Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster

(COM(2023) 441 final – 2023/0266 (COD))

(C/2024/890)

Föredragande:

Angelo PAGLIARA

Remiss	Europeiska unionens råd, 27.9.2023 Europaparlamentet, 19.10.2023
Rättslig grund	Artiklarna 91, 100.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	6.10.2023
Antagande vid plenarsessionen	25.10.2023
Plenarsession nr	582
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	153/1/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder initiativet till ett harmoniserat ramverk inom EU för att mäta växthusgasutsläpp från transporter och instämmer i att det behövs tydlig och tillförlitlig information så att konsumenterna kan välja hållbara transportalternativ.

1.2

Kommittén noterar den nuvarande fragmentering som kännetecknar metoderna för att beräkna växthusgasutsläpp, som leder till avvikelser i beräkningarna och gör det omöjligt att jämföra dem. Förekomsten av olika beräkningsmetoder kan göra det svårt att jämföra uppgifter om växthusgasutsläpp och kan ge upphov till inkorrekt information, vilket skulle kunna undergräva det sätt på vilket den inre marknaden fungerar och försvåra förutsättningarna för rättvis konkurrens.

1.3

Kommittén anser att offentliggörandet av tillförlitliga utsläppsdata kommer att främja hållbarhet och lägga grunden till nya beteenden som innebär att hållbara transportalternativ kommer att väljas i större utsträckning.

1.4

EESK anser att inrättandet av ett gemensamt regelverk kommer att bidra till ökad överblickbarhet.

1.5

EESK efterlyser en strategi för transportsektorn som säkerställer en rättvis omställning genom att uppmärksamma sociala frågor, skydda arbetstagare och garantera tillgängliga transporttjänster till överkomliga priser. Eftersom särskilda åtgärder vidtas för att skydda konsumenter och arbetstagare anser vi att förslaget kan främja användningen av hållbara transportsätt.

1.6

Kommittén uppmanar kommissionen att vidta alla de åtgärder som krävs för att garantera offentliga tjänster till överkomliga priser, så att åtgärderna är effektiva ur alla perspektiv.

2. Allmänna kommentarer

2.1

Transportsektorn spelar en avgörande roll för att uppnå EU:s klimatmål. År 2021, efter covid-19-krisen, rapporterade Europeiska miljöbyrån (EEA) att utsläppen från transporter hade ökat med 7,7 %. Uppskattningar tyder på att utsläppen kommer att öka ytterligare under de kommande åren.

2.2

Särskild vikt bör läggas vid de utmaningar som hänger samman med transporters miljöpåverkan, som fortsätter att öka, framför allt på grund av den ökade gods- och persontrafiken på det europeiska nätet.

2.3

Det finns i nuläget inget universellt accepterat ramverk för redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster. För att kvantifiera dessa utsläpp kan transportföretagen välja mellan olika standarder, metoder och beräkningsverktyg samt ett flertal databaser och dataset för utsläppsstandardvärden.

2.4

Kommissionen noterar i sitt förslag att denna fragmentering ofta leder till betydande skillnader i resultaten som gör det svårt att jämföra uppgifterna om växthusgasutsläpp på marknaden och som ger inkorrekt och vilseledande information om de olika transportalternativens prestanda.

2.5

Avsaknaden av ett standardramverk är allmänt erkänd av transportbranschen och har lett till flera försök från branschens och de nationella regeringarnas sida att ta fram ett sådant. Till exempel införde Europeiska standardiseringskommittén (CEN) år 2012 den gemensamma metoden CEN EN 16258:2012 för beräkning och deklaration av energiförbrukning och växthusgasutsläpp från transporter.

Inget av dessa försök har dock lett till att redovisningsmetoderna för växthusgasutsläpp harmoniserats eller till att växthusgasdata används konsekvent på EU-nivå.

2.6

EESK noterar att detta förslag till förordning inte innebär att rapporteringen av växthusgasutsläpp blir obligatorisk. I förslaget fastställs ett metodmässigt ramverk men det innehåller inte något krav på att detta ramverk ska användas. Alla som beslutar att beräkna och offentliggöra information om växthusgasutsläpp från transporter åläggs dock att följa de regler som fastställts inom ramen för CountEmissions EU.

2.7

Syftet med kommissionens förslag är att fastställa en enda metod för beräkningen och kvantifieringen av växthusgasutsläpp från olika transportslag för att möjliggöra en rättvis jämförelse mellan olika transportalternativ. Det är dock viktigt att framhålla att förslaget, eftersom det är mycket tekniskt, kan komma att behöva ändras regelbundet för att återspegla den tekniska utvecklingen, särskilt när det gäller den gemensamma referensberäkningsmetoden och reglerna för indata, certifiering och verifiering.

2.8

Kommissionen avser att påverka transportanvändarnas beslut och skapa incitament så att de väljer de mest hållbara transportalternativen. Kommissionen föreslår att man använder den metod som fastställs i den nya standarden EN ISO 14083:2023, som bygger på begreppet ”från källa till hjul”.

3. Särskilda kommentarer

3.1

EESK noterar att begreppet ”från källa till hjul” är en metod för utvärdering av en energikällas effektivitet och utsläpp som går ut på att hela livscykeln tas i beaktande. Denna metod är ett mer komplett sätt att mäta energiförbrukning och växthusgasutsläpp än metoden ”från tank till hjul”, som bortser från utsläpp i samband med produktionen av energibärare.

3.2

Analysen ”från källa till hjul” är en övergripande metod för att bedöma energieffektivitet och utsläpp. Den tar hänsyn till den totala energiförbrukningen och samtliga växthusgasutsläpp under en energikällas hela livscykel.

3.3

Även om det i förslaget till förordning tas hänsyn till de växthusgasutsläpp som uppstår från källa till hjul, både i samband med fordonsanvändningen och vid tillhandahållandet av fordonets energi, framhåller kommittén att transportsektorn även ligger bakom andra skadliga effekter, såsom luftföroreningar och buller, som ligger utanför förslagets tillämpningsområde.

3.4

Kommittén ställer sig bakom valet av den nya ISO-standarden 14083:2023 (dess europeiska version EN ISO 14083:2023) eftersom den i nuläget är den mest relevanta och proportionerliga standarden för en gemensam referensmetod. Detta bör innebära en garanti för att växthusgasutsläppen från transporter beräknas på ett standardiserat sätt i hela transportsektorn, eftersom denna standard erkänns i hela världen.

3.5

Utan en gemensam strategi för indata kommer dessutom beräkningsresultaten för växthusgasutsläpp även i fortsättningen att vara inkonsekventa och omöjliggöra jämförelser även om samma referensmetod används. Kommittén stöder därför förslaget om en central EU-databas över utsläppsfaktorer för växthusgaser, eftersom vederbörlig hänsyn då kan tas till relevanta EU-lagstiftningsinitiativ och andra tillförlitliga källor, inbegripet det reviderade direktiv om förnybar energi som ska antas och en särskild punkt i Horisont Europa-programmet.

3.6

EESK stöder den bindande metod som bygger på anslutning som beskrivs i förslaget. I förslaget fastställs endast ett metodmässigt ramverk men det innehåller inte något krav på att detta ramverk ska användas. Det bör dock noteras att alla som beslutar att beräkna och offentliggöra information om växthusgasutsläpp från transporter åläggs att tillämpa EU:s gemensamma metod som fastställs i förordningen.

3.7

Kommittén efterlyser även gemensamma regler för offentliggörande och överblickbarhet avseende redovisningen av utsläppsresultat. Detta är mycket viktigt för att uppgifterna om växthusgasutsläpp på marknaden ska kunna jämföras på ett korrekt sätt och för att underlätta transportanvändarnas val. Vi noterar att detta också ligger i företagens och energisektorns intresse.

I strategin för hållbar och smart mobilitet, som offentliggjordes den 9 december 2020, hänvisas till incitament för att välja de mest hållbara transportalternativen. Dessa incitament kan vara av både ekonomisk och icke-ekonomisk karaktär och det kan bland annat handla om att ge bättre information till användare och konsumenter och förbättra överblickbarheten avseende olika transportalternativs prestanda med avseende på utsläppen av växthusgaser.

3.8

EESK anser att EU:s gemensamma metod inte får leda till ytterligare byråkrati som gör det svårare att uppnå de eftersträvade målen. Detta är särskilt viktigt för de små och medelstora företagen, som utgör den stora merparten av företagen inom transportsektorn, och även för arbetstagarna.

EESK noterar att de nationella myndigheternas kapacitet även kommer att påverka genomförandet av EU:s gemensamma metod. Denna aspekt bör granskas noggrant för att säkerställa ett effektivt genomförande av den föreslagna förordningen.

3.9

I detta avseende efterlyser vi en strategi för transportsektorn som säkerställer en rättvis och grön omställning genom att uppmärksamma sociala frågor, skydda arbetstagare och garantera tillgängliga transporttjänster till överkomliga priser. Detta inbegriper åtgärder för att skydda konsumenterna mot falsk eller vilseledande information och grönmålning.

3.10

I detta avseende bör effektiva medvetandehöjande kampanjer informera konsumenterna, så att de får bättre kunskap om transporttjänsternas prestanda, tillgången till data, de alternativ som finns tillgängliga för att resa på ett mer miljömässigt hållbart sätt och hur mycket dessa alternativ kostar.

Bryssel den 25 oktober 2023.

Oliver RÖPKE

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande