EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

BEAKTAR FÖLJANDE:

1.

De senaste årens ekonomiska och sociala kriser har, tillsammans med den globala hälsokrisen till följd av covid-19 och klimatkrisen och effekterna av bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina, haft en djupgående inverkan på ungdomar och förvärrat ojämlikheten och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, samtidigt som komplexiteten i de utmaningar som ungdomar i Europeiska unionen (EU) står inför varje dag har accentuerats. Hanteringen av dessa utmaningar ingår som en del i Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2) och i synnerhet i det europeiska ungdomsmålet nr 3, ”Inkluderande samhällen”.

2.

Denna utsatthet för på varandra följande kriser har belyst några av de strukturella problem som redan finns i vårt samhälle. Komplexiteten i de utmaningar som ungdomar står inför har blivit mer uppenbar än någonsin och ligger till grund för det nära sambandet mellan faktorer såsom tillgång till sysselsättning, bostäder och utbildning av god kvalitet på lika villkor med avseende på social sammanhållning, socioemotionellt välbefinnande och politiskt och samhälleligt deltagande samt uppfyllandet av ungdomars förväntningar: ett EU med möjligheter och med garantier för att rätten till social rättvisa ska kunna åtnjutas till fullo (3).

3.

Att bekämpa socialt utanförskap, diskriminering och våld av alla slag är ett prioriterat mål för Europeiska unionen. I synnerhet är principen om icke-diskriminering ett grundläggande värde för Europeiska unionen som fastställs i fördragen, närmare bestämt i artiklarna 9, 10 och 18 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 14, 21, 24, 32 och 33 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

4.

EU-medborgare mellan 16 och 29 år löper större risk att drabbas av allvarlig materiell fattigdom än befolkningen i allmänhet. År 2021 var risken för fattigdom eller socialt utanförskap högre bland 16–29-åringar än hos befolkningen i allmänhet (24,8 % jämfört med 21,6 %). Denna trend – en högre risk för fattigdom eller socialt utanförskap bland ungdomar – kan ses i nästan hälften (13 av 27) av EU:s medlemsstater (4).

5.

Möjligheterna att leva självständigt är fortfarande otillräckliga, med tanke på de svårigheter som ungdomar i EU står inför när det gäller att få tillgång till bostäder på grund av otrygg anställningar och de höga kostnaderna för att köpa eller hyra, vilket är oöverkomligt för en stor andel av ungdomarna. Tillgången till anständiga bostäder är en grundläggande förutsättning för att verkligt inkluderande och jämlika samhällen ska kunna garanteras, vilket återspeglas i en resolution från Europaparlamentet, (5) där EU uppmanas att erkänna tillgången till anständig bostad till rimlig kostnad som en mänsklig rättighet, en fråga som är än mer angelägen för ungdomar (6).

6.

De olika former av våld som unga européer utsätts för utgör ett annat problem som måste åtgärdas, med särskild hänvisning till psykologiskt våld kopplat till felaktig information och desinformation och inverkan av sociala nätverk på den psykiska hälsan. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter angav i sin rapport från 2021 (7) att graden av fysiskt våld, trakasserier och nätmobbning var mycket högre bland ungdomar än i andra åldersgrupper. I rapporten betonades dessutom att hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, etniska minoriteter och unga kvinnor är särskilt utsatta för våld och trakasserier. Detta gäller i ännu högre grad när ungdomar drabbas av flera och intersektionella former av diskriminering eller andra ogynnsamma villkor, vilket återspeglas i ordförandeskapets slutsatser om hbti-personers säkerhet i Europeiska unionen, och Europeiska kommissionen har också antagit viktiga strategier och handlingsplaner för att främja en jämlikhetsunion (8) (9).

7.

I Europaparlamentets senaste ungdomsundersökning (10) uppgav 55 % av ungdomarna i EU att de förstod litet eller ingenting av EU. De flesta av de tillfrågade ungdomarna ansåg att de hade litet eller ingenting att säga till om när det gäller de viktiga beslut, lagar och politiska åtgärder som påverkar dem (11). Ungdomar använder i allt högre grad icke-institutionella medel för att uttrycka sina politiska åsikter. Denna utveckling kan i huvudsak ses som positiv, men den är oroande om den bygger på uppfattningen att EU-institutionerna inte ger ungdomar någon möjlighet att delta i beslutsprocessen eller tar itu med deras behov och svårigheter. En övergripande strategi för de utmaningar som påverkar ungdomar måste därför bygga på deras engagemang och deltagande i offentliga institutioner och i beslutsprocesser, genom såväl icke-institutionella som institutionella former av deltagande.

8.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) (12) betonar att det är viktigt att genomföra en konsekvensbedömning av hur EU:s beslutsprocesser påverkar ungdomar för att ta hänsyn till deras och kommande generationers behov och förväntningar och erbjuda ett tillämpningsområde som omfattar alla politikområden som direkt eller indirekt påverkar ungdomar. En konsekvensbedömning går utöver det traditionella området för ungdomspolitiken.

9.

I Europaparlamentets resolution om arvet efter Europaåret för ungdomar 2022 (13) uppmanas kommissionen att anta ett fullfjädrat ”EU-ungdomstest” för att säkerställa att ungdomar på ett meningsfullt sätt engagerar sig och deltar i utarbetandet av all EU-politik, genomföra en systematisk konsekvensbedömning av dess förslag för att säkerställa att de främjar och återspeglar ungdomars behov och vidta begränsningsåtgärder om de har en negativ inverkan.

10.

I sin stadga om ungdomar och demokrati efterlyser Europeiska regionkommittén (14) inrättandet av en mekanism för ungdomstest för att säkerställa att all ny EU-lagstiftning och EU-politik blir föremål för en ungdomsinriktad konsekvensbedömning, inbegripet ett samråd med ungdomsorganisationer på olika nivåer och ungdomsexperter på EU-nivå samt inrättandet av begränsningsåtgärder om negativ inverkan konstateras.

11.

I rapporten om slutresultatet av konferensen om Europas framtid uppmanas till införandet av en ungdomskontroll av lagstiftningen, som omfattar både en konsekvensbedömning och en mekanism för samråd med företrädare för ungdomar, när lagstiftningen anses påverka ungdomar och, i enlighet med vad som beskrivs i förslag 47, till ett säkerställande av att all politik på EU-nivå ses i ett ungdomsperspektiv. I rapporten efterlyses dessutom utarbetandet av ett EU-ungdomstest av all ny lagstiftning och politik för att säkerställa en ungdomsinriktad konsekvensbedömning, inklusive samråd med ungdomar (15).

RÅDET KONSTATERAR FÖLJANDE:

12.

I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 framhålls följande: ”Ett ökande antal ungdomar saknar förtroende för EU och har svårt att förstå dess principer, värderingar och funktionssätt. Det demokratiska underskottet i EU:s förfaranden har också pekats ut som ett av skälen till ungdomarnas växande skepsis mot EU.” (16) Enligt Eurobarometerundersökningen om ungdomar och demokrati 2022 har ungdomar dock vissa förväntningar på EU, till exempel när det gäller att bevara freden, öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar och bekämpa fattigdom och ekonomiska och sociala ojämlikheter (17).

13.

Under den 6:e cykeln av EU:s ungdomsdialog, som genomfördes för att ge ungdomar en röst i utformningen av EU:s ungdomsstrategi, framkom det att ungdomar kände sig underrepresenterade i beslutsprocesser och hade begränsad kapacitet att ha ett övergripande inflytande på all politik som påverkar de utmaningar de står inför på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Denna uppfattning fanns kvar under ungdomsdialogens nyligen avslutade 9:e cykel, som resulterade i ett fortsatt krav från ungdomar på att ”lämpliga åtgärder för att integrera ett meningsfullt ungdomsdeltagande i alla relevanta politikområden” ska vidtas (18).

14.

I juni 2021 visade Flash Eurobarometerundersökningen om ungdomar att en av deras främsta förväntningar var att samhället som helhet och beslutsfattarna i synnerhet ska lyssna mer på deras åsikter och tillgodose deras behov. 33 % av ungdomarna gav detta svar (19).

15.

Som framgår av de statistiska uppgifterna om åldersdiskriminering är ålder en viktig diskrimineringsfaktor som skapar ojämlikhet i våra samhällen, vilket Världshälsoorganisationen (20) har erkänt, och det är mycket viktigt att detta beaktas vid utformningen av den offentliga politiken på ungdomsområdet, i syfte att skydda det värde solidariteten mellan generationerna utgör såsom en grundläggande pelare i den sociala sammanhållningen.

16.

Övergången från utbildning till arbetsmarknad är fortfarande fylld av hinder för många ungdomar i Europa, som har stora svårigheter att hitta arbete med anständiga villkor som gör det möjligt för dem att fullt ut förverkliga sina livsprojekt och få bättre framtidsutsikter.

17.

Unga som varken arbetar eller studerar utgör en stor andel av alla ungdomar i Europa. År 2021 var 13,1 % av alla 15–29-åringar (dvs. mer än 9,3 miljoner personer) unga som varken arbetade eller studerade, med stora skillnader mellan EU-länderna. Denna grupp ägnas särskild uppmärksamhet under Europaåret för kompetens (21).

18.

Arbetslöshet påverkar ungdomar i större utsträckning och har stor inverkan på dem som lever i socialt utanförskap och dem som lever och arbetar i högriskregioner i EU:s medlemsstater, inbegripet de yttersta randområdena (22). Detta tyder på att ungdomars sårbarhet när det gäller arbetslöshet förvärras av intersektionaliteten i de olika former av ojämlikhet som påverkar dem och av de olika former av utestängning som de upplever (23) (24).

19.

Utbildning, arbete, bostäder och tillgång till tjänster av god kvalitet är grundläggande rättigheter för alla, även för dem som inleder en ny fas i livet i en missgynnad situation eller som står inför osäkra anställningsutsikter och andra genomgripande utmaningar som förvärrar dessa ojämlikheter, i och med att bristen på möjligheter minskar chanserna att få ett bättre liv och sätter många ungdomar i en svag position redan från början (25).

20.

Dessa ofördelaktiga omständigheter tilltar exponentiellt för unga kvinnor, hbti-ungdomar, ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med funktionsnedsättning.

21.

Läget med klimatkrisen och konsekvenserna av den globala uppvärmningen har aldrig varit så allvarligt som det är i dag och det påverkar i synnerhet ungdomars liv. För att ungdomars möjligheter i livet inte ska äventyras behövs strukturella, långsiktiga och hållbara åtgärder på många politikområden, med särskild inriktning på ungdomar som utsätts för flera olika former av diskriminering och andra missgynnande omständigheter.

22.

Europeiska kommissionens kommande meddelande om arvet från Europaåret för ungdomar 2022 ger, liksom interimsutvärderingen av Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027, utmärkta möjligheter att utvärdera tidigare erfarenheter och förbättra befintliga viktiga ungdomspolitiska verktyg (26), samt att sätta prioriteringar såsom ungdomars välbefinnande i centrum för beslutsfattandet och ge ungdomar lika möjligheter att förverkliga sina livsplaner utan våld och i fullt medvetande om och med fullt åtnjutande av de egna rättigheterna (27).

23.

Den funktion som Europeiska kommissionens ungdomssamordnare fyllde, genom att stärka sektorsövergripande samarbete och integrering samt kunskapsutveckling och kunskapsutbyte om ungdomsfrågor inom Europeiska kommissionens avdelningar och genom att samarbeta med olika intressenter för att säkerställa en enhetlig kommunikation med ungdomar, utgjorde en viktig nyhet i Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027.

RÅDET BEAKTAR FÖLJANDE:

24.

Alla ungdomar utgör en resurs för samhället och alla politikområden och verksamheter som berör ungdomar bör bekräfta ungdomars rätt att delta i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av politik som påverkar dem, genom att ungdomar och ungdomsorganisationer tillåts att delta på ett meningsfullt sätt. Därför bör Europeiska unionen, bland annat genom sina program som Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, arbeta för att skydda ungdomars rättigheter, ta itu med deras utmaningar och tillgodose deras behov och förväntningar. På så sätt kan ett EU som investerar i sin egen framtid och bevarar sin ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet säkerställas.

25.

Ungdomar är rättssubjekt med alla de möjligheter, förmågor och talanger som är ytterst viktiga för varje samhälle, och bör integreras fullt ut i politiska processer och beslutsprocesser.

26.

Ungdomars deltagande är en nödvändig förutsättning för legitimiteten i och effektiviseringen av alla politiska processer och för att det ska vara möjligt för ungdomar att lita och tro på EU-institutionerna och stärka de band som binder dem till identiteten och värderingarna i ett Europa som också måste engagera sig för sina ungdomars framtid.

27.

Europas ungdomar utgör en komplex och mångskiftande befolkning och EU bör garantera att utformningen av ungdomsinriktad politik bygger på en rättighetsbaserad strategi som integrerar ett ungdomsperspektiv och gör det möjligt för denna politik att vara verkligt inkluderande och riktad till alla ungdomar i hela den mångfald som finns i Europa.

28.

Ungdomars liv formas av politik som har sin grund i många olika politikområden och på olika genomförandenivåer. Det är därför endast genom att prioritera integreringen av ett ungdomsperspektiv inom olika politikområden som man kan säkerställa att ungdomars särskilda behov eller inverkan på ungdomar i planerade strategier eller program beaktas (28).

29.

Denna EU-politik måste också vara inriktad på välbefinnande, psykisk hälsa och hälso- och sjukvård, inbegripet en gemensam reflektion och efterföljande politiska åtgärder för att skydda ungdomars roll när det gäller resursdelning och deras förmåga att påverka beslutsfattandet från ett generationsperspektiv, genom samarbete mellan generationerna.

RÅDET UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT GÖRA FÖLJANDE:

30.

Förbättra integreringen av ett ungdomsperspektiv i alla politikområden, i linje med Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 och Europaåret för ungdomar, för att främja införlivandet av ett ungdomsperspektiv i utvecklingen av EU:s politik. Mer specifikt, integrera ett ungdomsperspektiv i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av politiken och tillämpa detta synsätt på alla områden som påverkar ungdomars liv, med deltagande av EU:s ungdomssamordnare när så är lämpligt på EU-nivå.

31.

Säkerställa att kommissionens befintliga verktyg för bättre lagstiftning utnyttjas till fullo, så att hänsyn tas till inverkan på ungdomar i EU:s beslutsfattande. Ett starkare införlivande av ungdomsperspektiv i beslutsfattandet kan bidra till målen för ett EU-ungdomstest.

32.

Undersöka och ytterligare analysera användningen av en konsekvensbedömning av EU-politikens inverkan på ungdomar. Detta kan inbegripa en eventuell tillämpning av ett EU-ungdomstest. Ett sådant ungdomstest kan ses som ett analytiskt verktyg för bedömning av de konsekvenser som EU:s politik har för ungdomar. Det kan inspireras av modeller som redan finns i vissa medlemsstater.

RÅDET UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT, MED HÄNSYN TILL SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, INOM SINA BEHÖRIGHETSOMRÅDEN OCH PÅ LÄMPLIGA NIVÅER, GÖRA FÖLJANDE:

33.

Vid behov samarbeta om integreringen av ett ungdomsperspektiv i alla politikområden, i linje med Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027, för att främja införlivandet av ett ungdomsperspektiv i utarbetandet av politik i EU. Mer specifikt, främja integreringen av ett ungdomsperspektiv i beslutsfattandet och i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av politiken, och tillämpa detta synsätt på alla områden som påverkar ungdomars liv.

34.

Förbättra samarbetet, inbegripet ömsesidigt lärande, mellan Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, bland annat genom befintlig praxis såsom peer learning-verksamhet, om genomförandet av inkluderande strategier i offentlig politik som innebär att dess inverkan på ungdomars liv analyseras.

35.

Uppmuntra till ett beslutsfattande som är starkt förankrat i evidens och empiriska data (29) och erkänna att integreringen av ett ungdomsperspektiv och ungdomars meningsfulla deltagande är avgörande för den offentliga politikens utveckling.

36.

Samarbeta om de nödvändiga insatserna, tillsammans med berörda parter, för att införliva en ungdomsdimension i konsekvensbedömningen och utvärderingen av politik i EU i syfte att förbättra beslutsprocesserna och göra det möjligt för ungdomar i EU att spela en viktig roll när det gäller att utforma den egna framtiden.

37.

Bygga vidare på de resultat som uppnåtts och den gemensamma kreativa strategin inom ramen för Europaåret och fortsätta att skapa engagemang på flera nivåer med deltagande av EU:s institutioner, medlemsstaterna och ungdomar i EU, med betoning på värdena öppenhet och tillgänglighet, för att skapa en positiv inverkan på de band som knyter unga européer till EU.

---

(1)  I dessa slutsatser avses med integrering av ett ungdomsperspektiv en strategi som införlivar de ungas perspektiv och behov i processerna för utformning, övervakning och utvärdering av politiken och i beslutsfattandet. Integreringen säkerställer att de utmaningar och farhågor som ungdomar har inte hanteras isolerat utan införlivas på ett övergripande sätt i bredare politiska ramar.

(2)  Förbättra politiska beslut i fråga om deras inverkan på unga människor inom alla sektorer, särskilt sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social inkludering.

(3)  Enligt den Flash Eurobarometerundersökning om ungdomar och demokrati som genomfördes mellan den 22 februari och den 4 mars 2022 förväntade sig ungdomar först och främst av Europaåret för ungdomar 2022 att beslutsfattarna skulle lyssna mer ingående på deras krav och agera utifrån dem (72 %) och stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling (71 %). Rysslands anfallskrig mot Ukraina hade stärkt ungdomar i deras övertygelse att det primära målet för EU (37 %) är att bevara freden, stärka den internationella säkerheten och främja internationellt samarbete. De därefter vanligaste förväntningarna var att EU ska öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar (33 %), bekämpa fattigdom och ekonomisk och social ojämlikhet (32 %) samt främja miljövänlig politik och bekämpa klimatförändringarna (31 %). Ungdomar såg inte bara psykisk och fysisk hälsa och välbefinnande (34 %), miljöskydd och bekämpning av klimatförändringar (34 %), utan även utbildning, inklusive fri rörlighet för studerande (33 %), som de viktigaste fokusområdena för Europaåret för ungdomar.

(4)  Eurostat. Statistics explained: Young people and social inclusion.

(5)  Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2021 om tillgången till anständig och rimligt prissatt bostad för alla (2019/2187)(INI)).

(6)  Som framgår av Eurostats siffror från 2020 uppvisade alla EU:s medlemsstater en högre andel boende i bostäder med allvarliga brister bland ungdomar än bland befolkningen som helhet.

(7)  Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, rapport om grundläggande rättigheter 2021.

(8)  Ordförandeskapets slutsatser om hbti-personers säkerhet i Europeiska unionen, dok. 9942/23.

(9)  Fem jämställdhetsstrategier antogs 2020 och 2021 som steg på vägen mot en jämlikhetsunion: Jämställdhetsstrategin för 2020–2025 (COM (2020) 152 final), Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020) 698 final), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020) 565 final), EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 2020–2030 (COM(2020) 620 final) och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021) 101 final).

(10)  Flash Eurobarometer, rapport från september 2021.

(11)  Denna känsla blir starkare ju längre bort förvaltningsområdet ligger: 53 % upplever att de har litet, eller inget, inflytande över beslut, lagar och politik som påverkar deras närområde, och 70 % ger motsvarande svar när det gäller frågor som berör EU som helhet.

(12)  Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EU:s ungdomstest (yttrande på eget initiativ), 21 september 2022, SOC/728-EESC-2022.

(13)  Europaparlamentets resolution av den 24 november 2022 om arvet från Europaåret för ungdomar 2022 (2022/2953(RSP))

(14)  Stadgan om ungdomar och demokrati. Europeiska regionkommittén, november 2022.

(15)  Konferensen om Europas framtid. Rapport om det slutliga resultatet, maj 2022.

(16)  I de ungdomsmål som den strukturerade dialogen med ungdomar 2017–2018 resulterade i anges det att ”det demokratiska underskott i EU:s förfaranden [också] har [...] pekats ut som ett av skälen till ungdomarnas växande skepsis mot EU” och därefter föreslås konkreta åtgärder i samband med dessa brister. Europeiska unionens ungdomsstrategi, bilaga 3.

(17)  Se fotnot 4.

(18)  Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om resultatet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog, 2023/C 185/04.

(19)  Flash Eurobarometer, Europaparlamentets ungdomsundersökning, september 2021.

(20)  Världshälsoorganisationen anser att fördomar om ålder är den tredje främsta orsaken till diskriminering i världen.

(21)  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2023/936 om ett Europaår för kompetens, EUT L 125, 11.5.2023, s. 1.

(22)  Eurostat, Statistics explained: Youth unemployment, augusti 2022.

(23)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020) 152 final).

(24)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020) 698 final).

(25)  Se rekommendation CM/Rec(2015)3 från Europarådets ministerkommitté av den 21 januari 2015.

(26)  Instrument som förtecknas i avsnitt 3 i Europeiska unionens ungdomsstrategi, Samarbeta på grundval av instrument och styrning.

(27)  Se fotnot 3.

(28)  Reykjavikförklaringen – United around our values, efter det fjärde toppmötet mellan Europarådets stats- och regeringschefer (16–17 maj 2023, Reykjavik).

(29)  Resolution från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027, EUT C 456, 18.12.2018, s. 1.