Föredragande: Csaba BORBOLY (RO–EPP), ordförande, distriktsfullmäktige, Harghita, Rumänien

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) föreslår att det utlyses ett Europaår för Europas landsbygdsområden för att uppmärksamma landsbygdsområdenas kulturella och kreativa värde.

2.

De starka banden mellan mark, landskap, ekonomi och miljö upprätthålls genom landsbygdsområdenas särskilda traditioner, särskilt i avlägsna landsbygds- eller bergsområden. ReK vidhåller i detta hänseende att dessa områdens etniska mångfald också bör erkännas och stödjas, såsom i fallet med urfolk och andra språkliga eller nationella minoriteter.

3.

Kommittén understryker att minoriteter och olika etniska grupper som bor i landsbygds-områden är avgörande för dessa områdens hållbarhet, samtidigt som deras kultur, tradition, kulturarv och livsstil bidrar inte bara till Europas mångfald utan även till landskapet, den biologiska mångfalden, ekonomin, kulturen och den sociala sammanhållningen i Europa.

4.

Vi är övertygade om att kulturverksamhet och kulturarv är drivkrafter för social sammanhållning och livskvalitet i landsbygdsområden, eftersom de skapar möjligheter till hållbar utveckling, nya arbetstillfällen och synergier med annan verksamhet, särskilt i områden som står inför särskilda utmaningar, såsom de yttersta randområdena och andra avlägset belägna områden, bergsområden eller områden som riskerar att avfolkas.

5.

För att stärka landsbygdsområdenas resiliens, och inom landsbygdsutvecklingen i allmänhet, bör man fokusera på de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna när det gäller framtida planering och stöd, eftersom dessa sektorer och näringar utgör en samlingspunkt för den lokala kulturen och kreativiteten på landsbygden.

6.

Det är beklagligt att kommissionen, trots framgången med det europeiska medborgarinitiativet Minority Safepack, vägrade att föra upp frågan om inhemska nationella minoriteter på dagordningen och ta initiativ till lagstiftning.

7.

De kulturella aktiviteternas nivå och omfattning är nära kopplad till och har obestridligen ett starkt inflytande på förståelsen av och acceptansen för medborgerliga värderingar och utvecklingen av europeisk identitet i alla regioner. De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i landsbygdsområdena bör därför ges ett mer medvetet stöd.

8.

ReK pekar på behovet av att samla in kulturspecifika data i Europa, redovisade på Nuts 3-nivå, för att underlätta beslutsfattande och planering på lokal nivå och för att mäta de flerdimensionella effekterna av kulturpolitik till stöd för landsbygdsområden. En avsaknad av sådana specifika data kan leda till att de insatser som görs i enlighet med den nya europeiska kulturpolitiken för landsbygden ifrågasätts.

9.

Kommittén upprepar att alla landsbygdsrelaterade åtgärder, på alla förvaltningsnivåer, bör vara evidensbaserade och att dessa evidens, med tanke på områdets särdrag, bör omfatta kvalitativa data och analyser, utöver kvantitativ datainsamling och analys.

10.

De lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll för att organisera, finansiera och stödja kultur i landsbygdsområden. Mot bakgrund av den ekonomiska nedgången och krisen i landsbygdsområdena innebär de i vissa områden det sista hoppet för dessa aktiviteter, i synnerhet i mindre välbärgade lokalsamhällena. De lokala och regionala myndigheternas insatser bör därför stödjas, med tillräcklig finansiering från EU-medel och nationella budgetar, och man bör undvika nedskärningar i detta avseende.

11.

Vi understryker att landsbygdskulturen spelar en viktig roll för att bevara och förvalta kulturlandskap, biologisk mångfald och traditionella värden, och att vissa landsbygdsområden med höga naturvärden utgör specifika biokulturella områden där miljön och den lokala ekonomin samexisterar på ett hållbart sätt, i enlighet med dessa samhällens kultur och traditioner.

12.

ReK framhåller att det fördjupade samarbetet mellan landsbygdsområden bör gå utöver jordbrukets, ekonomins och landsbygdsstyrningens gränser i syfte att förverkliga den kulturdrivna landsbygdsutvecklingens potential, så att lokala och regionala myndigheter och andra aktörer på landsbygden kan få tillgång till bästa praxis i EU och dra största möjliga nytta av sina möjligheter.

13.

Vi hoppas att den nya europeiska kulturpolitiken för landsbygden – genom att utveckla landsbygden med utgångspunkt i kulturella värden, stärka den lokala ekonomin via de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna samt bygga upp en landsbygdsidentitet och stolthet på landsbygden – kan bidra till att bekämpa den demografiska tillbakagången i dessa områden och göra att ungdomar från både landsbygden och städerna vill bo och arbeta här.

14.

Kommittén efterlyser en stödjande och främjande ram för det europeiska kulturområdet på landsbygden, där man använder sig av erfarenheterna från initiativet ”Europeisk kulturhuvudstad”.

15.

Med vederbörlig hänsyn till komplementaritet, subsidiaritet och principen om platsbaserad tillgång uppmanas medlemsstaterna att intensifiera sina insatser genom att genomföra, stödja och samordna åtgärder för att utforma ett strategiskt europeiskt förhållningssätt till kulturpolitiken i landsbygdsområden.

16.

ReK upprepar sitt stöd för den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden 2040. Den kommer att stödja territoriell sammanhållning och skapa nya möjligheter att locka till sig innovativa kulturella och kreativa näringar, säkerställa tillgång till konstnärliga och kulturella aktiviteter, främja återställande av kulturlandskap, garantera bättre infrastruktur och tjänster inom kultursektorn samt innebära att landsbygdsområdenas kulturella och ekonomiska styrka utnyttjas på bästa sätt.

17.

Kommissionen uppmanas att på ett harmoniserat sätt tillsammans med medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna garantera att initiativet om en långsiktig vision för landsbygdsområden inbegriper genomförbara lösningar och stödmedel för att hantera de utmaningar som de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna står inför på landsbygden.

18.

Med tanke på den potential som social och kulturell vitalitet samt innovation inom sociala och kulturella tjänster av allmänt intresse har när det gäller att hejda avfolkning samt skapa sociala och ekonomiska möjligheter kopplade till den gröna given anser ReK att denna vitalitet och innovation hör till de mest strategiska områdena för utveckling av lokalt och regionalt samarbete inom ramen för landsbygdspakten.

19.

Nationella, regionala, landsbygdsinriktade och lokala strategier som inbegriper kultur, kreativitet och konst bidrar i hög grad till en bättre livskvalitet i regioner och kommuner genom att främja en känsla av samhörighet och tillhörighet, kulturell mångfald, demokrati, deltagande och interkulturell dialog.

20.

ReK vill uppmärksamma de europeiska kulturvägarna, som löper både inom länder och över gränserna och som, med deltagande av allmänheten och alla berörda parter, ger ett betydande bidrag till att sprida lokala och regionala kulturella yttringar och främjar mindre kända regioner samt stöder sysselsättning, skapande av arbetstillfällen och affärsverksamhet i landsbygdsområden.

21.

Kommittén bekräftar den strategiska roll som den kan spela när det gäller att lägga fram förslag och utarbeta åtgärder som ger ett allt starkare stöd till kulturpolitiken i landsbygdsområden, och uppmanar sina företrädare att göra en meningsfull insats för att fastställa en ReK-ståndpunkt som bekräftar att denna politik är central för EU:s socioekonomiska utveckling.

22.

Vi påminner i detta sammanhang om att landsbygdsområdenas framtid är beroende av att ungdomar stannar kvar på landsbygden och av att andra ungdomar lockas till dessa områden för att skapa sig ett liv där. När man söker efter lösningar på landsbygdsområdenas utmaningar är det därför mycket viktigt att aktivt involvera ungdomar, tillhandahålla forum och främja ungdomsråd där de kan föra fram sina idéer och stödja ungdomsinitiativ i landsbygdsområden.

23.

Vi betonar landsbygdsfamiljernas grundläggande roll när det gäller att bevara traditioner, förmedla värderingar och säkerställa landsbygdsområdenas livskraft, och noterar att stabiliteten och tillväxten i dessa områden i hög grad är beroende av familjeenheternas välbefinnande och bärkraft. Vi understryker därför det akuta behovet av att hjälpa till att stärka landsbygdsfamiljerna genom inkluderande dialog, stöd till relevanta sammanslutningar och riktad politik, inbegripet familjevänlig politik för att främja en stabil och varaktig befolkning på landsbygden.

24.

Det är fortsatt viktigt att snarast möjligt få till stånd ett generationsskifte i jordbruket, och därför behöver såväl ungdomar som kvinnor på landsbygden få stöd för att satsa på jordbruket och köpa in sig i jordbruksföretag. Vi håller därför med kommissionen om att man särskilt måste uppmärksamma ungdomars och kvinnors behov för att uppmuntra dem att bo kvar på landsbygden.

25.

Kommittén påminner om att skogarna och skogsbranschen inom EU spelar en nyckelroll i utformningen och bevarandet av landskap och på ett avgörande sätt bidrar till bevarandet av den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster. I linje med EU:s skogsstrategi för 2030 spelar skogarna, skogsbrukarna och hela den skogsbaserade värdekedjan en central roll för att uppnå målen i den europeiska gröna given och de kulturpolitiska målen. Skogsbränder och andra störningar, såsom stormar och skadegörare, utgör allvarliga hot mot landsbygdsområdena som måste hanteras med beslutsamhet genom att resilienta landskap och skogsnäringen främjas.

Styrning

26.

ReK framhåller värdet och vikten av flernivåstyre, som bl.a. underlättar spridningen av bästa praxis när det gäller kulturpolitik i landsbygdsområden, utvecklingen av deltagardemokratin, det ömsesidiga lärandet och framväxten av nya former för partnerskap och dialog samt främjar effektiviteten och samstämmigheten i den sektorspolitik som rör kultur och kulturarvet.

27.

Vi upprepar att lokala och regionala aktörers deltagande i denna styrningsstruktur kommer att vara avgörande för att åtgärderna ska anpassas till kraven och behoven i landsbygdsområdena, med särskilt fokus på de områden som brottas med avfolkning och demografiska eller miljörelaterade risker.

28.

Kommittén välkomnar det utökade stödet till nedifrån- och upp-initiativ, såsom lokalt ledd utveckling (LLU) – där de lokala aktionsgruppernas roll fastställs – och smarta byar, och vill gärna se att man fortsätter att dra nytta av de lärdomar som dras från dessa program och strategier.

29.

Vi anser att man bör lansera ett europeiskt initiativ, liknande smarta byar, som innebär att de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna på landsbygden ges ett riktat stöd och kulturarvet ny kraft, samtidigt som man säkerställer stödet från EU-medel genom LLU, så att inget landsbygdsområde saknar stöd för privata och lokala initiativ på detta område.

30.

Monument och det byggnadshistoriska arvet i allmänhet skyddas inte alltid, och genom konservering och restaurering kan man gynna både landsbygdssamhällen och lokala ekonomier, samtidigt som koldioxidavtrycket minskas. Därför måste landsbygdsutvecklingen och den strategiska planeringen utformas så att den även inriktas på kulturarvet.

31.

Vi betonar att kulturpolitiken i landsbygdsområden bör bli en integrerad del av sammanhållningspolitiken och skapa samverkanseffekter med befintliga verktyg, såsom LLU. I detta arbete bör regeringar och institutioner på alla nivåer på ett meningsfullt sätt inkludera de lokala aktionsgrupperna i sin programplanering.

32.

Kommittén understryker att en deltagandebaserad strategi i lokalsamhällena är det bästa sättet att säkerställa att de utvecklingsinsatser och kulturella investeringar som görs har en stark förankring i lokala behov och prioriteringar.

33.

ReK anser att möjligheten att agera och göra skillnad är avhängig av att man har en välbalanserad insikt om utmaningarna som landsbygdsområden står inför och en känsla av delat ansvar och förtroende för att ta itu med dem.

34.

Vi förespråkar bestämt att de lokala och regionala myndigheterna – som är de institutioner som befinner sig närmast medborgarna och lokalområdena – ges en central plats i genomförandet av kulturpolitiken, och anser att det bör inrättas integrerade förvaltningssystem som bygger på territoriella nätverk och system.

De kulturella och kreativa sektorerna och näringarna i landsbygdsområden

35.

Kulturföremål och kulturella tjänster måste göras tillgängliga för alla genom att man minskar ojämlikheten i möjligheter mellan stadsbor och landsbygdsbefolkning, rika och fattiga, unga och gamla, minoriteter och marginaliserade grupper samt för personer med funktionsnedsättning och invandrar- och flyktinggrupper.

36.

Kommittén anser att de kulturella tjänsterna bör decentraliseras, sammankopplas och organiseras så att människor kan dra nytta av dem nära den plats där de bor.

37.

Kultur ska vara tillgänglig för alla åldrar, både fysiskt på plats och på distans, exempelvis genom att utveckla lokala samhällscentrum med en rad olika tillgängliga och inkluderande tjänster, från bibliotek till socialt arbete och frivilligarbete.

38.

ReK anser att kulturella aktiviteter ger upphov till förbättrade levnadsvillkor för marginaliserade befolkningsgrupper på landsbygden och till förbättrade framtidsutsikter för berörda barn och ungdomar.

39.

I en anda av att inte lämna någon på efterkälken behövs särskilda verktyg för att i landsbygdsområden utveckla ”kulturella innovationsekosystem” som ger möjligheter åt entreprenörer och landsbygdsbaserade mikroföretag samt små och medelstora företag genom att stimulera dessa små landsbygdsföretag inom de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna.

40.

ReK betonar vikten av utbyggd digital infrastruktur för att möjliggöra för konstnärer och andra kulturaktörer att bo och verka i landsbygder.

Möjligheter och utmaningar för lokala och regionala myndigheter

41.

Vi föreslår att man ytterligare stärker hänvisningen till de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll när det gäller att främja och lyfta fram landsbygdssamhällenas konstnärliga och kulturella liv, och efterlyser en utökning av de lokala och regionala myndigheternas deltagande i de relevanta programmen.

42.

Kommittén uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att erkänna att kulturell infrastruktur i landsbygdsområden är en viktig faktor för social sammanhållning och hållbar utveckling, och att tillhandahålla lösningar för hållbar mobilitet som gör det möjligt för besökare att ta del av kultur på landsbygden med minsta möjliga miljöpåverkan, såsom genom kollektivtrafik, cykelvägar, gångvägar och inre vattenvägar.

43.

ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna systematiskt bör rådfrågas vid utformningen, genomförandet och styrningen av de åtgärder som syftar till att tillhandahålla finansiering för de kulturella och kreativa sektorerna runtom i Europa och att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt landsbygdsområden.

44.

Vi uppmanar kommissionen att ge de lokala och regionala myndigheterna ekonomiskt och tekniskt stöd för att öka medvetenheten om de kulturella och kreativa sektorernas och näringarnas potentiella fördelar, även i samband med den sociala ekonomin, när det gäller regional och lokal utveckling.

45.

ReK anser att lokala och regionala myndigheter och kulturaktörer bör delta i planeringen av infrastruktur och den fysiska planeringen för att säkerställa att konst och kultur ingår i dialogen om infrastruktur och organisationen av territoriet.

46.

Man bör överväga att ge tillräckligt tekniskt stöd för kapacitetsuppbyggnaden hos lokala och regionala myndigheter i landsbygdsområden, som befinner sig i en svagare position när det handlar om programplaneringskompetens – i synnerhet långsiktiga strategier – och tillgången till och användningen av EU-medel.

47.

Kommittén framhåller behovet av att öka medvetenheten och ge lokala och regionala myndigheter möjlighet att skydda, återställa, utnyttja och blåsa nytt liv i sin miljö, sina landskap, sina materiella och immateriella kulturtillgångar och andra unika kultur- och konstresurser.

48.

Vi föreslår i detta avseende att stöd ges till aktörer som uppmuntrar att konst och kultur stimuleras kreativt i tomma byggnader. De kan omvandlas till förnyade lokala offentliga mötesplatser och lokal infrastruktur som förbättrar livskvaliteten i vardagen.

49.

Skapandet av kulturella möjligheter i landsbygdsområdena bör uppmuntras på bred front, bl.a. genom främjandet av kulturevenemang och skydd av historiska och religiösa byggnader på landsbygden (kyrkor, slott osv.).

50.

Vi upprepar att de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna främst består av mikroföretag, små och medelstora företag och egenföretagare, vilket kräver initiativ och organisation på lokal nivå. Denna lokala inriktning är positiv för landsbygdsområdena, eftersom det innebär att den lokala ekonomin och den sociala strukturen stärks men också bidrar till att behålla begåvningar och motsvarande arbetstillfällen på lokal nivå.

Landsbygdssäkring

51.

ReK välkomnar kommissionens ambition att integrera landsbygdsperspektivet och stärka principen om att inte orsaka skada för sammanhållningen i all EU-politik genom att använda verktygslådan för territoriella konsekvensbedömningar och landsbygdssäkring.

52.

Vi uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att tillämpa landsbygdssäkring på sina strategier och investeringar under den innevarande programperioden 2021–2027 när det gäller både de nationella strategiska planerna och strategierna för regional utveckling och lokalt ledd utveckling.

53.

Kommittén anser att såväl investeringar som offentligt stöd och offentlig finansiering bör ”landsbygdssäkras”. När nya relevanta finansieringssätt utformas bör man således undersöka om de bör inbegripa stöd till det bidrag som löpande ges av familjejordbruk, anställda inom jordbruket och landsbygdens kulturella och kreativa sektorer och näringar, icke-statliga organisationer som företräder enskilda upphovsmän samt folkgrupper, lokala aktionsgrupper och jordbrukarorganisationer.

Finansiering och stöd

54.

ReK påpekar att utmaningarnas omfattning innebär att det krävs en stark koncentration av finansiella medel och av all verksamhet i landsbygdsområden. Till detta hör mobilisering av lokala tillgångar och ekonomiskt stöd i form av lokala investeringar, samfinansiering och kulturellt och konstrelaterat stöd.

55.

Vi anser att man i alla EU-fonder i allt högre grad bör erkänna att kulturen har ett övergripande värde och stödja kulturprojekt, bl.a. sådana som skyddar, främjar och stärker den biologiska mångfalden, kulturlandskap och biokulturella områden.

56.

Kommittén efterlyser en uttrycklig prioritering av insatser som utformats för att utnyttja kulturens potential i landsbygdsområden.

57.

EU bör lansera förslagsinfordringar som bl.a. ger mer stöd till projekt som främjar den sociala roll som kultur, experimenterande och innovation spelar inom samtida bildkonst, och som syftar till att förnya landsbygdsområden.

58.

Öppet hus-dagar på gårdar, skolbesök på landsbygden, utställningar, hantverksmässor och andra mässor samt kulturfestivaler hjälper invånarna i städer att bättre förstå och uppskatta landsbygdsområden och sådana evenemang förtjänar stöd genom offentlig finansiering. Detta gäller även åtgärder för att genom kulturprojekt bygga broar mellan medborgare på landsbygden och i städerna.

59.

Det finns ett behov av särskild, skräddarsydd forskning på området för kulturella och kreativa sektorer och näringar på landsbygden och kulturbaserad landsbygdsutveckling, bl.a. inom ramen för Horisont Europa och Espon, t.ex. projektet ”RURITAGE Heritage for Rural Regeneration”.

Kulturella samverkanseffekter

60.

Det är nu av yttersta vikt att man skapar samverkanseffekter mellan strategierna för hållbar turism och de kreativa och kulturella sektorerna på lokal och regional nivå i syfte att stödja den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen samt underlätta tillgången till kultur, samtidigt som man främjar hållbar utveckling.

61.

Kulturarvet är en viktig utgångspunkt för en lokal och regional utveckling som omfattar hela befolkningen på landsbygden. Det ger upphov till stora materiella värden genom främjandet av en hållbar, ansvarsfull och högkvalitativ kulturturism som utvecklas på grundval av det materiella och immateriella kulturarvet i landsbygdssamhällen.

62.

ReK framhåller kulturarvets värde för den ekonomiska utvecklingen i landsbygdsområden, framför allt genom turismen – 26 % av alla resenärer i EU uppger att kultur är en viktig faktor vid valet av resmål – men även som en mjuk lokaliseringsfaktor för att öka arbetstillfällenas attraktivitet.

63.

Det geografiskt mycket spridda kulturarvet innebär, genom ett mer diversifierat utbud av turistattraktioner, en möjlighet att omdirigera och bättre fördela kulturturismens positiva effekter, och bidrar till en hållbar utveckling i randområden eller avlägset belägna områden.

64.

När det gäller möjligheter görs bara en otillräcklig hänvisning i förbigående till sektorer som kulturella aktiviteter, hållbar landsbygdsturism och fritidsaktiviteter, trots att de spelar en mycket viktig roll för att bygga upp diversifierade, starka och bärkraftiga landsbygdsekonomier.

65.

I detta hänseende påpekar vi att det finns många möjligheter till ytterligare verksamheter på landsbygden utanför jordbrukssektorn, såsom skogsbruk och djurhållning, cykelturism, jakt, vandring, friskvårdsturism, religiös och andlig turism, gastronomi, lokalt konstskapande eller konstnärsateljéer och utställningslokaler, med mera. Vi vill också framhålla den roll som skogsjordbruket spelar när det gäller att forma framtidens landskap inom EU.

66.

Kommittén förordar bestämt att man främjar marknadsföring av kulturprodukter från landsbygden, t.ex. det gastronomiska arvet, och skyddar de geografiska beteckningarna för att säkerställa kvalitet och spårbarhet för medborgarna.

67.

ReK stöder användningen av modeller för landskapsvård och landskapsförvaltning som syftar till att främja cirkulära territoriella ekosystem i historiska landsbygdslandskap, såsom traditionell markförvaltning och markvård, traditionella bevattningsmetoder samt samverkanseffekter mellan territoriella aktörer som syftar till en effektiv användning av vatten, energi, avfall och material, t.ex. genom att främja energiåtervinning, organiska gödselmedel och återvinning av värme från produktionsprocesser. Traditionell kunskap är en del av det immateriella kulturarvet och en resurs i arbetet för att bevara biologisk mångfald i enlighet med FN-konventionen om biologisk mångfald.