del B punkt 9

 

Artikel 7.2

Bilaga I del B punkt 10

 

Artikel 8

 

Bilaga I

Bilaga I del B1

 

Bilaga II

Bilaga I del B2

 

Bilaga III

Bilaga I del B3

 

Bilaga IV

Bilaga I del B4

 

Bilaga I, Del C

Bilaga II

 

Bilaga II

Bilaga III

 

Bilaga III

Bilaga IV

 

Bilaga IV

Bilaga V

 

Bilaga V

Bilaga VI

 

Bilaga VI

Bilaga VII

 

Bilaga VIII

 

Bilaga VII


ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/1355/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)