|
Europeiska unionens |
SV C-serien |
|
C/2024/3364 |
14.6.2024 |
RÅDETS REKOMMENDATION
av den 13 maj 2024
”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla
(C/2024/3364)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
|
1. |
I Romförklaringen av den 25 mars 2017 åtog sig EU:s ledare att arbeta för en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten. |
|
2. |
Mobilitet i utbildningssyfte har visat sig vara mycket värdefullt för elever och studenter när de ska få de kompetenser (1) som behövs för personlig, akademisk och yrkesmässig utveckling. Gränsöverskridande lärande ökar den interkulturella förståelsen och bidrar till att främja en gemensam europeisk identitet. Att organisera mobilitet i utbildningssyfte, både genom att sända ut och ta emot inlärande, är också en stark drivkraft för utbildningsinstitutioner och anordnare av icke-formellt och informellt lärande att höja kvaliteten på det lärande de erbjuder. |
|
3. |
Mobilitet i utbildningssyfte är viktig för att bidra till att åtgärda kompetensbristen i unionen, särskilt bristen på den kompetens som behövs för den gröna och den digitala omställningen och för inlärarnas övergång till arbetsmarknaden. Arbetsplatsförlagt lärande, inbegripet perioder som tillbringas i ett annat land, gynnar kompetensutveckling och anställbarhet. |
|
4. |
Att ge alla möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte är avgörande för att förverkliga det europeiska området för utbildning och uppnå målen i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027. I kommissionens meddelande av den 30 september 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (2) aviserades en uppdatering av ramen för mobilitet i utbildningssyfte (3) och utarbetandet av en politisk ram för lärares mobilitet i utbildningssyfte för att göra det möjligt för fler elever och studenter och lärare att dra nytta av mobilitet. Genom den här rekommendationen uppdateras rådets rekommendation av den 28 juni 2011, Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, för att stärka dess bestämmelser, utvidga möjligheterna till mobilitet i utbildningssyfte – från ungdomar till elever och studenter i alla åldrar, utbildare och anställda – och hantera nya inlärningsmönster, inbegripet blandat lärande. |
|
5. |
I rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (4) är en strategisk prioritering att göra livslångt lärande och mobilitet till verklighet för alla. I rådets resolution om det europeiska utbildningsområdet: tiden fram till 2025 och därefter (5) framhävs att kartläggning och avlägsnande av kvarstående hinder för mobilitet för inlärande och lärare, samtidigt som inkluderande, hållbar och balanserad mobilitet uppmuntras, är avgörande för att färdigställa det europeiska utbildningsområdet. |
|
6. |
Uppgifter som samlats in av Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) visar att länderna måste öka sina ansträngningar för att förbättra sina resultat när det gäller att tillhandahålla heltäckande stöd till mobilitet för elever och studenter inom yrkesutbildning, särskilt lärlingar. Enligt de nationella genomförandeplanerna (6) för rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (7) har endast omkring hälften av alla medlemsstater prioriterat åtgärder för ökad mobilitet inom yrkesutbildningen. |
|
7. |
En bedömning (8) av genomförandet av rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (9) och underlag från Cedefop (10) tyder på att mobiliteten för lärlingar fortfarande är underutvecklad och att mer behöver göras för att lärlingar ska kunna delta i mobilitet. |
|
8. |
I rådets slutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning (11) efterlystes främjande och utvidgning av rörligheten så att den blir ett allmänt inslag i lärarnas och utbildarnas utbildning och karriär. |
|
9. |
En analys av genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (12) visar att det krävs större insatser för att säkerställa att alla ungdomar och ungdomsarbetare på ett effektivt sätt kan få tillgång till möjligheter till rörlighet, inbegripet volontärarbete i det civila samhället. Det krävs fortsatt arbete med effektiva system för validering av kompetens som förvärvats genom icke-formell och informell mobilitet i utbildningssyfte, i samverkan med rådets rekommendation av den 5 april 2022 om unga volontärers rörlighet i Europeiska unionen (13). |
|
10. |
Det råder brist på färdigheter i främmande språk, och det är fortfarande ett hinder för att inleda mobilitet i utbildningssyfte, studera och arbeta utomlands och verkligen upptäcka Europas kulturella mångfald. Samtidigt kan bättre undervisning i och inlärning av främmande språk samt ett utbud av kurser som ges på främmande språk uppmuntra elever och studenter från andra länder att delta i mobilitet i utbildningssyfte. I detta avseende är det viktigt att utnyttja digital teknik, inbegripet artificiell intelligens (AI). |
|
11. |
I rådets slutsatser om ytterligare åtgärder för att förverkliga automatiskt ömsesidigt erkännande av utbildning (14), som byggde på rapporten om genomförandet av rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (15), angavs att bristen på automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och resultat av studieperioder utomlands (16) fortsätter att hämma mobiliteten i utbildningssyfte i EU. När det gäller högre utbildning har de nationella myndigheterna gjort betydande förbättringar när det gäller tolkningen av begreppet automatiskt ömsesidigt erkännande. Avsaknaden av enhetliga nationella strategier och bristande transparens är dock viktiga faktorer som avskräcker studenter från att delta i mobilitetsverksamhet. |
|
12. |
Att främja mobilitet i utbildningssyfte med tredjeländer kan göra de europeiska utbildningssystemen mer attraktiva för resten av världen och locka begåvningar till de europeiska utbildningsinstitutionerna. Internationellt utbildningssamarbete, inbegripet mobilitet i utbildningssyfte, är avgörande för att genomföra EU:s geopolitiska prioriteringar, särskilt Global Gateway, och för att nå målen för hållbar utveckling till 2030. |
|
13. |
Att främja tillgång till rörlighet i utbildningssyfte för personer med begränsade möjligheter är särskilt viktigt, och detta inkluderingsmål står i centrum för programmen Erasmus+ 2021-2027 och Europeiska solidaritetskåren. Det är avgörande att stärka detta mål inom dessa program och, när så är möjligt, utvidga det till andra program för mobilitet i utbildningssyfte i hela EU. |
|
14. |
Initiativet Europauniversitet har som mål att nå 50 % mobilitet bland de deltagande institutionerna, medan de europeiska kriterierna för tilldelning av europeisk examensmärkning för närvarande testas och också skulle kunna uppmuntra till att mobilitet integreras i kursplanerna. Den ökade budgeten för Erasmus+ för 2021–2027 bidrar till EU:s mål att uppmuntra fler elever och studenter att delta i mobilitet i utbildningssyfte minst en gång under studierna, med ett bredare utbud av mobilitetsformat, bland annat blandade intensivprogram och kortvarig blandad mobilitet. Det är därför viktigt att höja det mål på 20 % mobilitet i utbildningssyfte som ursprungligen fastställdes i samband med Bolognaprocessen 2009. De verktyg som har tagits fram sedan dess skapar tillsammans med åtgärderna i denna rekommendation förutsättningarna för att minst 23 % av dem som utexamineras från högre utbildning ska delta i mobilitet i utbildningssyfte. |
|
15. |
Lärandemönstren har utvecklats under det senaste årtiondet, bland annat på grund av covid-19-pandemin, vilket har främjat virtuellt och blandat lärande. Utvidgningen av möjligheterna till mobilitet i utbildningssyfte för elever, studenter, utbildare och personal inom alla utbildningssektorer samt ungdoms- och idrottssektorerna i formella, icke-formella och informella sammanhang har också lett till att flexibla format för mobilitet i utbildningssyfte utvecklats. |
|
16. |
Balanserad mobilitet för forskare, särskilt forskare i början av karriären, bör stödjas ytterligare för att öka deras personliga och professionella utveckling och därigenom gynna det europeiska forsknings- och innovationssystemets konkurrenskraft. |
|
17. |
Syftet med denna rekommendation är att bidra till förverkligandet av det europeiska området för utbildning fram till 2025. I visionen om kvalitet i utbildningen ingår att främja den dubbla friheten för elever, studenter, utbildare och personal, särskilt för personer med begränsade möjligheter, att vara mobila och för institutioner att fritt samarbeta med varandra i och utanför Europa. Inkluderande och rättvisa utbildningssystem bör stödja sammanhållna samhällen, lägga grunden för ett aktivt medborgarskap och förbättra anställbarheten. I denna rekommendation uppmanas medlemsstaterna att se till att det råder möjliggörande förhållanden för mobilitet i utbildningssyfte och undanröja hinder och ge incitament som är anpassade till de särskilda behoven hos elever, studenter, utbildare och personal i olika sektorer. |
|
18. |
Denna rekommendation syftar också till att underlätta ett ökat samarbete med viktiga tredjeländer i enlighet med initiativet talangpartnerskap, och till att främja EU som en attraktiv destination för begåvade personer från tredjeländer för lärande och studier. |
|
19. |
Vidare erinras det i denna rekommendation om de befintliga synergierna och komplementariteten mellan de EU-program som behandlar mobilitet i utbildningssyfte, exempelvis Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och andra finansieringsinstrument på EU-nivå och internationell, nationell och regional nivå, exempelvis EU:s sammanhållningspolitiska fonder, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+ med sitt tillhörande initiativ Alma (Aim, Learn, Master, Achieve). |
|
20. |
Denna rekommendation har också som mål att ge stimulans till mobilitet i utbildningssyfte för lärare och lärlingar genom särskilda politiska ramar, vilket beskrivs närmare i bilagorna. Skolorna står inför lärarbrist, och mobilitet i utbildningssyfte torde göra yrket mer attraktivt. Lärare som har genomgått mobilitet kan bli förebilder för inlärarna och kan bidra till att främja transnationellt och internationellt samarbete. I rådets slutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning betonas de positiva effekter som mobilitet i utbildningssyfte utomlands har för lärarnas yrkesmässiga utveckling och på utbildningssystemen, samtidigt som hinder för mobilitet utpekas. Lärlingar stöter också på en rad särskilda hinder som beror på det arbetsplatsförlagda lärandets särdrag. Deras mobilitet bidrar till att åtgärda kompetensklyftor, stödja den gröna och den digitala omställningen och öka anställbarheten, särskilt bland ungdomar. |
EUROPEISKA UNIONENS RÅD KONSTATERAR FÖLJANDE:
|
21. |
I denna rekommendation används som utgångspunkt begreppet ”mobilitet i utbildningssyfte” enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (17), dvs. att flytta fysiskt till ett annat land än bosättningslandet för studier, utbildning eller icke-formellt eller informellt lärande. I den mening som avses i denna rekommendation omfattar ”mobilitet i utbildningssyfte” alla typer av långsiktig och kortvarig mobilitet i utbildningssyfte, inbegripet mobilitet för enskilda personer och grupper, blandad mobilitet (inbegripet dess virtuella komponenter), mobilitet som ger studiepoäng och mobilitet i syfte att läsa en hel utbildning. Det omfattar elever, studenter, utbildare och personal inom alla sektorer av livslångt lärande, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, skolutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning samt ungdomar (18), ungdomsarbetare och personal inom idrott (19), både inom och utanför tillämpningsområdet för Erasmus+-programmet. Denna rekommendation omfattar mobilitet i utbildningssyfte både inom EU och internationellt från EU. |
|
22. |
Mobiliteten för elever, studenter, utbildare och personal, som har stärkts sedan det europeiska utbildningsområdet lanserades, har en positiv inverkan på utbildning. Mobilitet i syfte att läsa en hel utbildning, liksom mobilitet inom yrkesutbildningen, kan dock innebära utmaningar för vissa utbildningssystem som får stora inflöden av studerande eller lärlingar, eller för de länder som hotas av kompetensflykt, vilket leder till att många begåvade människor väljer att studera eller påbörja en lärlingsutbildning utomlands och sedan stannar kvar där. |
|
23. |
När det gäller målet för mobilitet i utbildningssyfte (20) inom högre utbildning omfattar insatserna mobilitet i syfte att läsa en hel utbildning, mobilitet som ger studiepoäng med en utresa på minst tre månader eller 15 poäng från det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) (inklusive både praktik och mobilitet för studier), kortare utbyten med en utresa på mindre än tre månader och minst tre ECTS-poäng. Dessa mobilitetsinsatser kan vara helt fysiska eller blandade, med både en virtuell och en fysisk komponent. Målet beräknas för examinerade som deltagit i mobilitet i utbildningssyfte minst en gång under studierna. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas kommissionen i denna rekommendation att senast 2026 lägga fram ett förslag till uppdaterad metod för mätning av andelen examinerade med erfarenhet av mobilitet i utbildningssyfte utomlands inom högre utbildning. |
|
24. |
Som svar på uppmaningarna (21) om ett ambitiösare mål än det nuvarande målet på 8 % för mobilitet i utbildningssyfte utomlands för studerande i yrkesutbildning föreslås i denna rekommendation att målet för deltagande för yrkesstuderande, inklusive lärlingar, senast 2030 ska ha höjts till minst 12 %. Målet för yrkesutbildning (22) bygger på indikatorn i rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. Det mäts som andelen utbytesstuderande under ett kalenderår, som en andel av en kohort av utexaminerade från yrkesutbildningar samma år. Här ingår deltagare i flexibla mobilitetsmöjligheter som i Erasmus+ (t.ex. kortvarig mobilitet, gruppmobilitet, blandad mobilitet och mobilitet kopplad till deltagande i kompetenstävlingar) eller andra program för mobilitet. |
|
25. |
Rådet bekräftar sitt starka engagemang för inkluderande mobilitet i utbildningssyfte och uttrycker sin politiska ambition att fastställa ett mål i detta avseende. För att kunna göra det behövs en metod för att mäta andelen personer med begränsade möjligheter bland alla elever och studenter som deltar i mobilitet i utbildningssyfte utomlands. Rådet upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att arbeta med förslag, som grundas på och med expertutlåtanden från den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, till möjliga indikatorer eller mål på EU-nivå på områdena för inkludering och rättvisa (23). För att understryka rådets åtagande rekommenderas medlemsstaterna att sträva efter att gemensamt nå en andel på minst 20 % av personer med begränsade möjligheter bland alla elever och studenter som deltar i mobilitet i utbildningssyfte utomlands senast 2027. För att få fram en uppskattning på detta skulle de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga inom programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren kunna användas. Dessa uppgifter omfattar förvisso inte alla typer av mobilitet i utbildningssyfte utomlands, men kan användas som det närmaste riktmärket som för närvarande finns tillgängligt. Dessutom uppmanas kommissionen i denna rekommendation att senast 2026 lägga fram ett förslag till en metod för uppgiftsinsamling för att mäta andelen personer med begränsade möjligheter bland alla elever och studenter som deltar i mobilitet i utbildningssyfte utomlands inom utbildnings-, ungdoms- och idrottssektorerna, med vederbörlig hänsyn till eventuella känsliga aspekter av sådana uppgifter och utan att lägga ytterligare administrativa bördor på medlemsstaterna. På grundval av ett sådant förslag skulle rådet kunna komma överens om ett mål på EU-nivå som ska uppnås senast 2030. |
|
26. |
Denna rekommendation föregriper inte framtida förhandlingar om unionens finansieringsinstrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram. |
|
27. |
I enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i linje med kommissionens meddelande av den 3 maj 2022 med titeln Sätta människorna främst, säkra hållbar tillväxt för alla och ta tillvara potentialen i EU:s yttersta randområden (24) bör rekommendationen ta hänsyn till den särskilda situation i de yttersta randområdena som avses i den artikeln för att främja mobilitet i utbildningssyfte till och från dessa områden. |
|
28. |
Vid tillämpningen av denna rekommendation och i överensstämmelse med riktlinjerna för genomförandet av strategin för inkludering och mångfald inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren (25) menas med hinder för mobilitet i utbildningssyfte funktionsnedsättningar, hälsoproblem, hinder med anknytning till utbildningssystem, kulturella skillnader, sociala hinder (inbegripet sociopsykologiska och familjerelaterade hinder), ekonomiska hinder, hinder med anknytning till diskriminering samt geografiska hinder. |
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE:
I enlighet med särdragen för systemen för nationell skolutbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning samt ungdoms- och idrottssektorerna, och med vederbörlig hänsyn till högre utbildningsanstalters akademiska frihet och utbildningsinstitutionernas självständighet
|
1. |
främja smidig mobilitet för alla elever, studenter, utbildare och personal inom det europeiska utbildningsområdet i syfte att stödja utvecklingen av deras nyckelkompetenser, särskilt förvärvandet av kunskaper, färdigheter och attityder som är avgörande för den gröna och den digitala omställningen, bygga upp förtroende och förståelse mellan utbildningssystemen och ungdoms- och idrottssektorerna samt främja ett aktivt medborgarskap, |
|
2. |
arbeta för program för mobilitet i utbildningssyfte som är inkluderande, miljömässigt hållbara, drar nytta av användningen av digital teknik och främjar unionens gemensamma värden (26), |
|
3. |
stärka insatserna för att göra mobilitet till verklighet för alla och sträva efter att uppnå målen på EU-nivå senast 2030 genom följande:
de ovannämnda målen utgör en referensnivå för EU:s övergripande resultat och ska beräknas på EU-nivå; medlemsstaterna uppmanas att enskilt bidra till att uppnå dessa mål med beaktande av sina olika utgångspunkter och med respekt för nationella skillnader; de ovannämnda målen på EU-nivå kan vid behov ses över av rådet mot bakgrund av
|
|
4. |
engagera sig för en inkluderande strategi för mobilitet i utbildningssyfte inom alla utbildnings-, ungdoms- och idrottssektorer genom att göra möjligheterna till mobilitet i utbildningssyfte mer tillgängliga för personer med begränsade möjligheter (27) genom följande:
|
|
5. |
säkerställa samarbete med berörda parter på området mobilitet i utbildningssyfte för genomförandet av denna rekommendation, |
|
6. |
erbjuda systemomfattande möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte genom att
|
|
7. |
förbättra språkinlärningen genom att
|
|
8. |
stödja engagemanget för mobilitet i utbildningssyfte genom att
|
|
9. |
informera om möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte genom att
|
|
10. |
stödja öppenhet och erkännande av läranderesultat genom att
|
|
11. |
Stödja övergången till arbetsmarknaden och arbetskraftens mobilitet genom att
|
|
12. |
Göra mobilitet i utbildningssyfte mer inkluderande och tillgängligt genom att
|
|
13. |
Göra mobilitet i utbildningssyfte mer miljömässigt hållbar genom att
|
|
14. |
Använda digital teknik för att underlätta mobilitet i utbildningssyfte genom att
|
|
15. |
Främja EU:s värden under mobilitet i utbildningssyfte genom att
|
|
16. |
Främja EU som en lärandedestination genom att
|
|
17. |
Stödja genomförandet av denna rekommendation genom att
|
HÄRIGENOM UPPMANAS KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:
|
18. |
Senast 2026, i nära samarbete med medlemsstaterna och grundat på och med expertutlåtandet från ständiga gruppen för indikatorer och referensvärden, utarbeta ett förslag till en metod för uppgiftsinsamling (som avses i rekommendationerna 3 och 4) för att mäta
Ta vederbörlig hänsyn till eventuella känsliga aspekter av uppgifter som rör inkluderande mobilitet i utbildningssyfte och undvika att lägga ytterligare administrativa bördor på medlemsstaterna. Regelbundet rapportera till rådet om de framsteg som gjorts (genom dess berörda förberedande organ, utbildningskommittén). |
|
19. |
Stödja utbyte av god praxis, deltagande i ömsesidigt lärande och de strategiska diskussioner på europeisk, nationell och regional nivå och mellan medlemsstaterna som avses i rekommendation 17. |
|
20. |
Ytterligare stödja genomförandet av denna rekommendation genom att bygga vidare på samarbetet mellan arbetsgrupperna inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete och i samarbete med ständiga gruppen för indikatorer och referensvärden. |
|
21. |
Kartlägga insatsområdena för de befintliga finansieringsinstrumenten på EU-nivå och internationell, nationell och regional nivå för att öka medvetenheten om deras potentiella åtgärder och god praxis till stöd för mobilitet i utbildningssyfte och främja en effektiv synergi mellan berörda parter. |
|
22. |
Samarbeta med medlemsstaterna, inbegripet genom den ständiga gruppen för indikatorer och referensvärden, och de berörda parterna för att ytterligare förbättra uppgifternas kvalitet och tillgänglighet och utveckla metoder på EU-nivå för insamling och analys av uppgifter, inbegripet undersökningar, till exempel den europeiska undersökningen för uppföljning av utexaminerade, om mobilitet i utbildningssyfte inom alla utbildningssektorer och inom ungdoms- och idrottssektorerna, som också kan ta hänsyn till inkludering och territoriell mångfald, i full överensstämmelse med EU:s dataskyddslagstiftning och utan att det leder till ytterligare bördor för medlemsstaterna. |
|
23. |
Ställa om resultattavlan för rörlighet i nära samarbete med experter från medlemsstaterna, för att följa upp genomförandet av denna rekommendation och utvidga den till att omfatta alla utbildningssektorer samt ungdoms- och idrottssektorerna. |
|
24. |
Uppmuntra och stödja ungdomars deltagande i utformningen och genomförandet av strategier och program för mobilitet i utbildningssyfte på nationell, regional, lokal och europeisk nivå. |
|
25. |
Vidareutveckla, främja och ge stöd genom programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren för användning av EU-verktyg som stöder genomförandet av studieperioder utomlands, såsom Euroguidance-nätverket och Eurodesk-nätverket, det europeiska studentkortet, det webbaserade språkstödet, den europeiska skolutbildningsplattformen, Europeiska ungdomsportalen, den allmänna nätkursen, ungdomspasset och Europass. |
|
26. |
Vidareutveckla, optimera, främja och ge stöd genom Erasmus+ för användning av EU-verktyg som stöder öppenhet kring och validering av meriter och resultat från studieperioder utomlands, särskilt ungdomspasset och Europass-plattformen/Europass-rörlighet, bland annat genom att förbättra den semantiska kompatibiliteten via den europeiska modellen för lärande och europeiska digitala lärandemeriter. |
|
27. |
Vidareutveckla och ge stöd till högre utbildningsanstalter och allianser mellan högre utbildningsanstalter, såsom Europauniversitet, för att göra det möjligt för dem att tillhandahålla gemensamma program och utfärda gemensamma examina, i enlighet med EU-verktyg och Bolognaverktyg. |
|
28. |
Vidareutveckla och ge stöd till de europeiska universitetsallianserna, bland annat genom Erasmus+ och i form av politiskt stöd, så att de kan förverkliga sin fulla potential och fungera som förebilder inom högre utbildning genom att främja skarvfri och inbäddad mobilitet på europeiska universitetsövergripande campus, främja användningen av mikromeriter och – i nära samarbete med medlemsstaterna, högre utbildningsinstitutioner, studentorganisationer och berörda aktörer – undersöka alternativ och nödvändiga steg i riktning mot en eventuell gemensam examensmärkning baserad på en uppsättning samskapade europeiska kriterier. |
|
29. |
Vidareutveckla och stödja frivilliga EU-initiativ som kan öka mobiliteten på utbildningsområdet, såsom Erasmus+ lärarakademier och yrkeskunskapscentrum. |
|
30. |
Ge ytterligare stöd från Erasmus+ genom att uppmuntra samarbete och ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna för att säkerställa automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och resultat av studieperioder utomlands inom utbildningssektorn på alla nivåer, även för virtuellt och blandat lärande. |
|
31. |
Fortsätta att stödja medlemsstaterna på deras väg mot en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning, särskilt genom ömsesidigt lärande, främjande av initiativ och evenemang såsom Europeiska språkdagen och samarbete med berörda parter och internationella organisationer såsom Europarådet och dess Europeiska centrum för moderna språk samt OECD för att utveckla innovativa verktyg för språkinlärning, inbegripet digitala verktyg och AI-verktyg. |
|
32. |
Främja samverkansfördelar och komplementaritet mellan EU-program som behandlar mobilitet i utbildningssyfte, som Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och andra finansieringsinstrument på EU-nivå och internationell, nationell och regional nivå, som de sammanhållningspolitiska fonderna, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+ med dess Alma-initiativ, för att maximera effekten av åtgärder som främjar möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte i alla medlemsstater, bland annat genom att stödja genomförandet av verktyg och strategier för att öka deltagandet av personer med begränsade möjligheter. |
|
33. |
På medlemsstaternas begäran stödja dem i deras ansträngningar för att reformera och förbättra internationaliseringsstrategierna och/eller mobilitetsstrategierna på nationell nivå och i flera länder med hjälp av EU-verktyg, t.ex. instrumentet för tekniskt stöd och möjligheter inom Erasmus+. |
|
34. |
Senast 2025 utarbeta en studie om möjligheter, utmaningar och konsekvenser av balanserad mobilitet (inklusive mobilitet som ger studiepoäng och mobilitet i syfte att läsa en hel utbildning) i EU, med beaktande av olika konsekvenser av kompetenscirkulationen. |
Utfärdat i Bryssel den 13 maj 2024.
På rådets vägnar
B. DALLE
(1) På samma sätt som i rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1) definieras kompetenser som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder.
(2) COM(2020) 625 final
(3) Rådets rekommendation av den 28 juni 2011 Unga på väg – att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte (EUT C 199, 7.7.2011, s. 1).
(4) EUT C 66, 26.2.2021, s. 1.
(5) EUT C 185, 26.5.2023, s. 35.
(6) Cedefop, Working together towards attractive, inclusive, innovative, agile and flexible VET, Cedefop informationsmeddelande, 2023.
(7) EUT C 417, 2.12.2020, s. 1.
(8) Putting into practice the European Framework for Quality and Effective Apprenticeships – implementation of the Council Recommendation by Member States, SWD(2021) 230 final [ej översatt till svenska].
(9) EUT C 153, 2.5.2018, s. 1.
(10) Cedefop, Enablers and disablers of cross-border long-term apprentice mobility: evidence from country- and project-level investigations, Cedefops referensserie nr 120, Publikationsbyrån, Luxemburg, 2021.
(11) EUT C 167, 21.4.2022, s. 2.
(12) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet av den europeiska ungdomsstrategin (2019–2021), SWD(2021) 286 final.
(13) EUT C 157, 11.4.2022, s. 1.
(14) EUT C 185, 26.5.2023, s. 44.
(15) COM(2023) 91 final
(16) Definitionerna av automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och automatiskt ömsesidigt erkännande av resultat från en studieperiod utomlands, både på högre utbildningsnivå och på gymnasial nivå, anges i bilagan till rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1) och är fullt tillämpliga på denna rekommendation.
(17) EUT L 189, 28.5.2021, s. 1.
(18) Med utgångspunkt i ungdomars många olika möjligheter till rörlighet genom Erasmus+ Ungdom och Europeiska solidaritetskåren avser mobilitet i utbildningssyfte inom ungdomssektorn ungdomars, ungdomsarbetares och volontärers mobilitet i samband med icke-formellt och informellt lärande. Vid tillämpning av denna rekommendation omfattar mobilitet i utbildningssyfte inom ungdomssektorn även andra nationella program för mobilitet.
(19) Inom programområde 1 för insatserna inom Erasmus+ Idrott definieras mobilitet i utbildningssyfte inom idrottssektorn som mobilitet för personal vid idrottsorganisationer, främst inom idrott på gräsrotsnivå, som ges möjlighet att förbättra sin kompetens och sina kvalifikationer och förvärva nya färdigheter genom att tillbringa en tid utomlands, vilket bidrar till kapacitetsuppbyggnad och utveckling av idrottsorganisationer. Denna åtgärd stöder yrkesutvecklingen för tränare och annan personal (både avlönad personal och volontärer) inom idrott på gräsrotsnivå. Vid tillämpning av denna rekommendation omfattar mobilitet i utbildningssyfte inom idrottssektorn även andra nationella program för mobilitet.
(20) Indikatorn kommer att baseras på uppgifter om mobilitet som hämtats från den administrativa datainsamlingen från Unesco-OECD-Eurostat (UOE).
(21) Inbegripet Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020/2767(RSP))
(22) Indikatorn kommer att baseras på uppgifter om mobilitet från Erasmus+ och uppgifter från UEO:s datainsamling om utexaminerade från yrkesutbildningar. Uppgifter från nationella myndigheters program för mobilitet kan också användas för att komplettera uppgifterna från Erasmus+, om de finns tillgängliga och endast om de uppgifter som lämnas är jämförbara med uppgifterna från Erasmus+, bland annat om utbytets varaktighet. Om uppgifter från nationella myndigheter tas med bör detta uppges på ett öppet sätt.
(23) Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (EUT C 66, 26.2.2021, s. 1).
(24) COM(2022) 198 final
(25) Riktlinjer för genomförande – strategi för inkludering och mångfald inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren.
(26) I enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(27) I enlighet med förordning (EU) 2021/817 menas med ”personer med begränsade möjligheter”: personer som av ekonomiska, sociala, kulturella, geografiska eller hälsomässiga skäl, på grund av sin migrantbakgrund, eller av skäl såsom funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter eller av andra skäl, inbegripet ett skäl som skulle kunna ge upphov till diskriminering enligt artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till mobilitet i utbildningssyfte.
(28) I avsaknad av en EU-omfattande indikator för inkluderande mobilitet i utbildningssyfte skulle en uppskattning av andelen personer med begränsade möjligheter bland alla elever och studenter som deltar i mobilitet i utbildningssyfte utomlands kunna tas fram med hjälp av mobilitetsdata från programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Dessa uppgifter omfattar förvisso inte alla typer av mobilitet i utbildningssyfte utomlands, men kan användas som det närmaste riktmärket som för närvarande finns tillgängligt.
(29) Euraxess – Researchers in Motion är en samlad kontaktpunkt för forskare och innovatörer som vill främja sina karriärer och sin personliga utveckling genom att flytta till andra länder.
(30) Initiativet till en talangplattform för det europeiska forskningsområdet stöds av Horisont Europa-programmet och syftar till att öka interoperabiliteten för karriärer och anställbarheten för forsknings- och innovationstalanger i olika sektorer.
(31) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (EUT L 132, 21.5.2016, s. 21).
(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) (EUT L 243, 15.9.2009, s. 1).
BILAGA I
En politisk ram för lärares mobilitet
Enligt kommissionens meddelande från 2020 om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (1) ska kommissionen ”samarbeta med medlemsstaterna och berörda aktörer för att ta fram en politisk ram för att förbättra kvaliteten på och utbudet av rörlighetsmöjligheter för lärare i Europa, baserat på deras faktiska rörlighetsbehov”.
Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (2) omfattar särskilda åtgärder för att ta itu med det prioriterade området lärare och utbildare. Bland dessa åtgärder ingår att undersöka möjligheten att utveckla en politisk ram för lärares mobilitet.
Resonemanget bakom en sådan ram är att det finns särskilda utmaningar för lärare som också analyseras i arbetsdokument SWD(2023) 719 final från kommissionens avdelningar.
I denna ram beskrivs en rad åtgärder som kan genomföras på skolnivå, på lokal och regional nivå samt på systemnivå för att ta itu med de hinder för lärarmobilitet som framkommit i EU:s medlemsstater. Ramen är tänkt att fungera som inspiration för berörda parter som är villiga att utveckla egna strategier för mobilitet för lärare i linje med sina system och att fungera som en verktygslåda med idéer för att öka lärarnas mobilitet. Den kompletterar och utvecklar åtgärderna i rådets slutsatser om förbättrad rörlighet för lärare och utbildare, särskilt den europeiska rörligheten, i deras grundutbildning och fortbildning (3) och främjandet av värdet av lärarnas mobilitet i skolor och samhällen. I rådets slutsatser betonas den positiva inverkan som mobilitet i utbildningssyfte utomlands har på lärarnas yrkesmässiga utveckling och på utbildningssystemen, samtidigt som hinder för mobilitet kartläggs. I denna bilaga behandlas behovet av att övervinna dessa hinder för att göra lärarmobiliteten, i enlighet med de nationella utbildningssystemens behov, till en genomförbar väg både under grundläggande lärarutbildningen och under lärarnas kontinuerliga fortbildning.
Den bakomliggande tanken är att mobilitet i utbildningssyfte bör vara en integrerad del av lärarnas grundutbildning och fortbildning: den kan göra yrket mer attraktivt och den är viktig för den fortsatta utvecklingen av skolor och utbildningssystem i riktning mot det europeiska området för utbildning.
Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna när de inför de nödvändiga arrangemang och åtgärder som beskrivs i detta dokument, särskilt genom utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande. Dessa åtgärder ska bygga vidare på god praxis som utvecklats inom Erasmus+, t.ex. Erasmus+ lärarakademier, som syftar till att erbjuda stöd till lärare i början av karriären och stärka deras fortbildning.
I enlighet med medlemsstatens nationella system skulle berörda parter på skolnivå, regional och lokal nivå samt systemnivå kunna uppnå de allmänna mål som beskrivs ovan genom att göra följande:
|
1. |
Överväga att göra mobilitetsmöjligheter tillgängliga inom ramen för lärarnas grundutbildning och kontinuerliga fortbildning
|
|
2. |
Förbättra samarbetet på lokal nivå genom att utveckla och genomföra en strategi för lärarmobilitet:
|
|
3. |
Framhäva fördelarna med mobilitet i utbildningssyfte och stödja den med nödvändig fortbildning
|
(1) COM(2020) 625 final
BILAGA II
En politisk ram för mobilitet för lärlingar
Lärlingsutbildningar (1) har varit ett centralt inslag i den europeiska yrkesutbildningspolitiken sedan 2010, med början i Bryggekommunikén, och det bekräftades 2020 i och med Osnabrückförklaringen och rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2). Särskilda politiska prioriteringar har sedan dess utvecklats och omfattar nu förverkligande av gränsöverskridande mobilitet i utbildningssyfte även för lärlingar. Mobilitet för lärlingar ger tydliga fördelar för ungdomar och vuxna elever och studenter när det gäller deras utbildning och anställbarhet, för företag i form av ökad kompetens hos de anställda och för samhället som helhet. Några av de färdigheter och den kompetens som gränsöverskridande mobilitet kan erbjuda (t.ex. språkkunskaper, interkulturell kompetens, organisatoriska färdigheter och andra överförbara färdigheter eller särskilda färdigheter inom ett tekniskt område som inte finns tillgängliga hos det utsändande företaget/den utsändande institutionen) går inte att inhämta på hemmaplan. Men på grund av en rad särskilda hinder, exempelvis komplexiteten i de rättsliga skyldigheterna i samband med lärlingars administrativa status, deras ålder, olika nationella lärlingssystem och läroplaner samt risken för produktivitetsförluster för arbetsgivarna, har lärlingar begränsad tillgång till mobilitet i utbildningssyfte. I denna bilaga föreslås en uppsättning åtgärder på nationell nivå som kan underlätta mobilitet för lärlingar på systemnivå, individuell nivå och företagsnivå. Den är tänkt att fungera som inspiration för berörda parter som är villiga att öka mobiliteten för lärlingsutbildningar och som en verktygslåda för att öka mobiliteten för lärlingsutbildningar. Den bygger på rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet.
Medlemsstaterna rekommenderas att överväga att införa ett antal åtgärder för att stödja mobilitet för lärlingar inom yrkesutbildning på grundval av följande principer:
|
1. |
Aspekter på systemnivå för att underlätta mobilitet för lärlingar
|
|
2. |
Stöd till lärlingar
|
|
3. |
Stöd till företag
|
(1) Enligt rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (EUT C 153, 2.5.2018, s. 1) avses med lärlingsutbildningar formella yrkesutbildningsprogram
|
a) |
som kombinerar ett omfattande lärande på arbetsplatsen på företag och andra arbetsplatser med lärande på utbildningsinstitutioner, |
|
b) |
som leder till nationellt erkända kvalifikationer, |
|
c) |
som grundar sig på ett avtal i vilket rättigheter och skyldigheter fastställs för lärlingen, arbetsgivaren och, i förekommande fall, yrkesutbildningsinstitutionen, och |
|
d) |
där lärlingen får betalning eller annan ersättning för den arbetsplatsbaserade delen. |
(2) EUT C 417, 2.12.2020, s. 1.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (EUT L 132, 21.5.2016, s. 21).
ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3364/oj
ISSN 1977-1061 (electronic edition)