P9_TA(2023)0366

Den kinesiska fiskeverksamhetens konsekvenser för EU:s fiske och vägen framåt

Europaparlamentets resolution av den 17 oktober 2023 om konsekvenserna av kinesiska fiskeinsatser för EU:s fiske och vägen framåt (2022/2148(INI))

(C/2024/2652)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (1),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (2) (IUU-förordningen),

—	med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/1998 av den 7 december 2020 om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (3),

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete på unionens marknad (COM(2022)0453) och parlamentets förslag till betänkande om detta förslag,

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 30 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 768/2005, (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 vad gäller fiskerikontroll (COM(2018)0368) och av parlamentets betänkande om det förslaget,

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 23 februari 2022 till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 (COM(2022)0071) och parlamentets förslag till betänkande om detta förslag,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin (COM(2020)0381) och Europaparlamentets resolution av den 20 oktober 2021 om denna strategi (4),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030: Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380) och parlamentets resolution av den 9 juni 2021 om denna strategi (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om inrättande av skyddade havsområden i Antarktis och bevarande av den biologiska mångfalden i Antarktiska oceanen (6),

—

med beaktande av fiskeriutskottets ståndpunkt av den 14 mars 2023 inför utarbetandet av rekommendationen från utskottet för internationell handel om kommissionens förslag till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (COM(2022)0582),

—	med beaktande av FN:s havsrättskonvention av den 10 december 1982, som är i kraft sedan den 16 november 1994 och som ratificerades av Kina den 15 maj 1996,

—	med beaktande av internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (Solas) av den 1 november 1974,

—	med beaktande av konventionen av den 6 mars 1948 om upprättandet av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO),

—	med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention (nr 188) av dem 14 juni 2007 om arbete i fiskerisektorn,

—	med beaktande av Torremolinosprotokollet av den 2 april 1993 om internationella Torremolinoskonventionen om säkerhet på fiskefartyg och Kapstadenavtal från 2012 för att förbättra fiskesäkerheten,

—	med beaktande av överenskommelsen inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion av den 4 mars 2023,

—	med beaktande av det gemensamma betänkandet av den 13 december 2022 från den rådgivande nämnden för fjärrfiske och den rådgivande nämnden för marknader om konsekvenserna av kinesiska fiskeinsatser för EU:s fiske och vägen framåt,

—	med beaktande av rapporten från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter (EUMOFA) av den 29 november 2022 med titeln The EU Fish Market – 2022 Edition,

—	med beaktande av den studie av den 9 december 2022 som gjordes av utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik vid generaldirektoratet för intern politik med titeln Research for PECH Committee – Role and impact of China on world fisheries and aquaculture,

—	med beaktande av avtalet om hamnstatsåtgärder som ska förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, som ingåtts av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) den 22 november 2009 och som trädde i kraft den 5 juni 2016,

—	med beaktande av FAO:s rapport från 2022 med titeln The State of World Fisheries and Aquaculture 2022 – Towards Blue Transformation,

—	med beaktande av avtalet mellan EU och Folkrepubliken Kina av den 16 juli 2018 Blått partnerskap för världshaven: mot en bättre förvaltning av världshaven,

—	med beaktande av protokollet om ändring av Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen – avtal om fiskesubventioner, som antogs vid den tolfte ministerkonferensen den 17 juni 2022,

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),

—	med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2022 om strategin för regionen Indiska oceanen och Stillahavsområdet på området för handel och investeringar (7),

—	med beaktande av Folkrepubliken Kinas fiskerilag, som antogs den 20 januari 1986, och den föreslagna reform som offentliggjordes av det kinesiska jordbruks- och landsbygdsministeriet den 28 augusti 2019,

—	med beaktande av Kinas 13:e femårsplan för utveckling av högsjöfiske, offentliggjord 2017, och dess 14:e femårsplan, offentliggjord den 1 juli 2022,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet av Chile, Colombia, Ecuador och Peru av den 3 november 2020 om fiskefartyg under utländsk flagg i zoner i anslutning till vatten under varje lands nationella jurisdiktion,

—	med beaktande av Förenta staternas lag om sjöfartsskydd och fisketillsyn, som antogs den 20 december 2019,

—	med beaktande av Förenta staternas presidents nationella säkerhetsmemorandum/NSM-11 av den 27 juni 2022 om bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och tillhörande kränkningar av arbetstagares rättigheter,

—	med beaktande av den nationella femårsstrategin för bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (2022–2026) av den 19 oktober 2022, som utarbetats av Förenta staternas myndighetsövergripande arbetsgrupp för IUU-fiske,

—	med beaktande av rapporten från den amerikanska kongressens forskningstjänst av den 12 april 2022 China’s Role in the Exploitation of Global Fisheries: Issues for Congress,

—	med beaktande av rapporten från Overseas Development Institute av den 2 juni 2020 China’s distant-water fishing fleet: scale, impact and governance,

—	med beaktande av rapporten från Environmental Justice Foundation av den 30 mars 2022 The Ever-Widening Net: Mapping the scale, nature and corporate structures of illegal, unreported and unregulated fishing by the Chinese distant-water fleet,

—	med beaktande av rapporten från Global Initiative Against Transnational Organized Crime och Poseidon Aquatic Resource Management Ltd med titeln The Illegal, Unreported and Unregulated Fishing Index, som offentliggjordes den 23 december 2021,

—	med beaktande av IUU Fishing Action Alliances åtagande att stimulera ambitioner och åtgärder i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, som man enades om den 28 juni 2022,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A9-0282/2023), och av följande skäl:

A.	Enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör Europeiska unionen i sina yttre förbindelser på fiskeriområdet se till att de marina biologiska resurserna och den marina miljön utnyttjas, förvaltas och bevaras på ett hållbart sätt.

I artikel 12 i IUU-förordningen föreskrivs att import av fiskeriprodukter som härrör från olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (nedan kallat IUU-fiske) bör vara förbjuden. EU är världens största importmarknad för fiskeriprodukter och har en central roll att spela i kampen mot IUU-fiske runtom i världen. Nolltoleranspolitiken för IUU-fiske bör tillämpas lika för alla länder, oavsett hur stora de är.

Det finns för närvarande fyra tredjeländer med ett rött kort och åtta tredjeländer med ett gult kort. Folkrepubliken Kina har aldrig varit föremål för ett förfarande enligt IUU-förordningen, trots betydande bevis på landets betydande och växande deltagande i IUU-fiske, vilket analyserades i en studie från december 2022 om Kinas roll och inverkan på världsfisket och vattenbruket, som beställdes av fiskeriutskottet.

I enlighet med artikel 30 i IUU-förordningen och på kommissionens begäran kommer Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) att bistå EU i samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer som arbetar med fiske, inbegripet regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, för att stärka samordningen och efterlevnaden av åtgärder, särskilt de som syftar till att bekämpa IUU-fiske.

Enligt artikel 31.3 i IUU-förordningen kan ett tredjeland identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland om det inte fullgör sina skyldigheter enligt internationell rätt som flagg-, hamn-, kust- eller marknadsstat att vidta åtgärder i syfte att förebygga, hindra och undanröja IUU-fiske. Förfarandet med gult kort i IUU-förordningen är avsett att fungera som en varning och göra det möjligt för EU att inleda en dialog med ett icke-samarbetande tredjeland.

I avsaknad av tillförlitliga officiella siffror uppskattas Kina ha världens största fiskeflotta, inklusive världens största fjärrfiskeflotta, med över 2 700 fartyg enligt officiella kinesiska siffror, och landet är världens största importör av fiskmjöl (8). EU:s fjärrflotta är jämförelsevis mycket mindre, med 259 fartyg.

Överexploateringen av marina biologiska resurser i landets egna territorialvatten och exklusiva ekonomiska zoner, och försämringen av livsmiljöerna till följd av föroreningar, skulle delvis kunna ses som skälen till att Kina nu har utvecklat världens största fjärrfiskeflotta och vattenbruksindustri. Storleken på Kinas produktion, utvinning och konsumtion av skaldjur har långtgående återverkningar på förvaltningen och bevarandet av fisk och på livsmedelstryggheten runt om i världen. Kinas fjärrfiskeflotta är en viktig konkurrent till unionens fiskeflotta.

Kina är den tredje största exportören av fiskeri- och vattenbruksprodukter till EU, efter Norge och Förenade kungariket. Över 80 procent av den fisk som konsumeras i Kina kommer från vattenbruk (9). Under 2020 uppgick Kinas vattenbruksproduktion till omkring 70,5 miljoner ton, vilket i sig utgör 58 procent av den globala vattenbruksproduktionen och 63 procent av den asiatiska vattenbruksproduktionen. Importen från Kina uppgick till 1 815 371 000 EUR 2022, dvs. 5,6 procent av EU:s totala import. EU:s handelsbalans med Kina när det gäller fiskeri- och vattenbruksprodukter uppvisar ett stort underskott (1 095 600 000 EUR).

I.	Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling uppskattar att subventionerna till kinesiskt fiske mellan 2008 och 2017 utgjorde omkring 41 procent av alla globala subventioner.

J.	Kina hade det sämsta totala betyget för IUU-fiske i de 152 kuststater som undersöktes under både 2019 och 2022 för IUU-fiskeindexet. Kinas flotta är långt ifrån den enda flotta som ägnar sig åt IUU-fiske, men har långtgående effekter runtom i världen på grund av sin storlek och globala närvaro.

K.	EU har åtagit sig att utveckla och förvalta hållbart fiske, inbegripet åtgärder för att förbättra övervaknings-, kontroll- och tillsynskapaciteten i kampen mot IUU-fiske, samt för att säkerställa konkurrenskraft och lika villkor.

L.	Kina har ännu inte ratificerat viktiga internationella konventioner för att ta itu med IUU-fiske, däribland FAO-avtalet om hamnstatsåtgärder och Internationella arbetsorganisationens konvention nr 188 om arbete i fiskerisektorn.

M.	Folkrepubliken Kina har undertecknat Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om fiskesubventioner från juni 2022.

N.	I juni 2022 ratificerade Folkrepubliken Kina avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det fria havet i centrala Norra ishavet.

EU och Folkrepubliken Kina undertecknade 2018 ett bilateralt avtal, kallat det blå partnerskapet, som syftar till att förbättra samarbetet om global världshavsförvaltning. Den ständiga arbetsgruppen för det blå partnerskapet sammanträder en eller två gånger om året. Denna associering bygger på tre pelare som är förenliga med EU:s politik för internationell världshavsförvaltning – att stärka ramen för världshavsförvaltning, inbegripet fiske och åtgärder för att bekämpa IUU-fiske, främja förutsättningarna för en hållbar blå ekonomi och främja samarbete om vetenskap, forskning och marina data.

I det gemensamma yttrandet från den rådgivande nämnden för fjärrfiske och den rådgivande nämnden för marknader av den 15 december 2022 anges att den takt i vilken samarbetet mellan EU och Kina när det gäller att bekämpa IUU-fiske uppnås inte står i proportion till den snabba expansionen av Kinas fjärrfiskeflotta och de globala effekterna av dess enorma, ohållbara och ogenomskinliga verksamhet.

Q.	Det amerikanska finansministeriets byrå för kontroll av utländska tillgångar har utfärdat sanktioner i enlighet med Magnitskijlagen mot flera kinesiska fiskeföretag, som omfattar totalt 157 fartyg, för misstankar om tvångsarbete.

R.	Kinas globala marina fångster uppgår för närvarande till mellan 14 och 16 miljoner ton, varav 3–4 miljoner ton kommer från fjärrfiske, varav en stor del fångas i vatten utanför Västafrika och utanför Sydamerikas västra kust (Ecuador och Peru) (10).

För att säkerställa att unionens produktion av fiskeriprodukter inte äventyras och att det finns en tillräcklig tillgång på fiskeriprodukter för dess beredningsindustri, kan rådet på grundval av ett förslag från kommissionen två gånger om året sänka eller upphäva importtullarna för ett antal fiskeriprodukter inom ramen för tullkvoter av lämplig volym (11). 39 procent av de tonfiskfiléer som omfattades av autonoma tullkvoter på 0 procent och som importerades till EU under 2017 kom från Kina (12).

Enligt uppgifter från EUMOFA exporterade Kina 5,35 miljoner ton fiskeri- och vattenbruksprodukter 2017 (9 procent till EU), till ett nominellt värde av 19,17 miljarder EUR (EU:s import utgjorde 8 procent av detta värde). Uppgifterna från EUMOFA för 2021, det sista år för vilket siffror finns tillgängliga, visar också att den kinesiska skaldjursexporten minskade till 3,71 miljoner ton (10 procent till EU), med ett nominellt värde på 18,1 miljarder EUR (EU:s import stod för 8 procent av detta värde).

U.	Kinesiska skaldjur som importeras till den europeiska marknaden är resultatet av ogenomskinlig verksamhet och undergräver allvarligt konkurrenskraften på EU:s inre marknad. Detta får allvarliga ekonomiska och arbetskraftrelaterade konsekvenser för företag inom sektorn och genom hela leveranskedjan.

V.	Kina stärkte 2020 sin lagstiftning om förvaltning av fjärrfiske. År 2017 åtog sig Kina att begränsa sin fjärrfiskeflotta till 3 000 fartyg senast 2020.

Den marina strategin är en väsentlig del av Kinas plan att utöka sin makt. En politisering och militarisering av landets civila sjöfartssektor kan konstateras, även när det gäller fiske. EU bör beakta utmaningarna i fråga om strategisk suveränitet i samband med fisket, särskilt i dess yttersta randområden.

Säkerställande av största möjliga transparens

Europaparlamentet beklagar djupt de kinesiska myndigheternas bristande transparens när det gäller antalet fartyg i landets fjärrfiskeflotta. Parlamentet är bekymrat och förbryllat över att de olika uppskattningarna av storleken på Kinas fjärrfiskeflotta, i avsaknad av tillförlitliga officiella uppgifter, varierar från 2 900 till 16 966 fartyg. Parlamentet noterar att den totala kinesiska fiskeflottan omfattar upp till 564 000 fartyg, enligt FAO. Parlamentet påminner om att FAO insisterar på transparens och erkänner att förbättringar behövs för att mer exakt fördela Kinas fångster av fjärrfiske per område och uppdelade fångster per art. Parlamentet beklagar att den kontrollförordning som antagits av Kina endast gäller landets fjärrfiskeflotta, som bara utgör en marginell del av landets flotta. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och vägleda den kinesiska regeringen i genomförandet av normer för fjärrfiske i syfte att gå mot hållbara fiskemetoder.

Europaparlamentet är oroat över att vissa delar av det omtvistade Sydkinesiska havet, som är ett av världens mest fiskade hav, av Kina betraktas som ”inhemska vatten”, vilket leder till att kinesiska fiskefartyg som är verksamma i området inte räknas som en del av dess fjärrfiskeflotta, samt till ökade spänningar, eftersom Kina försöker hävda sin dominans i området genom sin verksamhet.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja innovation och forskning för att utveckla övervaknings-, spårnings- och geolokaliseringsinstrument för fartyg på det fria havet genom att stödja genomförandet av internationella initiativ för att samordna datasystem och tillhandahålla fullständiga, exakta uppgifter och transparent information om fiskefartygens lokalisering, ursprung och verksamhet.

Europaparlamentet välkomnar att det i trepartsöverenskommelsen om reform av förordning (EG) nr 1224/2009 (13) om fiskerikontroll krävs att fiskeriprodukter som importeras till EU och fångas till havs ska ange fiskefartygets IMO-nummer, eller en annan unik fartygsbeteckning om IMO-numret inte är tillämpligt.

Europaparlamentet kräver att kommissionen vidtar åtgärder för att stoppa användningen av bekvämlighetsflagg. Parlamentet efterlyser offentlig tillgång till information om det verkliga ägandet av fiskefartyg oavsett flagg. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sitt system för identifiering av fartyg som bedriver IUU-fiske, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2022/1184 (14), så att ett fartygs ursprungsland kan identifieras även om dess flaggstat är oklar och så att båtar på vilka människorättskränkningar har upptäckts också ingår.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära större insyn av de kinesiska myndigheterna när det gäller landets fjärrfiskeflottors fiskeverksamhet och fiskeavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Kina lansera ett fångstidentifieringssystem på grundval av rekommendationerna i FAO:s frivilliga riktlinjer för fångstdokumentationssystem. Parlamentet påpekar vikten av att använda alla tillgängliga internationella verktyg i kampen mot IUU-fiske. Parlamentet noterar med oro att dessa avtals ogenomskinliga karaktär skulle kunna uppmuntra IUU-fiske och göra det svårt för de berörda regeringarna och andra berörda parter att övervaka den kinesiska fjärrfiskeflottans verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med sina internationella partner ta initiativ till en strategi för övervakning av bilaterala avtal som ingåtts av Kina i syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen i leveranskedjor eller handel.

Europaparlamentet konstaterar att fiskeavtalen mellan Folkrepubliken Kina och tredjeländer blir allt fler. Parlamentet är oroat över att dessa avtal skulle kunna skada den lokala industrins intressen, äventyra befolkningens livsmedelstrygghet och snedvrida den rättvisa konkurrensen. Parlamentet beklagar djupt bristen på insyn i dessa avtal, licenser och tillstånd, särskilt när det gäller eventuella ohållbara kumulativa effekter på fiskeresurserna i tredjeländer som också har fiskeavtal med EU. Parlamentet är oroat över nyheterna om överfiske i vattnen utanför Västafrika, särskilt i Guineabukten och i Voltasjön i Ghana, där Kinas fjärrfiskeflotta rapporteras vara involverad.

Europaparlamentet uppmanar Kina att ratificera och genomföra FAO:s avtal om hamnstatsåtgärder och andra internationella avtal och fördrag som är avsedda att bekämpa IUU-fiske så snart som möjligt, samt att säkerställa att fiskefartyg på det fria havet följer internationella avtal om förvaltnings- och bevarandeåtgärder för marina ekosystem. Parlamentet uppmanar kuststaterna att offentliggöra överträdelser och sanktioner mot djuphavsfiskefartyg.

Europaparlamentet välkomnar initiativet från kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske att den 10 maj 2023 lansera en webbplats med uppgifter om de fisketillstånd som beviljats EU-fartyg som fiskar utanför EU:s vatten och utomeuropeiska fartyg som fiskar i EU:s vatten. Parlamentet uppmanar med kraft fiskerimyndigheterna i tredjeländer och de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna att vidta liknande åtgärder. Parlamentet understryker vikten av att även tillämpa det befintliga lagstiftningssystemet för EU:s flottor på flottor från tredjeländer i syfte att upprätthålla samma normer för transparens i fiskeverksamheten och produkters spårbarhet.

Försvara Europeiska unionen mot otillbörliga affärsmetoder

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa EU-lagstiftningen när det gäller systemet för rapportering av fångster och spårbarhet. Parlamentet anser att digitaliseringen av IUU-fångstintyg via CATCH-systemet kommer att minska möjligheterna till bedräglig import och minska den administrativa bördan för medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillhandahålla information om hur många produkter som fångas av kinesiska fartyg som sedan kommer in på EU:s marknad. Parlamentet påpekar behovet av att harmonisera och intensifiera tull- och hamnkontrollerna, liksom på kommersiella plattformar, av alla importerade fiskeriprodukter för att begränsa rörligheten för produkter som härrör från olagligt fiske på den inre marknaden. Parlamentet efterlyser förbättrade ursprungsintyg för importerade fiskeriprodukter så att fisket omfattas av EU-lagstiftning snarare än flaggstatslagstiftning, för att säkerställa att produkter som förs in på den inre marknaden kommer från hållbara källor och att deras ursprung och efterlevnad har kontrollerats och att det bidrar till att bevara folkhälsan och förhindra snedvridning av konkurrensen.

11.

Europaparlamentet är oroat över de många rapporterna från regeringar och icke-statliga organisationer om IUU-fiske som utförs av fartyg som för kinesisk flagg och påstått IUU-fiske av statslösa fartyg som de kinesiska myndigheterna och kinesiskt ägda fartyg som för ett tredjelands flagg skulle kunna vara ansvariga för. Parlamentet påpekar att dessa olagliga metoder omfattar fiske utan licens, fiske efter skyddade arter, fiske med förbjudna redskap, avskärning av fenor, underlåtenhet att deklarera fångster och deaktiverande av de automatiska identifieringssystem som används för spårning.

12.

Europaparlamentet är oroat över nyheterna om närvaron av ett antal kinesiska fartyg som fiskar okontrollerat på det fria havet i anslutning till vissa latinamerikanska länders exklusiva ekonomiska zoner, däribland Ecuador och Argentina. Parlamentet påpekar att EU-flottan som är verksam på dessa fiskevatten ofta utsätts för illojal konkurrens om fiskeresurser, såsom argentinsk bläckfisk (Illex argentinus) och loligo gahi. Parlamentet anser att inrättandet av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för att säkerställa en adekvat global täckning av områden och arter, särskilt i områden utan någon struktur för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer över huvud taget (t.ex. Sydatlanten), är viktigt för att främja bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna och rättvis konkurrens på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med alla berörda parter för att arbeta för att uppnå detta mål.

13.

Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes i FN om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, och uppmanar med kraft EU och Kina att ratificera den och genomföra den.

14.

Europaparlamentet beklagar de komplexa och ibland godtyckliga byråkratiska villkor som de kinesiska myndigheterna har infört för vissa EU-företag som vill exportera fiskeriprodukter till Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de kinesiska myndigheterna för att få ett slut på denna situation.

15.

Europaparlamentet är oroat över nyheterna om aggressiva åtgärder från ett antal kinesiska fartyg, såsom attackerna mot det spanska fiskefartyget ”Playa de Rodas” i februari 2020, då sex fartyg under kinesisk flagg var inblandade i att ramma det, skicka dödshot till det och försöka sabotera och kollidera med det.

16.

Europaparlamentet uppmuntrar Kina och de länder med vilka landet har undertecknat fiskeavtal att stärka sin kapacitet att kontrollera, upptäcka, förebygga och reagera på IUU-fiske. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att öka det tekniska och ekonomiska stödet i detta syfte via EFCA. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tekniskt stöd och främja kapacitetsuppbyggnad, genom att använda alla möjliga kanaler inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, i linje med EU:s internationella havsförvaltningsmål, i syfte att uppmuntra och stödja kuststater med vilka EU för en dialog för att intensifiera sin kamp mot IUU-fiske och stärka hållbarhets- och transparenskraven när det gäller villkoren för tillträde till deras exklusiva ekonomiska zoner.

17.

Europaparlamentet kräver mer allmänt att kampen mot IUU-fiske intensifieras, särskilt på internationella vatten och i de områden som omfattas av myndigheterna i kuststater som inte har tillräcklig kontrollkapacitet. Parlamentet anser att detta kan uppnås genom gemensamma insatser såsom Pescao (förbättrad regional fiskeriförvaltning i Västafrika). Parlamentet lovordar EFCA för dess roll i Pescao-projektet, som inrättades genom kommissionens beslut C(2017)2951 av den 28 april 2017. Parlamentet påpekar att detta projekt, som omfattar målet att stärka förebyggandet av IUU-fiske, löper ut i december 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en utvärdering av Pescao-projektet och att vid behov fastställa nya prioriteringar och göra denna typ av projekt effektivare, samt att utvidga det och förse det med ytterligare resurser. Parlamentet noterar att flottor har specifika fjärrfiskekapaciteter och att vissa medlemsstater anförtror fiskekontrollverksamhet till sina flottor. Parlamentet betonar att finansieringsramen för EU:s fiskerikontroll bör ändras så att flottor kan delta i insatser mot olagligt fiske i de nämnda områdena, tillsammans med sina insatser för att bekämpa piratdåd.

18.

Europaparlamentet understryker betydelsen av samordnad närvaro till havs i Guineabukten, som sedan den genomfördes i mars 2021 har haft en mycket positiv inverkan när det gäller att minska IUU-fiske, piratdåd och annan olaglig verksamhet i området (handel med narkotika, vapen och människor, betydande brottslighet i hamnar, allvarliga havsföroreningar osv.). Parlamentet påminner om att denna samordnade närvaro till havs kommer att ses över senast i februari 2024. Parlamentet uppmanar rådet att ägna särskild uppmärksamhet åt Guineabukten och att göra framsteg i arbetet med att förnya denna samordnade närvaro till havs.

19.

Europaparlamentet uppmuntrar fisk- och skaldjursproducenterna i EU att diversifiera sina partner i första bearbetningsledet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en växande hållbar vattenbruksproduktion i EU och minska hindren för dess utveckling samt att främja innovation i kompletterande foderkällor, såsom alger, för att undvika ytterligare beroende av import av fiskmjöl.

20.

Europaparlamentet betonar att Kina avsevärt har ökat sin export av vissa produkter till EU, såsom tonfisk, tack vare autonoma tullkvoter. Parlamentet noterar att mekanismen för autonoma tullkvoter kan skapa snedvridningar på marknaden. Parlamentet anser att autonoma tullkvoter med en icke-lämplig volym skulle kunna leda till illojal konkurrens med EU:s flottor och med länder som åtnjuter förmånstillträde (staterna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, EU:s allmänna preferenssystem). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att bedöma relevansen av dessa tullkvoter mot bakgrund av deras inverkan på den europeiska fiskeindustrin och att vid behov anpassa dem. Parlamentet uppmanar de europeiska myndigheterna att vara försiktiga och intensifiera kontrollerna för att säkerställa att ingen export som omfattas av autonoma tullkvoter är en produkt av IUU-fiske.

21.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten nyligen har konstaterat att medlemsstaternas kontroller av lagligheten hos importerade skaldjur är ojämna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla berörda aktörer åtar sig att snabbt, enhetligt och globalt genomföra systemet CATCH IT när dess användning blir obligatorisk i hela EU för alla fiskeri- och vattenbruksprodukter som importeras till EU, samt att främja tredjeländers frivilliga användning av systemet.

22.

Europaparlamentet konstaterar att Kina subventionerar sina flottor som är verksamma i exklusiva ekonomiska zoner och på öppet hav. Parlamentet påminner om att detta stöd tar sig ett antal former, däribland direkta subventioner (stöd till bränsle, modernisering och ersättning av fartyg), skattelättnader, försäkringspremier och lånerabatter osv. Parlamentet påpekar, återigen i avsaknad av officiella siffror, att den kinesiska regeringens subventioner till dess fiskesektor under 2018 uppskattas till sammanlagt 7,2 miljarder US-dollar, vilket utgör 20 procent av alla globala fiskesubventioner. Parlamentet betonar att dessa subventioner har främjat den snabba utvecklingen av Kinas fjärrfiskeflotta, med den därav följande risken för överkapacitet och överfiske. Parlamentet betonar att det nyligen, i juni 2022, undertecknade WTO-avtalet om fiskesubventioner bör begränsa betalningarna. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att genomföra detta avtal så snart som möjligt.

Skydd av fiskeresurserna, mänskliga rättigheter och livsmedelssuveränitet

23.

Europaparlamentet konstaterar att intensiteten i den kinesiska fiskeflottans verksamhet är på väg att utarma fiskeresurserna, vilket minskar de positiva effekterna av bland annat EU-flottans insatser. Parlamentet anser att tillståndet för alla riktade fiskeriresurser globalt bör bedömas vetenskapligt för att fastställa utnyttjandenivån. Parlamentet uppmanar EU att upprätthålla sin ambition att föregå med gott exempel, samtidigt som man fortsätter att främja lika villkor för EU-aktörer gentemot tredjelandsaktörer.

24.

Europaparlamentet uppmuntrar upprättandet av förvaltningsplaner, inbegripet regionala sådana, i länder med vilka EU har partnerskapsavtal om hållbart fiske. Parlamentet konstaterar att partnerskapsavtalet om hållbart fiske med Mauretanien, som omfattar en förvaltningsplan för pelagiska arter, har minskat fisketrycket från alla fartyg som fiskar efter dessa bestånd. Parlamentet betonar vikten av sådana förvaltningsplaner för att undvika direkta och indirekta effekter som bidrar till överfiske i de berörda ländernas exklusiva ekonomiska zoner och negativa socioekonomiska effekter, med särskild uppmärksamhet riktad mot den lokala småskaliga flottan, samt de negativa konsekvenserna för förtroendet för EU som partner.

25.

Europaparlamentet betonar att införandet av bättre styrning av fisket i utvecklingsländer bör prioriteras för att bekämpa IUU-fiske och bygga upp lämplig infrastruktur, utbilda en personalstyrka som är kvalificerad för hamnkontroller och organisera ett effektivt försvarssystem för att hantera störningar till havs. Parlamentet påminner om att IUU-fiske främst sker i utvecklingsländers exklusiva ekonomiska zoner, och att dessa länder är mycket ekonomiskt och socialt beroende av fiske och saknar de resurser som krävs för att bekämpa inblandning från utländska fartyg i deras vatten.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för att ta itu med det faktum att Kina importerar allt mer fiskmjöl från resten av världen, i synnerhet från länder längs med den västafrikanska kusten. Parlamentet betonar att denna import, och all sådan import på annat håll, skulle kunna orsaka stor skada för den lokala fiskesektorn och äventyra livsmedelstryggheten i Afrika. Parlamentet välkomnar de lovande och senaste framstegen när det gäller användningen av växtbaserat protein i hållbart fiskfoder, och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stödja denna utveckling.

27.

Europaparlamentet är djupt oroat över informationen om omänskliga arbetsförhållanden ombord på vissa kinesiska fiskefartyg. Parlamentet uppmanar Kina att så snart som möjligt ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention om arbete i fiskerisektorn (nr 188).

28.

Europaparlamentet betonar att EU måste intensifiera sitt samarbete med Förenade kungariket, Förenta staterna, Japan och andra nyckelaktörer inom fiskeri- och havspolitiken genom att använda sina diplomatiska instrument och handelsinstrument för att uppmuntra Kina att göra framsteg med de nödvändiga reformerna av sin ram för fiskeriförvaltning. Parlamentet välkomnar att Förenta staternas president under 2022 i samordning med Förenta staternas delegation vid Europeiska unionen instruerade sin utrikesminister att samarbeta med EU, Japan, andra G7-medlemmar och andra partner för att ta itu med skadliga fiskemetoder i Västafrika, Latinamerika, Karibien och regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet påminner kommissionen om att EU måste vara ledande i internationella förhandlingar för att främja sina ambitioner, visioner och mål för hållbart fiske.

29.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att intensifiera sitt samarbete med den amerikanska regeringen för att inta en global hållning i kampen mot IUU-fiske och de värsta kränkningarna av arbetstagares rättigheter och de mänskliga rättigheterna kopplade till fenomenet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att på ett korrekt sätt verkställa förordning (EU) 2020/1998 (15) mot kinesiska företag som redan har sanktionerats av Förenta staternas finansministerium och att vid behov utvidga denna åtgärd till andra företag som anklagas för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och som också blockerar utsikterna till ekonomisk tillväxt för lokalbefolkningen.

30.

Europaparlamentet betonar behovet av ett omfattande samarbete med tredjeländer i fråga om fiske, särskilt när det gäller fiskerikontroll.

31.

Europaparlamentet välkomnar att FAO:s medlemmar har gett det ett särskilt mandat att främja social hållbarhet i värdekedjorna för fiske och vattenbruk, inbegripet erkännande och skydd av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Parlamentet noterar att FAO:s fiskeri- och vattenbruksavdelning har för avsikt att utarbeta riktlinjer som består av en allmän del och sex avsnitt med fokus på industriellt fiske, småskaligt fiske, vattenbruksproduktion, beredning, distribution och detaljhandel. Parlamentet uppmanar FAO att särskilt uppmärksamma de globala effekterna av Kinas fiskeri- och vattenbrukssektor vid utarbetandet av dessa riktlinjer.

32.

Europaparlamentet välkomnar att både EU och Kina deltar i FAO:s initiativ för blå hamnar, som syftar till att ta fram riktlinjer för bästa internationella praxis för fiskehamnar som håller på att övergå till modeller för blå ekonomi i syfte att förbättra deras hållbarhet genom att skydda miljön och främja de sociala och ekonomiska fördelar som detta medför.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera alla kinesiska initiativ som syftar till att bekämpa IUU-fiske, och att mot bakgrund av sådana bedömningar vidta lämpliga åtgärder enligt IUU-förordningen.

Att säkerställa kontinuitet i dialogen mellan Kina och EU

34.

Europaparlamentet uppmuntrar till samarbete med Kina på global nivå, inom FAO, regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och WTO, för att utveckla globala strategier och bestämmelser mot IUU-fiske.

35.

Europaparlamentet uppmanar EU och Kina att bedriva ett nära och transparent samarbete om ett hållbart utnyttjande av marina biologiska resurser och världshavsförvaltning – särskilt fiskesektorn – och kampen mot IUU-fiske och genomförandet av ett adekvat spårbarhetssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera resultaten av initiativet för det blå partnerskapet med Kina.

36.

Europaparlamentet välkomnar att Kinas 14:e femårsplan för utveckling av sitt fiske omfattar följande mål: förbättra brottsbekämpningen, förbättra skyddet av vattenlevande organismer och främja en hållbar användning av fiskeresurserna, förbättra säkerheten för fiskeverksamhet som involverar utländska parter, främja öppen utveckling och samarbete som alla parter vinner på, främja internationellt samarbete inom fiskerinäringen och fortsätta att förbättra kapaciteten att uppfylla avtalen, Parlamentet uppmanar med kraft Kina att uppfylla dessa mål, inbegripet åtgärderna som berör landets fjärrfiskeflotta.

37.

Europaparlamentet välkomnar att förslaget till reform av Kinas fiskerilag, som offentliggjordes 2019, hänvisar till hållbarhet och bevarande som vektorer för omvandlingen av kinesiskt fiske, förtydligar sanktionerna för IUU-fiske och inrättar nya kontrollmekanismer för dess fjärrfiskeflotta. Parlamentet hoppas att detta förslag från jordbruks- och landsbygdsministeriet kommer att antas så snart som möjligt av den nationella folkkongressen. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att uppdatera sin lagstiftning så snabbt som möjligt för att effektivt kunna ta itu med IUU-fiske och överfiske.

38.

Europaparlamentet noterar att de personalresurser och de ekonomiska resurser som tilldelats GD MARE och EFCA i förhållande till Kina och samarbetet med tredjeländer är otillräckliga för att täcka de faktiska behoven. Parlamentet efterlyser en bättre balans för att säkerställa kontinuiteten i dialogen.

39.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att dess fiskeripolitik gentemot Kina är förenlig med all dess övriga politik, särskilt dess politik för handel, socialt samarbete och utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att överväga att inrätta en avdelningsövergripande arbetsgrupp om IUU-fiske under överinseende av en vice ordförande för kommissionen. Parlamentet föreslår att denna arbetsgrupp bör samordna insatserna från kommissionens olika generaldirektorat, Europeiska utrikestjänsten, EFCA och Gemensamma forskningscentrumet. Parlamentet noterar att en liknande grupp redan har inrättats i Förenta staterna, nämligen den myndighetsövergripande arbetsgruppen om IUU-fiske, inrättad enligt Förenta staternas lag om sjöfartsskydd och fisketillsyn, som sammanför 21 federala departement och organ.

40.

Europaparlamentet välkomnar att EU nyligen anslöt sig till IUU Fishing Action Alliances. Parlamentet uppmanar med kraft alliansens medlemmar att samordna sina nationella system för att hantera IUU-fiske och att särskilt undersöka möjligheten att gemensamt utfärda gula och röda kort eller andra liknande instrument.

° °

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska fiskerikontrollbyrån.

(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

(2) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.

(3) EUT L 410 I, 7.12.2020, s. 1.

(4) EUT C 184, 5.5.2022, s. 2.

(5) EUT C 67, 8.2.2022, s. 25.

(6) EUT C 99, 1.3.2022, s. 214.

(7) EUT C 47, 7.2.2023, s. 15.

(8) Pauly, D. et al., Research for PECH Committee – Role and impact of China on world fisheries and aquaculture, Europaparlamentet, utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, Bryssel, december 2022, s. 14–28.

(9) EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter, EU Fish Market – 2022 Edition, 29 november 2022.

(10) Pauly, D. et al., Research for PECH Committee – Role and impact of China on world fisheries and aquaculture, Europaparlamentet, utredningsavdelningen för struktur- och sammanhållningspolitik, Bryssel, december 2022, s. 14–28.

(11) Rådets förordning (EU) 2020/1706 av den 13 november 2020 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2021–2023 (EUT L 385, 17.11.2020, s. 3).

(12) Yttrande från den rådgivande nämnden för fjärrfiske, EU autonomous tariff quotas (ATQs) for certain fishery products Tuna loins for the period 2021-2023, juli 2020.

(13) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1184 av den 8 juli 2022 om ändring av förordning (EU) nr 468/2010 om upprättande av EU:s förteckning över fartyg som är inblandade i olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (EUT L 184, 11.7.2022, s. 9).

(15) Rådets förordning (EU) 2020/1998 av den 7 december 2020 om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (EUT L 410 I, 7.12.2020, s. 1).