I.   Inledning

Syftet med detta tillkännagivande är att klargöra frågor som rör den rättsliga statusen för och användningen av de tröskelvärden för god miljöstatus som fastställts genom samarbete på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå, i enlighet med ramdirektivet om en marin strategi (1) (direktiv 2008/56/EG, direktivet) och beslut (EU) 2017/848 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten samt specifikationer och standardiserade metoder för övervakning och bedömning (2) (beslutet).

II.   Rättslig bakgrund

Enligt direktivet ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast 2020 (artikel 1.1). För att uppnå detta mål måste de utarbeta och genomföra marina strategier i enlighet med artikel 5. En aspekt av de marina strategierna är att fastställa om marina vatten har god miljöstatus (artikel 5.2 a ii).

God miljöstatus definieras enligt artikel 3.5 i direktivet som ”det miljötillstånd för marina vatten där dessa utgör ekologiskt variationsrika och dynamiska oceaner och hav som är rena, friska och produktiva utifrån sina inneboende förutsättningar och användningen av den marina miljön befinner sig på en nivå som är hållbar och därigenom tryggar möjligheten till användning och verksamhet för nuvarande och framtida generationer”.

I enlighet med artikel 9.1 i direktivet och på grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 8.1, ska medlemsstaterna bedöma ett antal förhållanden som kännetecknar en god miljöstatus för de marina vattnen i varje region eller delregion. De ska därvid beakta de elva kvalitativa deskriptorer som anges i bilaga I till direktivet. De kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten som medlemsstaterna ska använda anges i beslutet. I artikel 9.3 i direktivet anges att de har fastställts av kommissionen ” på ett sätt som garanterar enhetlighet och gör det möjligt att mellan olika marina regioner eller delregioner jämföra i vilken utsträckning en god miljöstatus har uppnåtts ”.

I skäl 8 i beslutet anges följande: ”För var och en av de kvalitativa deskriptorer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2008/56/EG och på grundval av de vägledande förteckningarna i bilaga III till det direktivet, är det nödvändigt att precisera de kriterier, inklusive de kriteriekomponenter och, om tillämpligt, tröskelvärden att använda. Tröskelvärden är avsedda att bidra till medlemsstaternas fastställande av ett antal förhållanden som kännetecknar god miljöstatus och bidra till deras bedömning av i vilken utsträckning god miljöstatus har uppnåtts.” I artikel 2.5 i kommissionens beslut (EU) 2017/848 fastställs att ett ”tröskelvärde” är ”ett värde eller ett intervall mellan två värden som möjliggör en bedömning av den kvalitetsnivå som uppnåtts för ett enskilt kriterium, och som därigenom bidrar till bedömningen av i vilken utsträckning god miljöstatus uppnås.”

I beslutet anges att bilagan innehåller två typer av kriterier för att definiera god miljöstatus: primära (3) och sekundära kriterier (4). Medlemsstaterna är i princip skyldiga att använda de primära kriterierna, såvida de inte – på grundval av den inledande bedömningen av tillståndet i deras marina vatten eller senare uppdateringar som gjorts i enlighet med artiklarna 8 och 17.2 a i direktivet – vederbörligen förklarar varför ett primärt kriterium inte är tillämpligt. Enligt artikel 3.2 i beslutet har medlemsstaterna dock en viss flexibilitet när det gäller att besluta om de ska använda sekundära kriterier (om inte annat anges i bilagan). Medlemsstaterna kan besluta att vid behov använda ett sekundärt kriterium för att komplettera ett primärt kriterium eller när den marina miljön för ett visst kriterium riskerar att inte uppnå eller inte upprätthålla god miljöstatus.

Syftet med tröskelvärden är att bedöma den kvalitetsnivå som uppnåtts för varje (primärt eller sekundärt) kriterium som i sin tur används för att bedöma uppnåendet av de kvalitativa deskriptorer som förtecknas i bilaga I till det direktivet. Dessa deskriptorer används för att fastställa, uppnå eller bibehålla god miljöstatus, vilket är direktivets huvudsakliga syfte.

Ett antal tröskelvärden har redan fastställts i bilagan till beslutet och de härrör från befintlig lagstiftning och är därför redan tillämpliga. De övriga tröskelvärden som måste fastställas enligt beslutet ska medlemsstaterna enligt artikel 5.1 i beslutet fastställa senast den 15 juli 2018  (5). Om medlemsstaterna inte kan fastställa tröskelvärden inom denna tidsfrist, ska de fastställa dem ”så snart som möjligt därefter”  (6), förutsatt att de anger skälen till förseningen för kommissionen i den anmälan som görs enligt artikel 17.3 i direktivet.

Hittills har ett antal tröskelvärden (7) fastställts för olika deskriptorers kriterier genom samarbete på EU-nivå och regionalt eller subregionalt samarbete.

III.   Status för tröskelvärden för god miljöstatus

1.   Tröskelvärden som skiljer sig från dem som fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå

Den första frågan som måste klargöras är om medlemsstaterna för samma kriterium kan använda nationella tröskelvärden som skiljer sig från dem som fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå.

Artikel 9.3 i direktivet utgör den rättsliga grunden för beslutet. I beslutet krävs att tröskelvärden är utformade för att ”säkerställa enhetlighet och möjliggöra jämförelse, mellan marina regioner och delregioner, när det gäller bedömningar av i vilken utsträckning god miljöstatus har uppnåtts”. Om medlemsstaterna skulle tillåtas att fortsätta använda sina egna nationella tröskelvärden när tröskelvärdena har fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå skulle det undergräva målet i artikel 9.3, som också syftar till att säkerställa att myndigheterna agerar på ett enhetligt och samordnat sätt i hela EU.

Det skulle också strida mot bestämmelserna i beslutet. Såsom anges ovan, tillåter artikel 4.2 a i beslutet, endast medlemsstaterna att använda nationella tröskelvärden till dess att tröskelvärden har fastställts genom samarbete på unionsnivå, regional nivå eller subregional nivå. Detta innebär att medlemsstaterna, när tröskelvärdena väl har fastställts på överstatlig nivå, inte längre får använda sina egna nationella tröskelvärden. Ordalydelsen i skäl 12 stöder denna slutsats. Enligt det skälet bör medlemsstaterna, ”till dess att tröskelvärden har fastställts genom samarbete på unionsnivå eller regionalt eller subregionalt samarbete, ha möjlighet att använda nationella tröskelvärden, trendriktningar eller belastningsbaserade tröskelvärden som ersättningsvärden.”

Medlemsstaterna får därför inte längre använda olika nationella tröskelvärden när sådana tröskelvärden har fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå.

2.   Förekomsten av ett utrymme för medlemsstaterna att inte använda tröskelvärden som fastställts genom EU-samarbete eller regionalt eller subregionalt samarbete i samband med uppdateringar av marina strategier enligt artikel 17

Den andra frågan som behöver klargöras är om medlemsstaterna har rätt att inte tillämpa de tröskelvärden som fastställts genom en process på EU-nivå, regional eller subregional nivå när de uppdaterar sina marina strategier. Närmare bestämt huruvida detta är tillåtet vid fastställandet av miljöstatusen i deras marina vatten enligt artikel 17 i direktivet.

I artikel 2.5 i beslutet fastställs att tröskelvärden ” möjliggör en bedömning av den kvalitetsnivå som uppnåtts för ett enskilt kriterium”. Detta innebär att när medlemsstaterna väljer att tillämpa en viss deskriptor eller ett visst kriterium och motsvarande tröskelvärden har fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå, måste de använda de sistnämnda tröskelvärdena.

I enlighet med artikel 3.1 eller 3.2 i beslutet har dock medlemsstaterna rätt att inte använda de tröskelvärden som fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå om dessa värden omfattar ett kriterium som inte tillämpas av den medlemsstaten. Detsamma gäller tröskelvärden som omfattar deskriptorer som en medlemsstat anser vara ”olämpliga”, i enlighet med bilaga I till direktivet.

En medlemsstats ”beslut”  (8) att inte tillämpa en viss deskriptor eller ett visst kriterium ”automatiskt” omfattar de element, tröskelvärden och metodstandarder som motsvarar en viss deskriptor och/eller ett visst kriterium. När en medlemsstat beslutar att inte använda en viss deskriptor eller ett visst kriterium, beslutar den med andra ord i förlängningen att inte använda tröskelvärdena för deskriptorn och/eller kriteriet.

Sammanfattningsvis har medlemsstaterna, när de uppdaterar sina marina strategier i enlighet med artikel 17 i direktivet, rätt att inte använda de tröskelvärden som fastställts på EU-nivå, regional nivå eller subregional nivå endast i den mån som tröskelvärdena avser deskriptorer eller kriterier som de har valt att inte tillämpa i enlighet med de villkor som fastställs i direktivet och beslutet.

IV.   Användning av tröskelvärden för att bedöma miljöstatus

Enligt beslutet skulle medlemsstaterna fastställa tröskelvärden samt andra kriterier och metodstandarder för fastställande och bedömning av god miljöstatus senast 2018 eller ”snarast möjligt därefter” , under förutsättning att de har lämnat en motivering till kommissionen (artikel 5).

Med tanke på direktivets mål att uppnå eller bibehålla en god miljöstatus i havet senast 2020 bör medlemsstaterna ha fastställt tröskelvärden under den andra cykeln av genomförandet av direktivet (9).

Enligt artikel 6 i beslutet ska medlemsstaterna, när de väl har fastställt dessa tröskelvärden, informera kommissionen, när de uppdaterar sina marina strategier, om användningen av sådana värden och andra metodstandarder för bedömning av god miljöstatus.

Inom ramen för de kommande uppdateringar som görs i enlighet med artikel 17.2 a och b i direktivet av (i) den inledande bedömningen och fastställandet av god miljöstatus enligt artiklarna 8.1 och 9.1, och av (ii) de miljömål som fastställs i artikel 10.1, förväntas medlemsstaterna därför tillämpa de tröskelvärden som fastställts genom samarbete på unionsnivå, regional nivå eller subregional nivå samt tröskelvärden som härrör från befintlig lagstiftning som redan fastställts i bilagan till beslutet för de kriterier som de kommer att använda för att bedöma miljöstatus.

Om medlemsstaterna inte kan använda dessa tröskelvärden, särskilt när de uppdaterar den inledande bedömningen enligt artikel 8.1, bör detta vederbörligen motiveras. Det kan till exempel finnas fall där en medlemsstat använder de fastställda tröskelvärdena som en del av den uppdaterade rapporteringen om god miljöstatus enligt artikel 9.1 men inte har kunnat använda samma tröskelvärden för att uppdatera den inledande bedömningen enligt artikel 8.1, eftersom värdena ännu inte hade fastställts när bedömningen av deras marina vatten utarbetades.

Vid utvärderingen av medlemsstaternas uppdaterade marina strategier, särskilt bedömningen av tillståndet i deras marina vatten och framstegen mot god miljöstatus, kommer kommissionen därför att kontrollera om medlemsstaterna har använt tröskelvärden för att fastställa god miljöstatus i sina uppdateringar av de marina strategierna.

---

(1)   EUT L 164, 25.6.2008, s. 19.

(2)   EUT L 125, 18.5.2017, s. 43.

(3)  Se bilagan till beslutet: D1C1, D1C2, D1C3, D1C4, D1C5, D1C6, D2C1, D3C1, D3C2, D3C3, D4C1, D4C2, D5C1, D5C2, D5C5, D6C1, D6C2, D6C3, D6C4, D6C5, D8C1, D8C3, D9C1, D10C1, D10C2, D11C1, D11C2.

(4)  Se bilagan till beslutet: D2C2, D2C3, D4C3, D4C4, D5C3, D5C4, D5C6, D5C7, D5C8, D7C1, D7C2, D8C2, D8C4, D10C3, D10C4.

(5)  I enlighet med artikel 17.2 a i direktivet.

(6)  Artikel 5.2 i beslutet.

(7)  Se bilagan till detta meddelande.

(8)  Eftersom medlemsstaterna på vissa villkor har rätt att inte använda vissa deskriptorer eller primära kriterier och att (om inte annat anges i bilagan till beslutet) besluta huruvida de sekundära kriterierna ska tillämpas, bör användningen av ordet ”besluta” i artikel 6 i beslutet förstås som medlemsstaternas val av vilka deskriptorer och kriterier som ska tillämpas.

(9)  Artikel 5.1 och 5.2 i beslutet