Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om politiken för ungdomsarbete i ett Europa som ger egenmakt

(C/2024/3526)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

ERINRAR OM FÖLJANDE:

Europeiska unionens värden, som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) (1).

Målen för artiklarna 165.2 och 166.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som är att stödja utveckling av högkvalitativt ungdomsarbete inom unionen genom samordnade åtgärder.

Artiklarna 21, 23 och 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 31 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2).

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN, SOM ÅTERGES I BILAGA I, SÄRSKILT FÖLJANDE:

Ungdomsarbete i Europa tar sig olika uttryck och förknippas med olika uppfattningar, traditioner, intressenter och förfaranden, men Europeiska unionen har arbetat för en systematisk och hållbar strategi för utveckling av ungdomsarbete. Syftet är skapa möjligheter och bästa möjliga villkor för ungdomars utveckling som individer, som grupp och som generation och samtidigt vidta aktiva och omsorgsfulla åtgärder för att komma till rätta med utestängning, otrygghet och fattigdom (3).

I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 konstateras att ungdomsarbete spelar en viktig roll för att ge ungdomar egenmakt (4). Den kompletteras av den europeiska agendan för ungdomsarbete från 2020, som fastställer en strategisk ram för att stärka och utveckla kvalitet inom och erkännande av ungdomsarbete. Att stödja utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete , särskilt på lokal nivå, är en prioritering för Europeiska unionen och dess medlemsstater.

I EU:s strategi för barnets rättigheter erkänns barns rätt att delta och leka.

Kampen mot social utestängning är ett av Europeiska unionens och dess medlemsstaters viktigaste åtaganden. Social utestängning skadar medborgarnas välfärd och försvårar deras möjligheter att uttrycka sig och vara delaktiga i samhället.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, ERKÄNNER FÖLJANDE:

Europeiska unionens gemensamma insatser inom ramen för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för att stärka den sociala sammanhållningen, (5) främja ungas aktiva deltagande och inkludering, främja icke-formellt och informellt lärande och bidra till att förbättra kvaliteten på stödstrukturer för ungdomsverksamhet och öka resurserna för civilsamhällesorganisationer på ungdomsområdet inom Europeiska unionen.

Europeiska unionens bidrag till utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete genom EU:s ungdomsprogram, särskilt genom rörlighet för ungdomsarbetare och samarbetspartnerskap som också stöder strategisk utveckling av metoder, pedagogik och verktyg, den europeiska agendan för ungdomsarbete och bland annat genom partnerskapen Europe Goes Local och Democracy Reloading inom ramen för det strategiska samarbetet mellan nationella byråer (Strategic National Agencies Cooperation – SNAC) samt Salto-resurscentrumen.

10.

Det första, andra och tredje europeiska konventet om ungdomsarbete och slutförklaringarna från dessa, insatserna för att stärka utvecklingen och genomförandet av högkvalitativt ungdomsarbete inom ramen för den europeiska agendan för ungdomsarbete genom Bonnprocessen (6) samt komplementariteten med det arbete som utförs inom Europarådet när det gäller ungdomsarbete, såsom betonas i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, NOTERAR FÖLJANDE:

11.

De idéer och åsikter om hur man kan stärka ungdomsarbetares kompetens att arbeta med ungdomar med begränsade möjligheter som ungdomarna uttryckte vid EU:s ungdomskonferens i Gent i Belgien den 2–5 mars 2024: ungdomarna betonade vikten av att främja professionaliserat ungdomsarbete, erkänna ungdomsarbete och informellt lärande och främja inkluderande utrymmen. Enligt deras uppfattning kan detta uppnås genom strukturella investeringar och utbildning för ungdomsarbetare i kombination med att man säkerställer kapacitetsuppbyggnad och kontinuerlig dialog mellan ungdomsarbetare och berörda parter såsom icke-formella och informella utbildare. Dessutom betonade ungdomarna att ökad tillgång till finansieringsmöjligheter på lokal nivå, ungdomscentrerad deltagarbaserad budgetering, tillhandahållande av resurser för rörligt ungdomsarbete och formellt erkännande av frivilligt ungdomsarbete är viktiga steg mot att skydda rättigheterna för ungdomar med begränsade möjligheter och förbättra den medvetenhet och kompetens som krävs för att skapa inkluderande och säkra utrymmen för ungdomar.

12.

Resultatet av den europeiska konferensen om lokalt ungdomsarbete och demokrati som ägde rum i Bryssel den 20–23 februari 2024 och dess rekommendationer om åtgärder bifogas i bilaga IV till denna resolution. Under konferensen konstaterades att ”de lokala myndigheterna skapar konkreta förutsättningar för bästa möjliga utveckling av lokalt ungdomsarbete genom att investera i en kraftfull och långsiktig lokal politik för ungdomsarbete, som bygger på intensiv dialog och deltagande. Kommunerna behöver därför en ram som avgränsar och inspirerar till att skapa skräddarsydda och robusta lokala stödsystem. Medlemsstaterna bör investera i att utforma denna ram tillsammans med lokala aktörer i ett alleuropeiskt nätverk.” Det betonades dessutom att ”det finns ett akut behov av att stödja investeringar i mer ändamålsenliga och effektiva metoder för inkludering, jämlikhet, deltagande, demokrati och mångfald. Lokalt ungdomsarbete och lokal politik för ungdomsarbete är unika forum där alla dessa mänskliga värden kan omsättas i konkret och handgriplig praxis.”

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, VÄLKOMNAR FÖLJANDE:

13.

Det fjärde europeiska konventet om ungdomsarbete, som planeras äga rum i maj–juni 2025 i Malta, med ekonomiskt stöd från Erasmus+-programmet (Ungdom).

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, FRAMHÅLLER FÖLJANDE:

14.

Ungdomar utgör inte någon homogen grupp och har följaktligen en mängd identiteter och olika behov, resurser, bakgrunder, livssituationer och intressen. Ungdomars talang, styrka, kreativitet, engagemang och uppslutning bidrar till ett välmående och demokratiskt samhälle. De utgör en av styrkorna i vårt samhälle samtidigt som de är individer med rättigheter och drivkrafter för solidaritet och förändring. Många ungdomar har uppvisat stor motståndskraft och fortsätter att engagera sig i frågor som berör dem, och de bidrar därmed till positiva förändringar i samhället (7). De bör erkännas, ges möjligheter, stöd och egenmakt i denna roll.

15.

Ungdomar i hela Europeiska unionen står inför ett föränderligt och komplext samhälle som präglas av en exempellös händelseutveckling och utmaningar utan motstycke: den globala klimatkrisen, covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, konflikten i Mellanöstern och konflikter i andra delar av världen. Dessa omständigheter och företeelser påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande och har under de senaste åren gjort djupa avtryck med bestående effekter i de europeiska samhällena.

16.

Inflationen och de ökade levnadskostnaderna till följd av de ovanstående utmaningarna har en stor inverkan på barns och ungdomars levnadsvillkor, vilket i sin tur kan leda till fattigdom och avskräcka från frivilligt engagemang i och försvåra tillgången till ungdomsarbete. Eftersom desinformation, polarisering och minskat förtroende för politiken påverkar både barns och ungdomars röster och deras aktiva europeiska medborgarskap finns det dessutom ett behov av att blåsa nytt liv i demokratin, särskilt genom att upprätthålla och skapa medborgerliga utrymmen. Dessutom kan olika företeelser i samband med migration, bland annat bidra till större mångfald i de europeiska samhällena. Denna utveckling formar ett samhällslandskap som avslöjar eller framhäver ojämlikheterna ytterligare och påverkar ungdomars uppfattningar, engagemang och ställning i samhället.

17.

Ungdomsarbete befinner sig i skärningspunkten mellan kultur, rekreation och fritid, utbildning och lärande och socialt arbete (8) och bidrar till att stödja, skapa möjligheter för och ge egenmakt åt ungdomar. Detta hjälper dem att finna vägar mot självständighet och finna sin plats i en omvärld i utveckling, vilket ger dem möjlighet att reflektera över utmaningar och hjälper dem att fatta de beslut som passar dem bäst. Dessutom har deltagande i ungdomsarbete visat sig gynna ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande: det får dem att känna samhörighet med varandra och skapar en känsla av tillhörighet, solidaritet och enighet när det gäller att ta itu med viktiga samhällsutmaningar (9). Ungdomsarbete kan därför inte bara hjälpa ungdomar att utveckla en förmåga att hantera aktuella utmaningar utan innebär också möjligheter till lärande och inlärningsprocesser som hjälper dem att bli mer motståndskraftiga och bättre rustade att hantera nya och föränderliga omständigheter (10).

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, ÄR MEDVETNA OM FÖLJANDE:

18.

Ett Europa som ger egenmakt behöver frigjorda, välinformerade och engagerade unga medborgare som tror på ett öppet, demokratiskt och fredligt samhälle som bygger på solidaritet och respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Ungdomsarbete kan hjälpa ungdomar att fylla en funktion när det gäller att skapa rättvisa, öppna och fredliga samhällen med engagemang och entusiasm. Dess inneboende karaktär och förebyggande styrka samt dess anpassningsförmåga i förändrade omständigheter gör att ungdomsarbete bemöta samhällsutmaningar och ibland får en stödjande roll. Ungdomsarbetet kan i all sin mångfald och med lämpligt stöd emellertid erbjuda ungdomar en specifik, trygg, frigörande och unik miljö där de kan engagera sig och knyta kontakter.

19.

Hindren för att delta i ungdomsarbete kvarstår och har förvärrats ytterligare under de senaste åren. Dessutom påverkar samhällstrycket och förändrade levnadsförhållanden ungdomars engagemang, sätter press på ungdomsarbete som utförs med frivilliga och leder till att nya former av frivilligt engagemang från ungdomars sida uppkommer eller efterfrågas.

20.

Att skapa nödvändiga förutsättningar och utrymme för ungdomar att utforska, experimentera och ha roligt tillsammans inom ramen för ungdomsarbete, särskilt genom upplevelsebaserat lärande, inbegripet lek och spel och annat icke-formellt och informellt lärande, är en integrerad del av ungdomsarbetet. I detta avseende organiseras offentliga utrymmen för och används av olika grupper som delar på utrymmet för olika ändamål. Dessutom tenderar ungdomar med begränsade möjligheter att ha ett annat förhållande till och vara beroende av offentliga utrymmen i olika grad (11), vilket innebär att man måste se över hur de är organiserade. Detta kräver ytterligare diskussioner om utformningen av offentliga utrymmen, bland annat när det gäller frågan om hur man kan tillgodose olika gruppers behov och vanor, så att man skapar de nödvändiga förutsättningar och det utrymme som behövs för ungdomsarbete.

21.

För att få ytterligare uppskattning och erkännande måste ungdomsarbetets samhällseffekter – även på lokal nivå – göras mer synliga och konkreta. Erkännandet av ungdomsarbetet i samhället (12) är fortfarande en viktig utmaning i Europa och ett av målen för den europeiska agendan för ungdomsarbete. Dessutom måste erkännandet av färdigheter och kompetens som förvärvats eller utvecklats genom ungdomsarbete betonas ytterligare.

22.

För att kunna blomstra måste ungdomsarbetet prioriteras på alla nivåer, från lokal till regional, nationell, europeisk och internationell nivå. Utveckling av högkvalitativt ungdomsarbete kan ske genom en riktad politik och stödåtgärder på alla nivåer, utifrån en beslutsam och hållbar strategi. Lokala och regionala myndigheter och ungdomsorganisationer står ungdomarna närmast i deras vardag och spelar en avgörande roll när det gäller att stödja utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, STRÄVAR I DETTA AVSEENDE EFTER ATT TA ITU MED UNGDOMSARBETETS ROLL I ETT EUROPA SOM GER EGENMAKT GENOM ATT GÖRA FÖLJANDE:

23.

Bygga vidare på befintliga politiska åtgärder och fastställa parametrar för att göra det möjligt för ungdomsarbetet att positionera och anpassa sig så att det stöder ungdomar när de söker sig en väg mot självständighet i en omvärld med nya omständigheter. Detta ska uppnås genom handlingskraft, deltagande och inkludering och i ett sammanhang med bästa möjliga välbefinnande, politiskt och medborgerligt engagemang och en känsla av självbestämmande.

24.

Stödja utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete (13) och en politik för ungdomsarbete på alla nivåer, med vederbörlig hänsyn tagen till den lokala nivån, som står ungdomarna närmast.

25.

Göra det möjligt att skapa gynnsamma miljöer (14), särskilt genom att gemensamt skapa dessa miljöer tillsammans med ungdomsarbetare och ungdomar, så att det säkerställs att ungdomsarbetet kan organiseras i offentliga utrymmen på de sätt som bäst tillgodoser ungdomars behov.

26.

Säkerställa lika tillgång till ungdomsarbete för alla ungdomar, bland annat genom uppsökande ungdomsarbete, till exempel genom stöd till nätverk mellan ungdomsarbete och socialt arbete, samt berörda parter inom andra områden som arbetar med ungdomar med begränsade möjligheter och organisationer som företräder dem, om så är relevant.

27.

Förse ungdomsarbetare med den utbildning, fortbildning och kompetens (dvs. kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och kritiskt tänkande) och de resurser som behövs för att stödja ungdomars agens, omdöme och förmåga att söka sig en väg i föränderliga omständigheter.

28.

Underlätta och stödja nya former av frivilligarbete och medborgardeltagande, både fysiskt och online.

29.

Främja samhällets uppskattning och erkännande av ungdomsarbete (15) i europeiska samhällen stadda i förändring.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT MED HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN INOM SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN OCH PÅ LÄMPLIGA NIVÅER GÖRA FÖLJANDE:

30.

Utveckla eller ytterligare stödja en övergripande politik för ungdomsarbete, beroende på vad som är lämpligt, utöver en bredare ungdomspolitik genom omfattande ramar och hållbara stöd- och finansieringsmekanismer för att utveckla högkvalitativt ungdomsarbete, med beaktande av de befintliga omständigheterna för och aktörerna inom ungdomsarbetet, och nya, mer experimentella och innovativa metoder för ungdomsarbete. Denna politik för ungdomsarbete bör bygga på befintliga politiska initiativ som rör ungdomsarbete, vara evidens- och kunskapsbaserad och vidareutvecklas i nära samarbete med praktikgemenskapen för ungdomsarbete.

31.

Stödja utveckling, genomförande, utvärdering och främjande av högkvalitativt ungdomsarbete på alla nivåer, med vederbörlig hänsyn till den lokala nivån, och fortsätta att stödja en förstärkning av utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av högkvalitativt ungdomsarbete, särskilt inom ramen för den europeiska agendan för ungdomsarbete, om så är lämpligt.

32.

Använda intersektionalitet som ett sätt att kartlägga och förstå de hinder och utmaningar som ungdomar, särskilt de med begränsade möjligheter, ställs inför när det gäller att få tillgång till ungdomsarbete, och vidta åtgärder för att övervinna dessa hinder, Politiska åtgärder och insatser bör vara både förebyggande och reaktiva så att de kan hantera bredden i de identiteter som finns bland unga och de hinder och utmaningar som de möter.

33.

Underlätta och uppmuntra ungdomsvänlig information om och lika tillgång till högkvalitativt ungdomsarbete för ungdomar. Genom ungdomsarbete även säkerställa att ungdomar har lika tillgång till och kan dra nytta av information av god kvalitet om sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

34.

Underlätta och stödja nya och innovativa former av frivilligarbete och medborgardeltagande, både fysiskt och online, och tillhandahålla resurser, utrymme och andra former av stöd till dessa nya former av ungdomsarbete.

35.

Ytterligare insatser för att underlätta, inrätta, gemensamt skapa och, om så är möjligt, gemensamt förvalta de gynnsamma miljöer som behövs för att säkerställa att ungdomsarbetet kan organiseras i offentliga utrymmen på de sätt som är lämpligast för dem som drar nytta av ungdomsarbete, särskilt genom att

a)	engagera ungdomar i arbetet med att organisera offentliga utrymmen och därför anlägga ett inkluderande ungdomsperspektiv i arbetet med att organisera offentliga utrymmen för att möjliggöra skapandet av en gynnsam miljö för ungdomsarbete och för att bygga upp och värna medborgerliga utrymmen,

b)	skapa nya eller ge ytterligare stöd till föreningsutrymmen för ungdomar, både fysiskt och online, där ungdomsarbetet kan ge resultat och främjas,

blåsa nytt liv i upplevelsebaserat lärande, som bland annat kan ske i form av lek och spel, genom föreningslivet (”la vie associative” (16)) inom ungdomsarbetet; detta kan göras genom att man skapar en kultur av nyttig lekfullhet, med sikte på att erkänna och betona upplevelsebaserat lärande, inbegripet lek och spel som former av icke-formellt eller informellt lärande som bidrar till att stärka ungdomars självförtroende på det sociala området och utveckla deras kreativitet och sociala kompetens; detta bidrar i sin tur till livslångt och ”livsvitt” lärande och förmågan att söka sig en väg i olika sociala sammanhang,

d)	skapa en deltagandebaserad kultur genom användning av metoder som är anpassade till de aktuella frågorna, de berörda ungdomsgrupperna och det sammanhang i vilket deltagandet äger rum.

36.

Arbeta för ett bottom-up-perspektiv genom att göra det möjligt för lokal kunskap, erfarenhet och praxis avseende organisation av lokalt ungdomsarbete att påverka den europeiska nivån. Detta kan i lämpliga fall uppnås genom att kommuner och andra lokala eller regionala myndigheter förses med resurser, kanaler och plattformar för utbyte, så att de kan få uppleva europeisk identitet, samarbeta och berika den lokala nivån med en europeisk dimension, till exempel inom ramen för befintliga EU-program eller genom ett stärkt flernivåstyre.

37.

Stärka insatserna för att skapa lika villkor för ungdomsarbetare i hela Europa, med sikte på att standardisera utbildning av ungdomsarbetare i hela Europeiska unionen i syfte att fastställa profiler och, i förekommande fall, den kompetens, inbegripet kunskaper, attityder, färdigheter, värderingar och kritisk förståelse, som krävs för att åstadkomma högkvalitativt ungdomsarbete. Denna gemensamma förståelse skulle kunna uppnås genom utbyte av god praxis i hela Europeiska unionen och bör ta hänsyn till befintliga kompetensramar och bedömningsverktyg, såsom den europeiska utbildningsstrategin för ungdomsarbete, portföljen för ungdomsarbete och ungdomspasset.

38.

Främja utbildning av frivilliga och avlönade ungdomsarbetare, särskilt genom att främja genomförandet av rådets slutsatser om utbildning av ungdomsarbetare, om smart ungdomsarbete och om digitalt ungdomsarbete, Främja erkännande och validering av ungdomsarbete genom att främja ungdomsarbetares utbildning, karriärmöjligheter och karriärvägar samt tillhandahålla information om och dela med sig av tillgängliga utbildningsmöjligheter.

39.

Ge ytterligare erkännande åt ungdomsarbete som ett sätt att bistå ungdomar i deras övergång till vuxenlivet och självständighet och erkänna att det har en inneboende inverkan på dem som drar nytta av ungdomsarbete, vilket förtjänar större synlighet.

40.

Lyfta fram ungdomsarbete som en drivkraft för inkludering genom att stimulera, stödja, dokumentera och visa upp mångfalden i arbetsarbetet och bland dess deltagare, med beaktande av att ungdomar inte är en homogen grupp och därför har en mängd identiteter och olika behov, resurser, bakgrunder, livssituationer och intressen.

41.

Skapa förutsättningar som gör det möjligt för civilsamhällesorganisationer på alla relevanta nivåer att engagera sig mer i samarbete på EU-nivå för att sätta ungdomsarbete mer i fokus och förbättra ungdomars möjligheter och förbättra kvaliteten och innovationen inom ungdomsarbetet på alla nivåer.

42.

Tillhandahålla information om, samordna och utnyttja resultaten av relevanta projekt för samarbete mellan de strategiska nationella byråerna och, när så är lämpligt, inbegripa dem i politiska planer.

43.

Bedriva eller ytterligare undersöka och tillsammans med relevanta aktörer samla in disaggregerade data om dem som drar nytta av ungdomsarbete, ungdomsarbetare, hållbarhet, inverkan och tillgänglighet när det gäller ungdomsarbete. I samarbete med beslutsfattare, ungdomsarbetare samt forskare på området ungdomar och ungdomsarbete utforska sätt och utveckla metoder för att mäta både inre och yttre resultat för och inverkan på dem som drar nytta av ungdomsarbete genom kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Detta kommer att göra det möjligt för ungdomsarbetare att reflektera över sitt arbete och visa upp resultaten och effekterna av sin verksamhet.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT PÅ LÄMPLIGA NIVÅER och MED VEDERBÖRLIG HÄNSYN till DERAS SÄRSKILDA NATIONELLA OMSTÄNDIGHETER GÖRA FÖLJANDE:

44.

Stödja lokala myndigheter i arbetet med att tillhandahålla information om och skapa bästa möjliga villkor för politiska strategier för ungdomsarbete, resurser och deltagande i politik för ungdomsarbete på andra nivåer.

45.

Säkerställa ungdomsarbetets oberoende och integrera ungdomsarbete i andra relevanta sektorer, säkerställa mångfald och kvalitet i ungdomsarbetet i syfte att stödja ungdomar i deras övergång till vuxenlivet i tider av förändring.

46.

Underlätta eller skapa gynnsamma villkor som gör det möjligt för alla ungdomar oavsett bakgrund att delta i utformningen av offentliga utrymmen och livsmiljöer.

47.

Överväga att ge stöd till arbetsutrymmen för ungdomar, till exempel genom långsiktig och stabil finansiering, och infrastruktur – både inomhus och utomhus – i offentliga utrymmen.

48.

Främja skapande och användning av kvalitetsmärkta utrymmen för ungdomsarbete fysiskt och online och samarbete med relevanta institutioner, såsom Europarådet och dess kvalitetsmärkning för ungdomscentrum,

49.

Främja upplevelsebaserat lärande, inbegripet lek och spel som en metod för icke-formellt och informellt lärande som en del av det ordinarie utbudet av ungdomsarbete som ett sätt att utveckla livskunskapen hos dem som drar nytta av ungdomsarbete,

50.

Investera i att bygga upp fler partnerskap mellan ungdomsarbete och andra sektorer för att stärka kapaciteten hos praktikgemenskapen för ungdomsarbete att bedriva påverkansarbete och skapa ett bredare erkännande av ungdomsarbetets bidrag till ungdomars liv.

51.

Bedriva, underlätta och stödja longitudinell och evidensbaserad forskning om ungdomsarbetets inverkan på ungdomar och samhälle.

52.

Ytterligare stödja ungdomsarbetsförvaltningarna med utveckling och genomförande av politiska strategier och åtgärder för ungdomsarbete.

53.

Underlätta och sträva efter enkla administrativa förfaranden för ungdomsarbetsorganisationer.

54.

Underlätta och stimulera innovation inom praktikgemenskapen för ungdomsarbete.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN GÖRA FÖLJANDE:

55.

Öka inriktningen på utveckling av politiken för ungdomsarbete och uppmuntra medlemsstaterna att, om så är lämpligt, uttryckligen inbegripa ungdomsarbetsdimensionen i sin nationella ungdomspolitik och sina nationella ungdomsprogram genom att underlätta utbyte av bästa praxis och kapacitetsuppbyggnad för ungdomsarbetare, ungdomar och ungdomsarbetsorganisationer samt beslutsfattare inom ungdomspolitiken, särskilt genom EU:s ungdomsprogram.

56.

Ytterligare främja synergier mellan EU:s ungdomsstrategi, inbegripet de elva europeiska ungdomsmålen, den europeiska agendan för ungdomsarbete och EU:s ungdomsprogram.

57.

Undersöka möjligheten att skapa särskilda politiska experimentåtgärder inom EU:s ungdomsprogram som gör det möjligt för medlemsstaterna att skapa strategiska partnerskap som syftar till att utveckla högkvalitativt ungdomsarbete.

58.

Inom relevanta initiativ, såsom det nya europeiska Bauhaus, tillhandahålla stöd eller fortsätta att stödja och ge incitament till en omformning av offentliga utrymmen för att säkerställa att dessa är ungdoms- och ungdomsarbetsvänliga.

59.

Undersöka möjligheten att skapa en stark koppling mellan det nya europeiska Bauhausinitiativet och utrymmen för ungdomsarbete genom att integrera ett ungdomsperspektiv i initiativet, och förankra det nya europeiska Bauhaus i EU:s finansieringsmöjligheter, i syfte att säkerställa hållbara strategier för skapande av gynnsamma miljöer.

60.

Lyfta fram ungdomsarbetets roll i den gröna och den digitala omställningen när det gäller att ta itu med demografiska utmaningar samt skapa kopplingar mellan ungdomsarbete och andra områden av intresse för ungdomar, såsom klimat, digitalisering och sysselsättning.

61.

Stimulera utbyte och samarbete mellan EU:s ungdomssamordnare och Europeiska kommissionens samordnare för barnets rättigheter samt andra relevanta samordnare från Europeiska kommissionen i syfte att ge ungdomsarbete större synlighet inom EU:s politik.

62.

I samarbete med EU:s och Europarådets ungdomspartnerskap mellan Europeiska kommissionen och Europarådet på ungdomsområdet och andra berörda parter inom ungdomsarbete på europeisk nivå, såsom civilsamhällesorganisationer, överväga möjliga sätt att bedöma möjligheten att införa en europeisk erkännandemekanism eller valideringsriktlinjer för ungdomsarbete, på grundval av systematisk och strukturerad uppföljning i kombination med självbedömning och extern bedömning, och en lämplig styrningsstruktur inom ramen för ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet.

63.

Säkerställa kontinuitet i kunskaperna om ungdomsarbete genom utbyte av bästa praxis, särskilt genom särskilda nätverk eller onlineverktyg såsom partnerskapet mellan Europeiska kommissionen och Europarådet på ungdomsområdet, wikinätverket för ungdomsfrågor, Europeiska ungdomsportalen, Salto-resurscentrumen, RAY-nätverket och Europeiska kunskapscentrumet för ungdomspolitik, eller andra relevanta verktyg, och säkerställa att dessa nätverk och verktyg synliggörs.

64.

Strukturellt inbegripa framtida ungdomsarbetskonvent i EU:s ungdomsprogram.

65.

Öka medvetenheten och underlätta tillgången till EU:s ungdomsprogram, särskilt genom tillgängliga format som ökar deras attraktionskraft och förenklar reglerna för omkostnadsberäkningar och förvaltning.

66.

Säkerställa lämpligt EU-stöd till ungdomsarbete, särskilt genom att EU-finansieringen, till exempel genom befintliga EU-ungdomsprogram, inbegripet villkoren och processen för dessa, görs enklare, attraktivare och mer lättillgänglig för berörda parter inom ungdomsarbete på nationell, regional och särskilt lokal nivå, särskilt genom användning av en mikrostrategi och möjliggörande av experiment. Även förbättra spridningen av information om tillgängliga finansieringsmöjligheter.

67.

I lämpliga fall stärka samarbetet mellan EU och Europarådet genom partnerskapet mellan Europeiska kommissionen och Europarådet på ungdomsområdet i syfte att ytterligare stödja genomförandet av den europeiska agendan för ungdomsarbete genom kunskaps- och bevisinsamling och utveckling av utbildningsverktyg. Exempel på hur detta kan göras är följande:

a)	Överväga samordnade och strukturella investeringar från partnerskapet för att styra Bonnprocessen framåt och säkerställa synergier och kopplingar mellan partnerskapet och andra aktörer som bidrar till och stöder Bonnprocessen.

Investera i utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete genom att identifiera de hållbara strukturer och resurser som behövs, om så är relevant genom att utveckla en gemensam syn på högkvalitativt ungdomsarbete genom en evidensbaserad strategi, inrätta ett nätverk av olika berörda parter och säkerställa ett meningsfullt samarbete dem emellan, öka synergierna och bistå med antagandet av en samordnad strategi för utbildning av både avlönade och frivilliga ungdomsarbetare.

c)	Främja ökat samarbete genom att främja ökad samverkan mellan ungdomsarbetare och specialister från olika relevanta områden och därigenom bredda utbudet av ungdomsarbete och främja innovativ praxis.

d)	Genomföra stödåtgärder för att ge egenmakt och stärka ungdomsarbetet som ett sätt att ge ungdomar möjligheter genom demokratiskt engagemang och aktivt deltagande.

e)	I samarbete med utbildare och forskare aktivt engagera ungdomsarbetare i arbetet med att utforma utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete inom ramen för den europeiska agendan för ungdomsarbete.

f)	Undersöka olika sätt att övervaka utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete i hela Europa genom skapande av ett index för framsteg i fråga om högkvalitativt ungdomsarbete.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR PRAKTIKGEMENSKAPEN FÖR UNGDOMSARBETE ATT GÖRA FÖLJANDE:

68.

Ytterligare uppmuntra ungdomars samhällsengagemang.

69.

Säkerställa ungdomsvänlig information och lika och säker tillgång till och deltagande i ungdomsarbete för ungdomar.

70.

Skapa en gynnsam miljö för utveckling och erkännande av högkvalitativt ungdomsarbete och inleda dialogen med alla relevanta partner för att göra offentliga utrymmen för ungdomsarbete så bra som möjligt till förmån för ungdomar.

71.

Öka medvetenheten om vikten av att kontinuerligt arbeta med ungdomsarbetares resurser och kompetens (17) och utveckla mentors- och utbildningsprogram för blivande ungdomsarbetare och ungdomsarbetare som redan befinner sig på fältet.

72.

Öka medvetenheten bland ungdomsarbetsorganisationer och ungdomsarbetare om vikten av att bidra till politikrelaterade frågor och hjälpa dem att förvärva den kompetens som behövs för detta bidrag.

73.

Främja insatser för att ungdomsarbetare ska kunna investera i innovation och betona att internationell praxis, till exempel genom deltagande i Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, är en av de möjliga vägarna till innovation.

74.

Främja erkännandet av ungdomsarbete på samhällsnivå och sträva efter att undanröja hinder för detta erkännande samt fortsätta att investera i partnerskap med andra relevanta politikområden, såsom hälsa och välbefinnande, miljö och klimat, utbildning, internationellt samarbete och europeiska värden, sysselsättning och inkludering liksom med lokala och regionala myndigheter och intressenter för att befästa ungdomsarbetet som samhällspartner.

75.

Stärka och utveckla nätverk av ungdomsarbetsorganisationer för att främja samarbete och samordning vid utvecklingen av högkvalitativt ungdomsarbete och främja mer samverkan och samarbete med andra aktörer på ungdomsarbetsområdet, särskilt lokala och regionala myndigheter, samt mer samordning och samarbete inom praktikgemenskapen för att skapa ett starkt ekosystem för ungdomsarbete.

76.

Investera ytterligare i genomförandet av den europeiska agendan för ungdomsarbete och i att bidra till framtida konventioner om ungdomsarbete som ett sätt att främja utvecklingen av ett högkvalitativt ungdomsarbete på alla nivåer.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, UPPMANAR SAMTLIGA AKTÖRER SOM ÄR VERKSAMMA INOM DET EUROPEISKA SAMARBETET PÅ UNGDOMSOMRÅDET (18) ATT ARBETA FÖR ATT UPPNÅ FÖLJANDE:

77.

Skapa synergier, samarbete och samordning med organisationer i det civila samhället som är verksamma på ungdoms- och ungdomsarbetsområdet.

(1) ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

(2) Särskilt rätten till lek och rekreation, som fastställs i artikel 31 i konventionen om barnets rättigheter, och konventionsstaternas motsvarande skyldighet att respektera och främja denna rätt och att ”uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till … rekreations- och fritidsverksamhet.”

(3) För en översikt över befintliga politiska instrument som har bidragit till utvecklingen av denna systematiska och hållbara strategi, se i bilagan till denna resolution Schild, H., Mapping Existing European Youth Policy Strategies on Youth Work, en publikation som offentliggjordes under överinseende av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd på ungdomsområdet (2024).

(4) Dessutom återspeglar de elva europeiska ungdomsmålen unga européers åsikter om ungdomsarbete, vilka är relevanta för denna resolution.

(5) Skäl 1 i förordning (EU) 2021/817.

(6) Bonnprocessen är den process som i den europeiska agendan för ungdomsarbete kallas genomförandeprocessen för agendans genomförande.

(7) Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C 456/01) och punkt 17 i slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om den sociala dimensionen av ett hållbart Europa för ungdomar (2023/C 185/06).

(8) Williamson H., Coussée F., kapitel 14, ”Reflective trialogue: conclusions from the history project – 12 trilemmas for youth work”, The history of youth work in Europe, volume 7 (partnerskap mellan Europeiska kommissionen och Europarådet på ungdomsområdet, 2019), s. 193–208.

(9) Såsom nämns i slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om ett övergripande tillvägagångssätt när det gäller ungas psykiska hälsa i Europeiska unionen (C/2023/1337) spelar ungdomsarbete ”en viktig roll när det gäller att främja ungas välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa”.

(10) Se i detta avseende, i bilagan till denna resolution, Williamson, H., Taking stock – Where are we now, Youth Work in a Contemporary Europe (oktober 2023), en publikation som offentliggjordes under överinseende av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd på ungdomsområdet (2024).

(11) M. Moris & M. Loopmans (2019), De-marginalizing youngsters in public space: critical youth workers and local municipalities in the struggle over public space in Belgium, Journal of Youth Studies, 22:5, 694–710.

(12) Tolkat i enlighet med slutdeklarationen från det tredje europeiska konventet om ungdomsarbete – Signposts for the Future, Bonn, 10 december 2020, s. 12–14.

(13) Enligt beskrivningen i bilagan ”Beskrivningar” till denna resolution.

(14) Enligt beskrivningen i bilagan ”Beskrivningar” till denna resolution.

(15) Enligt beskrivningen i bilagan ”Beskrivningar” till denna resolution.

(16) För begreppet ”la vie associative”, se Williamson, H., Taking stock – Where are we now, Youth Work in a Contemporary Europe (oktober 2023), s. 111 ff.

(17) I linje med rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2018/C 189/01).

(18) ”EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 bygger på erfarenheter och beslut inom samarbetet på ungdomsområdet under de gångna åren och syftar till att hantera aktuella och kommande utmaningar som ungdomar runtom i Europa ställs inför. EU:s ungdomsstrategi utgör en ram med mål, principer, prioriteringar, huvudområden och åtgärder för ungdomspolitiskt samarbete för alla relevanta berörda parter med beaktande av deras respektive befogenheter och subsidiaritetsprincipen. Berörda parter är bland andra EU:s medlemsstater, relevanta EU-institutioner och andra internationella organisationer såsom Europarådet, lokala och regionala myndigheter, ungdomsråd, ungdomsorganisationer, organisationer som arbetar med ungdomar, ungdomsarbetare, ungdomsforskare och aktörer från det civila samhället samt strukturerna för programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren och deras efterföljande program.” Resolution om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C 456/01).

BILAGA II

Beskrivningar

Högkvalitativt ungdomsarbete

”Ungdomsarbete” är en bred term som omfattar en rad olika aktiviteter av social, kulturell, utbildningsmässig, miljömässig, idrottslig och/eller politisk natur av, med och för ungdomar, i grupper eller enskilt. Det kan betraktas som en särskild och unik strategi inom ett bredare spektrum av pedagogiska system och utbildningssystem (utbildning, välfärd, förebyggande åtgärder, rättsliga frågor, fortbildning, anställbarhet osv.), som ofta stöds eller inrättas av regeringar. Det tillhandahålls av ungdomsarbetare som är avlönade eller frivilliga och är baserat på icke-formella och informella inlärningsprocesser med inriktning på ungdomar och frivilligt deltagande.

Ungdomsarbete innebär att man arbetar med unga och de samhällen där de bor och därigenom främjar deras aktiva deltagande och inkludering i dessa samhällen samt i beslutsfattande. Dess främsta syfte är att fylla en viktig funktion i ungdomars personliga och sociala utveckling, deras deltagande i samhället och de förändringar som de går igenom. Ungdomsarbete skapar utrymmen för föreningsarbete och broar för att stödja ungdomar i övergången till vuxenlivet och självständighet (1). Dessa utrymmen och broar hjälper dem som drar nytta av ungdomsarbete att hitta och följa konstruktiva vägar i livet och bidrar på så sätt till deras personliga och sociala utveckling och till samhället i stort. Ungdomsarbete har visat sig vara en konkret och välkomnande miljö för aktiv demokrati och medborgardeltagande. Ungdomsarbete spelar därför en avgörande roll för att stödja ungdomars frivilliga och konstruktiva engagemang. Det skapar också en miljö som kännetecknas av nyttig lekfullhet där ungdomar kan ha roligt tillsammans. Denna miljö stärker ungdomars kreativitet och sociala kompetens, särskilt när det gäller demokratisk samexistens och solidaritet. Ungdomsarbetet i Europa ger ungdomar möjligheter att få ett europeiskt perspektiv och utrustar dem på så sätt med de färdigheter som behövs för att utveckla en känsla av europeisk tillhörighet och för en globaliserad värld, samtidigt som internationell förståelse och fredsbyggande främjas. Ungdomsarbete på alla nivåer har därför positiva samhällseffekter och bidrar till ungdomars fysiska och psykiska välbefinnande samt till att blåsa nytt liv i demokratin och hantera globala utmaningar.

Ungdomsarbete skapas för, med och av ungdomar. Dessa måste ges egenmakt som medansvariga och medskapare av sitt ungdomsarbete, sitt projekt eller sin förening. Ungdomsarbetare, både avlönade och frivilliga, ser till att dessa utrymmen förverkligas och stöder verksamhet för ömsesidigt utbyte (”peer-to-peer”).

Ungdomsarbete bör vara öppet för alla ungdomar, även ungdomar med begränsade möjligheter, t.ex. i landsbygdsområden, avlägsna områden, randområden, mindre utvecklade områden och de yttersta randområdena, och ungdomar som inte till fullo kan delta politiskt och socialt på grund av ofördelaktiga enskilda eller strukturella omständigheter eller enskild eller strukturell diskriminering. Ungdomsarbete bör vara en drivkraft för social delaktighet. Ungdomsarbete gynnar ungdomar och, när så är lämpligt, barn från tidig ålder.

En gynnsam miljö

Ungdomsarbete bör kunna dra nytta av en gynnsam miljö som är aktivt inkluderande och socialt engagerande, kreativ och säker, stöder lärande, är rolig och seriös, lekfull och planerad. Denna miljö bör kännetecknas av tillgänglighet, även i landsbygdsområden, avlägsna områden, randområden, mindre utvecklade områden och de yttersta randområdena, liksom av öppenhet och flexibilitet, och den bör också främja interkulturell dialog och dialog mellan generationerna. Denna gynnsamma miljö bygger på lämpliga, välbalanserade och varierade stödsystem, strukturer och infrastruktur, som skapas och genomförs i nära samarbete med praktikgemenskapen för ungdomsarbete. Dessutom utformas den tillsammans med ungdomar och ungdomsarbetare för att tillgodose behoven hos dem som drar nytta av ungdomsarbete, särskilt genom att ge ungdomar och ungdomsarbetare möjlighet att påverka utformningen, den gemensamma uppbyggnaden, samförvaltningen och driften av offentliga utrymmen.

Uppskattning och erkännande i samhället

Inom ramen för uppskattning och erkännande i samhället betonas ungdomsarbetets bidrag och roll i samhället, bland annat dess förebyggande effekter, dess roll i den gröna och den digitala omställningen, i att främja, utöva och därmed blåsa nytt liv i demokratier och i att ta itu med demografiska utmaningar samt dess roll i gemenskapsbyggande verksamhet, i att undervisa om normer och värderingar, i att bidra till ungdomars självförtroende och allmänna välbefinnande, i att främja konstruktiva och lösningsinriktade attityder, i att förstärka ungdomars röster, i att bidra till utformningen av en ungdomspolitik som är anpassad till ungdomars verklighet och behov och i att skapa engagerade medborgare (2). Denna uppskattning och detta erkännande visar också att deltagande i ungdomsarbete bland annat främjar social delaktighet, bidrar till att skapa inkluderande, sammanhållna och fredliga samhällen och säkerställer att möjligheterna att delta i ungdomsarbete är tillgängliga, åtkomliga och synliga.

Definitioner

Praktikgemenskap för ungdomsarbete (3)

På området för ungdomsarbete bör praktikgemenskapen för ungdomsarbete förstås som en grupp människor, yrkesverksamma eller icke yrkesverksamma, som delar samma intresse av att lösa en fråga, förbättra sina färdigheter och lära av andras erfarenheter. Praktikgemenskapen för ungdomsarbete omfattar aktörer på alla nivåer från lokal nivå till EU-nivå, såsom – ungdomsarbetare och ungdomsledare, – chefer inom ungdomsarbete, – projektledare, – ackrediterade och oberoende ungdomsarbetsorganisationer, – utbildare, – forskare, – utbildare av ungdomsarbetare, – lokalsamhällen och kommuner, – nationella programkontor för Erasmus+ Ungdom och Europeiska solidaritetskåren, – ungdomsrepresentation och ungdomar och – beslutsfattare på ungdomsområdet. Alla aktörer inom praktikgemenskapen för ungdomsarbete har, var och en inom sitt kompetensområde, olika mandat, uppgift och kapacitet för ungdomsarbetets vidareutveckling.

Lek

I enlighet med denna resolution är upplevelsebaserat lärande, inbegripet lek, ett redskap för icke-formellt lärande som bidrar till att stärka barns och ungdomars självförtroende på det sociala området och utveckla deras kreativitet och sociala kompetens. Lek är nödvändigt för barn och ungdomar och omfattar såväl fysiskt aktiv lek och tävlingsspel som fantasifullt, undersökande och socialt beteende som är avgörande för deras välbefinnande, hälsa och utveckling. De olika former av lek som föredras av olika åldersgrupper, bland annat ungdomar som utforskar sin identitet, är avgörande för deras övergång till vuxenlivet och känsla av tillhörighet (4).

(1) I enlighet med förklaringen från det andra europeiska konventet om ungdomsarbete.

(2) År 2010 konstaterades att ungdomsarbete ”också kan ha ett socialt mervärde eftersom det kan främja deltagande i samhällslivet och ansvarstagande, frivilligt engagemang och aktivt medborgarskap, förstärka samhällsuppbyggnaden och det civila samhället på alla nivåer (t.ex. genom dialog mellan olika generationer och kulturer), bidra till att utveckla ungdomars kreativitet, kulturella och sociala medvetenhet, entreprenörskap och innovation, erbjuda möjligheter till social delaktighet för alla barn och ungdomar, nå ungdomar med färre möjligheter genom en rad olika metoder som är flexibla och snabbt anpassningsbara, ungdomsarbete därför fyller olika funktioner i samhället och kan bidra till ungdomsrelaterade politikområden som livslångt lärande, social delaktighet och sysselsättning, ungdomsarbete, oavsett om det utförs av volontärer eller yrkesverksamma, har en betydande socioekonomisk potential eftersom det kan skapa ekonomisk aktivitet, tillhandahålla infrastruktur och ekonomiska förmåner samt ökar ungdomssysselsättningen; arbetsmarknaden kan dra nytta av den personliga och yrkesmässiga kunskap och kompetens som både deltagare och ungdomsarbetare och ungdomsledare fått genom ungdomsarbete; sådana färdigheter och sådan kompetens måste värderas tillräckligt och ges verkligt erkännande”. Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ungdomsarbete (2010/C 327/02).

(3) Se bilaga II till resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramen för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete (2020/C 415/01).

(4) Kommittén för barnets rättigheter, allmän kommentar nr 17 (2013) om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet (art. 31).