INLEDNING

Anordnandet av större idrottsevenemang kan bidra till värdländers, värdregioners och värdstäders utveckling, men kan även kräva betydande investeringar. För att maximera nyttan av sådana investeringar och gynna samhällsintresset är det av väsentlig betydelse att man eftersträvar att större idrottsevenemang ska efterlämna ett bestående materiellt och immateriellt idrottsligt, infrastrukturellt, miljömässigt, ekonomiskt och socialt arv, något som är en nödvändig förutsättning för att de ska accepteras och erkännas av den stora allmänheten och för att de ska vara framgångsrika.

RÅDET OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

ERINRAR OM

1.

artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där idrott nämns som ett område där åtgärder på EU-nivå bör stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder, och artikel 165 i EUF-fördraget, där det anges att ”[u]nionen ska bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och […] då beakta idrottens specifika karaktär”,

2.

Europeiska unionens arbetsplan för idrott 2024–2027 (1) och dess prioritetsområden och vägledande mål, i synnerhet nyckelfrågan Större idrottsevenemang,

3.

rådets resolution om huvuddragen i den europeiska idrottsmodellen (2), där man bl.a. är medveten om att de viktigaste kännetecknande särdragen för merparten av den värdebaserade organiserade idrotten i Europa är en idrottsorganisation på en självständig, demokratisk och territoriell grund med en pyramidstruktur som omfattar alla idrottsnivåer från gräsrotsnivå till professionell idrott, som innefattar både klubbtävlingar och nationella lagtävlingar och som inbegriper mekanismer för att säkerställa ekonomisk solidaritet, rättvisa och öppenhet i tävlingar, såsom principen om upp- och nedflyttning,

4.

den politiska bakgrunden till denna fråga som återges i bilaga II till bilagan,

OCH KONSTATERAR FÖLJANDE:

5.

Större idrottsevenemang kan utgöra en katalysator för samhälleliga förändringar i fråga om hållbarhet, integritet, inkludering, tillgänglighet (3) samt en hälsosam livsstil (4) och kan bidra till värdstädernas, värdregionernas och värdländernas konkurrenskraft och synlighet (5).

6.

Ett större idrottsevenemang har potential att skapa ett bestående arv och kan bidra till det globala och allmänna anseendet för en värdstad, en värdregion, ett värdland eller Europeiska unionen i dess helhet, bidra till jämlikhet mellan könen samt främja stolthet och sammanhållning på lokal, nationell och europeisk nivå liksom värdstadens, värdregionens eller värdlandets ekonomiska, sociala, turistiska och kulturella utveckling (6).

7.

Större idrottsevenemang kan efterlämna ett mycket varierat materiellt och immateriellt arv: a) Som en del av det idrottsliga arvet åtföljs ofta större idrottsevenemang av en utveckling av idrottsinfrastrukturen. De ger även möjlighet till större medvetenhet om fysisk aktivitet (7) och kan leda till mer stöd och sponsring inom idrotten och till nya initiativ för ett ökat idrottsutbud för allmänheten, inbegripet idrottsutvecklingsprogram för klubbar, skolor, högre utbildningsanstalter samt arbetsplatser och till ett större idrottsdeltagande inom alla åldrar i befolkningen, även personer med en stillasittande livsstil. b) Det vidare infrastrukturella arvet kan inbegripa uppgradering, modernisering och renovering av nätverk – avseende allt från kollektivtrafik till telekommunikationer –, anslutningsvägar samt sådana grundläggande tjänster som vatten, elektricitet och avfallsbehandling. Den potentiella moderniseringen eller utvidgningen av infrastruktur för transport, boende, evenemang och fritidssysselsättningar – även i fråga om tillgänglighet för personer med funktionshinder – kan förbättra livskvaliteten i värdstaden, värdregionen och värdlandet och göra dessa mer attraktiva. Det är viktigt att sådana förbättringar av infrastrukturen genomförs på ett hållbart sätt och att de uppfyller lokalsamhällets behov, även efter det större idrottsevenemanget i fråga. c) Som en del av det ekonomiska arvet kan värdskapet för större idrottsevenemang bidra till att stimulera ekonomin samt bidra till ökad internationell och inhemsk turism (8) och kan främja innovation och sysselsättning samt skapa nya affärsmöjligheter i värdstaden, värdregionen och värdlandet i stort. d) Det miljömässiga arvet inbegriper fokusering på ett minskat koldioxidavtryck, integrering av förgröningsprinciper (såsom koldioxidsnål energi, en cirkulär ekonomi och en avfallshanteringsstrategi) samt klimatinriktade åtgärder. Större idrottsevenemang kan visa upp god praxis i fråga om hållbarhet och miljömedvetenhet för samtliga berörda aktörer och kan bidra till EU:s övergripande mål för klimatet, biologisk mångfald och resurseffektivitet. e) Som en del av det sociala arvet kan större idrottsevenemang bidra till ökad medvetenhet om en hälsosam livsstil och förbättringar av enskilda människors liv, vilket bl.a. omfattar följande: i) De har potential att få fart på specifika program som bidrar till social delaktighet, t.ex. genom utveckling i landsbygdsområden och avlägsna, perifera och mindre utvecklade områden samt de yttersta randområdena. ii) Främjandet av och stödet till idrottsutövning kan ökas för samtliga medborgare i alla åldrar, särskilt skolbarn och missgynnade personer och grupper. iii) Större idrottsevenemang, såsom de paralympiska spelen, kan bidra till att göra idrotten och idrottsanläggningar mer lättillgängliga för personer med funktionshinder och även påverka allmänhetens syn på funktionshinder. iv) Större idrottsevenemang kan bidra till att främja kulturprogram och sidoevenemang och till att öka känslan av stolthet över och identitet i värdstaden, värdregionen eller värdlandet och Europeiska unionen i dess helhet samt förbättra bilden av dessa. v) Värdskapet för ett större idrottsevenemang ger möjlighet till utveckling på individnivå och samhällelig nivå genom frivilligarbete. Samhällsutveckling kan vara ett formellt mål för en värdkommitté när det gäller att efterlämna ett arv i form av frivilligarbete i ett samhälle.

8.

Större idrottsevenemang kan även innebära utmaningar som måste övervinnas eller minimeras, såsom budgetbördor för underhåll av överdimensionerad och potentiellt outnyttjad infrastruktur efter evenemanget i fråga, negativ miljöpåverkan (t.ex. på grund av växthusgasutsläpp, ohållbara anläggningar, förstörda naturområden, förlust av biologisk mångfald, ökat avfall och mer buller) samt en eventuell gentrifiering av värdområdena.

9.

Om dessa utmaningar inte hanteras på rätt sätt, finns det – förutom avsaknaden av ett bestående arv – en risk för ett minskande stöd från EU-medborgarna för att stå värd för denna typ av idrottsevenemang (9) och således en minskande andel större idrottsevenemang som anordnas i EU:s medlemsstater, något som i sin tur skulle öka risken för att sådana evenemang – i stället för att ges till demokratiska stater som respekterar de mänskliga rättigheterna – kan komma att bidra till andra staters s.k. sportswashing.

10.

För att man ska kunna minimera de negativa konsekvenserna och skapa ett bestående arv krävs det planering på lång sikt. Detta kräver ett starkt ledarskap och ett varaktigt engagemang från organisationskommittén och värdstadens, värdregionens eller värdlandets idrottsorganisationer och offentliga myndigheter under det större idrottsevenemangets hela livscykel.

11.

Att anordna ett större idrottsevenemang som efterlämnar ett bestående arv kräver stöd från och samarbete med olika sektorer (inom t.ex. idrott, näringsliv, turism, offentliga kommunikationer, säkerhetsmyndigheter, kultur, media, utbildning, ungdomsfrågor, hälso- och sjukvård samt in- och utrikesfrågor) och en rad olika aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Dessa inbegriper offentliga myndigheter, företag, internationella, nationella och lokala idrottsorganisationer, icke-statliga organisationer samt civilsamhället (10).

12.

Det är viktigt att man hos allmänheten, särskilt lokalsamhällen och andra nyckelaktörer, aktivt främjar visionen om ett bestående arv från större idrottsevenemang och involverar dem redan i den förberedande fasen,

13.

Säkerheten vid större idrottsevenemang bör garanteras genom ett adekvat tillhandahållande av materiella och mänskliga resurser för att eftersträva en säker och fredlig samexistens för samtliga berörda, tex. idrottare, åskådare och boende, och en fridfull upplevelse av evenemanget.

14.

Även om det finns undersökningar och studier om de olika aspekterna av arvet från större idrottsevenemang, kan man förbättra den systematiska och vetenskapliga övervakningen för att stödja evidensbaserade strategier för det bestående arvet från större idrottsevenemang.

15.

Alternativet då ett flertal städer, regioner och länder gemensamt står för värdskapet för större idrottsevenemang kan göra detta mer attraktivt och görligt för mindre länder, samtidigt som man minskar bördan i samband med värdskapet och beaktar det ökade koldioxidavtryck som transporter kan leda till. Detta kan även bidra till idrottens europeiska dimension och främjandet av Europeiska unionens värden.

16.

Att stå värd för och anordna mindre idrottsevenemang kan även bidra till ett bestående arv i syfte att främja en hälsosam och aktiv livsstil, frivilligarbete och tillgång till idrott, särskilt för ungdomar och personer från missgynnade grupper.

HÄRIGENOM UPPMANAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE:

17.

Främja ett strategiskt synsätt, med beaktande av det idrottsliga, i vid mening infrastrukturella, miljömässiga, ekonomiska och sociala arvet från planeringsprocessens inledande fas via ansökningsförfarandet samt förberedelserna för och under värdskapet för större idrottsevenemang.

18.

När så är relevant överväga att göra den statliga finansieringen av värdskapet för större idrottsevenemang avhängig av fokuseringen på det bestående arvet och hållbarhetsaspekterna under evenemangets hela livscykel, med beaktande av principerna för god styrning.

19.

Från allra första början främja ett nära samarbete mellan arrangören eller organisationskommittén och värdstadens, värdregionens eller värdlandets offentliga myndigheter samt involverandet av ett brett spektrum av aktörer – såsom idrottsorganisationer, mediesektorn, företag, lokalsamhällen, frivilliga och allmänheten i stort – för att säkerställa det bestående arvet från större idrottsevenemang.

20.

Främja anordnandet av större idrottsevenemang på ett hållbart, cirkulärt och klimatneutralt sätt och använda sig av dessa evenemang för att introducera hållbara innovationer i samarbete med relevanta aktörer och diverse organisationer som är specialiserade på hållbarhet samt genom partnerskap med universitet och forskningscentrum.

21.

I nära samarbete med idrottsrörelsen eftersträva att säkerställa att så många människor som möjligt drar nytta av större idrottsevenemang och det arv som de lämnar efter sig, och då använda sig av dessa evenemang för att skapa gemenskap, främja social delaktighet och jämställdhet mellan könen samt främja ömsesidig respekt och tolerans.

22.

När så är lämpligt ge idrottsklubbar och kommuner adekvat stöd så att de har de resurser och den infrastruktur som krävs för att välkomna och hantera det ökade intresse för idrottsverksamhet som kan uppkomma efter ett större idrottsevenemang.

23.

I nära samarbete med idrottsrörelsen främja inrättandet av särskilda frivilligprogram som lockar frivilliga att bidra till större idrottsevenemang liksom fastställandet av standarder för utvärdering av deras arbete under och efter evenemanget i fråga samt mekanismer för identifiering av de färdigheter som de frivilliga har förvärvat under de större idrottsevenemangen samt nätverk för att mobilisera de frivilliga vid framtida idrottsaktiviteter.

24.

Utnyttja impulsen från större idrottsevenemang till att främja fysisk aktivitet, en hälsosam livsstil samt europeiska och olympiska värden i våra samhällen på lång sikt genom riktade åtgärder, t.ex. i utbildningsinstitut, ungdomsföreningar och idrottsklubbar, på arbetsplatser och inom lokal- och regionalsamhällen, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas personer som är underrepresenterade inom idrottsverksamheten.

25.

Särskilt uppmärksamma social delaktighet, bl.a. genom hållbar infrastrukturutveckling med koppling till större idrottsevenemang i missgynnade områden.

26.

Främja inkludering och skydda mänskliga rättigheter under större idrottsevenemangs hela livscykler och säkerställa icke-diskriminerande tillgång till idrottsinfrastrukturen.

27.

I samarbete med berörda aktörer tillhandahålla medlen för att garantera idrottens integritet, gästfrihet samt de högsta säkerhets- och trygghetsstandarder som krävs för att evenemangen ska vara säkra, trygga och välkomnande – såväl inom som utanför anläggningarna.

28.

Främja kulturella och utbildningsinriktade evenemang samt andra sidoevenemang med möjligheter för barn och alla generationer att uppleva konst och kultur, såväl under som före och efter större idrottsevenemang.

29.

Främja befintliga internationella och europeiska ramverk och standarder som bidrar till att säkerställa att större idrottsevenemang efterlämnar ett positivt arv (11).

30.

Främja övervakning och insamling av information och uppgifter, även genom särskilda rapporteringsmekanismer, i syfte att förbättra bedömningen av arvet från större idrottsevenemang, t.ex. med användning av OECD:s riktlinjer (12).

31.

Främja utbytet av bästa praxis mellan städer, regioner och länder som har stått värd för större idrottsevenemang.

32.

Uppmana framtida arrangörer av större idrottsevenemang liksom andra sektorer att låta sig inspireras av innovativ, hållbar och ansvarsfull praxis (t.ex. den sociala stadgan för Paris 2024 eller människorättsförklaringen för UEFA EURO 2024).

33.

Verka för att mer än ett land står värd för större idrottsevenemang, så att fler länder – även små sådana – kan dra nytta av det materiella och immateriella arvet från större idrottsevenemang, samtidigt som man beaktar de ekonomiska aspekterna och undviker det större koldioxidavtryck som transporter kan leda till.

34.

När så är relevant uppmuntra städer och regioner som har stått värd för större idrottsevenemang att komplettera och främja arvet från dessa genom att i nära samarbete med idrottsrörelsen anordna andra idrottsevenemang – inbegripet mindre sådana – för att utnyttja infrastrukturen, sakkunskapen, dynamiken och allmänhetens engagemang.

35.

Även eftersträva att mindre idrottsevenemang ska efterlämna ett bestående arv i syfte att bl.a. främja en hälsosam och aktiv livsstil, frivilligarbete och tillgång till idrott och idrottsanläggningar för alla, särskilt ungdomar, underrepresenterade grupper, personer från missgynnade miljöer eller personer med funktionshinder.

KOMMISSIONEN UPPMANAS ATT GÖRA FÖLJANDE:

36.

Överväga och undersöka relevanta policyaspekter avseende arvet från större idrottsevenemang som ett led i förberedelserna inför dess nya långsiktiga strategiska dokument om framtiden för EU:s idrottspolitik (13).

37.

Dela med sig av kunskap och information om relevanta initiativ och god praxis som kan bidra till större idrottsevenemangs bestående arv samt underlätta utbytet av information och god praxis mellan medlemsstaterna och berörda aktörer.

38.

Främja användningen av befintliga internationella och europeiska ramverk och standarder som bidrar till att säkerställa att större idrottsevenemang efterlämnar ett positivt arv (14).

39.

Använda harmoniserad idrottsstatistik (satelliträkenskaper – Sport Satellite Accounts (SSA)) och liknande uppgifter på EU-nivå för att bättre mäta de idrottsliga, sociala, ekonomiska, turistiska, kulturella och miljömässiga följderna av och arvet från större idrottsevenemang som anordnas i EU:s medlemsstater samt främja initiativ för att utveckla och dela med sig av relevanta uppgifter.

40.

Samarbeta vidare med berörda aktörer för att utbyta information, maximera möjligheterna och hitta lösningar på gemensamma utmaningar som rör arvet från större idrottsevenemang, inbegripet genom SHARE 2.0-initiativet.

41.

Undersöka hur man kan uppmuntra, erkänna och i högre grad synliggöra framstående frivillighetsinitiativ på idrottsområdet i Europeiska unionen, vilket omfattar frivilligarbete såväl vid större idrottsevenemang som på gräsrotsnivå.

IDROTTSRÖRELSEN OCH ANDRA BERÖRDA AKTÖRER UPPMANAS ATT MED BEAKTANDE AV SITT ANSVAR OCH IDROTTENS AUTONOMI GÖRA FÖLJANDE:

42.

Förbinda sig att vid anordnandet av större idrottsevenemang upprätthålla principerna om ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet (särskilt i fråga om infrastruktur, rörlighet och energi), god styrning, ett ansvarsfullt företagande, respekt för de mänskliga rättigheterna och efterlevnad av erkända internationella standarder (15).

43.

I samarbete med EU:s medlemsstater uppmuntra till att mer än ett land står värd för större idrottsevenemang om så är möjligt, samtidigt som man beaktar de ekonomiska aspekterna och undviker det större koldioxidavtryck som transporter kan leda till, eftersom gemensamma ansökningar från flera länder kan göra det lättare för mindre länder att ta på sig värdskapet för större idrottsevenemang.

44.

Utarbeta hållbarhets- och arvsstrategier (16) samt genomföra transparenta urvalsförfaranden på grundval av offentliggjorda, lättförståeliga och mätbara kriterier samt inbegripa hållbarhets- och arvsaspekter i urvals- och utvärderingskriterierna, så att så många länder, regioner och städer som möjligt anordnar hållbara större idrottsevenemang som efterlämnar ett bestående arv.

45.

Respektera grundläggande och mänskliga rättigheter och i detta sammanhang fatta ansvarsfulla beslut om värdskapet för större idrottsevenemang både inom och utanför Europeiska unionen (17).

46.

Ge råd, stödja och genomföra lämpliga övervaknings- och rapporteringssystem, så att man de facto utför de åtgärder som ingår i ansökan eller som har överenskommits i värdskapsavtalet för att säkerställa tillämpning av principerna om ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet (särskilt i fråga om infrastruktur, rörlighet och energi), god styrning, ett ansvarsfullt företagande, respekt för de mänskliga rättigheterna och ett bestående arv.

47.

Integrera främjandet av ett bestående arv i kommunikationskampanjerna för kommande och tidigare evenemang med medverkan av frivilliga, värdar och idrottare, inbegripet paraidrottare och idrottsambassadörer med koppling till dessa evenemang.

48.

Utnyttja potentialen hos större idrottsevenemang för att i vida kretsar främja idrott och fysisk aktivitet bland befolkningen, t.ex. genom utbyte av bästa praxis, kombination av större idrottsevenemang med mindre idrottsevenemang som är öppna för amatöridrottare och som leder till ett större idrottsengagemang samt främjande av integration av idrottsanläggningar och fysisk aktivitet i stadsplaneringen och i landsbygdsområden.

49.

Som ett led i ekonomisk solidaritet uppmuntra till att inkomsterna från anordnandet av större idrottsevenemang även ska nå gräsrotsnivå.

---

(1)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om en EU-arbetsplan för idrott (1 juli 2024–31 december 2027) (EUT C, C/2024/3527, 3.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3527/oj).

(2)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om huvuddragen i den europeiska idrottsmodellen (EUT C 501, 13.12.2021, s. 1).

(3)   European Social Charter for Sport Events (2023) (Europeiska sociala stadgan för idrottsevenemang; ej översatt till svenska), som finns tillgänglig i digitalt format på EASE:s (European Association of Sport Employers) webbplats: https://www.easesport.eu/wp-content/uploads/2023/09/european-social-charter-for-sport-events.pdf

(4)   An evidence-based assessment of the impact of the Olympic Games on population levels of physical activity, Adrian Bauman, Masamitsu Kamada, Rodrigo Reis, et al., The Lancet, volym 398(10298), (juli–augusti 2021).

(5)   A lasting legacy: How major sporting events can drive positive change for host communities and economies, Deloitte (2010), s. 8.

(6)   Happiness, pride and elite sporting success: What population segments gain most from national athletic achievements?, Sport Management Review, volym 16, nr 2, maj 2013, s. 226.

(7)   Building Social Legacies: Through Mega, Major and Signature Sport Events (september 2019) ISBN: 978-1-9992609-0-3, s. 16.

(8)  Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (2017), Major events as catalysts for tourism, OECD Tourism Papers, OECD Publishing, Paris.

(9)  Punkt 12 i slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om förstärkt integritet, transparens och god styrning i samband med större idrottsevenemang (EUT C 212, 14.6.2016, s. 14).

(10)   A lasting legacy: How major sporting events can drive positive change for host communities and economies, Deloitte (2010), s. 10.

(11)  Bl.a. rekommendationerna från idrottens bidrag till European Green Deal - A sport sector playbook (2023), the European Social Charter for Sport Events (2023), FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – ramverket Sports for Climate Action, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (2011), OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande (2023) samt ISO 20121:2024-standarden för ledningssystem för hållbarhet vid evenemang.

(12)  OECD (2023), How to measure the impact of culture, sports and business events: A guide, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Papers, nr 2023/10, OECD Publishing, Paris.

(13)  Punkt 26 i EU-arbetsplan för idrott 2024–2027.

(14)  Exempelvis idrottens bidrag till European Green Deal - A sport sector playbook (2023), the European Social Charter for Sport Events (2023), UNFCCC:s ramverk Sports for Climate Action, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande samt ISO 20121:2024-standarden för ledningssystem för hållbarhet vid evenemang.

(15)  T.ex. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande samt ISO 20121:2024.

(16)  Internationella olympiska kommittén (IOK), Legacy strategic approach: 2021-2024 objectives (2021).

(17)  På grundval av punkt 48 i rådets resolution om huvuddragen i den europeiska idrottsmodellen, den skrivelse som undertecknades av 22 medlemsstater den 21 november 2013 och var ställd till kommissionär Androulla Vassiliou samt den skrivelse som undertecknades av 27 medlemsstater den 27 januari 2021 och var ställd till kommissionär Mariya Gabriel, varvid man även beaktat FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (2011).