P9_TA(2024)0079

Russiagate: anklagelser om rysk inblandning i de demokratiska processerna i Europeiska unionen

Europaparlamentets resolution av den 08 februari 2024 om Russiagate: anklagelser om rysk inblandning i de demokratiska processerna i Europeiska unionen (2024/2548(RSP))

(C/2024/6343)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sitt beslut av den 13 september 2023 om ändringar av Europaparlamentets arbetsordning i syfte att stärka integriteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 juli 2023 om rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2023 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2022 om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation (4),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna mellan EU och Ryssland, särskilt resolutionen av den 23 november 2022 om kategorisering av Ryska federationen som statlig sponsor av terrorism (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 september 2019 om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2024 om det europeiska historiemedvetandet (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina (8),

—	med beaktande av Europeiska utrikestjänstens rapport 2nd EEAS Report on Foreign Information Manipulation and Interference Threats – A Framework for Networked Defence av den 23 januari 2024 om hot mot utländsk informationsmanipulering och inblandning,

—	med beaktade av kommissionens meddelande av den 12 december 2023 om försvar av demokratin (COM(2023)0630),

—

med beaktade av kommissionens förslag av den 12 december 2023 till Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av harmoniserade krav på den inre marknaden vad gäller transparens kring intresserepresentation för tredjeländers räkning och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (COM(2023)0637),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 om EU:s handlingsplan för demokrati (COM(2020)0790),

—	med beaktande av den rättsliga principen om oskuldspresumtion,

—	med beaktande av sin arbetsordning och uppförandekoden för Europaparlamentets ledamöter,

—	med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om förstärkt transparens och integritet i EU:s institutioner genom inrättande av ett oberoende EU-organ för etiska frågor (9),

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Utländsk inblandning, informationsmanipulering och desinformation utgör en allvarlig kränkning av de universella värden och principer som unionen bygger på, såsom människans värdighet, frihet, jämlikhet, solidaritet, respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, demokrati och rättsstaten. Förtroendet för parlamentets integritet och rättsstatsprincipen är av största vikt för att den europeiska demokratin ska fungera.

B.	Det finns bevis för rysk inblandning och manipulation i många demokratier, och även för att Ryssland ger praktiskt stöd till extremistiska krafter och radikalt sinnade enheter i syfte att främja destabilisering av unionen.

Parlamentets särskilda utskott om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i Europeiska unionen, inbegripet desinformation, har i detalj avslöjat de ryskledda insatserna och operationerna för att infiltrera, påverka och blanda sig i de europeiska demokratierna och EU-institutionerna. Europaparlamentet har börjat reagera mer vaksamt på utländsk inblandning. Man måste emellertid vidta kraftfullare åtgärder och anta interna reformer för att säkerställa ett effektivt skydd mot otillbörlig yttre påverkan.

För att uppnå sina mål använder sig Ryssland av ett brett spektrum av hybridkrigstaktiker som ingår i en större strategi för att undergräva de demokratiska processernas funktion i Europa. Användningen av utländsk inblandning och informationsmanipulering som ett sätt att splittra demokratiska samhällen föregick Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina och har ökat efter det. Rysslands spridning av desinformation, både genom traditionella medier och sociala medieplattformar, värvning av personer i samhällseliten, hackning av kandidater i val och cyberattacker har ökat till en aldrig tidigare skådad nivå.

E.	Systematisk förfalskning av historien har varit en del av Rysslands informationskrigföring i årtionden.

Kreml har drivit ett omfattande nätverk av påverkansagenter i hela EU som har påverkat valprocesser och politiken i viktiga strategiska frågor, såsom energiinfrastruktur. Dessa påverkansagenter inriktar sig aktivt på alla områden i det offentliga livet, särskilt kultur, historisk hågkomst, medierna och religiösa samfund samt politiker och deras familjer. Dussintals utredningar har visat att det finns kopplingar mellan framstående aktiva eller pensionerade europeiska politiska och offentliga aktörer och Kreml.

Finansiering från länder utanför EU av politisk verksamhet och politiker inom Europeiska unionen före och efter den 24 februari 2022, särskilt från Ryssland, fortsätter att avslöjas. Denna finansiering utgör en risk för integriteten i de demokratiska processerna i EU:s medlemsstater och kräver en grundlig utredning för att ställa de inblandade till svars. Kreml har sponsrat och stött ett antal höger- och vänsterextrema partier och politiker i Europa, och har bland annat tillåtit Marine Le Pens parti att få ett lån på 9,4 miljoner euro från en rysk bank 2013. Sedan dess har Le Pen och hennes partimedlemmar upprepade gånger gett uttryck för en Kremlvänlig hållning.

Ryssland har etablerat kontakt med partier, personer och rörelser i syfte att använda aktörer inom EU-institutionerna för att legitimera ryska ståndpunkter, stödja självständighetsrörelser och regeringar som tjänar som dess ombud, trycka på för sanktionslättnader och mildra konsekvenserna av internationell isolering. Ledamöter från vissa politiska grupper, liksom vissa grupplösa ledamöter, har spridit flagrant Kremlvänlig propaganda i parlamentet.

Det finns också politiker som är ”Russlandversteher” (ryskvänliga) inom vanliga politiska partier. Flera offentliga personer från EU:s medlemsstater, däribland tidigare regeringschefer och regeringsmedlemmar, såsom Gerhard Schröder, har haft välbetalda befattningar i Kremlkontrollerade energiföretag. Även efter den fullskaliga aggressionen mot Ukraina beslutade sig vissa av dessa människor för att inte dra sig tillbaka, utan fortsatte att ta emot Kremls blodspengar, med deras politiska partiers tysta samtycke. De fortsätter att använda sitt proryska inflytande på både sina inhemska och europeiska politiska scener.

J.	Rapporter från oberoende mediekanaler den 29 januari 2024 innehöll konkreta bevis för att ledamoten av Europaparlamentet Tatjana Ždanoka kan ha fungerat som uppgiftslämnare till den femte avdelningen vid Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) från åtminstone 2004 till 2017.

Hennes verksamhet har enligt uppgift utgjorts dels av politisk opinionsbildning på Ryska federationens vägnar genom anordnande av olika evenemang, dels av utlämnande av uppgifter om parlamentets interna arbete. Utredningsrapporten tyder på att den berörda ledamoten minst en gång begärde betalning från sina motparter för att täcka utgifterna för utförda tjänster.

L.	Dessa anklagelser bygger bland annat på vad som beskrivs som läckt e-postkommunikation mellan den berörda ledamoten och två handläggare vid femte avdelningen vid FSB, daterad från den 3 oktober 2005 och framåt.

Den berörda parlamentsledamoten har varit välkänd för sin proryska hållning och för att konsekvent ha spridit antilettiska och EU-fientliga budskap under hela sin tid som ledamot av Europaparlamentet, bland annat genom att motsätta sig Lettlands existens som suverän stat och genom att vägra att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentsledamoten är dessutom känd för att ägna sig åt mycket problematiskt politiskt beteende, bland annat genom att delta i ett observatörsbesök för folkomröstningen i det ryskockuperade Krim 2014, genom att besöka den syriska diktatorn Bashar al-Asad 2016 och genom att delta i Kremlvänliga propagandistiska tv-program i Moskva. Parlamentsledamoten fick det avsiktligt att framstå som att dessa resor gjordes på Europaparlamentets eller EU:s vägnar. Den berörda ledamoten av Europaparlamentet anordnade och främjade evenemang i Europaparlamentet med Kremlvänliga företrädare från regionerna Donetsk och Luhansk före regionernas olagliga annektering. Hennes verksamhet har enligt uppgift ofta sponsrats av Kremlfinansierade frontgrupper, såsom stiftelsen Russkij Mir. Den berörda parlamentsledamoten anordnade tillsammans med andra ledamöter av Europaparlamentet offentliga evenemang och reste till Litauen för att demonstrera till stöd för Algirdas Paleckis, en litauisk medborgare och tidigare diplomat och politiker som dömts för att ha spionerat för Ryssland.

Tidningsrapporter har länge belyst kontakter och nära personliga relationer mellan separatister i Katalonien, däribland den autonoma regionen Kataloniens myndigheter, och Kreml. Undersökande journalister har rapporterat att den tidigare ryska diplomaten Nikolaj Sadovnikov träffade den dåvarande separatistledaren och nuvarande parlamentsledamoten Carles Puigdemont i Barcelona, strax före Kataloniens olagliga folkomröstning i oktober 2017. Genom att odla kontakter och förbindelser strävar Ryssland efter att bygga upp politiskt och ekonomiskt inflytande för att destabilisera demokratin i Europeiska unionen. Barcelonas förundersökningsdomstol nr 1, som ansvarar för undersökningen av Voloh-målet, har nyligen förlängt undersökningen med sex månader. Målet kopplar bland annat samman Kataloniens tidigare president och hans närmaste krets med Ryssland. Företrädare för en grupp katalanska separatister i Spanien som stått i kontakt med personer som står nära Kreml, däribland den berörda parlamentsledamoten, kräver amnesti från allt ansvar för sina påstådda brott.

O.	Den berörda parlamentsledamoten har uteslutits från sin politiska grupp och är nu grupplös. Den berörda ledamoten har fått stöd från vissa andra parlamentsledamöter vars offentliga ståndpunkter i internationella frågor liknar hennes.

Efter avslöjandena tillkännagav Europaparlamentets talman omedelbart att en intern utredning skulle inledas och att frågan skulle hänskjutas till den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande. Undersökningen pågår för närvarande. De eventuella sanktionerna enligt arbetsordningen omfattar indragning av dagtraktamentet, tidsbegränsad avstängning från deltagande i samtliga eller vissa av parlamentets aktiviteter och begränsning av rätten till tillgång till konfidentiella eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Den lettiska säkerhetstjänsten har meddelat att den kommer att utreda anklagelserna.

Den berörda parlamentsledamoten är inte den enda ledamot av Europaparlamentet som har varit inblandad i verksamhet såsom deltagande i falska valobservatörsuppdrag i ryskockuperade territorier och som bidragit till att sådan verksamhet tas för Europaparlamentets officiella uppdrag. Flera parlamentsledamöter har bestraffats för sådana överträdelser inom ramen för det förfarande som hanteras av gruppen för demokratistöd och valsamordning. Dessa besök har systematiskt ägt rum i Ryssland och ryskockuperade territorier.

Det har rapporterats fall där ledamöter av Europaparlamentet använt parlamentets resurser för att förespråka och främja verksamhet som är direkt eller indirekt kopplad till fall av utländsk inblandning, till exempel i december 2022 när den belarusiska statliga propagandakanalen STV fick tillträde till parlamentets lokaler och videoinspelningsanläggningen VoxBox, vilket ledde till att parlamentets lokaler användes av flera ledamöter för att skapa Kremlvänligt och EU-fientligt desinformationsinnehåll.

År 2016 undertecknade Rysslands styrande parti, Jedinaja Rossija (Enade Ryssland), ett samarbetsavtal med det österrikiska högerextrema frihetspartiet (FPÖ), där man efterlyste ökat samarbete mellan de båda partierna och starkare politiska och ekonomiska band mellan Wien och Moskva. Detta avtal undertecknades i närvaro av en ledamot av Europaparlamentet från FPÖ, som sedan dess upprepade gånger har efterlyst lättnader av EU:s sanktioner mot Ryssland och spridit Kremlvänlig desinformation.

Det tyska utrikesministeriet har avslöjat en storskalig desinformationskampanj, som påstås ha iscensatts av Ryssland, på plattformen X, tidigare känd som Twitter, i syfte att manipulera den allmänna opinionen. Ansedda tyska mediekanaler har avslöjat det faktum att en anställd hos en förbundsdagsledamot från partiet Alternative für Deutschland (AfD) identifierats som kontaktperson för FSB.

Under ett antal år har vissa ledamöter av Europaparlamentet rekryterat och anställt ryska medborgare som stöder Putinregimen som praktikanter, ackrediterade parlamentsassistenter och grupprådgivare, och har inte slutat göra detta ens efter det att Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes. Elizaveta Peskova, som är dotter till Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov, arbetade 2018 och 2019 som praktikant hos en av Europaparlamentets ledamöter.

V.	Till följd av Qatargate-avslöjandena uppdaterade och stärkte parlamentet i september 2023 sina interna integritetsbestämmelser betydligt, bland annat genom en djupgående översyn av sin arbetsordning, uppförandekoden för ledamöter av Europaparlamentet och relevanta presidiebeslut.

2024 är ett avgörande valår och flera presidentval samt nationella, lokala och regionala val kommer att hållas i medlemsstaterna, utöver valet till Europaparlamentet som äger rum den 6–9 juni 2024. Valet till Europaparlamentet 2024 kommer sannolikt att bli ett särskilt mål för desinformationskampanjer på lokal och regional nivå samt EU-nivå.

Europaparlamentet uttrycker sin fullständiga bestörtning och djupa oro över Rysslands fortsatta ansträngningar för att undergräva den europeiska demokratin. Parlamentet är bestört över trovärdiga rapporter som kastar ljus över Rysslands åtgärder för att underblåsa splittring bland EU-medborgarna genom att rekrytera ledamöter av Europaparlamentet som påverkansagenter, samt landets ansträngningar för att skapa ett nätverk av beroendeförhållanden genom europeiska politiska partier som sedan agerar som spridare av Kremls propaganda och tjänar dess syften. Parlamentet påminner om att Ryssland genom att eftersträva en långsiktig strategi för utländsk inblandning försöker undergräva och i slutändan förstöra demokratin i Europa. Parlamentet pekar på Putins insatser för att helt avveckla alla former av demokrati i Ryssland och understryker att detta måste tas som en varningssignal för att inte ignorera Putins långsiktiga mål och att därför behandla dessa ryska påverkansförsök med största möjliga allvar. Parlamentet betonar att denna taktik måste mötas med konsekvenser. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att vidareutveckla och finjustera de sanktionspaket som antagits mot Ryska federationen och att täppa till kryphål i verkställandet av de restriktiva åtgärder som för närvarande är i kraft.

Europaparlamentet fördömer entydigt Rysslands pågående försök att missbruka och förfalska det historiska minnet av Europas mest tragiska perioder, inbegripet konsekvenserna av Molotov-Ribbentrop-pakten och den terror som följde för de territorier som nazistiska Tyskland och kommunistiska Ryssland erövrade, i syfte att försöka rättfärdiga landets nuvarande brutala, olagliga och omänskliga aggressions- och expansionspolitik.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över rapporterna om att Tatjana Ždanoka under den tid hon varit ledamot av Europaparlamentet kan ha fungerat som uppgiftslämnare för FSB:s femte avdelning. Parlamentet betonar att en person som lämnar information till FSB och som har tillgång till förmåner och information i egenskap av ledamot av Europaparlamentet utgör ett allvarligt hot mot unionens säkerhet och demokrati. Parlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att både Europaparlamentet och de lettiska myndigheterna noggrant utreder denna fråga för att utan dröjsmål fastställa lämpliga påföljder och straffrättsliga förfaranden.

Europaparlamentet betonar att den berörda parlamentsledamoten har uteslutits från sin politiska grupp på grund av sina ståndpunkter om Ryssland och Ukraina och att hon nu är grupplös. Parlamentet understryker att den stora majoriteten av Europaparlamentets ledamöter inte delar hennes åsikter och med överväldigande majoritet har fördömt Rysslands olagliga invasion av Ukraina, dess användning av hybridkrigstaktik mot europeisk demokrati och andra aggressiva och antidemokratiska politiska val som Ryssland gjort under de senaste åren. Parlamentet noterar emellertid att ett litet antal ledamöter av Europaparlamentet har deltagit i åtgärder tillsammans med den berörda parlamentsledamoten, uttryckt liknande åsikter och öppet ställt sig på Rysslands sida.

Europaparlamentet åtar sig att ge sitt fulla stöd till och samarbeta med de lettiska myndigheterna i deras utredning av den berörda parlamentsledamotens uppförande. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att undersöka om den berörda parlamentsledamoten kan åtalas enligt nationell straffrätt och står redo att ge sitt fulla stöd och att samarbeta i detta avseende.

Europaparlamentet välkomnar att ärendet med den berörda parlamentsledamoten hänskjuts till den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande. Parlamentet åtar sig att fullt ut verkställa sina tillämpliga interna bestämmelser om påföljder. Parlamentet noterar att de påstådda sakförhållandena ägde rum före den nyligen antagna reformen av parlamentets integritetsbestämmelser. Parlamentet anser att reglerna i sig inte skulle ha hindrat ledamotens påstådda klandervärda beteende. Parlamentet står dock redo att ytterligare utvärdera och finjustera parlamentets integritetsbestämmelser, som förstärkts efter Qatargate, med avseende på hur de fungerar och vilka påföljder som utdöms.

Europaparlamentet stöder de pågående utredningarna men understryker behovet av att respektera rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet upprepar att politiska val inte kan kriminaliseras och att ledamöterna inte får utsättas för ytterligare restriktioner när de uttrycker sina åsikter inom ramen för sitt legitima mandat.

Europaparlamentet pekar på andra fall där parlamentsledamöter medvetet tjänar Rysslands intressen. Parlamentet understryker att dessa parlamentsledamöters verksamhet undergräver EU:s säkerhet, trovärdighet och demokratiska motståndskraft. Parlamentet uttrycker djup oro över de kopplingar som den berörda parlamentsledamoten kan ha haft till andra ledamöter av Europaparlamentet och fördömer med kraft alla eventuella interna samordnade försök att driva Kremls politiska agenda i parlamentet. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att omedelbart genomföra en grundlig intern utredning för att bedöma alla möjliga fall av utländsk inblandning från Rysslands sida och andra slag av illasinnad inblandning i arbetet vid Europaparlamentet.

Europaparlamentet uttrycker särskild oro över de senaste rapporterna om att de ryska myndigheterna tillhandahåller specifika budskap till högerextrema politiska partier och aktörer i olika EU-länder, särskilt i Tyskland och Frankrike, i syfte att undergräva allmänhetens stöd för Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion 2022. Parlamentet betonar att man ser mycket allvarligt på Rysslands förbindelser med partier och politiker i unionen och landets omfattande inblandning i separatiströrelser på europeiskt territorium, såsom i Katalonien.

10.

Europaparlamentet upprepar sin bestörtning över de regelbundna avslöjandena om storskalig rysk finansiering av politiska partier, politiker, tjänstemän och rörelser i flera demokratiska länder i ett försök att blanda sig i och få inflytande över deras inre angelägenheter. Parlamentet konstaterar att de allra flesta medlemsstater helt eller delvis har förbjudit utländska donationer till politiska partier och kandidater. Parlamentet uttrycker sin oro över Rysslands förbindelser med flera politiska partier och politiker i EU. Parlamentet påminner om att ryska aktörer, även i de fall där lagen begränsar källorna till politisk finansiering, har hittat sätt att kringgå den och erbjudit stöd till sina allierade genom lån vid utländska banker (såsom i fallet med Nationella fronten 2016), tillhandahållande av köp- och handelsavtal (såsom i de anklagelser som rapporterats av Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung den 17 maj 2019 om FPÖ-partiet och av Buzzfeed och L’Espresso den 10 juli 2019 om Lega per Salvini premier) och underlättande av finansiell verksamhet (som rapporterats av den brittiska pressen om kampanjen Leave.eu).

11.

Europaparlamentet är ytterst oroat över de påstådda förbindelserna mellan katalanska separatister och den ryska förvaltningen. Parlamentet konstaterar att rysk inblandning i Katalonien, om den bekräftas, skulle utgöra en del av en bredare rysk strategi för att främja intern destabilisering och splittring i EU. Parlamentet uttrycker djup oro över Rysslands storskaliga desinformationskampanjer i Katalonien, liksom de påstådda intensiva kontakterna och antalet möten mellan de agenter som ansvarar för Rysslands inblandning i självständighetsrörelsen och den regionala regeringen i den autonoma regionen Katalonien. Parlamentet uppmanar de behöriga rättsliga myndigheterna att effektivt undersöka kopplingarna mellan de parlamentsledamöter som påstås ha samröre med Kreml och Rysslands försök till destabilisering och inblandning i Europeiska unionen och dess medlemsstater. Parlamentet beklagar djupt samtliga attacker mot domare som utreder fall av inblandning. Europaparlamentet kräver att fallen med de berörda katalanska parlamentsledamöterna hänskjuts till den rådgivande kommittén för ledamöters uppförande.

12.

Europaparlamentet fördömer skarpt incidenten i Slovakien nyligen, där den ryska utrikesunderrättelsetjänsten provokativt gjorde ett uttalande under moratoriet inför valet och ifrågasatte integriteten i Slovakiens valprocess. Parlamentet uttrycker sin oro över den ryska diplomatins synliga och direkta roll i Slovakiens offentliga och politiska liv sedan parlamentsvalet i september 2023.

13.

Europaparlamentet fördömer skarpt den storskaliga desinformationskampanj som avslöjats av det tyska utrikesministeriet och som påstås ha iscensatts av Ryssland på plattformen X, i syfte att manipulera den allmänna opinionen i Tyskland.

14.

Europaparlamentet noterar med oro att plattformen X har slutat efterleva den frivilliga uppförandekoden om desinformation. Parlamentet är oroat över den utbredda desinformation och det olagliga innehåll som finns på plattformen.

15.

Parlamentet upprepar sin tidigare ståndpunkt att den exceptionella karaktären av rysk utländsk inblandning kräver särskilda insatser från de nationella institutionerna och EU-institutionerna, inbegripet Europaparlamentet, för att identifiera, hantera och övervinna detta specifika hot.

16.

Europaparlamentet fördömer skarpt det alarmerande avslöjandet av ansedda tyska mediekanaler, att en anställd som är knuten till partiet AfD och har anknytning till en ledamot av den tyska förbundsdagen identifierats som kontaktperson för FSB, vilket väckt allvarlig oro över det potentiella utländska inflytandet inom det tyska politiska landskapet.

17.

Europaparlamentet påminner om att utländsk inblandning är ett systemhot som måste motverkas kraftfullt. Parlamentet betonar att hybridkrigföring och utländsk informationsmanipulering och inblandning inte bara är utrikespolitiska problem och säkerhetsproblem utan i själva verket hotar själva grunden för våra demokratier. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att anta en permanent övergripande strategi för att mer effektivt bekämpa utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet anser att valinblandning i en medlemsstat påverkar EU som helhet, eftersom EU-institutionernas sammansättning kan påverkas. Parlamentet anser att de nationella myndigheterna inte kan hantera dessa hot genom att arbeta ensamma, och inte heller kan självreglering inom den privata sektorn lösa alla problem. Parlamentet välkomnar det arbete som utförts av Europeiska utrikestjänsten i dess andra rapport om hot mot utländsk informationsmanipulering och inblandning, som offentliggjordes den 23 januari 2024 och rekommenderar närmare samarbete med Nato inom det här området. Parlamentet är fast beslutet att fortsätta sina insatser för att bekämpa utländsk inblandning i EU under de kommande åren, bland annat genom ett särskilt parlamentariskt organ.

18.

Europaparlamentet står fast vid sitt stöd till insatserna för att förbättra och verkställa de regler som skyddar denna institutions integritet som en hörnsten i den europeiska demokratin. Parlamentet anser att anklagelserna mot den berörda parlamentsledamoten understryker behovet av en förbättrad säkerhetskultur inom Europaparlamentet. Parlamentet begär att största möjliga politiska och administrativa uppmärksamhet ägnas åt de rekommendationer om en reform av Europaparlamentets regler om öppenhet, integritet, ansvarsskyldighet och korruptionsbekämpning som antogs den 13 juli 2023, och efterlyser ett fullständigt genomförande av de föreslagna åtgärderna, inbegripet obligatorisk och regelbunden utbildning i säkerhet och integritet för parlamentsledamöter och personal, lämplig säkerhetsprövning och förstärkt screening av personal, särskilt de som deltar i sammanträden inom stängda dörrar. Parlamentet efterlyser en striktare granskning av anordnandet av evenemang, av inbjudan av externa gäster till parlamentet samt tillgången till parlamentets kommunikationsplattformar. Parlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att respektera förfarandena och en gemensam tidsram när de ombeds att bevilja Europaparlamentets ledamöter och personal säkerhetsgodkännande samt för eventuell säkerhetsgranskning som rör EU-institutionerna. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att parlamentets resurser såsom sponsring av evenemang och resor, beviljande av tillgång till videoinspelningsstudior och andra kommunikationsplattformar och finansiering av politiska gruppers eller parlamentsledamöters kommunikationsprojekt, inte får användas för att undergräva EU:s värden eller för att sprida fientlig information från auktoritära regimer. Parlamentet upprepar sitt krav på strängare regler för parlamentsledamöters resor som betalas av utländska länder och enheter. Parlamentet anser att liknande bestämmelser bör utarbetas för resor som görs av ackrediterade parlamentsassistenter eller personal i de politiska grupperna.

19.

Europaparlamentet upprepar sitt starka engagemang för att fortsätta att genomföra seriösa och konkreta reformer i Europaparlamentet för att visa nolltolerans för korruption och korrumperande politisk inblandning och skydda den europeiska demokratin.

20.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av ett oberoende etikorgan så snart som möjligt, i linje med sin resolution av den 16 september 2021. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att höja sina ambitioner för inrättandet av detta organ.

21.

Europaparlamentet uppmanar sekretariatet för EU:s öppenhetsregister att förbjuda alla enheter med direkta eller indirekta förbindelser med Rysslands regering, i enlighet med rådets beslut av den 3 juni 2022 om restriktiva åtgärder (10).

22.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet genomför paketet för försvar av demokratin för att snarast vidta åtgärder och täppa till de många kryphålen i EU:s lagstiftning om finansiering av partier, hitta ett obligatoriskt regleringssystem för de stora plattformarna och stärka EU:s it-försvar mot eventuella angrepp på vårt valsystem. Parlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna och medlemsstaterna att göra betydande och varaktiga investeringar för att stärka vår demokratiska motståndskraft och rättsstatsprincipen, bland annat genom åtgärder som syftar till att stärka EU:s kapacitet för kontraspionage. Europaparlamentet understryker att brottsutredningar av spionageanklagelser omfattas av medlemsstaternas behörighet. Parlamentet betonar att ryska spionnätverk har avslöjats i nästan alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina insatser och sitt samarbete, bland annat för att neutralisera försök att förvärva känslig teknik från EU-företag för att underblåsa Rysslands militära kapacitet. Parlamentet gläder sig över att flera EU-länder har inrättat särskilda undersökningskommittéer för att motverka ryskt inflytande.

23.

Europaparlamentet fördömer alla typer av värvning av personer i samhällseliten och kooptationen av högre tjänstemän och före detta EU-politiker, bland annat genom att ge dem lukrativa arbetstillfällen i företag med koppling till regeringar som aktivt deltar i inblandning mot EU. Parlamentet efterlyser att ledamöter av Europaparlamentet, för att begränsa potentiella intressekonflikter och utländsk inblandning, förbjuds att utföra avlönade sidojobb eller avlönad sidoverksamhet på uppdrag av organisationer eller enskilda personer som ingår i öppenhetsregistret eller på tredjeländers vägnar.

24.

Europaparlamentet konstaterar att lagar är avgörande för att bekämpa korruption och brottsligt beteende, men att de inte i sig kan förhindra brottsliga och oetiska åtgärder från enskilda parlamentsledamöters sida. Parlamentet understryker att alla politiska grupper i Europaparlamentet har ett visst ansvar för att övervaka sina ledamöters agerande, och påminner därför alla grupper om att agera snabbt om de får kännedom om ett beteende som väcker tvivel om någon av deras ledamöters integritet. Parlamentet uppmanar alla ledamöter av Europaparlamentet och alla grupper att samarbeta fullt ut med relevanta nationella myndigheter och EU-myndigheter i detta sammanhang.

25.

Europaparlamentet anser att fria och rättvisa val står i centrum för den demokratiska processen och uppmanar därför EU-institutionerna och medlemsstaterna att vidta beslutsamma åtgärder för att se till att enbart folkets vilja ska utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet, utan utländsk inblandning av illasinnade aktörer, med särskilt fokus på förberedelserna inför valet till Europaparlamentet den 6–9 juni 2024. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att genomföra resiliensstrategier för valet och understryker behovet av att öka de permanenta övervakningsinsatserna och stärka genomförandet av dem i god tid före val, folkomröstningar eller andra viktiga politiska processer runt om i Europa.

26.

Europaparlamentet understryker den undersökande journalistikens nyckelroll när det gäller att avslöja försöken till utländsk inblandning och förtäckt verksamhet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig och hållbar finansiering för undersökande journalistik.

27.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

(1) Antagna texter, P9_TA(2023)0316.

(2) Antagna texter, P9_TA(2023)0292.

(3) EUT C, C/2023/1226, 21.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1226/oj.

(4) EUT C 347, 9.9.2022, s. 61.

(5) EUT C 167, 11.5.2023, s. 18.

(6) EUT C 171, 6.5.2021, s. 25.

(7) Antagna texter, P9_TA(2024)0030.

(8) EUT C 125, 18.3.2022, s. 2.

(9) EUT C 117, 11.3.2022, s. 159.

(10) Rådets beslut (Gusp) 2022/884 av den 3 juni 2022 om ändring av beslut 2014/512/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 153, 3.6.2022, s. 128).