(2)

Enligt artikel 10.3 i EU-fördraget har varje medborgare rätt att delta i unionens demokratiska liv. I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) föreskrivs bland annat rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7), skydd av personuppgifter (artikel 8), yttrandefrihet och informationsfrihet, vilket innefattar respekt för mediernas frihet och mångfald (artikel 11) samt rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47).

(2)

Enligt artikel 10.3 i EU-fördraget har varje medborgare rätt att delta i unionens demokratiska liv. I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) föreskrivs bland annat rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7), skydd av personuppgifter (artikel 8), yttrandefrihet och informationsfrihet, vilket innefattar respekt för mediernas frihet och mångfald (artikel 11) , mötes- och föreningsfrihet (artikel 12) samt rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47).

(3a)

Rätten till yttrandefrihet är en grundläggande rättighet som bör utövas med pliktkänsla och ansvar, med hänsyn både till människors grundläggande rätt att få opartisk information och till respekten för den grundläggande rättigheten att skydda någons goda namn och rykte, personuppgifter och integritet. I händelse av en konflikt mellan dessa rättigheter bör alla parter ha tillgång till domstolar, med vederbörlig hänsyn till principen om en opartisk domstol.

(3b)

I sin resolution av den 11 november 2021 om stärkande av demokratin och mediernas frihet och mångfald i unionen uppmanade Europaparlamentet kommissionen att lägga fram ett paket med både icke-bindande och bindande lagstiftning för att ta itu med det ökande antalet strategiska rättegångar för att hindra offentlig debatt, eller munkavleprocesser som rör journalister, icke-statliga organisationer, akademiker och det civila samhället i unionen. Parlamentet föreslog lagstiftningsåtgärder på civil- och straffrättsliga områden, såsom en mekanism för avvisning av ogrundade civila rättsprocesser i ett tidigt skede, svarandens rätt till fullständig ersättning av kostnader, och rätt till skadestånd. Resolutionen av den 11 november 2021 innehöll också ett krav på lämplig utbildning för domare och rättstillämpare om munkavleprocesser, en särskild fond för att ge ekonomiskt stöd till offer för munkavleprocesser och ett offentligt register över domstolsbeslut i munkavleprocesser. Parlamentet efterlyste även en revidering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 (1a)(Bryssel I-förordningen) och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 864/2007  (1b) (Rom II-förordningen) i syfte att förhindra ”förtalsturism” eller ”forumshopping”.

(4)

Syftet med detta direktiv är att skydda fysiska och juridiska personer som deltar i den offentliga debatten i frågor av allmänintresse, i synnerhet journalister och människorättsförsvarare, mot rättsprocesser som inleds mot dem i syfte att avskräcka dem från att delta i den offentliga debatten (s.k. munkavleprocesser (eng. strategic lawsuits against public participation eller SLAPPs).

(4)

Syftet med detta direktiv är att fastställa minimiregler på unionsnivå för att säkerställa skyddet av fysiska och juridiska personer som deltar i den offentliga debatten i frågor av allmänintresse, däribland journalister, utgivare, medieorganisationer, visselblåsare och människorättsförsvarare , samt det civila samhällets organisationer, icke-statliga organisationer, fackföreningar, konstnärer, forskare och akademiker , mot rättsprocesser som inleds mot dem , och hot därom, i syfte att avskräcka dem från att delta i den offentliga debatten (s.k. munkavleprocesser, eng. strategic lawsuits against public participation eller SLAPPs).

(5)

Journalister har en viktig roll när det gäller att främja den offentliga debatten samt förmedla och ta emot information, åsikter och tankar. Det är mycket viktigt att de får det utrymme de behöver för att kunna bidra till en öppen, fri och rättvis debatt samt att motverka desinformation, informationsmanipulering och inblandning. Journalister bör kunna utöva sitt värv effektivt för att säkerställa att medborgarna i Europas demokratiska samhällen kan ta del av en mångfald av åsikter.

(5)

Journalister har en viktig roll när det gäller att främja den offentliga debatten samt förmedla och ta emot information, åsikter och tankar. Oberoende, professionell och ansvarsfull journalistik, liksom tillgång till informationsmångfald, är hörnstenar i demokratin . Det är mycket viktigt att journalister får det utrymme de behöver för att kunna bidra till en öppen, fri och rättvis debatt samt att motverka desinformation, informationsmanipulering och inblandning. Journalister bör kunna utöva sitt värv effektivt och utan rädsla för att säkerställa att medborgarna i Europas demokratiska samhällen kan ta del av en mångfald av åsikter.

(6)

I synnerhet undersökande journalister spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet, korruption och extremism. Deras arbete är förknippat med särskilt stora risker och det blir allt vanligare at de utsätts för attacker och trakasserier. Det behövs ett robust system med skyddsåtgärder för att de ska kunna fullgöra sitt viktiga granskningsuppdrag när det gäller frågor av legitimt allmänintresse.

(6)

I synnerhet undersökande journalister och medieorganisationer spelar en viktig roll när det gäller att avslöja och bekämpa organiserad brottslighet, maktmissbruk, korruption, kränkningar av de grundläggande rättigheterna och extremism. Deras arbete är förknippat med särskilt stora risker och det blir allt vanligare att de utsätts för attacker , mord, hot, skrämselförsök och trakasserier. Det behövs ett robust system med säkerhets- och skyddsåtgärder , inbegripet skydd av deras fysiska säkerhet, för att undersökande journalister ska kunna fullgöra sitt viktiga granskningsuppdrag när det gäller frågor av allmänintresse , utan rädsla för att bestraffas för att de söker sanningen och informerar allmänheten .

(7)

Även människorättsförsvarare har en viktig roll i de europeiska demokratierna, inte minst för att värna grundläggande rättigheter, demokratiska värden, social inkludering, miljöskydd och rättsstatsprincipen. De bör kunna delta aktivt i det offentliga livet och yttra sig i politiska frågor och beslutsprocesser utan att behöva oroa sig för hot. Med människorättsförsvarare avses personer eller organisationer som försvarar grundläggande rättigheter och andra rättigheter, däribland miljö- och klimaträttigheter, kvinnors rättigheter, rättigheter för hbtqi-personer, rättigheter för personer med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung, arbetstagares rättigheter eller religionsfrihet. Även andra som deltar i den offentliga debatten, till exempel akademiker och forskare, bör omfattas av ett adekvat skydd.

(7)

Även människorättsförsvarare har en viktig roll i de europeiska demokratierna, inte minst för att värna grundläggande rättigheter, demokratiska värden, social inkludering, miljöskydd , jämställdhet och rättsstatsprincipen. Med tanke på unionens miljö- och klimatpolitik bör även skyddet av miljörättsförsvarare uppmärksammas. Människorättsförsvarare bör kunna delta aktivt i det offentliga livet , stärka ansvarsskyldighet och yttra sig i politiska frågor och beslutsprocesser utan att behöva oroa sig för hot. Med människorättsförsvarare avses personer eller organisationer som försvarar grundläggande rättigheter och andra rättigheter, däribland miljö- och klimaträttigheter, kvinnors rättigheter, rättigheter för hbtqi-personer, rättigheter för personer med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung, arbetstagares rättigheter , eller religionsfrihet.

(7a)

Andra deltagare i den offentliga debatten än journalister, medieorganisationer och människorättsförsvarare, såsom akademiker, forskare eller konstnärer, förtjänar också tillräckligt skydd. I ett demokratiskt samhälle bör de kunna forska, undervisa, lära sig, verka och kommunicera utan rädsla för repressalier. Akademiker och forskare bidrar i grunden till den offentliga debatten och kunskapsspridningen och säkerställer att den demokratiska debatten kan föras på ett välgrundat sätt och motverka desinformation.

(9)

För att främja en sådan miljö är det viktigt att skydda journalister och människorättsförsvarare mot rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten. Sådana rättsprocesser inleds inte för att för att få en sak prövad inför domstol utan för att tysta den offentliga debatten, ofta genom trakasserier och hot.

(9)

För att främja en sådan miljö är det viktigt att skydda fysiska och juridiska personer mot rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten. Sådana rättsprocesser inleds inte för att för att få en sak prövad inför domstol utan för att tysta den offentliga debatten , och hindra utredningar och rapportering om överträdelser av unionsrätt och nationell rätt, däribland korruption eller andra otillbörliga metoder , ofta genom trakasserier och hot.

(10)

Munkavleprocesser inleds i regel av mäktiga aktörer, såsom privatpersoner, lobbygrupper, företag och statliga organ. Det finns ofta en obalans i maktförhållandet mellan parterna, där käranden har en starkare ekonomisk eller politisk ställning än svaranden. Även om den inte alltid är ett inslag i sådana mål kan en sådan obalans i maktförhållandet avsevärt förstärka de skadliga effekterna och den avskräckande inverkan på deltagande i den offentliga debatten.

(10)

Munkavleprocesser inleds i regel av mäktiga aktörer, såsom privatpersoner, lobbygrupper, företag , offentliga tjänstemän, offentligt kontrollerade enheter, politiker, rättsliga myndigheter och statliga organ i ett försök att tysta den offentliga debatten . Det finns ofta en obalans i maktförhållandet mellan parterna, där käranden har en starkare ekonomisk eller politisk ställning än svaranden. Även om den inte alltid är ett inslag i sådana mål kan en sådan obalans i maktförhållandet avsevärt förstärka de skadliga effekterna och den avskräckande inverkan på deltagande i den offentliga debatten.

(11)

Rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kan ha en negativ inverkan på journalisters och människorättsförsvarares trovärdighet och anseende , och även uttömma deras ekonomiska och andra resurser. Sådana rättsprocesser kan fördröja eller helt stoppa offentliggörandet av information om frågor av allmänintresse. Utdragna rättsprocesser , ekonomisk press och hotet om straffrättsliga påföljder kan ha en avskräckande inverkan på journalister och människorättsförsvarare . De kan få dem att avstå från att utöva sitt värv genom att leda till självcensur av rädsla för framtida rättsprocesser och därmed utarma den offentliga debatten till förfång för samhället i stort.

(11)

Rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kan ha en negativ inverkan på trovärdigheten och anseendet för fysiska och juridiska personer som deltar i den offentliga debatten , och även uttömma deras ekonomiska och andra resurser. Sådana rättsprocesser kan fördröja eller helt stoppa offentliggörandet av information om frågor av allmänintresse. Utdragna rättsprocesser och ekonomisk press kan ha en avskräckande inverkan på fysiska och juridiska personer som deltar i den offentliga debatten . De kan få dem att avstå från att utöva sitt värv genom att leda till självcensur av rädsla för framtida rättsprocesser och därmed utarma den offentliga debatten till förfång för samhället i stort.

(12)

De som blir måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kan dras in i flera rättsprocesser samtidigt, ibland i flera olika jurisdiktioner. Rättsprocesser som inleds i en medlemsstats jurisdiktion mot en person med hemvist i en annan medlemsstat är i regel mer komplicerade och kostsamma för svaranden. Kärande i rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kan dessutom utnyttja olika processrättsliga verktyg för att dra ut på förfarandet och driva upp kostnaderna, eller väcka talan i en jurisdiktion som de uppfattar som gynnsam för deras mål i stället för vid den domstol som är bäst lämpad att pröva ärendet. Sådana metoder leder också till en onödig och skadlig belastning på de nationella domstolssystemen.

(12)

De som blir måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kan dras in i flera rättsprocesser samtidigt , vilka kan vara civilrättsliga, administrativa eller straffrättsliga eller en kombination av dessa , ibland i flera olika jurisdiktioner. Rättsprocesser som inleds i en medlemsstats jurisdiktion mot en person med hemvist i en annan medlemsstat är i regel mer komplicerade och kostsamma för svaranden. Kärande i rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kan dessutom utnyttja olika processrättsliga verktyg för att dra ut på förfarandet och driva upp kostnaderna, eller väcka talan i en jurisdiktion som de uppfattar som gynnsam för deras mål (forumshopping) i stället för vid den domstol som är bäst lämpad att pröva ärendet. Rättsprocessernas varaktighet och variation, ekonomisk press och hotet om böter är kraftfulla verktyg för att skrämma och tysta kritiska röster. Sådana metoder leder också till en onödig och skadlig belastning på de nationella domstolssystemen och till felaktig användning av deras resurser, vilket utgör missbruk av rättssystemet .

(13)

De skyddsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv bör omfatta alla fysiska eller juridiska personer som deltar i den offentliga debatten. De bör även skydda fysiska eller juridiska personer som, i yrket eller privat, stöder, bistår eller tillhandahåller varor eller tjänster till en annan person för ändamål som har ett direkt samband med deltagande i den offentliga debatten i frågor av allmänintresse. Det kan till exempel handla om internetleverantörer, förlag eller tryckerier som dras in i eller hotas av rättsprocesser på grund av att de tillhandahåller tjänster åt den person som är måltavla för rättsprocessen.

(13)

De skyddsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv bör omfatta alla fysiska eller juridiska personer som direkt eller indirekt deltar i den offentliga debatten. De bör även skydda fysiska eller juridiska personer som, i yrket eller privat, stöder, bistår eller tillhandahåller varor eller tjänster till en annan person för ändamål som har ett direkt samband med deltagande i den offentliga debatten i frågor av allmänintresse. Det kan till exempel handla om advokater, familjemedlemmar, internetleverantörer, förlag eller tryckerier som dras in i eller hotas av rättsprocesser på grund av att de bistår eller tillhandahåller stöd eller tjänster åt den person som är måltavla för rättsprocessen.

(15)

Direktivet är inte tillämpligt på anspråk som har sin grund i statens ansvar för handlingar eller underlåtenhet vid utövandet av offentliga maktbefogenheter (acta jure imperii) eller anspråk gentemot tjänstemän som agerar på statens vägnar eller ansvar för offentliga myndigheters handlingar, inbegripet ansvar för offentligt tillsatta ämbetsmän.

(15)

Direktivet är inte tillämpligt på anspråk som har sin grund i statens ansvar för handlingar eller underlåtenhet vid utövandet av offentliga maktbefogenheter (acta jure imperii) eller anspråk gentemot tjänstemän som agerar på statens vägnar eller ansvar för offentliga myndigheters handlingar, inbegripet ansvar för offentligt tillsatta ämbetsmän , såvida det inte föreskrivs i nationell rätt . I enlighet med etablerad rättspraxis från Europeiska unionens domstol kan rättsprocesser fortfarande omfattas av ”privaträttens område” som avses i detta direktiv när en stat eller ett offentligt organ är part, om handlingar eller underlåtenheterna inte sker i samband med utövandet av statens myndighet.

(15a)

I detta direktiv fastställs minimiregler som gör det möjligt för medlemsstaterna att anta eller behålla bestämmelser som är mer förmånliga för personer som deltar i den offentliga debatten, inbegripet nationell rätt som fastställer effektivare rättssäkerhetsgarantier, såsom dubbla påföljder, genom vilka domstolen, med full respekt för rätten till en opartisk domstol, inte bara kan besluta om kostnader eller ersättning för svaranden, utan även utdöma en påföljd som käranden ska betala till staten när det är uppenbart att den talan som inletts var oseriös, ogrundad eller i ond tro. Genomförandet av detta direktiv bör inte åberopas som skäl till inskränkningar i den grad av skydd som redan finns i varje medlemsstat.

(16)

Med deltagande i den offentliga debatten bör avses varje uttalande eller aktivitet av en fysisk eller juridisk person som görs eller utförs inom ramen för utövandet av rätten till yttrande- och informationsfrihet i frågor av allmänintresse, såsom skapande, förevisande, tillkännagivande eller annat främjande av journalistiska, politiska, vetenskapliga, akademiska, konstnärliga, kommenterande eller satiriska budskap, publikationer eller verk, samt alla förberedande aktiviteter med direkt anknytning till detta. Det kan även omfatta verksamhet i samband med utövande av rätten till föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, såsom anordnande av eller deltagande i lobbyverksamhet, demonstrationer och protester eller verksamhet som är en följd av utövandet av rätten till god förvaltning och rätten till ett effektivt rättsmedel, såsom inlämning av klagomål, framställningar, administrativa och rättsliga anspråk samt deltagande i offentliga utfrågningar. Deltagande i den offentliga debatten bör även omfatta förberedande eller stödjande verksamhet med ett direkt och oupplösligt samband med uttalandet eller aktiviteten i fråga som blir måltavla för försök att hindra deltagande i den offentliga debatten. Det kan dessutom omfatta andra aktiviteter som syftar till att informera eller påverka den allmänna opinionen eller främja ett handlande från allmänhetens sida, inbegripet aktiviteter av en privat eller offentlig aktör i en fråga av allmänintresse, till exempel organisation av eller deltagande i forskning, undersökningar, kampanjer eller andra kollektiva aktiviteter.

(16)

Med deltagande i den offentliga debatten bör avses varje uttalande , aktivitet eller förberedande, stödjande eller assisterande verksamhet med direkt anknytning till detta, av en fysisk eller juridisk person som görs eller utförs inom ramen för utövandet av grundläggande och mänskliga rättigheter och friheter, såsom rätten till yttrande- och informationsfrihet i frågor av allmänintresse, såsom skapande, förevisande, tillkännagivande eller annat främjande av journalistiska, politiska, vetenskapliga, akademiska, konstnärliga, kommenterande eller satiriska budskap, publikationer eller verk, samt alla förberedande aktiviteter med direkt anknytning till detta. Det kan även omfatta verksamhet i samband med utövande av akademisk och konstnärlig frihet, rätten till föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, såsom anordnande av eller deltagande i lobbyverksamhet, demonstrationer och protester eller verksamhet som är en följd av utövandet av rätten till god förvaltning och rätten till ett effektivt rättsmedel, såsom inlämning av klagomål, framställningar, administrativa och rättsliga anspråk samt deltagande i offentliga utfrågningar. Deltagande i den offentliga debatten bör även omfatta förberedande eller stödjande verksamhet med ett direkt och oupplösligt samband med uttalandet eller aktiviteten i fråga som blir måltavla för försök att hindra deltagande i den offentliga debatten. Det kan dessutom omfatta andra aktiviteter som syftar till att informera eller påverka den allmänna opinionen eller främja ett handlande från allmänhetens sida, inbegripet aktiviteter av en privat eller offentlig aktör i en fråga av allmänintresse, till exempel organisation av eller deltagande i forskning, undersökningar, kampanjer eller andra kollektiva aktiviteter.

(18)

Begreppet fråga av allmänintresse bör omfatta frågor som är relevanta för åtnjutandet av grundläggande rättigheter, inbegripet jämställdhet, skydd mot könsrelaterat våld och icke-diskriminering samt skydd av rättsstatsprincipen, mediernas frihet och mångfald samt miljön. Det bör även omfatta kvalitet, säkerhet och andra relevanta aspekter gällande varor, produkter eller tjänster när detta är av betydelse för folkhälsan, säkerheten, miljön, klimatet eller konsument- och arbetstagarrättigheter . En helt individuell tvist mellan en konsument och en tillverkare eller tjänsteleverantör om en vara, en produkt eller en tjänst bör endast omfattas om det finns en dimension av intresse för allmänheten, till exempel att produkten eller tjänsten inte uppfyller miljö- eller säkerhetsnormer.

(19a)

Anklagelser om korruption, bedrägeri, förskingring, penningtvätt, utpressning, tvång, sexuella trakasserier och könsrelaterat våld, eller andra former av hotelser och brottslighet, eller någon annan straffrättslig eller administrativ överträdelse, inbegripet ekonomisk brottslighet och miljöbrott, är att betrakta som frågor av allmänintresse. Aktiviteter som syftar till att skydda de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, principen om icke-inblandning i demokratiska processer och att tillhandahålla eller underlätta offentlig tillgång till information i syfte att bekämpa desinformation, är också att betrakta som frågor av allmänintresse.

(20)

Rättegångsmissbruk innebär normalt en processtaktik i ond tro, till exempel ett förhalande av rättsprocessen som orsakar svaranden oproportionerliga kostnader, eller forumshopping. En sådan taktik utnyttjas av käranden i andra syften än för att få en sak prövad inför domstol. Den kombineras ofta, om än inte alltid, med olika former av skrämseltaktik, trakasserier eller hot.

(20)

Den maktobalans mellan parterna som kännetecknar munkavleprocesser beror vanligtvis på att käranden missbrukar ekonomiska fördelar eller politiskt inflytande gentemot svaranden, i kombination med brist på rättslig relevans. Andra indikatorer på rättegångsmissbruk inbegriper normalt en processtaktik i ond tro, till exempel att bygga på ett eller flera anspråk som helt eller delvis är ogrundade, framföra oproportionerliga krav, förhala rättsprocessen eller avbryta målet i ett sent skede i processen eller inleda flera processer i liknande ärenden, vilket orsakar svaranden oproportionerliga kostnader, eller forumshopping. Kärandens tidigare beteende och i synnerhet eventuella tidigare rättsliga hot bör också beaktas vid fastställandet av huruvida rättegångsförfarandet utgör missbruk . En sådan taktik utnyttjas av käranden i andra syften än för att få en sak prövad inför domstol eller för att verkligen utöva en rättighet . Den kombineras ofta, om än inte alltid, med olika former av skrämseltaktik, trakasserier eller hot.

(20a)

Uppenbart ogrundade rättsprocesser eller rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten blir alltmer sofistikerade och effektiva, där ett av tillvägagångssätten är att inleda många rättsprocesser mot samma person i samma ärende, vilket innebär att de alla måste försvaras och hanteras samtidigt och parallellt av samma person, något som ökar kostnaderna oproportionerligt.

(20b)

Munkavleprocesser kännetecknas genomgående av en obalans i maktförhållandet mellan käranden och svaranden i fråga om ekonomiska och rättsliga resurser. Denna obalans i maktförhållandet är särskilt oroande om rättegångsmissbruket finansieras direkt eller indirekt via statsbudgetar och kombineras med andra indirekta och direkta statliga åtgärder mot oberoende medieorganisationer, oberoende journalistik och det civila samhället.

(20c)

Rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten kränker ofta svarandenas rätt till försvar, som erkänns i stadgan, och kan också påverka deras rätt till en opartisk domstol och oskuldspresumtion.

(22)

En fråga bör anses ha gränsöverskridande följder om inte båda parterna har sin hemvist i den medlemsstat där den domstol vid vilken talan väckts har sitt säte. Även om båda parterna har sin hemvist i den medlemsstat där den domstol vid vilken talan väckts har sitt säte bör en fråga anses ha gränsöverskridande följder i två andra typer av situationer. Den första situationen är om det specifika deltagandet i den offentliga debatten i en fråga av allmänintresse är relevant för mer än en medlemsstat. Detta gäller till exempel deltagande i den offentliga debatten genom evenemang som anordnas av unionens institutioner, såsom deltagande i offentliga utfrågningar , eller uttalanden eller aktiviteter i frågor som är av särskild betydelse för mer än en medlemsstat , såsom gränsöverskridande föroreningar eller anklagelser om penningtvätt med potentiell gränsöverskridande inblandning. Den andra situationen där en fråga bör anses ha gränsöverskridande följder är om käranden eller parter som är närstående käranden har inlett parallella eller tidigare rättsprocesser mot samma svarande eller parter som är närstående svaranden i en annan medlemsstat. Dessa två typer av situationer tar hänsyn till den särskilda kontexten vad gäller munkavleprocesser.

(22)

En fråga bör anses ha gränsöverskridande följder om inte båda parterna har sin hemvist i den medlemsstat där den domstol vid vilken talan väckts har sitt säte. Även om båda parterna har sin hemvist i den medlemsstat där den domstol vid vilken talan väckts har sitt säte bör en fråga anses ha gränsöverskridande följder i två andra typer av situationer. Den första situationen är om det specifika deltagandet i den offentliga debatten är relevant för mer än en medlemsstat på grund av själva deltagandets gränsöverskridande dimension, eller på grund av det legitima intresse som allmänheten kan ha i den fråga som berörs av deltagandet, inbegripet om deltagandet kan ske genom elektroniska medel . Sådana situationer inbegriper till exempel deltagande i den offentliga debatten , såsom evenemang som anordnas av unionens institutioner, deltagande i offentliga utfrågningar eller publikationer med stor spridning . De kan även inbegripa uttalanden eller aktiviteter i frågor, såsom gränsöverskridande föroreningar , eller anklagelser om penningtvätt med potentiell gränsöverskridande inblandning. Deltagande i den offentliga debatten bör anses tillgängligt i mer än en medlemsstat, särskilt om det sker på internet, till exempel när det gäller kampanjer i sociala medier eller mediebevakning online. Internets allmänt utbredda karaktär motiverar att handlingar som utgör deltagande i den offentliga debatten som är tillgängliga i mer än en medlemsstat betraktas som frågor med gränsöverskridande följder. Effekterna av digitala kommunikationsmedel på begreppet gränsöverskridande inslag har redan erkänts i Europeiska unionens domstols rättspraxis . Den andra situationen där en fråga bör anses ha gränsöverskridande följder är om käranden eller parter som är närstående käranden har inlett parallella eller tidigare rättsprocesser mot samma svarande eller parter som är närstående svaranden i en annan medlemsstat. Dessa två typer av situationer tar hänsyn till den särskilda kontexten vad gäller munkavleprocesser.

(22a)

Stöd bör finnas tillgängligt för personer som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten från och med den tidpunkt då de behöriga myndigheterna får kännedom om dessa personer och under hela förfarandet i enlighet med de rättigheter som fastställs i detta direktiv. Stöd bör tillhandahållas på olika sätt, bland annat genom omfattande och oberoende information och rådgivning, på ett sätt som är lättillgängligt för allmänheten och kostnadsfritt, om tillgängliga förfaranden och rättsmedel, om skydd mot skrämseltaktik, trakasserier eller hot om rättsliga åtgärder och om den berörda personens rättigheter, och genom att tillhandahålla rättshjälp i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden, rättshjälp i ytterligare förfaranden och juridisk rådgivning eller annat rättsligt bistånd som anses lämpligt. Medlemsstaterna bör tillhandahålla ekonomiskt bistånd och stödåtgärder, inbegripet psykologiskt stöd, för dem som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten.

(22b)

Deltagande i förfaranden mot allmänhetens deltagande utsätter de berörda för särskild psykisk stress. Förberedelserna inför sådana förfaranden och deltagandet i dessa binder dessutom upp värdefulla resurser för svarandena som de ofta inte har eller som annars skulle ha använts för att delta i den offentliga debatten. Sammanslutningar, organisationer och andra kollektiva organ, såsom fackföreningar, och alla andra juridiska personer som i enlighet med de kriterier som fastställs i deras nationella lagstiftning har ett legitimt intresse av att skydda svarandens rättigheter bör därför ha möjlighet att delta i rättsprocessen, antingen på svarandens vägnar eller till stöd för svaranden och med dennes godkännande, eller genom att lämna information i de rättsliga förfaranden som föreskrivs för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna enligt detta direktiv En sådan möjlighet till juridisk representation bör inte påverka fackföreningars och arbetstagarrepresentanters rätt eller befogenheter att på arbetstagarnas vägnar eller till stöd för arbetstagare delta i rättsliga förfaranden, i enlighet med andra unionsbestämmelser och nationella bestämmelser.

(23)

Svarande bör kunna ansöka om följande rättssäkerhetsgarantier: säkerhet för att täcka rättegångskostnader, eller rättegångskostnader och skadestånd, avvisande i ett tidigt skede av uppenbart ogrundade rättsprocesser, rättsmedel mot rättegångsmissbruk (ersättning för kostnader, skadestånd och böter) eller alla dessa samtidigt.

(23)

Svarande bör kunna ansöka om följande rättssäkerhetsgarantier: säkerhet för att täcka rättegångskostnader, eller rättegångskostnader och skadestånd, avvisande i ett tidigt skede av uppenbart ogrundade rättsprocesser, rättsmedel mot rättegångsmissbruk (ersättning för kostnader, skadestånd och böter) eller alla dessa samtidigt. Rättsprocesser som inleds mot fysiska eller juridiska personer på grund av deras deltagande i den offentliga debatten bör handläggas snabbt och effektivt, med beaktande av omständigheterna i målet, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till en opartisk domstol.

(26)

För att ytterligare skydda svaranden bör det vara möjligt att bevilja denna en säkerhet för att täcka rättegångskostnader och/eller skadestånd om domstolen anser att det, även om anspråket inte är uppenbart ogrundat, föreligger omständigheter som tyder på rättegångsmissbruk och utsikterna för framgång i huvudförfarandet är små. En säkerhet utgör inte en bedömning i sak, utan är en försiktighetsåtgärd för att säkerställa effekterna av ett slutligt beslut om att rättegångsmissbruk har förekommit. Medlemsstaterna bör själva besluta huruvida domstolen bör kräva en säkerhet på eget initiativ eller på begäran av svaranden.

(26)

För att ytterligare skydda svaranden bör det vara möjligt att bevilja denna en säkerhet för att täcka rättegångskostnader och/eller skadestånd om domstolen anser att det, även om anspråket inte är uppenbart ogrundat, föreligger omständigheter som tyder på rättegångsmissbruk och utsikterna för framgång i huvudförfarandet är små. Om så föreskrivs enligt nationell rätt bör det vara möjligt att bevilja svaranden säkerhet när som helst under rättsprocessen, och domaren bör i förekommande fall kunna besluta att domstolsavgifterna ska tilldelas svaranden och bäras av käranden, med beaktande av parternas ekonomiska situation och de förväntade rättegångskostnaderna. En säkerhet utgör inte en bedömning i sak, utan är en försiktighetsåtgärd för att säkerställa effekterna av ett slutligt beslut om att rättegångsmissbruk har förekommit , som täcker svarandens kostnader och de skador som svaranden lidit . Medlemsstaterna bör själva besluta huruvida domstolen bör kräva en säkerhet på eget initiativ eller på begäran av svaranden.

(29)

För att säkerställa att det påskyndade förfarandet när det gäller en ansökan om avvisande i ett tidigt skede är så ändamålsenligt som möjligt får medlemsstaterna fastställa tidsfrister för utfrågningar eller för domstolens beslut. De får även anta ordningar som liknar förfarandena i samband med provisoriska åtgärder. Medlemsstaterna bör anstränga sig för att säkerställa att beslutet även fattas skyndsamt när svaranden har ansökt om andra rättssäkerhetsgarantier. För en skyndsam behandling kan medlemsstaterna bland annat ta hänsyn till huruvida käranden har inlett flera eller samordnade rättsprocesser i liknande ärenden och om det har gjorts försök att skrämma, trakassera eller hota svaranden.

(29)

Domstolar som handlägger en ansökan om rättssäkerhetsgarantier bör agera snabbt i förhållande till ansökan, och använda sig av de mest ändamålsenliga förfaranden som finns tillgängliga enligt nationell rätt. För att säkerställa att det påskyndade förfarandet när det gäller en ansökan om avvisande i ett tidigt skede är så ändamålsenligt som möjligt får medlemsstaterna fastställa tidsfrister för utfrågningar eller för domstolens beslut. De får även anta ordningar som liknar förfarandena i samband med provisoriska åtgärder. Medlemsstaterna bör anstränga sig för att säkerställa att beslutet även fattas skyndsamt när svaranden har ansökt om andra rättssäkerhetsgarantier. För en skyndsam behandling kan medlemsstaterna bland annat ta hänsyn till huruvida käranden har inlett flera eller samordnade rättsprocesser i liknande ärenden och om det har gjorts försök att skrämma, trakassera eller hota svaranden.

(30)

Om en svarande har ansökt om avvisande i ett tidigt skede bör det ankomma på käranden i huvudförfarandet att inom ramen för det påskyndade förfarandet bevisa att anspråket inte är uppenbart ogrundat. Detta utgör inte någon begränsning av möjligheten att få sin sak prövad inför domstol, eftersom käranden har bevisbördan när det gäller detta anspråk i huvudförfarandet och bara behöver uppnå den mycket lägre gränsen, dvs. visa att anspråket inte är uppenbart ogrundat, för att undvika att målet avvisas i ett tidigt skede.

(30)

Om en svarande har ansökt om avvisande i ett tidigt skede bör det ankomma på käranden i huvudförfarandet att inom ramen för det påskyndade förfarandet bevisa att anspråket inte är uppenbart ogrundat. Detta utgör inte någon begränsning av möjligheten att få sin sak prövad inför domstol, eftersom käranden har bevisbördan när det gäller detta anspråk i huvudförfarandet och bara behöver uppnå den mycket lägre gränsen, dvs. visa att anspråket inte är uppenbart ogrundat, för att undvika att målet avvisas i ett tidigt skede. Beslut om avvisande i ett tidigt skede bör dessutom alltid fattas av en domare från fall till fall, och kärandena bör alltid ha rätt att överklaga beslutet om avvisande i ett tidigt skede.

(31)

Kostnaderna bör omfatta samtliga rättegångskostnader, inbegripet alla svarandens kostnader för juridisk representation, såvida inte dessa kostnader är orimligt höga. Kostnader för juridisk representation som överstiger beloppen i lagstadgade arvodestabeller bör inte automatiskt betraktas som orimligt höga. Full ersättning för skada bör omfatta både materiell och ideell skada, såsom fysiska och psykiska men .

(31)

Kostnaderna bör omfatta samtliga rättegångskostnader, inbegripet alla svarandens kostnader för juridisk representation , inbegripet kostnader före rättegången , såvida inte dessa kostnader är orimligt höga. Kostnader för juridisk representation som överstiger beloppen i lagstadgade arvodestabeller bör inte automatiskt betraktas som orimligt höga , utan det bör vara möjligt att kostnader ersätts till fullo . Om det i nationell rätt inte föreskrivs full ersättning av kostnader utöver lagstadgade avgifter bör domstolen kunna besluta om hela kostnaden på något annat sätt som står till buds, i enlighet med nationell rätt, inbegripet genom ersättning för skada.

(31a)

Full ersättning för skada bör omfatta både materiell och ideell skada, såsom fysiska och psykiska men och skadat anseende. För att svaranden enkelt och snabbt ska kunna göra skadeståndsanspråk bör det vara möjligt att begära skadestånd i samma förfarande som det som inletts mot svaranden, i förekommande fall genom ett genkäromål. Materiella skador bör särskilt omfatta advokatarvoden när dessa inte ersätts som kostnader, liksom resekostnader eller hälso- och sjukvårdskostnader, särskilt för psykologisk vård. Materiella skador bör omfatta kostnader före rättegång, om dessa inte ingår i kostnaderna enligt nationell rätt eller detta direktiv. Kostnader före rättegång bör även omfatta nödvändiga utgifter för att försvara personens rättigheter mot rättegångsmissbruk, inbegripet advokatarvoden. Ideella skador bör särskilt omfatta olika former av fysiska och/eller psykiska men, sveda och värk eller känslomässigt lidande i samband med rättsprocesser, skadat anseende och generellt sett alla typer av ideell skada.

(32)

Det främsta syftet med att ge domstolar möjlighet att utdöma böter är att avskräcka potentiella sökande från att missbruka rättegångsförfarandet i syfte att hindra deltagande i den offentliga debatten. Sådana böter bör stå i proportion till de inslag av rättegångsmissbruk som har konstaterats. När domstolarna fastställer bötesbeloppet bör de ta hänsyn till den skadliga eller avskräckande inverkan på deltagande i den offentliga debatten som rättsprocesserna kan ha, bland annat med avseende på rättsanspråkets karaktär, om sökanden har inlett flera eller samordnade rättsprocesser i liknande ärenden och om det har gjorts försök att skrämma, trakassera eller hota svaranden.

(32)

Det främsta syftet med att ge domstolar möjlighet att utdöma böter är att avskräcka potentiella sökande från att missbruka rättegångsförfarandet i syfte att hindra deltagande i den offentliga debatten. Sådana böter bör fastställas från fall till fall och stå i proportion till de inslag av rättegångsmissbruk som har konstaterats När domstolarna fastställer bötesbeloppet bör de ta hänsyn till den skadliga eller avskräckande inverkan på deltagande i den offentliga debatten som rättsprocesserna kan ha, bland annat med avseende på rättsanspråkets karaktär, om sökanden har inlett flera eller samordnade rättsprocesser i liknande ärenden och om det har gjorts försök att skrämma, trakassera eller hota svaranden.

(32a)

För att säkerställa att allmänheten kan få kännedom om domstolsbeslut bör medlemsstaterna upprätta ett offentligt tillgängligt nationellt register över relevanta domstolsbeslut som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, i enlighet med unionsbestämmelser och nationella bestämmelser om skydd av personuppgifter. Kommissionen bör upprätta ett offentligt tillgängligt unionsregister på grundval av information från medlemsstaternas register avseende relevanta domstolsbeslut som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, i enlighet med unionsbestämmelser om skydd av personuppgifter.

(33)

I ett gränsöverskridande sammanhang är det dessutom viktigt att framhålla det hot som munkavleprocesser i tredjeländer mot journalister, människorättsförsvarare och andra personer som deltar i den offentliga debatten och har sin hemvist i Europeiska unionen utgör. Sådana processer kan innebära orimligt höga skadestånd mot journalister, människorättsförsvarare och andra personer från EU . Rättsprocesser i tredjeländer är mer komplicerade och kostsamma för de personer som blir måltavlor. För att skydda demokratin samt yttrande- och informationsfriheten i Europeiska unionen, och för att undvika att de skyddsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv undergrävs genom att rättsprocesser inleds i andra jurisdiktioner, är det viktigt att även fastställa skydd mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk i tredjeländer.

(33)

I ett gränsöverskridande sammanhang är det dessutom viktigt att framhålla det hot som munkavleprocesser i tredjeländer mot journalister, människorättsförsvarare och andra personer som deltar i den offentliga debatten och har sin hemvist i Europeiska unionen utgör. Sådana processer kan innebära orimligt höga skadestånd mot personer som deltar i den offentliga debatten . Rättsprocesser i tredjeländer är mer komplicerade och kostsamma för de personer som blir måltavlor. För att skydda demokratin samt yttrande- och informationsfriheten i Europeiska unionen, och för att undvika att de skyddsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv undergrävs genom att rättsprocesser inleds i andra jurisdiktioner, är det viktigt att även fastställa skydd mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk i tredjeländer.

(33a)

När det gäller behörighet för ärekränkning eller andra anspråk som grundar sig på civil- eller handelsrätt och som skulle kunna utgöra rättegångsmissbruk som syftar till att hindra den offentliga debatten, bör den medlemsstat där svaranden har hemvist anses vara enda jurisdiktion, med vederbörlig hänsyn till förtalsmål där svarandena är fysiska personer. Med undantag för bestämmelsen om mål som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde bör detta direktiv inte påverka tillämpningen av Bryssel I-förordningen.

(33b)

I detta direktiv fastställs en särskild grund för tillämplig lag för publikationer som en form av deltagande i den offentliga debatten. Vid anspråk som rör en publikation som en form av deltagande i den offentliga debatten bör tillämplig lag anses vara lagen på den plats dit publikationen riktar sig. Om det inte är möjligt att identifiera denna plats bör tillämplig lag vara lagen på den plats där redaktionell kontroll eller relevant verksamhet utövas med avseende på deltagande i den offentliga debatten. I andra mål än de som omfattas av detta undantag bör detta direktiv inte påverka tillämpningen Rom II-förordningen.

(34)

Genom detta direktiv fastställs en ny särskild behörighetsgrund i syfte att säkerställa att personer som blir måltavlor för munkavleprocesser och som har sin hemvist i Europeiska unionen har tillgång till effektiva rättsmedel i unionen mot en talan som utgör rättegångsmissbruk som väckts vid en domstol i ett tredjeland. Denna särskilda behörighetsgrund gör det möjligt för svarande som har sin hemvist i Europeiska unionen att vid en domstol på sin bosättningsort ansöka om skadestånd och ersättning för kostnader som uppkommit i samband med rättsprocessen vid domstolen i tredjeland. Denna rätt gäller oavsett var käranden i rättsprocessen i tredjeland har sin hemvist.

(34)

Genom detta direktiv fastställs en ny särskild behörighetsgrund i syfte att säkerställa att personer som blir måltavlor för munkavleprocesser och som har sin hemvist i Europeiska unionen har tillgång till effektiva rättsmedel i unionen mot en talan som utgör rättegångsmissbruk som väckts vid en domstol i ett tredjeland. Denna särskilda behörighetsgrund gör det möjligt för svarande som har sin hemvist i Europeiska unionen att vid en domstol på sin bosättningsort ansöka om skadestånd och ersättning för kostnader som uppkommit eller som rimligen kan förväntas uppkomma i samband med rättsprocessen vid domstolen i tredjeland. Denna rätt gäller oavsett var käranden i rättsprocessen i tredjeland har sin hemvist.

(34a)

Medlemsstaterna bör uppmuntra det civila samhällets organisationer, däribland erkända och aktiva icke-statliga organisationer som yrkesmässigt eller ideellt arbetar med personer som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten, särskilt i fråga om lagstiftningsinitiativ, informationsinsatser och medvetandehöjande kampanjer, forskning och utbildning, fortbildning samt övervakning och utvärdering av konsekvenserna av sådana åtgärder.

(34b)

Bestämmelserna och skyddsåtgärderna i detta direktiv bör tillämpas på alla pågående fall av rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten vid en nationell domstol vid tidpunkten för ikraftträdandet av de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv och därefter.

(34c)

Medlemsstaterna bör uppmuntras att vidta lämpliga åtgärder för att underlätta sitt samarbete i syfte att förbättra tillgången för dem som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten till information om de rättssäkerhetsgarantier som fastställs i detta direktiv och i nationell rätt. Detta samarbete bör omfatta utbyte av information om nuvarande praxis i medlemsstaterna i gränsöverskridande fall och tillhandahållande av stöd, när så är lämpligt, till europeiska nätverk och organ såsom byrån för grundläggande rättigheter, som arbetar med frågor av direkt relevans för dem som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten.

(34d)

Medlemsstaterna bör, med vederbörlig respekt för juristyrkets oberoende, uppmuntra yrkessammanslutningar att anta etiska regler som vägleder rättstillämparnas uppförande för att avskräcka dem från att inlåta sig i rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten, inbegripet, när så är lämpligt, disciplinära påföljder för överträdelser av dessa regler. Sådana åtgärder bör utvecklas i nära samarbete med berörda parter, däribland yrkessammanslutningar, arbetsmarknadens parter och civilsamhällesorganisationer.

(34e)

Insamling av uppgifter är av största vikt för att dokumentera fall av rättegångsmissbruk och för att tillhandahålla lösningar för att förhindra dem. Detta direktiv bör fastställa gemensamma kriterier för att standardisera förfarandena för insamling av uppgifter i medlemsstaterna och säkerställa att jämförbara uppgifter samlas in. Medlemsstaterna bör regelbundet förse kommissionen med tillgängliga uppgifter som visar hur de som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten har fått tillgång till de skyddsåtgärder som fastställs i detta direktiv: På grundval av de uppgifter som medlemsstaterna lämnat bör kommissionen vart femte år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om utvärderingen och översynen av detta direktiv. Dessa rapporter bör offentliggöras.

(36)

Detta direktiv kompletterar kommissionens rekommendation om skydd för journalister och människorättsförsvarare som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt). Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna och innehåller en omfattande verktygslåda med åtgärder, bland annat utbildning, upplysning, stöd till personer som blir måltavlor för rättegångsmissbruk samt datainsamling, rapportering och övervakning av rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten.

(36)

Detta direktiv kompletterar kommissionens rekommendation om skydd för journalister och människorättsförsvarare som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt). Denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna och innehåller en omfattande verktygslåda med åtgärder, bland annat utbildning, upplysning, stöd till personer som blir måltavlor för rättegångsmissbruk samt datainsamling, rapportering och övervakning av rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten. Medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av kommissionens rekommendationer vid införlivandet av detta direktiv, i synnerhet när det gäller införande av skyddsåtgärder som liknar dem som föreskrivs i detta direktiv i förhållande till inhemska mål som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, och tillhandahållande av rättsligt bistånd till svarande på ett lättillgängligt sätt och till ett överkomligt pris, och överväga att i detta syfte införa riktade bestämmelser för införlivande med nationell lagstiftning. Medlemsstaterna bör också uppmuntras att överväga inrättande av en fond för att stödja offer för munkavleprocesser, som direkt bör användas för rättsliga avgifter eller tillhandahållande av rättshjälp och psykologiskt stöd.

(36a)

I detta direktiv fastställs bestämmelser om omfattande stöd och förebyggande åtgärder, icke-finansiella stödmekanismer såsom tillhandahållande av rättshjälp och psykologiskt stöd samt utbildning, medvetandehöjande åtgärder och insamling av uppgifter. Direktivet syftar också till att säkerställa att uppgifter samlas in genom att fastställa gemensamma kriterier på unionsnivå. En nationell kontaktpunkt bör inrättas för att samla in och utbyta information om alla organisationer som tillhandahåller vägledning och stöd för personer som är måltavlor för rättegångsmissbruk i syfte att hindra deltagande i den offentliga debatten. Det kan handla om juristsamfund, medie- och pressnämnder, paraplyorganisationer för människorättsförsvarare, sammanslutningar på unionsnivå och nationell nivå, advokatbyråer som kostnadsfritt försvarar personer som är måltavlor för uppenbart ogrundade rättsprocesser eller rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten, juridiska institutioner vid universitet och andra icke-statliga organisationer.

(36b)

För att förebygga initiering av munkavleprocesser och skydda berörda fysiska eller juridiska personer är det viktigt att främja relevant information, medvetandehöjande åtgärder, kampanjer, utbildning och fortbildning, även avseende deras rättigheter och skyddsmekanismer.

(36c)

Utbildning för journalister, andra mediearbetare och människorättsförsvarare bör stärka deras förmåga att hantera rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten. Utbildningen bör fokusera på att identifiera sådana rättsprocesser och på hur personer som är måltavlor ska hantera dessa, samt på att upplysa dem om deras rättigheter och skyldigheter så att de kan vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sig mot sådana processer. Även rättstillämpare bör få utbildning för att bli mer medvetna om rättegångsmissbruk och kunna upptäcka det i ett mycket tidigt skede.

1.

varje uttalande eller aktivitet av en fysisk eller juridisk person som görs eller utförs i samband med utövandet av rätten till yttrande- och informationsfrihet i frågor av allmänintresse , samt aktiviteter för att förbereda, stödja eller bistå med direkt anknytning till detta. Detta omfattar klagomål, framställningar, administrativa eller rättsliga anspråk och deltagande i offentliga utfrågningar.

1.

varje uttalande eller aktivitet av en fysisk eller juridisk person som görs eller utförs i samband med utövandet av rätten till yttrande- och informationsfrihet , akademisk frihet eller mötes- och föreningsfrihet samt aktiviteter för att förbereda, stödja eller bistå med direkt anknytning till detta, i frågor av allmänintresse . Detta omfattar klagomål, framställningar, administrativa eller rättsliga anspråk , deltagande i offentliga utfrågningar , skapande, förevisande, marknadsförande eller annat främjande av journalistiska, politiska, vetenskapliga, akademiska, konstnärliga, satiriska budskap, publikationer eller verk .

(a)

Folkhälsa, säkerhet, miljö , klimat eller åtnjutande av grundläggande rättigheter .

(a)

grundläggande rättigheter, inbegripet jämställdhet, mediefrihet och konsument- och arbetstagarrättigheter samt folkhälsa, säkerhet, miljö eller klimat.

(b)

Aktiviteter som utförs av en person eller enhet som är i offentlighetens ljus eller som är av allmänintresse.

(b)

Aktiviteter som utförs av en person eller enhet som är i offentlighetens ljus eller som är av allmänintresse , inbegripet regeringstjänstemän och privata aktörer .

(d)

Anklagelser om korruption, bedrägeri eller brottslighet.

(d)

Anklagelser om korruption, bedrägeri , förskingring, penningtvätt, utpressning, tvång, sexuella trakasserier och könsrelaterat våld, eller andra former av hotelser, eller någon annan straffrättslig eller administrativ överträdelse, inbegripet miljöbrott .

(e)

Aktiviteter som syftar till att bekämpa desinformation.

(e)

Aktiviteter som syftar till att skydda de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och principen om icke-inblandning i demokratiska processer, och att tillhandahålla eller underlätta offentlig tillgång till information i syfte att bekämpa desinformation.

ea)

Akademisk, vetenskaplig, forskningsrelaterad och konstnärlig verksamhet.

rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten: en helt eller delvis ogrundad rättsprocess som inleds i anslutning till deltagande i den offentliga debatten och vars huvudsakliga syfte är att förhindra, begränsa eller bestraffa deltagande i den offentliga debatten. Ett sådant syfte kan kännetecknas av att

rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten: en helt eller delvis ogrundad rättsprocess som inleds i anslutning till deltagande i den offentliga debatten , som kännetecknas av inslag som tyder på rättegångsmissbruk i andra syften än att verkligen hävda, försvara eller utöva en rättighet, och vars huvudsakliga syfte är att förhindra, begränsa eller bestraffa deltagande i den offentliga debatten. Ett sådant syfte kan kännetecknas av att

(-a)

käranden missbrukar ekonomiska fördelar eller politiskt inflytande gentemot svaranden, vilket leder till en obalans i maktförhållandet mellan de båda parterna,

(c)

käranden eller kärandens företrädare använder sig av skrämseltaktik, trakasserier eller hot.

(c)

käranden eller kärandens företrädare använder sig av skrämseltaktik, trakasserier eller hot före eller under förfarandet, samt har en historik av rättslig skrämseltaktik .

(ca)

processtaktik i ond tro, som att fördröja förfarandet, och välja att göra ett anspråk som omfattas av behörigheten för den domstol som kommer att behandla ärendet mest förmånligt, eller att avbryta målet i ett sent skede i processen.

(a)

det deltagande i den offentliga debatten i en fråga av allmänintresse som rättsprocessen gäller är relevant för mer än en medlemsstat, eller

(a)

deltagande i den offentliga debatten är relevant för mer än en medlemsstat på grund av själva deltagandets gränsöverskridande dimension, eller på grund av det legitima intresse som allmänheten kan ha i den fråga som berörs av deltagandet, inbegripet om deltagandet kan ske genom elektroniska medel, eller

(a)

omfattande och oberoende information och rådgivning, som är lättåtkomlig för allmänheten och utan kostnad, om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgängliga, om skydd mot skrämseltaktik, trakasserier eller hot om rättsliga åtgärder, och om deras rättigheter, och

(b)

rättshjälp i enlighet med rådets direktiv 2003/8/EG och, i enlighet med nationell rätt, rättshjälp i ytterligare processer samt juridisk rådgivning eller annat rättsligt bistånd,

(c)

ekonomiskt bistånd och stödåtgärder, inbegripet psykologiskt stöd, för dem som är måltavlor för rättsprocesser som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten.

(i)

sökandens ekonomiska situation,

(ii)

arten och antalet identifierade inslag som tyder på missbruk.

a)

utbyta befintlig praxis och

b)

tillhandahålla stöd till europeiska nätverk som arbetar med frågor som är direkt relevanta för dem som är måltavlor för uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten.

(a)

Antalet fall av rättegångsmissbruk i syfte att hindra deltagande i den offentliga debatten som inletts under det aktuella året.

(b)

Antalet fall av rättegångsmissbruk i syfte att hindra deltagande i den offentliga debatten som avvisats i ett tidigt skede på grund av att de byggt på helt eller delvis ogrundade anspråk.

(c)

Antalet rättsprocesser, ordnade efter typ av svarande (t.ex. journalist, människorättsförsvarare eller medieorganisation).

(d)

Antalet rättsprocesser, ordnade efter typ av kärande (t.ex. politiker, privatperson eller företag, och huruvida käranden är utländsk).

(e)

Antalet fall där deltagande i den allmänna debatten har föranlett rättsprocesser.

(f)

Uppgifter om de skadestånd som käranden inledningsvis har begärt.

(g)

En beskrivning av de olika rättsliga grunder som åberopats av käranden samt relaterade siffror.

(h)

Uppgifter om rättsprocessernas längd som omfattar alla instanser.

(i)

Uppgifter om gränsöverskridande aspekter.

(j)

I förekommande fall, andra uppgifter, bland annat om rättegångskostnader och, i relevanta fall och när så är lämpligt, uppgifter om målens historiska bakgrund.

(k)

Den typ av anspråk som gjorts på grundval av detta direktiv och, när så är lämpligt, den rekommendation från kommissionen som åtföljer det.