—

ogiltigförklara rådets beslut (EU) 2024/2669 av den 26 september 2024 om framläggande, på Europeiska unionens vägnar, av ett förslag till ändring av bilagorna II och III till konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö och om den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det 44:e mötet i konventionens ständiga kommitté: yrkandet om ogiltigförklaring avser detta förslag och den röst som lades vid det 44:e mötet i den ständiga kommittén för Bernkonventionen den 3 december 2024, liksom alla senare rättsakter som har samband med och har samband med beslut (EU) 2024/2669, även sådana som sökandena ännu inte känner till, och

—

förplikta svarandena att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Första grunden: Åsidosättande av fördragen, särskilt artikel 191.3 FEUF samt artikel 6.1 FEU jämförd med artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, genom att rådet godkände det angripna beslutet utan att ta vederbörlig hänsyn till tillgängliga vetenskapliga och tekniska uppgifter.

I detta avseende har rådet under den förberedande fasen av beslutet bortsett från eller underskattat en rad vetenskapliga rapporter av internationell betydelse, däribland de som utarbetats av Large carnivore Initiative for Europe och andra auktoritativa akademiska organisationer, vilka visar att vargbeståndet i Europa ännu inte är skyddat från betydande risker.

Rådet beslutade att lägga fram ett förslag till Bernkonventionen om downlisting av grå varg och erinrade om samma vetenskapliga uppgifter som de som år 2022 hade föranlett Europeiska unionen att rösta emot ett liknande förslag från Schweiz.

När förslaget utarbetades och lades fram iakttogs inte de grundläggande principerna om öppenhet och objektivitet i Europeiska unionens rättsordning, vilket framgår av att Europeiska ombudsmannen har inlett en undersökning (ärende 1758/2024/FA).

Den nedgradering av skyddet för vargen som rådet godkänt grundar sig slutligen på en felaktig tolkning av artens bevarandestatus och bortser från de vetenskapligt bevisade riskerna för den biologiska mångfalden och ekosystemen.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av proportionalitets- och försiktighetsprinciperna, maktmissbruk eller överskridande av befogenheter, bristande utredning vad gäller åsidosättande av principen ”best available science” samt åsidosättande av de principer som domstolen har slagit fast vad gäller undantag från skyddsreglerna för varg.

Sökandena erinrar i detta avseende om vissa centrala avgöranden från EU- domstolens avseende undantagsbestämmelserna i livsmiljödirektivet (1) för att visa att det är absolut nödvändigt att säkerställa en ”gynnsam bevarandestatus hos populationen av den berörda arten i dess naturliga utbredningsområde” och att valet av skydd ska ske ”på ett förebyggande sätt som syftar till att säkerställa ett effektivt skydd av bestånden av de berörda arterna”.

Det angripna beslutet strider även mot riktlinjerna i rekommendation nr 56 (1997) som antagits av Bernkonventionens ständiga kommitté. Enligt rekommendationen ska ändringar av bilagorna I och II till konventionen göras på ett enhetligt sätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

Rådets förslag grundar sig på en politisk kompromiss som syftar till att skapa balans mellan skyddet av vargen och landsbygdssamhällenas krav. Även om ett sådant tillvägagångssätt är legitimt i ett vidare politiskt sammanhang, är det emellertid helt olämpligt för ett beslut om bevarande av den biologiska mångfalden, vars grund med nödvändighet måste vara de bästa tillgängliga vetenskapliga rönen och försiktighetsprincipen.

Rådet har underlåtit att beakta mindre ingripande och vetenskapligt grundade alternativ för ett effektivt skydd av den grå vargen.