I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Abricot des Baronnies”

EU-nr: PGI-FR-02866 – 9.9.2022

SUB ( ) SGB (x)

1.   Namn [på SUB eller SGB]

”Abricot des Baronnies”

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Frankrike

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1.   Produkttyp

Klass 1.6: frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade.

3.2.   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

”Abricot des Baronnies” betecknar en färsk hel frukt av arten Prunus armeniaca L. som odlas i Alpernas utlöpare.

Frukten har särskilt hög sötma: Sockerhalten uppgår till minst 12 brixgrader vid leverans, med undantag för den traditionella sorten bergeron som har ett tröskelvärde på 11,5 brixgrader.

Frukten kan vara orange, tvåfärgad, röd eller ljusgul. Den plockas när den är helt mogen. De olika sorternas grundfärg som avgör när det är bäst att skörda frukten ska motsvara åtminstone den färgklass som fastställts av Centre Interprofessionnel des Fruits et Légumes [tekniskt centrum för frukt- och grönsaksbranschen] (CTIFL). Det är tillåtet att upp till 20 % av frukten i ett leveransparti tillhör färgklassen omedelbart under.

En annan karakteristisk egenskap hos ”Abricot des Baronnies” är den röda ton (rodnad) som ska finnas på minst 15 % av fruktens skal på minst 50 % av frukterna.

Färsk frukt som saluförs till konsumenter uppfyller kraven för klasserna ”Extra” och ”I” i den klassificering som fastställts av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece).

Dessa aprikoser har en diameter på 40 mm eller mer när de säljs färska och 35 mm om de ska förädlas. Högst 10 % av frukten får vara mindre.

Frukten förpackas i backar eller lådor med hård botten och hårda sidor och med en vikt på högst 10 kg för frukt som säljs färsk och med en högsta frukthöjd på 60 cm för frukt som ska förädlas.

3.3.   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

–

3.4.   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla steg, från plantering till skörd.

3.5.   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

Frukten förpackas i backar eller lådor med hård botten och hårda sidor och med en vikt på högst 10 kg för frukt som säljs färsk och med en högsta frukthöjd på 60 cm för frukt som ska förädlas.

3.6.   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

På varje enskild back eller låda ska följande uppgifter finnas:

—	Namnet på den skyddade geografiska beteckningen: ”Abricot des Baronnies”.

—	Europeiska unionens symbol för skyddad geografisk beteckning i samma fält och intill namnet på den skyddade geografiska beteckningen.

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Det geografiska området omfattar nedanstående 87 kommuner. Förteckningen har upprättats i enlighet med den officiella geografiska kodexen av februari 2021.

Departementet Drôme (69 kommuner):

Arnayon, Arpavon, Aubres, Aulan, Beauvoisin, Bellecombe-Tarendol, Bénivay-Ollon, Bésignan, Buis-les-Baronnies, La Charce, Châteauneuf-de-Bordette, Chaudebonne, Chauvac-Laux-Montaux, Condorcet, Cornillac, Cornillon-sur-l'Oule, Curnier, Eygaliers, Eyroles, Lemps, Mérindol-les-Oliviers, Mévouillon, Mirabel-aux-Baronnies, Mollans-sur-Ouvèze, Montauban-sur-l’Ouvèze, Montaulieu, Montbrison-sur-Lez, Montbrun-les-Bains, Montferrand-la-Fare, Montguers, Montjoux, Montréal-les-Sources, Nyons, Le Pègue, Pelonne, La Penne-sur-l’Ouvèze, Piégon, Pierrelongue, Les Pilles, Plaisians, Le Poët-en-Percip, Le Poët-Sigillat, Pommerol, Propiac, Reilhanette, Rémuzat, Rioms, Rochebrune, Roche-Saint-Secret-Béconne, La Roche-sur-le-Buis, La Rochette-du-Buis, Rousset-les-Vignes, Roussieux, Sahune, Saint-Auban-sur-l’Ouvèze, Saint-Ferréol-Trente-Pas, Saint-May, Saint-Pantaléon-les-Vignes, Saint-Sauveur-Gouvernet, Sainte-Euphémie-sur-Ouvèze, Sainte-Jalle, Teyssières, Valouse, Venterol, Verclause, Vercoiran, Vers-sur-Méouge, Villeperdrix och Vinsobres.

Departementet Hautes-Alpes (3 kommuner):

Rosans, Saint-André-de-Rosans och Valdoule.

Departementet Vaucluse (15 kommuner):

Le Barroux, Beaumont-du-Ventoux, Brantes, Crestet, Entrechaux, Faucon, Malaucène, Puyméras, Saint-Léger-du-Ventoux, Saint-Marcellin-lès-Vaison, Saint-Romain-en-Viennois, Savoillan, Suzette, Vaison-la-Romaine och Villedieu.

5.   Samband med det geografiska området

Det goda anseendet hos ”Abricot des Baronnies” härrör från den höga sockerhalten och färgen, egenskaper som beror på sådana naturliga faktorer som var de odlas och på odlarnas kunnande.

5.1.   – Det geografiska områdets särskilda egenskaper

Det geografiska området för produktion av frukt med den skyddade geografiska beteckningen ”Abricot des Baronnies” ligger i sydöstra Frankrike, främst i den södra delen av departementet Drôme, samt i intilliggande kommuner i departementen Vaucluse och Hautes-Alpes. Området har avgränsats utifrån de historiska, geografiska och geomorfologiska kriterier som kännetecknar Baronnies-området. Det är också i detta område som produktionen av ”Abricot des Baronnies” historiskt sett har vuxit fram. Alla produktionssteg, från plantering till skörd, äger rum inom detta område som omfattar 87 kommuner.

Historiskt sett är Baronnies främst en medeltida enhet som ingick i maktsfären för storvasallerna Mévouillon som styrde denna region under 1200- till 1400-talet.

Geografiskt sett omfattar Baronnies den södra delen av Alpernas utlöpare, dvs. tillrinningsområdet för floderna Aigues och Ouvèze. Det är en liten geografiska region som utgör den norra delen av Provence. Den är omsluten av Pays de Bouvière och Diois i norr och Rosanais i öster. Ventoux- och Lure-bergen avgränsar området i söder. I väster, slutligen, utgörs gränsen av Alpernas utlöpare, med undantag för Rhône-slätten.

Det geografiska området varierar mellan en medelhögt belägen bergszon och en kuperad zon i väster, förutom Rhôndalens slättlandskap. Den kuperade terrängen varierar i höjd och kan vara så hög som 1 600 meter. Bergsområdet Baronnies Provençales utgör en del av de södra Alperna.

Geomorfologiskt består Baronnies Provençales-bergen till största delen av bergsterräng av märgel och kalksten, med kuperad terräng längst i väster. Områdets geologiska historia sträcker sig tillbaka till den geologiska perioden krita och till de sedimentära avlagringarna (märgel och kalksten) i Vokontiska sedimentationsbäckenet samt koboltmineraler (smalt) från miocenperioden längst i väster.

Detta område med sin bergiga terräng har särskilda klimategenskaper, framför allt temperaturmässigt och vad gäller antalet soltimmar. I Baronnies råder medelhavsklimat med inslag av höglandsklimat där dygnstemperaturerna varierar stort: i genomsnitt cirka 10 °C i Nyons och 13,5 °C i Saint-Auban-sur-Ouvèze. Somrarna är varma och torra, och den torra, nordliga mistralvinden blåser ofta. Även antalet soltimmar i området är högt. Nyons har cirka 2 500 soltimmar per år. Det intensiva ljuset förstärks av att bergen reflekterar ljuset.

I Baronnies har man under lång tid ägnat sig åt fruktodling. Fruktodlarnas kunnande i detta område kommer av denna långa tradition. Det odlades aprikoser i Baronnies före 1880, men frukten såldes då fortfarande oftast bara lokalt. Med järnvägen fick fruktförsäljningen ett markant uppsving. Förädlingsanläggningar byggdes i Nyons. Aprikosproduktionen i området till och med tiodubblades mellan 1950-talet och 1970–1980-talen när aprikosen ersatte andra fruktsorter och spred sig österut inom området. Aprikoser blev då den viktigaste produktionen i området och upptog 8 % av den brukade jordbruksarealen. Från 1980-talet gick vissa odlare till och med över till monokultur. Baronnies blev snart det största produktionscentret för aprikoser i Drôme. År 1988 låg 72 % av aprikosodlingarna i Drôme i detta område (källa: den allmänna jordbruksräkningen).

Under 1990-talet skedde en diversifiering av fruktodlingarna vad gäller vilka sorter som odlades, något som visar att områdets inverkan på produktens egenskaper, sockerhalt och färg även omfattar nyare sorter (t.ex. organgered och bergarouge) som ett komplement till sådana äldre sorter som provence orangé och bergeron och (om än i mindre utsträckning) rosé de provence.

Traditionen att odla frukt och, framför allt, traditionen att odla aprikoser i denna bergiga terräng har gjort att odlarna lyckats anpassa sina produktionsmetoder genom

—	att med hjälp av ett strikt urvalsförfarande utifrån fruktens färg och sockerhalt välja ut sorter av hög kvalitet som är anpassade till de lokala förhållandena,

—	att tillämpa begränsningar i planttäthet som en anpassning till miljöns potential,

—

att på fruktodlingar där mer än 10 % av jordbruksmarken används för agroekologisk infrastruktur sköta fruktodlingarna på ett sätt som lämpar sig i denna miljö genom att använda vintertäckning, förbjuda generell kemisk ogräsbekämpning samt att dela upp och begränsa tillförseln av oorganiska gödselmedel,

—	att beskära träden varje år,

—	att begränsa skörden till 25 ton per hektar,

—	att välja tidpunkt för skörd utifrån fruktens optimala mognad baserad på grundfärgen,

—	att transportera frukten i små backar eller lådor,

—	att kontrollera de förhållanden som råder där aprikoserna förvaras före leverans; frukt som inte ska säljas direkt får lagras i högst tolv timmar efter skörd; det får gå högst 14 dagar mellan skörd och slutlig leverans från utsorterings-/storlekssorterings-/förpackningsanläggningen.

De aprikoser som väljs ut ges den skyddade geografiska beteckningen ”Abricot des Baronnies” och anses av konsumenterna ha en särskild kvalitet.

5.2.   – Särskilda egenskaper hos produkten

De viktigaste karakteristiska egenskaperna hos ”Abricot des Baronnies” är

—	hög sockerhalt: minst 12 brixgrader, förutom för den traditionella sorten bergeron (minst 11,5 brixgrader),

—	gärna en grundfärg som kan markera optimal tidpunkt för skörd för varje sort,

—	delvis rodnad på frukten.

5.3.   – Orsakssamband

Egenskaperna hos aprikoser med den skyddade geografiska beteckningen ”Abricot des Baronnies” härrör från samspelet mellan agronomiska och klimatmässiga krav vad gäller aprikosträdet (bestämma tillväxt, fruktbildning och kvalitet på aprikoserna), de naturliga förhållandena i det geografiska området och odlarnas kunnande.

Aprikoser med beteckningen ”Abricot des Baronnies” exponeras för mycket sol (antal soltimmar och ljusstyrka) och betydande temperaturskillnader som beror på de särskilda förhållanden som råder i området. Det intensiva solljuset svarar mot de utvalda sorternas behov och möjliggör en god blomningsinduktion för aprikosblommorna och en god färgutveckling under mognadsfasen. Detta starka solljus är något som aprikosodlarna vet att värdera och behöver under den årliga beskärningen. Det breda spannet vad gäller dygnstemperaturen bidrar till aprikosernas färg och till rodnaden på frukten.

Aprikoserna odlas på jordar utanför flodslätternas mycket bördiga områden. Produktionspotentialen är därför lägre, något som (tillsammans med antalet soltimmar och produktionsmetoderna som går ut på att begränsa antalet frukter) bidrar till den höga sockerhalten. Mätningar som gjorts på CTIFL:s fältstationer har gjort det möjligt att studera denna skillnad i såväl sockerhalt som färg och, framför allt, den mer framträdande rodnaden hos aprikoser med den skyddade geografiska beteckningen ”Abricot des Baronnies” jämfört med aprikoser från mer låglänta områden.

Tack vare odlingsmetoderna bevaras detta samband mellan produkt och område. Genom att välja kvalitetssorter är det möjligt att få fram frukt med optimal färg, hög sockerhalt och erkänd organoleptisk kvalitet. Fruktodlingar med låg planttäthet och årlig beskärning säkerställer att frukten får rikligt med ljus och näring. Genom att avkastningen begränsas och aprikoserna skördas vid en optimal mognadsgrad gynnas utvecklingen vad gäller sockerhalt och fruktens färg. Och tack vare de fastställda kraven och begränsningar i lagringstid, där så är nödvändigt, bevaras fruktens organoleptiska egenskaper.

Anseendet hos ”Abricot des Baronnies” växte fram under 1950-talet i takt med att jordbruksarealerna ökade och transportmöjligheterna förbättrades så att frukten kunde säljas åtminstone inom hela regionen. Det är under denna tid som aprikosmarknaden i Buis-les-Baronnies, särskilda aprikosdistributörer och förädlingsföretag i Nyons började växa fram.

I början av 1980-talet började lokala producentgrupper använda det gemensamma namnet ”Abricot des Baronnies”. Namnet används än i dag av producenter/leverantörer, distributörer och kooperativ. Det anseende som ”Abricot des Baronnies” åtnjuter finns dokumenterat i pressen, hos konsumenterna och i turistinformationsmaterial i Drôme Provençale. På grund av sin erkänt höga kvalitet har ”Abricot des Baronnies” ofta en särställning på aprikosmarknaden. Som exempel på detta kan nämnas att när en konsumentsmakpanel jämförde smakprover från aprikoser av alla ursprung hamnade ”Abricot des Baronnies” bland favoriterna (källa: CTIFL:s Micmac-projekt, 2020).

Aprikoser med den skyddade geografiska beteckningen ”Abricot des Baronnies” uppskattas både färska och som juice, sylt, kompott och till och med skönhetsprodukter, vilket gör att aprikoserna kan avnjutas året om.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

https://extranet.inao.gouv.fr/fichier/CDC-Abricot-Baronnies-08022022v3.pdf

---

(1)   EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.