1.

Är artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU (1) av den 26 november 2014 tillämplig på en talan om tillgång till bevisning innan en skadeståndstalan väcks i den mening som avses i artikel 2.4 i direktivet?

För det fall den föregående frågan besvaras jakande:

2.

Innebär kravet på att skadan ska vara rimlig enligt artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 alltid att sökanden ska visa att det i förevarande fall är mer sannolikt än inte att de konsumenter som företräds, i detta fall de som är bosatta i Portugal, har lidit skada?

3.

Får de nationella domstolarna grunda kriteriet om skadans rimlighet, i den mening som avses i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014, enbart på förekomsten av ett beslut som antagits av de behöriga konkurrensmyndigheterna? Hur påverkas denna bedömning av att det är fråga om ett beslut som fattats inom ramen för ett förlikningsförfarande avseende en vertikal överträdelse genom syfte av EU:s konkurrensrätt?