European flag

officiella tidning
Europeiska unionens

SV

Serien C


C/2024/1123

26.1.2024

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Uppdatering av uppgifter som används för att beräkna ekonomiska sanktioner som kommissionen föreslår Europeiska unionens domstol i överträdelseförfaranden

(C/2024/1123)

I de fall kommissionen i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) väcker talan vid Europeiska unionens domstol (domstolen) mot en medlemsstat som har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen får kommissionen föreslå domstolen att ålägga den medlemsstaten ekonomiska sanktioner i två situationer:

—

Om medlemsstaten inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa en tidigare dom från domstolen i vilken en överträdelse av unionsrätten konstaterats (artikel 260.2 i EUF-fördraget) (1).

—

Om medlemsstaten har underlåtit att uppfylla sin skyldighet att underrätta om åtgärder för införlivande av ett direktiv som antagits i enlighet med ett lagstiftningsförfarande (artikel 260.3 i EUF-fördraget).

I bägge fallen kan den sanktion som domstolen ålägger medlemsstaten bestå av ett standardbelopp, till följd av fortsatt överträdelse fram till dess att dom meddelas eller fullständig efterlevnad nåtts, om detta inträffar först, och ett dagligt vite, för att motivera medlemsstaten att se till att överträdelsen upphör så snart som möjligt efter att dom meddelats. Kommissionen föreslår domstolen beloppen för de ekonomiska sanktionerna, men domstolen fastställer (2) sedan de belopp den anser vara lämpliga med hänsyn till omständigheterna och proportionerliga både till den konstaterade överträdelsen och till den berörda medlemsstatens betalningsförmåga.

De principer och den metod som kommissionen använder för att beräkna de ekonomiska sanktioner som den föreslår domstolen fastställs i meddelandet Ekonomiska sanktioner i överträdelseförfaranden  (3) (nedan kallat2022 års meddelande).

Denna uppdatering har gjorts med hänsyn till hur inflation, befolkning och BNP har utvecklats i varje enskild medlemsstat. Den statistik som ska användas avseende inflationstakt, befolkning och BNP är den statistik som fastställts två år före uppdateringen (t-2-regeln), dvs. 2022.

De uppdaterade n-faktorerna, lägsta standardbeloppen och basbeloppen fastställs i bilagan till detta meddelande.

Kommissionen kommer att tillämpa de uppdaterade siffrorna när den beslutar att väcka talan vid domstolen i enlighet med artikel 260 i EUF-fördraget från och med offentliggörandet av detta meddelande i Europeiska unionens officiella tidning.


(1)  Eller om medlemsstaten inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att följa en dom i vilken en överträdelse av unionsrätten konstaterats (artikel 108.2 i EUF-fördraget).

(2)  Detta utrymme för skönsmässig bedömning är begränsat i de fall som avses i artikel 260.3 i EUF-fördraget då domstolen inte får överskrida det belopp som kommissionen har angett.

(3)  Meddelande från kommissionen Ekonomiska sanktioner i överträdelseförfaranden C/2022/9973 (EUT C 2, 4.1.2023, s. 1).


BILAGA

Uppgifter som används för att fastställa ekonomiska sanktioner som föreslås domstolen

Kommissionen kommer att tillämpa följande uppdaterade uppgifter för att beräkna de ekonomiska sanktionerna (standardbelopp eller vite) när den väcker talan vid domstolen enligt artikel 260.2 och 260.3 i EUF-fördraget.

1.   Basbelopp för vite

Det uppdaterade basbeloppet för vite fastställs till 3 230 euro per dag.

2.   Basbelopp för standardbelopp

Det uppdaterade basbeloppet för standardbelopp fastställs till 1 080 euro per dag.

3.   N-faktorer

De uppdaterade n-faktorerna fastställs till följande:

 

N-faktor (1)

Belgien

0,85

Bulgarien

0,20

Tjeckien

0,52

Danmark

0,53

Tyskland

6,02

Estland

0,07

Irland

0,61

Grekland

0,43

Spanien

2,46

Frankrike

4,36

Kroatien

0,15

Italien

3,38

Cypern

0,05

Lettland

0,08

Litauen

0,13

Luxemburg

0,09

Ungern

0,36

Malta

0,03

Nederländerna

1,41

Österrike

0,68

Polen

1,41

Portugal

0,47

Rumänien

0,65

Slovenien

0,11

Slovakien

0,23

Finland

0,41

Sverige

0,83

4.   Referensstandardbelopp

Det uppdaterade referensstandardbelopp som används för att beräkna lägsta standardbelopp per medlemsstat fastställs till 3 016 218 euro.

5.   Minsta standardbelopp efter medlemsstat

De minsta standardbeloppen motsvarar referensstandardbeloppet multiplicerat med n-faktorerna.

De uppdaterade minsta standardbeloppen (2) fastställs till följande:

 

Minsta standardbelopp (euro)

Belgien

2 564 000

Bulgarien

603 000

Tjeckien

1 568 000

Danmark

1 599 000

Tyskland

18 158 000

Estland

211 000

Irland

1 840 000

Grekland

1 297 000

Spanien

7 420 000

Frankrike

13 151 000

Kroatien

452 000

Italien

10 195 000

Cypern

151 000

Lettland

241 000

Litauen

392 000

Luxemburg

271 000

Ungern

1 086 000

Malta

90 000

Nederländerna

4 253 000

Österrike

2 051 000

Polen

4 253 000

Portugal

1 418 000

Rumänien

1 961 000

Slovenien

332 000

Slovakien

694 000

Finland

1 237 000

Sverige

2 503 000


(1)  Baserat på 2022 års BNP och befolkning, avrundat till två decimaler.

(2)  Baserat på 2022 års BNP och befolkning, avrundat till närmaste tusental.


ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1123/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)