(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (2), genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av unionen. I enlighet med prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken bidrar faciliteten till den ekonomiska och sociala återhämtningen och till genomförandet av hållbara reformer och investeringar, i synnerhet reformer och investeringar för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom unionen och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 (3) (REPowerEU-förordningen), som antogs den 27 februari 2023, syftar till att fasa ut unionens beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta skulle bidra till energitrygghet och diversifiering av unionens energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar.

(3)

Den 16 mars 2023 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 för att ge underlag för politiska beslut och skapa ramvillkor för ökad tillväxt. I meddelandet fastställs konkurrenskraft med avseende på nio ömsesidigt förstärkande faktorer. Bland dessa faktorer är tillgång till privat kapital, forskning och innovation, utbildning och kompetens samt en fungerande inre marknad de främsta politiska prioriteringarna för reformer och investeringar, för att ta itu med aktuella produktivitetsutmaningar och bygga upp långsiktig konkurrenskraft i unionen och dess medlemsstater. Den 14 februari 2024 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln Årsrapport för 2024 om den inre marknaden och konkurrenskraften. I det meddelandet beskrivs konkurrensförmågan hos och konkurrensutmaningarna för den europeiska inre marknaden, och den årliga utvecklingen mäts enligt de nio fastställda faktorerna för konkurrenskraft.

(4)

Den 21 november 2023 antog kommissionen 2024 års årliga översikt över hållbar tillväxt, vilket utgjorde starten för 2024 års omgång av den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken. Den 22 mars 2024 godkände Europeiska rådet prioriteringarna i 2024 års årliga översikt över hållbar tillväxt, som är inriktade på de fyra principerna för konkurrenskraftig hållbarhet. Den 21 november 2023 antog kommissionen, på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (4), även 2024 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Bulgarien inte är en av de medlemsstater som kan påverkas eller riskerar att påverkas av obalanser och som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet samt ett förslag till 2024 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Rådet antog rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (5) (2024 års rekommendation om euroområdet) den 12 april 2024 och den gemensamma sysselsättningsrapporten den 11 mars 2024.

(5)

Den 30 april 2024 trädde unionens nya ram för ekonomisk styrning i kraft. Ramen omfattar den nya förordning (EU) 2024/1263 om en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och om multilateral budgetövervakning, rådets ändrade förordning (EG) nr 1467/97 (6) om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott och rådets ändrade direktiv 2011/85/EU (7) om krav på medlemsstaternas budgetramverk. Målen för den nya ramen för ekonomisk styrning är att främja sunda och hållbara offentliga finanser, hållbar och inkluderande tillväxt och resiliens genom reformer och investeringar, och förhindra alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Den nya ramen för ekonomisk styrning främjar även nationellt egenansvar och har ett större fokus på ett medelfristigt perspektiv, i kombination med en mer effektiv och enhetlig övervakning. Varje medlemsstat ska lämna in en nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan till rådet och kommissionen. En nationell medelfristig finans- och strukturpolitisk plan innehåller en medlemsstats åtaganden vad gäller offentliga finanser, reformer och investeringar och omfattar en planeringshorisont på fyra eller fem år, beroende på den nationella valperiodens längd. Nettoutgiftsbanan (8) i de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna ska uppfylla kraven i förordning (EU) 2024/1263, däribland kraven på att den offentliga skulden senast vid anpassningsperiodens slut förs in, eller hålls kvar, på en sannolikt nedåtgående bana, eller att den bibehålls på en sund nivå under 60 % av bruttonationalprodukten (BNP) och att den minskar och/eller håller underskottet i de offentliga finanserna under fördragets referensvärde på 3 % av BNP på medellång sikt. Om en medlemsstat åtar sig att genomföra ett antal relevanta reformer och investeringar i enlighet med kriterierna i förordning (EU) 2024/1263 kan anpassningsperioden förlängas med högst tre år. För att stödja utarbetandet av dessa nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer offentliggjorde kommissionen den 21 juni 2024 vägledning om den information som medlemsstaterna ska lämna i sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och i sina årliga lägesrapporter. I enlighet med artiklarna 5 och 36 i förordning (EU) 2024/1263 översände kommissionen, i tillämpliga fall, referensbanor och teknisk information till medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska lämna in sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer senast den 20 september 2024, såvida inte medlemsstaten och kommissionen enas om att förlänga tidsfristen med en rimlig tidsperiod. I enlighet med de nationella rättsliga ramarna får medlemsstaterna diskutera sina utkast till medelfristiga planer med sina nationella parlament, be de oberoende finanspolitiska institutionerna att avge ett yttrande och samråda med arbetsmarknadens parter och andra nationella intressenter.

(6)

Under 2024 fortsätter den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortsatt viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna bidrar till en effektiv hantering av alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. De landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020, 2022 och 2023 är lika relevanta för de återhämtnings- och resiliensplaner som granskats, uppdaterats eller ändrats i enlighet med artiklarna 14, 18 och 21 i förordning (EU) 2021/241.

(7)

Den 15 oktober 2021 lämnade Bulgarien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen. Den 4 maj 2022 antog rådet sitt genomförandebeslut om godkännande av bedömningen av Bulgariens återhämtnings- och resiliensplan (9), som ändrades den 8 december 2023 enligt artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 för att uppdatera det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd (10). Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 i förordning (EU) 2021/241 om att Bulgarien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut. Om delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste delmål och mål som tidigare uppnåtts förbli uppnådda.

(8)

Den 30 april 2024 lämnade Bulgarien in sitt nationella reformprogram för 2024 och sitt konvergensprogram för 2024, i enlighet med artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 (11). I enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 återspeglar 2024 års nationella reformprogram också Bulgariens halvårsvisa rapporter om framstegen för att nå målen i återhämtnings- och resiliensplanen.

(9)

Den 19 juni 2024 offentliggjorde kommissionen 2024 års landsrapport för Bulgarien. Rapporten innehöll en bedömning av Bulgariens framsteg avseende de relevanta landsspecifika rekommendationer som rådet antog mellan 2019 och 2023, och en utvärdering av landets genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. På grundval av denna analys konstaterades i landsrapporten brister i fråga om de utmaningar som inte eller endast delvis hade åtgärdats genom återhämtnings- och resiliensplanen, och även nya och framväxande utmaningar. I landsrapporten bedömdes också Bulgariens framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnåendet av unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning samt framstegen med att uppnå Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.

(10)

Enligt uppgifter som validerats av Eurostat minskade Bulgariens underskott i de offentliga finanserna från 2,9 % av BNP 2022 till 1,9 % 2023, samtidigt som den offentliga skulden ökade från 22,6 % av BNP i slutet av 2022 till 23,1 % i slutet av 2023.

(11)

Den 12 juli 2022 rekommenderade rådet (12) Bulgarien att under 2023 säkerställa att ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna är i linje med en övergripande neutral finanspolitisk inriktning (13), med beaktande av ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Bulgarien rekommenderades att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen. Bulgarien rekommenderades också att öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten och andra unionsmedel. I enlighet med kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen (14) under 2023 i stort sett neutral, på 0,0 % av BNP. Ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna (exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 gav ett i stort sett neutralt bidrag på 0,2 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta inbegriper de minskade kostnaderna på1,3 % av BNP för (de riktade och oriktade) krisstödåtgärderna för hushåll och företag som svar på de höjda energipriserna och de ökade kostnaderna på 0,3 % av BNP för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina. Det var främst nyligen lagstiftade höjningar av pensioner och löner som drev ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna (exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan). Sammanfattningsvis var ökningen av de nationellt finansierade primära löpande utgifterna 2023 i linje med rådets rekommendation av den 12 juli 2022. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten och andra unionsmedel uppgick till 1,2 % av BNP 2023. Nationellt finansierade investeringar uppgick till 2,7 % av BNP 2023, vilket är en årlig ökning på 0,8 procentenheter jämfört med 2022. Bulgarien finansierade ytterligare investeringar genom faciliteten och andra unionsmedel. Bulgarien finansierade offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen, och för energitrygghet, såsom investeringar i anläggningar och affärsmodeller för att använda avfall som en stödresurs för den cirkulära ekonomin samt investeringar för att öka energieffektiviteten och stödja ett effektivt skydd av livsmiljöer och skyddade arter. Dessa offentliga investeringar finansieras delvis genom faciliteten och andra unionsmedel.

(12)

I konvergensprogrammet för 2024 förutses det enligt det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna att BNP i fasta priser kommer att öka med 3,2 % 2024 och 2,7 % 2025, medan inflationen mätt genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) förutses ligga på 2,4 % 2024 och 2,8 % 2025. Underskottet i de offentliga finanserna förväntas öka till 3 % av BNP både 2024 och 2025, medan den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP beräknas öka till 25 % till slutet av 2024 och 27,3 % till slutet av 2025. Efter 2025 beräknas underskottet i de offentliga finanserna minska till 2,8 % av BNP 2026 och sedan öka till 3,0 % 2027. Saldot i de offentliga finanserna förväntas därför inte överskrida fördragets referensvärde för underskottet på 3 % av BNP under programperioden. Efter 2025 beräknas i sin tur den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP gradvis öka till 30 % 2026 och 30,7 % 2027.

(13)

Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer BNP i fasta priser att öka med 1,9 % 2024 och med 2,9 % 2025, och inflationen mätt genom HIKP kommer att uppgå till 3,1 % 2024 och 2,6 % 2025.

(14)

I kommissionens vårprognos 2024 beräknas underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 2,8 % av BNP 2024, medan den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP beräknas öka till 24,8 % till slutet av 2024. Ökningen av underskottet 2024 återspeglar främst pensions- och löneutgifter. Enligt kommissionens beräkningar förväntas en kontraktiv finanspolitisk inriktning (0,3 % av BNP) under 2024.

(15)

Utgifter uppgående till 0,4 % av BNP förväntas bli finansierade av icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) inom ramen för faciliteten under 2024, jämfört med 0,1 % av BNP 2023, enligt kommissionens vårprognos 2024. Utgifter som finansieras genom bidrag inom ramen för faciliteten kommer att möjliggöra kvalitativa investeringar och produktivitetshöjande reformer utan att ha någon direkt inverkan på Bulgariens offentliga saldo eller skuldsättning.

(16)

Den 14 juli 2023 rekommenderade rådet (15) Bulgarien att säkerställa en försiktig finanspolitik, särskilt genom att begränsa den nominella ökningen av de nationellt finansierade primära nettoutgifterna (16) under 2024 till högst 4,6 %. När medlemsstaterna genomförde sina budgetar för 2023 och utarbetade sina utkast till budgetplaner för 2024 uppmanades de att ta hänsyn till att kommissionen skulle föreslå rådet att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott på grundval av utfallet för 2023. Enligt kommissionens vårprognos 2024 beräknas Bulgariens nationellt finansierade primära nettoutgifter öka med 6,2 % under 2024, vilket är mer än den rekommenderade maximala ökningstakten. Detta utgiftsöverskridande i förhållande till den maximala ökningstakt för nationellt finansierade primära nettoutgifter som rekommenderats motsvarar 0,6 % av BNP 2024. Emellertid var nettoutgifterna 2023 lägre än förväntat vid tidpunkten för rekommendationen av den 14 juli 2023 (3,3 % av BNP). Eftersom rekommendationen av den 14 juli 2023 formulerades som en ökningstakt, måste även baseffekten från 2023 beaktas i efterlevnadsbedömningen. Hade nettoutgifterna 2023 varit samma som de som förväntades vid tidpunkten för rekommendationen av den 14 juli 2023 skulle den resulterande ökningstakten av nettoutgifterna 2024 ha legat under den rekommenderade ökningstakten med 2,7 % av BNP. Generellt bedöms det föreligga en risk för att de nationellt finansierade primära nettoutgifterna inte överensstämmer fullt ut med rådets rekommendation.

(17)

Rådet rekommenderade vidare Bulgarien att vidta åtgärder för att avveckla krisstödsåtgärderna på energiområdet och att använda de besparingar som görs till följd av detta för att minska underskottet i de offentliga finanserna så snart som möjligt under 2023 och 2024. Rådet rekommenderade dessutom att om nya ökningar av energipriset skulle kräva nya eller fortsatta stödåtgärder ska Bulgarien säkerställa att sådana stödåtgärder är inriktade på att skydda utsatta hushåll och företag, att de är finanspolitiskt överkomliga och att de bevarar incitamenten till energibesparingar. Enligt kommissionens vårprognos 2024 beräknas budgetkostnaden netto (17) för krisstödsåtgärder på energiområdet uppgå till 0,0 % av BNP 2023 och förväntas uppgå till 0,0 % 2024 och 2025. Krisstödsåtgärderna på energiområdet har avvecklats under 2023 och 2024. Detta överensstämmer med rådets rekommendation.

(18)

Rådet rekommenderade vidare Bulgarien att bevara nationellt finansierade offentliga investeringar och säkerställa ett effektivt utnyttjande av bidrag från faciliteten och andra unionsmedel, särskilt för att främja den gröna och den digitala omställningen. Enligt kommissionens vårprognos 2024 kommer nationellt finansierade offentliga investeringar att minska från 2,7 % av BNP 2023 till 2,1 % av BNP 2024. Denna minskning beror delvis på slutet av programperioden 2014–2020 för unionens strukturfonder, för vilken medel fanns tillgängliga till och med 2023, men överskrider den minskning som kan förklaras av andelen nationell medfinansiering. Det finns därmed en risk för att nationellt finansierade offentliga investeringar inte kommer att överensstämma med rådets rekommendation. Offentliga utgifter som finansieras med inkomster i form av unionsmedel – däribland bidrag inom ramen för faciliteten – förväntas i sin tur minska från 1,2 % av BNP 2023 till 0,8 % av BNP 2024. Denna minskning beror på avslutningen av programperioden 2014–2020 för unionens strukturfonder, för vilka medel fanns tillgängliga till och med 2023.

(19)

På grundval av de politiska åtgärder som är kända vid stoppdatumet för prognosen och vid oförändrad politik förutses i kommissionens vårprognos 2024 ett underskott i de offentliga finanserna på 2,9 % av BNP 2025. Den offentliga skuldkvoten i förhållande till BNP beräknas öka till 24,6 % till slutet av 2025.

(20)

Det finns utrymme för att öka effektiviteten i förvaltningen av offentliga investeringar genom att intensifiera genomförandet av avgörande åtgärder. Bulgarien har fortfarande brister på avgörande områden, såsom anpassning mellan investeringsbeslut och långsiktiga strategiska mål samt lägligt utförande av kapitalinvesteringar. Standardiserade förfaranden för urval och utvärdering av projekt utifrån kriterier som avser den objektiva valutan för pengarna har ännu inte införts.

(21)

I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till den förordningen omfattar återhämtnings- och resiliensplanen ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Dessa reformer och investeringar förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som konstaterats i relevanta landsspecifika rekommendationer. Inom denna snäva tidsram är det viktigt att snabbt gå vidare med ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen för att stärka Bulgariens konkurrenskraft på lång sikt genom den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som social rättvisa säkerställs. Om Bulgarien ska kunna visa resultat avseende åtagandena i återhämtnings- och resiliensplanen senast till augusti 2026 är det viktigt att Bulgarien avsevärt påskyndar genomförandet av reformer och investeringar genom att förbättra den offentliga förvaltningens funktion och förvaltningen av offentliga investeringar. Ytterligare insatser krävs för digitaliseringen av administrativa processer och för att förbättra kvaliteten på upphandlingsförfaranden. Att rekrytera, utbilda och bibehålla kompetent personal är avgörande för att bygga upp en behörig administration på både central och lokal nivå. Företagsreglering fortsätter att vara ett stort problem för företagen; hälften av dem ser detta som det huvudsakliga hindret för långsiktiga investeringar. Ca 53 % av investerarna litar inte på att deras investeringar skyddas av lag och domstolar. Alla dessa faktorer skulle också förbättra affärsklimatet i Bulgarien. Ett snabbt införande av det nya REPowerEU-kapitlet i återhämtnings- och resiliensplanen kommer att göra det möjligt att finansiera ytterligare reformer och investeringar till stöd för Bulgariens och unionens strategiska mål på energiområdet och för den gröna omställningen. Att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra berörda parter deltar på ett systematiskt sätt är fortsatt avgörande för att säkerställa ett brett egenansvar för ett framgångsrikt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen.

(22)

Som en del av halvtidsöversynen av de sammanhållningspolitiska programmen, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (18), är Bulgarien skyldigt att se över varje program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning (FRO) senast i mars 2025, med beaktande av bland annat de utmaningar som konstaterades i de landsspecifika rekommendationerna 2024 liksom landets nationella energi- och klimatplan. Denna översyn utgör grunden för den slutgiltiga tilldelningen av unionsmedlen i varje program. Bulgarien har gjort framsteg med genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, men utmaningar kvarstår. Bulgariens befolkning minskar och det finns betydande regionala skillnader; i synnerhet släpar de tre nordliga regionerna ännu efter. Att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiska program och att stärka den administrativa kapaciteten på alla nivåer är av högsta vikt. De prioriteringar som man kommit överens om i programmen fortsätter att vara relevanta. Regionala och lokala aktörers kapacitet att tillämpa integrerade strategier för investeringar på lokal nivå förblir avgörande. Det är synnerligen viktigt att främja regionala och lokala stödnätverk för forskning, innovation och entreprenörskap genom riktade åtgärder för tekniköverföring och kommersialisering. Investeringar i hållbara transporter, bland annat utveckling av järnvägs- och väginfrastruktur samt intramodalitet fortsätter att vara prioriterat. Genomförandet av de territoriella planerna för en rättvis omställning förtjänar särskild uppmärksamhet, även vad gäller effektiv styrning, samordning och kapacitet hos nationella, regionala och lokala aktörer. Det är också nödvändigt att fortsätta med gröna investeringar, i synnerhet för att förbättra vattenförvaltning, dricksvattenförsörjning och avloppsvattenrening, och att säkerställa effektiv hantering av avfall och resurser. Det råder fortfarande brist på arbetskraft, vilket i synnerhet påverkar yrken kopplade till sociala tjänster, som sjuksköterskor. Fast arbetslösheten generellt är låg fortsätter den att ligga betydligt högre bland utsatta grupper (unga, personer med funktionsnedsättningar och romer) och i vissa regioner, vilket tyder på att det finns potential att öka arbetskraften. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder, särskilt för grupper som befinner sig längre bort från arbetsmarknaden, och investeringar i kompetensutveckling, i synnerhet för den gröna och den digitala omställningen, är fortsatt prioriterade. En god utbildning för alla, vilket omfattar genomförandet av europeiska barngarantin, är fortfarande relevant. Trots en gradvis minskning har Bulgarien en av de största befolkningsandelarna som löper risk för fattigdom eller social utestängning i EU, med fler än ett av tre barn och fler än en av tre äldre (65+). Andelen är även betydligt större för personer med funktionsnedsättning och romer. Det finns också avsevärda inkomstskillnader. Åtgärder mot dessa utmaningar skulle också bidra till att stödja uppåtgående social konvergens, i linje med kommissionens avdelningars landsanalys i andra steget som bygger på inslagen i ramen för social konvergens, som testades 2024. I enlighet med artikel 3.3 b i förordning (EU) 2024/1263 ska den europeiska planeringsterminen omfatta kommissionens övervakning av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättning, bland annat genom en ram för identifiering av riskerna för den sociala konvergensen. Bulgarien skulle även kunna använda den europeiska plattformen för strategisk teknik, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/795 (19), inbegripet för att öka investeringarna i digitalisering, ren och resurseffektiv teknik och grön industriomställning. Detta initiativ skulle kunna göra det möjligt för Bulgarien att uppfylla sina löften om en ekonomi som är cirkulär, koldioxidsnål och baserad på ren teknik med sin strategi för smart specialisering och säkerställa ett sammanhållet tillvägagångssätt för att främja industriell hållbarhet.

(23)

Bulgarien står inför flera utmaningar kopplade till utfasningen av fossila bränslen i ekonomin och energiproduktionen, hållbara transporter samt kvalitet på utbildning och kompetens. Dessa utmaningar skulle kunna bemötas vidare bortom tillämpningsområdet för planen för återhämtning och resiliens och de sammanhållningspolitiska programmen.

(24)

Tillgång till ren och ekonomiskt överkomlig energi fortsätter att vara en prioriterad fråga i Bulgarien. Landet har visserligen gjort begränsade framsteg men ytterligare strukturella utmaningar kvarstår. Särskilt den uppskjutna liberaliseringen av elmarknaden, en av de viktigaste reformerna för avkarbonisering i återhämtnings- och resiliensplanen, hindrar övergången till hållbar energi för alla. Dessutom är fjärrvärmesystemen i Bulgarien ofta i bristfälligt tekniskt skick, och de flesta av dem är främst baserade på naturgas eller kol. Under 2023 ökade utbyggnaden av solcellsanläggningar rejält, med en nyinstallerad kapacitet på nästan 1,2 GW och totalt nästan 3 GW. Installerad vindkapacitet har dock stagnerat under det senaste årtiondet, med totalt 700 MW i landbaserade anläggningar. Detta är trots vindkraftens potential att stärka elsystemets balanskapacitet under lågtarifftid. Den outnyttjade tekniska potentialen hos havsbaserad vindkraft uppskattas till 26 GW (20). Samtidigt blir bristen på tillräcklig energilagring allt mer uppenbar, särskilt under soliga timmar, vilket utgör en risk för den kontinuerliga utbyggnaden av förnybara energikällor i elnätet i Bulgarien. Trots Bulgariens starka elsammanlänkning med sina grannar, inklusive en ny 400 kV-linje med Grekland (projekt av gemensamt intresse för Maritsa öst–Nea Santa), kvarstår flaskhalsar i transmissions- och distributionsnäten. Ytterligare åtgärder för att förbättra förvaltningen av näten genom att införa inslag av intelligenta energinät, bland annat insättning av smarta mätare och åtgärder för efterfrågeflexibilitet, skulle kunna förbättra situationen. Även om små förbättringar skett hos indikatorerna för energifattigdom i Bulgarien kvarstår väsentliga utmaningar. Andelen av befolkningen som inte kan värma upp sina hem tillräckligt var 22,5 % 2022, den högsta andelen inom unionen och långt över unionsgenomsnittet på 9,3 %. Fast Bulgarien har antagit en officiell definition av energifattigdom är konkreta stödsystem ännu inte helt utvecklade, och det befintliga riktade uppvärmningsbidraget förblir begränsat både till sin utsträckning och sin täckning.

(25)

Växthusgasutsläpp från transporter är ett betydande problem för Bulgarien, i synnerhet vad gäller vägtransport, varifrån växthusgasutsläppen ökade med 29 % under 2022 (i jämförelse med 2005 års nivåer). Användningen av personbilar fortsätter att vara hög, medan andelen batteridrivna elfordon alltjämt är mycket låg. Dessutom är den laddningsinfrastrukturen fortfarande otillräcklig, med bara en laddningspunkt för vart tredje elfordon, vilket bromsar övergången till e-mobilitet. Vidare släpar Bulgariens järnvägsinfrastruktur efter unionsgenomsnittet, med särskilda skillnader mellan nordliga och sydliga regioner. En förstärkning av investeringarna i landets järnvägsnät och ökat antal initiativ för hållbara stadstransporter är avgörande för att säkerställa transportkonnektivitet mellan regioner i norr och regioner i söder och mellan stadsområden och landsbygden respektive randområden samt färdigställande av anslutningar till det transeuropeiska transportnätet.

(26)

Trots vissa ändringar av regelverket som ingått i planen för återhämtning och resiliens är utbildningsresultaten i Bulgarien svaga och har försämrats ytterligare. Landet har fått lägre resultat i de senaste internationella undersökningarna jämfört med tidigare år. Andelarna lågpresterande elever i matematik, läsning och naturvetenskap – som framgår av OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer – är bland de mest alarmerande i unionen. 53,5 % av 15-åringarna når inte upp till en grundläggande nivå i matematik, detsamma gäller för 52,9 % i läsning och 48 % i naturvetenskap, och bland elever från mindre gynnade miljöer är andelarna mycket höga. Nationella standardiserade prov visar stora och växande resultatskillnader samt kraftig social segregation i det bulgariska utbildningssystemet. Omkring 50 % av lärarna är minst 50 år gamla, och det råder lärarbrist. Trots vissa förbättringar kvarstår utmaningar när det gäller att förbättra grundläggande lärarutbildning och kontinuerlig fortbildning för att underlätta förbättringar av kvaliteten och rättvisan i utbildningen. Andelen unga med högst grundskoleutbildning har förbättrats under de senaste åren, men fortsätter att vara synnerligen hög bland romer och på landsbygden. Dessutom leder vuxnas låga deltagande i lärande (9,5 %, jämfört med unionsgenomsnittet på 39,5 %) till otillräcklig eller bristfällig kompetens, vilket skapar flaskhalsar för anställbarhet och övergripande konkurrenskraft. I regelverket för yrkesutbildning införs kompetenskrav inom miljöskydd som en del av del allmänna yrkesutbildningen för alla yrken. Utöver detta omfattar planerna för en rättvis omställning för kolregioner flera åtgärder som inbegriper omskolning av arbetskraften och jobbskapande i sådana regioner i Bulgarien. Nivån på digitala färdigheter är fortsatt mycket lägre än unionsgenomsnittet (35,5 % kontra 55,5 % 2023) och påverkar anställbarheten. För att angripa dessa utmaningar har faciliteten finansierat ett ambitiöst projekt i syfte att förbättra fortbildningen och omskolningen av arbetskraften, men genomförandet av detta har fördröjts.