Föredragande:	Giuseppe GUERINI
Medföredragande:	Carole DESIANO

Remiss	Europeiska kommissionen, 18.7.2023
Rättslig grund	Artiklarna 292, 149 och 153 h och j i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	3.10.2023
Antagande vid plenarsessionen	25.10.2023
Plenarsession nr	582
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	214/2/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar och stöder till fullo kommissionens förslag till rekommendationer till medlemsstaterna för att stödja de nationella ekosystemen för den sociala ekonomin. Kommittén föreslår att rådet godkänner dem utan dröjsmål så att de kan genomföras fullt ut i medlemsstaterna.

1.2

EESK rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna använder de nationella statistikkontorens och Eurostats sakkunskap för att upprätta en auktoritativ och regelbundet uppdaterad databas om storleken på och fördelningen av enheter inom den sociala ekonomin.

1.3

EESK påminner om behovet av att inkludera studier av den sociala ekonomin i utbildningsprogrammen på alla nivåer, och efterlyser åtgärder för att utveckla nationella kompetenscentrum för utbildning i den sociala ekonomin i EU:s medlemsstater.

1.4

Med tanke på den roll som enheter inom den sociala ekonomin spelar i den europeiska ekonomin genom att bidra till skapandet av omkring 8 % av BNP och 13 miljoner arbetstillfällen föreslår EESK att man i rekommendationen till medlemsstaterna beaktar de bestämmelser i den europeiska industristrategin som rör ekosystemet för närhet och social ekonomi genom att uppmana medlemsstaterna att inkludera den sociala ekonomin i industripolitiken på nationell nivå.

1.5

EESK anser att den sociala dialogen är ett grundläggande inslag i EU:s politik, och uppmuntrar, med tanke på den betydelse som företagen inom den sociala ekonomin har för sysselsättningen, medlemsstaterna och kommissionen att erkänna den roll som organisationer inom den sociala ekonomin spelar i den sociala dialogen.

1.6

Med tanke på den växande betydelse som sysselsättning inom enheter inom den sociala ekonomin har rekommenderar EESK att alla arbetstagare inom sektorn skyddas genom kollektivavtal som undertecknas av fackföreningarna, och skulle därför vilja att de organisationer som företräder den sociala ekonomin i allt större utsträckning deltar i den sociala dialogen.

1.7

EESK påminner om bestämmelserna i handlingsplanen för den sociala ekonomin, och uppmanar till att anta socialt ansvarsfulla och innovativa lösningar på området för offentlig upphandling, i syfte att undanröja hinder som gör det svårt för företag inom den sociala ekonomin att delta i offentlig upphandling. Kommittén rekommenderar att man inför kriterier som belönar de sociala effekter som skapas samt kriterier för territoriell närhet.

1.8

Med tanke på den ökande betydelsen av att mäta de effekter som skapas av företag inom den sociala ekonomin rekommenderar EESK att kommissionen och medlemsstaterna vidtar stödåtgärder som gör att enheter inom den sociala ekonomin kan rusta sig med lämpliga verktyg för att mäta de sociala effekterna. Ett effektivt system för att mäta sociala effekter kan vara ett värdefullt verktyg för att förbättra bedömningen av de effekter som företag inom den sociala ekonomin har på konkurrensen.

1.9

För att förbättra samarbetet mellan lokala och regionala myndigheter samt aktörer och företag inom den sociala ekonomin föreslår EESK att särskilda åtgärder införs för att vägleda och stödja offentliga förvaltningar så att de kan rusta sig med instrument för att främja utvecklingen av den sociala ekonomin, särskilt genom deras deltagande i förvaltningen av tjänster av allmänt intresse.

1.10

EESK rekommenderar EU-institutionerna och medlemsstaterna att främja inrättandet av skattesystem till stöd för den sociala ekonomin genom att förenkla de administrativa kraven och överväga att införa lämpliga skatteåtgärder som erkänner dess allmännyttiga funktion och dess förmåga att bidra till mål inriktade på det allmänna bästa som förtjänar att erkännas i skatteramen.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

EESK välkomnar kommissionens rekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin, som tillkännagavs i den handlingsplan för den sociala ekonomin som offentliggjordes i december 2021. I linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är syftet med denna rekommendation att verka för tillgång till arbetsmarknaden och social integration genom att vägleda medlemsstaterna i främjandet av politiska ramar och regelverk till fördel för den sociala ekonomin eller åtgärder som underlättar dess utveckling. Det vore därför önskvärt att målen i denna rekommendation inkluderas i den europeiska planeringsterminen.

2.2

Den föreslagna rekommendationen syftar till att stimulera en rättvis och hållbar ekonomisk och industriell utveckling och till att bidra till territoriell sammanhållning i alla medlemsstater samt till att underlätta den ekonomiska demokratins tillväxt genom att främja en solidaritetskultur. Den sociala ekonomin är en solidarisk ekonomi med ett funktionssätt och en modell för ekonomisk utveckling som är anpassade till alla områden av mänsklig verksamhet. Den sociala ekonomin kan också besvara de yngre generationernas fråga om den mening som arbete ska ges.

2.3

Begreppet social ekonomi i rekommendationen har fördelen att det ger medlemsstaterna en användbar referensram som kan delas. Det ligger i linje med resolutionen om anständigt arbete och den sociala och solidariska ekonomin från Internationella arbetsorganisationens (ILO) 110:e internationella arbetskonferens, rekommendationen från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om social och solidarisk ekonomi och social innovation samt FN:s resolution om att främja den sociala och solidariska ekonomin för hållbar utveckling. Den sociala ekonomin bidrar till de flesta av målen för hållbar utveckling, i synnerhet ”ingen fattigdom” (mål 1) och ”anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” (mål 8).

2.4

EESK uppskattar EU:s arbete för att uppnå en hög grad av konvergens mellan de viktigaste internationella institutionerna. Kommittén känner sig fullt delaktig i denna strävan och har genom sina många antagna yttranden bidragit till att främja ett slags ”diplomati” för den sociala ekonomin. Det är därför viktigt att medlemsstaterna åtar sig att göra detsamma. EU bör inkludera den sociala ekonomin i strategierna för internationellt utvecklingssamarbete som en form av entreprenörskap som lämpar sig för att uppnå målen för hållbar utveckling.

2.5

Den sociala ekonomins effekter sträcker sig långt utöver sysselsättning och social integration, eftersom många enheter inom den sociala ekonomin är nyckelaktörer inom olika sektorer av allmänt intresse: Låt oss betänka de ömsesidiga bolagens roll när det gäller socialt skydd, stiftelsernas roll när det gäller stöd till en givandets kultur och förvaltning av väsentliga tjänster, föreningarnas roll när det gäller främjande av frivilligarbete, skydd av rättigheter, förvaltning av kulturell verksamhet samt skydd av miljö och immateriella tillgångar. Dess övergripande dimension gör att den sociala ekonomin måste ses som en allierad till institutionerna när det gäller att främja många politikområden, såsom att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s jämställdhetsstrategi, påskynda den digitala och den gröna omställningen samt stödja EU:s industristrategi.

2.6

Kommittén är medveten om svårigheten att ta itu med de många dimensionerna av den sociala ekonomin, som berör alla verksamhetsområden och nästan alla ekonomiska sektorer, och anser därför att det är mycket viktigt att rekommendationen antas av rådet och genomförs i EU:s medlemsstater.

2.7

I rekommendationen erkänns den sociala ekonomins stödjande funktion och avgörande roll för en rättvis, inkluderande och hållbar ekonomisk och industriell utveckling samt dess bidrag till territoriell sammanhållning och främjande av social innovation. Den sociala ekonomin är en ekonomi som bygger på solidaritet och samarbete, för vilken lika villkor med traditionella företag måste skapas i syfte att tillhandahålla svar på de konkreta sociala och miljömässiga utmaningar som EU står inför. EESK anser att den definition av enheter inom den sociala ekonomin som föreslås i punkt 4 i förslaget till rekommendation även bör omfatta företag inom den sociala ekonomin som har de kännetecken som anges där, även när de genom avtal är underställda ett ledande företags förvaltning och samordning (förutsatt att det företaget har de typiska kännetecknen för ett företag inom den sociala ekonomin), om det företagets skyldigheter omfattar att bidra till att stödja och värna deras sociala kännetecken och mål.

2.8

Medlemsstaterna har olika traditioner och använder olika terminologi när det gäller de organisationer som utgör den sociala ekonomin. Denna mångfald av utgångspunkter gör det nödvändigt att anta olika strategier för att stödja den sociala ekonomin. EESK hoppas att begreppet social ekonomi i rekommendationen kommer att bidra till att öka konvergensen mellan ländernas nationella rättsliga ramar.

2.9

Med tanke på skillnaderna mellan de nationella ramarna bör kommissionen särskilt stödja de medlemsstater som ännu inte har infört en nationell lagstiftningsram.

2.10

För att medlemsstaterna ska kunna anta och genomföra rekommendationen på ett optimalt sätt måste medvetenheten om den sociala ekonomin och dess bidrag ökas, bl.a. genom forskning och insamling av enhetliga och aktuella data. I detta avseende rekommenderar EESK att kommissionen samarbetar nära med medlemsstaterna, Eurostat och den sociala ekonomins nätverk. Kommittén efterlyser en konsolidering av de regelbundna undersökningarna av den sociala ekonomin för att sammanställa data och statistik från de olika medlemsstaternas observationsorgan och säkerställa deras exakthet och jämförbarhet i syfte att främja inrättandet av ett europeiskt observationsorgan för den sociala ekonomin.

2.11

EESK instämmer i behovet av att inkludera studier av den sociala ekonomin i utbildningsprogrammen på alla utbildningsnivåer, stödja utvecklingen av nationella kompetenscentrum för utbildning i den sociala ekonomin samt främja spridningen av lärande och företagaranda även inom företag inom den sociala ekonomin. Kursplanerna bör alltid omfatta öppenhet och övergångar mellan företag inom den traditionella ekonomin och inom den sociala ekonomin. I detta avseende är ”Youth Entrepreneurship Policy Academy”, som EU och OECD tagit initiativ till, och portalen för den sociala ekonomin två intressanta förslag.

2.12

När det gäller portalen för den sociala ekonomin uppmanar EESK kommissionen och medlemsstaterna att komplettera och uppdatera de data som lagts in på denna plattform i syfte att återspegla den faktiska situationen i de olika länderna. Utöver dessa initiativ föreslår kommittén också att man överväger att inrätta ett europeiskt Erasmus för den sociala ekonomin för att uppmuntra kollektivt företagande bland ungdomar.

2.13

EESK anser att det är mycket viktigt att betona den sociala ekonomins betydelse för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden för missgynnade och underrepresenterade grupper. Dess roll är dock inte begränsad till missgynnade arbetstagare: Den sociala ekonomin bidrar också till att stödja arbetstagare vars sysselsättningsformer inte är ”traditionella” genom att främja kollektivt företagande i form av kooperativ och andra former av företag inom den sociala ekonomin.

2.14

I den europeiska industristrategi som kommissionen offentliggjort erkänns för första gången den sociala ekonomins särdrag genom att den ingår i ett av de 14 ekosystemen i EU:s industripolitik. Den sociala ekonomins produktiva och industriella dimension beaktas dock inte i tillräcklig utsträckning i rekommendationen, som verkar vara mycket bättre strukturerad ur social synvinkel. I detta avseende anser EESK att större uppmärksamhet bör ägnas åt den roll som kooperativ och företag inom den sociala ekonomin spelar inom industrisektorn, inte bara genom deras förmåga att bevara sysselsättningen, tack vare mekanismen med arbetstagares uppköp av företag, utan också för att de har gjort det möjligt att främja produktiva, effektiva och konkurrenskraftiga industriföretag med deltagandebaserad styrning, en inkluderande modell som möjliggör en hög grad av omfördelning av det mervärde som skapas.

2.15

EESK anser att företagande inom den sociala ekonomin utgör ett effektivt sätt att främja egenföretagande och företagande och bekämpa informellt arbete genom att den fragmentering och splittring som ibland åtföljer vissa former av egenföretagande kan undvikas. I detta avseende måste medlemsstaterna främja social dialog och kollektivförhandlingar i företag inom den sociala ekonomin, på samma sätt som i alla företag, för att fortsätta att förbättra och säkerställa rättvisa arbetsvillkor för arbetstagare, inbegripet skäliga löner, samtidigt som arbetsmarknadsparternas oberoende respekteras.

2.16

EESK anser att det är mycket viktigt att aktörer inom den sociala ekonomin görs delaktiga i den digitala omställningen för att öka tillgången till digitala verktyg och ny teknik för alla invånare i EU, särskilt för missgynnade personer, bl.a. genom digitala verktyg som utvecklats av eller med fria operatörer med öppen källkod, framför allt för att EU strävar efter att befästa en europeisk digital värld som bygger på demokratiskt deltagande och verkligt transparent ägande av data.

3.   Förslag till offentlig politik för den sociala ekonomin

3.1

EESK uppmuntrar medlemsstaterna att främja mätning av sociala effekter som ett nödvändigt verktyg för att förbättra evidensbaserad god ekonomisk praxis. Man bör dock hålla i åtanke att det är viktigt att måtten och bedömningarna utformas i samarbete med aktörerna inom den sociala ekonomin för att se till att de kriterier som är specifika för den sociala ekonomin inte åsidosätts genom klassiska ekonomiska mått som är utformade för vanliga företag.

3.2

Med tanke på den ökande betydelsen av att bedöma och mäta de sociala effekterna bör medlemsstaterna erkänna de betydande kostnader som det innebär att genomföra lämpliga och auktoritativa bedömningar av och mått på effekter. Det är därför mycket viktigt att man erkänner de kostnader som enheterna inom den sociala ekonomin bär för att mäta sina effekter. Detta gäller särskilt när de får offentliga medel eller när de ansvarar för att genomföra insatser som tilldelas genom offentlig upphandling, där bedömningsverksamheten uttryckligen måste föreskrivas och finansieras.

3.3

EESK välkomnar rekommendationerna om statligt stöd och kopplingarna mellan enheter inom den sociala ekonomin, tjänster av allmänt intresse och reglerna för statligt stöd, vilket också framhålls i yttrandet INT/1016 (1). Med tanke på att deras huvudsyfte inte är att maximera vinster som ska delas ut till investerare och att överskotten huvudsakligen återinvesteras i själva verksamheten har företag inom den sociala ekonomin positiva sociala effekter på sysselsättningen, den territoriella utvecklingen och den sociala sammanhållningen.

3.4

Frågan om tillträde till offentlig upphandling är avgörande. EESK betonar vikten av innovativa kriterier som har ett verkligt, icke-kommersiellt, värde, såsom kollektiva nyttigheter, socialt (sysselsättning, inkludering och integration av utsatta personer) och ekologiskt (miljöpåverkan) mervärde samt territoriell närhet. När det gäller offentlig upphandling har kriterier såsom ”lägsta pris” eller bristande uppmärksamhet på leverantörernas sociala effekter hittills gjort det svårt för företag inom den sociala ekonomin att delta i anbudsförfaranden. EESK uppskattar och erkänner det arbete som kommissionen har utfört under de senaste åren för att förbättra direktiven om offentlig upphandling, men i vissa medlemsstater är genomförandet av bestämmelser om t.ex. reserverade kontrakt eller sociala klausuler fortfarande otillfredsställande.

3.5

EESK uppmuntrar till användning av socialt ansvarsfulla och innovativa lösningar vid offentlig upphandling. För närvarande är kriteriet ”lägsta pris” fortfarande huvudregeln i många länder, vilket sätter negativt tryck på aktörer inom den sociala ekonomin och äventyrar lönerna, arbetsvillkoren och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls.

3.6

Eftersom många verksamheter inom den sociala ekonomins institutioner äger rum på lokal nivå är det absolut nödvändigt att investera i en kontinuerlig förbättring av samarbetet mellan regionala och kommunala förvaltningar och institutioner inom den sociala ekonomin. En särskild punkt om lokala och decentraliserade förvaltningar bör därför införas i rekommendationen.

4.   Tillgång till finansiering och skattepolitik för enheter inom den sociala ekonomin

4.1

I detta avseende välkomnar EESK kommissionens arbetsdokument om de skatteramar som antagits i olika länder för aktörer inom den sociala ekonomin, som gör det möjligt att jämföra de olika strategierna. Kommittén uppmuntrar kommissionen att fortsätta detta grundläggande arbete genom att främja forskning för att bedöma stödåtgärdernas effekter genom att de skatteförmåner som beviljas enheter inom den sociala ekonomin jämförs med de vinster som skattebefriad verksamhet ger för de offentliga finanserna.

4.2

EESK betonar vikten av att se till att skattesystemen stöder den sociala ekonomin genom att man förenklar de administrativa förfarandena och överväger lämpliga skatteåtgärder som erkänner dess allmännyttiga funktion och dess förmåga att bidra till mål inriktade på det allmänna bästa som förtjänar att erkännas i skatteramen.

4.3

Kommittén är medveten om att huvudansvaret i fråga om beskattning ligger hos medlemsstaterna, i sådan utsträckning att varje åtgärd som vidtas av medlemsstaterna måste anmälas till kommissionen för att säkerställa överensstämmelse med reglerna för statligt stöd och konkurrens, men EESK stöder behovet av att tillämpa andra regler på aktörer inom den sociala ekonomin, med beaktande av de mål av allmänt intresse som de eftersträvar. Fastställandet av skatteåtgärder som kan erkänna den allmännyttiga funktion som företag inom den sociala ekonomin fyller, särskilt de som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse såsom socialt bistånd, utbildning och fattigdomsbekämpning, bör inriktas på tre huvuddimensioner: i) skatter på de intäkter som verksamheten genererar, ii) sänkta avgifter på lönerna till missgynnade arbetstagare som är anställda av enheten, och iii) mervärdesskatt på sociala tjänster och utbildningstjänster.

4.4

EESK erkänner vikten av att företag inom den sociala ekonomin omfattas av skattebefrielser för driftsöverskott som återinvesteras för att uppnå företagens stadgeenliga mål, och betonar att dessa skatteförmåner i själva verket är en nödvändig åtgärd för att återställa rättvis konkurrens.

4.5

Förslagen i rekommendationen, särskilt de två arbetsdokumenten om beskattning, bör beaktas av kommissionen vid genomförandet av initiativet ”Regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa” (Befit), som syftar till att föreslå en gemensam rättslig ram för företagsbeskattning i EU, så att särskild uppmärksamhet ägnas åt företag inom den sociala ekonomin när det gäller att beräkna deras skattebas genom att lika och lämpliga villkor säkerställs och målen av allmänt intresse beaktas.

4.6

EESK anser att lika villkor för tillgång till finansiering, såväl offentlig som privat, måste skapas på alla nivåer. Initiativ som härrör från den sociala ekonomin bör kunna dra nytta av olika finansieringskällor, såsom är fallet för traditionella företag. Långsiktiga investeringar och tålmodigt kapital måste därför främjas, såsom EESK redan föreslagit i sitt yttrande INT/965 (2). Det skulle också vara lämpligt att införa särskilt stöd, liknande stödfaktorn för små och medelstora företag, i kapitalkravsförordningen för att minska andelen kapital som avsätts för lån till enheter inom den sociala ekonomin.

4.7

EESK anser att rekommendationen bör utgöra ett tillfälle att erkänna den unika karaktären hos mångfalden i det europeiska finans- och bankekosystemet, genom att man erkänner och värnar den avgörande roll som banker som räknas som enheter inom den sociala ekonomin spelar på lokal nivå, deras övergripande relevans på nationell nivå och det mervärde som dessa banker skapar för lokalsamhällena, samt den positiva effekten på samhället som helhet av ökad kompetens inom banksektorn. Den roll som kooperativa banker, ömsesidiga banker och etiska banker spelar för enheter inom den sociala ekonomin är avgörande i detta avseende och i linje med den princip om en social marknadsekonomi som fastställs i EU-fördragen.

---

(1)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om utvärderingen av reglerna för statligt stöd för hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster samt förordningen om stöd av mindre betydelse för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SWD(2022) 388 final) (EUT C 228, 29.6.2023, s. 155).

(2)   EUT C 194, 12.5.2022, s. 39.