P9_TA(2023)0203

Färdplanen för ett socialt Europa: två år efter Porto

Europaparlamentets resolution av den 11 maj 2023 om färdplanen för ett socialt Europa: två år efter Porto (2023/2586(RSP))

(C/2023/1072)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som högtidligen proklamerades av parlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2021 Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—	med beaktande av Europeiska rådets Portoförklaring av den 8 maj 2021,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 september 2022 om en europeisk strategi för vård och omsorg (COM(2022)0440),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 8 december 2022 om tillgång till långvarig vård och omsorg till överkomliga priser och av god kvalitet (1),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (3),

—	med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

—	med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, och av följande skäl:

Hållbar utveckling är ett grundläggande mål för EU. De tre sammankopplade pelarna för hållbar utveckling är den ekonomiska pelaren, den sociala pelaren och miljöpelaren. Hållbar utveckling bygger bland annat på full sysselsättning, sociala framsteg och rättvisa. Att uppnå en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft som syftar till full sysselsättning och sociala framsteg är ett centralt grundläggande mål för EU, som fastställs i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen. Tyngdpunkten ligger för närvarande på ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter proklamerades 2017 i Göteborg, med 20 principer och ett socialt regelverk för ett starkt socialt Europa på 2000-talet som är rättvist, omfattar alla och är fullt av möjligheter. Vid det sociala toppmötet i Porto i maj 2021 åtog sig rådet att uppnå tre överordnade mål för 2030 om sysselsättning, utbildning och fattigdom. Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år bör ha ett arbete senast 2030. Kvaliteten i arbetet och arbetsvillkor omfattas inte av detta mål. Minst 60 % av alla vuxna bör varje år delta i någon utbildningsverksamhet. Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning bör minska med minst 15 miljoner fram till 2030, varav 5 miljoner bör vara barn. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling har risken för nedåtriktad rörlighet bland lägre medelinkomsthushåll ökat under de senaste två årtiondena och förväntas fortsätta (4). De tre överordnade målen omfattar inte ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

De överordnade mål som kommissionen har fastställt har genomförts av medlemsstaterna under det gångna året. De ytterligare kriser som inträffat sedan målen bestämdes har satt ytterligare press på uppnåendet av dem. Fem medlemsstater har nått sina nationella sysselsättningsmål, och hälften av medlemsstaterna har överträffat målet på 78 % för sysselsättning. Prognoserna visar emellertid att inte alla medlemsstater kommer att nå sysselsättningsmålet fram till 2030 (5).

D.	Den sociala ekonomin är en viktig drivkraft för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och kan aktivt bidra till att uppnå de överordnade målen fram till 2030.

Inflationen på EU-nivå har ökat levnadskostnaderna för medianhushållet med omkring 10 %, förekomsten av materiell och social fattigdom med omkring 2 % och graden av energifattigdom och absolut ekonomisk fattigdom med omkring 5 %. I vissa medlemsstater och bland utsatta grupper förväntas motsvarande effekter på välfärden bli flera gånger större. Detta kommer sannolikt att öka de befintliga klyftorna i fråga om fattigdom och social utestängning i hela EU (6). Europa behöver en ny vision för att bli ett innovativt område för industriell verksamhet senast 2050, särskilt mot bakgrund av Förenta staternas lag om minskning av inflationen och andra liknande investeringsplaner från andra länder utanför EU.

Enligt Eurofound uppnåddes inte målet på 60 % i utbildningsverksamhet (som arbetsgivaren betalar för) i någon medlemsstat 2021. Uppgifterna visar också att de som har störst behov av utbildning (ungdomar, personer med lägre utbildningsnivå och personer i lågkvalificerade yrken) var de som i minst utsträckning fick ta del av den.

Kommissionen lade fram en europeisk strategi för vård och omsorg i september 2022 och i december 2022 antog rådet en rekommendation om långvarig vård och omsorg för att genomföra princip 18 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Covid-19-pandemin har avslöjat och belyst de ohållbara arbetsvillkoren för professionella omsorgsgivare, den höga bördan för anhörigvårdare i avsaknad av formella omsorgstjänster och den höga exponeringen för infektioner, allvarliga sjukdomar och dödsfall som personer i behov av vård utsätts för. Samhällsbaserad vård och hemvård har visat sig minska exponeringen för infektioner hos personer i behov av vård. Kommittén för socialt skydd har i sin rapport om långvarig vård och omsorg från 2021 visat att långvariga vård- och omsorgsbehov ökar risken för fattigdom och social utestängning. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen bör långvarig vård och omsorg göras mer tillgänglig och säkerställa oberoende och kvalitet i vården, tillhandahålla hållbara arbetsvillkor och stödja anhörigvårdare.

Europaparlamentet upprepar vikten av antagandet av slutsatserna från det sociala toppmötet i Porto 2021, där det understryks att vi fortfarande är mitt i en situation som vi aldrig tidigare upplevt. Covid-19 och Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina i vår omedelbara närhet ledde till levnadskostnads- och energikriserna, som drabbar de mest utsatta grupperna i vårt samhälle hårdast, vilket leder till ökade klyftor. Parlamentet upprepar vikten av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som en vägledande kompass för ett mer socialt Europa och välkomnar dess handlingsplan i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda social innovation som en viktig drivkraft för att ta itu med socioekonomiska utmaningar och uppmanar dem att ta hänsyn till parlamentets rekommendation i sin resolution om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (7). Parlamentet betonar dock att pelarens överordnade mål för 2030 om sysselsättning, kompetens och fattigdom, som fastställts av kommissionen och godkänts av rådet, är otillräckliga för att den ska kunna genomföras fullt ut. Parlamentet framhåller att pelaren är ett kraftfullt verktyg för att se till att det europeiska projektet kan fungera som ett starkt skydd för människors hälsa, säkerhet och levnadsvillkor. Parlamentet betonar att social dialog, demokrati på arbetsplatsen och rätten till kollektivförhandlingar är avgörande för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och för att uppnå uppåtgående konvergens för levnads- och arbetsvillkoren i hela Europa.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta åtgärder för att mildra krisens effekter på människor och på medlemsstaternas arbetsmarknader i syfte att hålla sysselsättningsgraden och sociala avgifter höga genom att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra arbetsmarknadernas funktionssätt och att främja integreringen av kvinnor, ungdomar och särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter i EU att arbeta för en större kollektivförhandlingstäckning på minst 80 % senast 2030, i syfte att förbättra levnads- och arbetsvillkoren i EU, vilket kommer att bidra till uppåtgående social konvergens och minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, den sociala utestängningen och löneskillnaderna. Parlamentet konstaterar att fattigdom bland förvärvsarbetande måste åtgärdas genom att man säkerställer anständiga löner. Parlamentet framhåller behovet av att öka användningen av program för kompetenshöjning och omskolning för att öka arbetstagarnas egenmakt och stärka konkurrenskraften.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktivet om tillräckliga minimilöner i EU (8) och direktivet om insyn i lönesättningen (9). Rådet uppmanas att enas om en allmän strategi i fråga om direktivet om plattformsarbete (10) i syfte att förbättra skyddet och arbetsförhållandena för arbetstagare i plattformsekonomin och skapa rättvis konkurrens. Parlamentet välkomnar kommissionens engagemang för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet betonar behovet av ytterligare åtgärder för att arbeta för målet om noll dödsfall i arbetet. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att följa upp med ett lagstiftningsförslag efter antagandet av parlamentets resolution av den 2 februari 2023 (11). Parlamentet välkomnar inledandet av ett samråd i två led med arbetsmarknadens parter i EU.

Trots att instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) har varit en del av det europeiska systemet för arbetslöshetsåterförsäkring har de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen pågått längre än väntat. Europaparlamentet betonar dock att tusentals arbetstillfällen räddades tack vare detta instrument och att chocken på arbetsmarknaden var mindre allvarlig än väntat. Parlamentet noterar i detta avseende att instrumentet bör fortsätta att användas så länge som den nuvarande exceptionella situationen pågår och förbli baserat på lån, och snabbt aktiveras i händelse av nya externa finansiella eller ekonomiska chocker.

Europaparlamentet är mycket oroat över den allmänna urholkningen av grupperna av medelinkomsttagare inom EU, som är ryggraden för våra ekonomier, viktiga bidragsgivare till våra nationella sociala trygghetssystem och avgörande för stabiliteten i våra demokratier, och därmed över den ekonomiska polariseringen, särskilt den växande storleken på låginkomstgrupperna till följd av den ekonomiska nedgången, den ogynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden och de skattereformer som antagits under de senaste åren. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en EU-handlingsplan för att öka storleken på och konsolidera medelinkomstgrupperna.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 som syftar till att rationalisera och förenkla rapporteringskraven med 25 % för varje grönt, digitalt och ekonomiskt temaområde, och kommissionens framläggande av ett förslag för att uppnå detta före hösten 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt visa prov på detta engagemang för att på så sätt förbättra konkurrenskraften för alla företag i EU, inklusive små och medelstora företag, och förbättra de grundläggande förutsättningarna för social rättvisa och välstånd. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden för vår sociala sammanhållning.

Europaparlamentet betonar vikten av att minska inkomstskillnaderna och bekämpa fattigdom, eftersom 21,7 % av EU:s befolkning 2021 (95,4 miljoner människor) riskerade att drabbas av fattigdom eller social utestängning, och efterlyser ett åtagande om att uppnå EU:s fattigdomsmål i detta avseende. Parlamentet påminner om princip 14 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, enligt vilken var och en som saknar tillräckliga resurser har rätt till passande minimiinkomstförmåner, som ska säkerställa ett värdigt liv under livets alla skeden. Parlamentet hänvisar till punkterna i sin resolution av den 15 mars 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering,

Europaparlamentet betonar att var och en i hög ålder, i linje med princip 15 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, har rätt till resurser som säkerställer ett värdigt liv och att pensionerade arbetstagare och egenföretagare har rätt till en pension som motsvarar deras avgiftsinbetalningar och som säkerställer en tillräcklig inkomst. Parlamentet anser samtidigt att medlemsstaterna bör garantera långsiktig inkomsttrygghet, att minimipensionerna är tillräckligt höga för att förhindra fattigdom bland äldre och att kvinnor och män har lika möjligheter att förvärva pensionsrättigheter och överbrygga pensionsklyftan mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja riktade incitament för att underlätta en gradvis övergång till pensionering, bland annat genom att stödja flexibla arbetstidsarrangemang och anpassa arbetsplatserna på lämpligt sätt. Parlamentet upprepar uppmaningen i det sociala åtagandet från Porto till kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att stärka de nationella sociala trygghetssystemen för att säkerställa ett värdigt liv för alla, samtidigt som hållbarheten för dessa system bevaras. Parlamentet betonar att kommissionen skulle kunna bidra till inrättandet av en FN-konvention om äldres rättigheter.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt följa upp parlamentets kommande lagstiftningsinitiativbetänkande om praktikplatser av hög kvalitet i EU. Parlamentet välkomnar Europaåret för kompetens och framhåller vikten av tillgång till utbildning och omskolning av arbetstagare, i synnerhet i industrier och sektorer som behöver genomgå grundläggande förändringar för att uppnå den gröna och den digitala omställningen, så att ingen lämnas utanför. Parlamentet betonar arbetsmarknadsparternas roll i kompetensstrategierna för den gröna ekonomin på alla nivåer, för att säkerställa att sådan utbildning sker utan lönesänkningar och anser utgöra arbetstid, samt för att tillhandahålla detaljerad information om de färdigheter som behövs för den gröna och digitala omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt socialförsäkringskort för att ge nationella myndigheter, såsom yrkesinspektioner och socialförsäkringsinspektioner, liksom arbetsmarknadsparter som deltar i yrkesinspektioner och socialförsäkringsinspektioner, ett realtidsinstrument för att effektivt verkställa den nationella rätten och EU-rätten.

10.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att före utgången av 2023 lägga fram ett förslag om inrättande av ett EU-intyg om funktionsnedsättning som ska erkännas i alla medlemsstater. Parlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter om distansarbete och rätten att inte vara uppkopplad, vilka syftar till ett rättsligt bindande avtal som genomförs via ett direktiv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för ett snabbt genomförande av den europeiska strategin för vård och omsorg för att stödja anhörigvårdare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendation om tillgång till långvarig vård och omsorg till överkomliga priser och av god kvalitet. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att lansera en övergripande strategi för psykisk hälsa och efterlyser ännu en gång ett direktiv om psykologiska risker och välbefinnande på arbetsplatsen.

11.

Även om många lagstiftningsinitiativ och initiativ som inte avser lagstiftning har tagits av kommissionen har EU hittills kommit till korta när det gäller ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Europaparlamentet betonar behovet av att regelbundet se över handlingsplanen och av ytterligare lagstiftningsåtgärder från kommissionens och medlemsstaternas sida för att se till att pelaren genomförs fullt ut, med särskilt fokus på genomförandet av principerna 11 (barnomsorg), 12 (socialt skydd), 19 (boende) och 20 (väsentliga tjänster). Parlamentet understryker att nästa handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör stödjas av en integrerad EU-strategi för fattigdomsbekämpning för att hantera den flerdimensionella frågan om social utestängning.

12.

Europaparlamentet efterlyser särskilda åtgärder för att säkerställa respekten för rätten till utbildning för alla, genom att garantera alla arbetstagare högkvalitativ utbildning och betald studieledighet.

13.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att anta det övergripande direktivet om icke-diskriminering (12), som väntat på antagande sedan 2008, i syfte att fullt ut genomföra princip 3 (lika möjligheter) i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och löftena i EU:s grundfördrag när det gäller likabehandling.

14.

Europaparlamentet påminner om att princip 11 om barnomsorg och stöd för barn kräver ytterligare åtgärder för att bryta fattigdomscirkeln och främja social rörlighet. Parlamentet anser att alla barn bör ha tillgång till utbildning och omsorg av god kvalitet till ett överkomligt pris, särskilt till förskoleverksamhet. Kommissionen och medlemsstaterna påminns om parlamentets upprepade uppmaning att snarast anslå mer medel till den europeiska barngarantin, med en särskild budget på minst 20 miljarder euro. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att lägga fram sina nationella handlingsplaner och att se till att de genomförs effektivt och följer de centrala principerna i rådets rekommendation (EU) 2021/1004 om inrättande av en europeisk barngaranti (13). Parlamentet understryker att medlemsstaterna bör fortsätta att fullt ut genomföra den utökade ungdomsgarantin.

15.

Europaparlamentet anser att perioder av omvårdnad där anhörigvårdaren övergår till deltidsarbete eller avstår från avlönad anställning bör ge pensionsrättigheter (14).

16.

Europaparlamentet varnar att ett fullgott socialt skydd behöver beakta aktuella trender, såsom klimatförändringarna, digitaliseringen av ekonomin och den åldrande befolkningen och behöver utökas för att täcka de risker som är förknippade med klimatförändringarnas och miljöförstöringens ojämlika inverkan på olika inkomstgrupper och arbetstagare inom olika sektorer, liksom de sociala konsekvenserna av omställningen av våra samhällen till klimatneutralitet, om princip 12 ska kunna genomföras korrekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå en europeisk handlingsplan för socialt skydd som tar hänsyn till riskerna för social utestängning till följd av klimatförändringar och miljöförstöring. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga vidare på den sociala klimatfonden och att lägga grunden för en utveckling av gröna system för socialt skydd på nationell nivå med EU-stöd.

17.

Europaparlamentet välkomnar lanseringen av den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet och betonar behovet av att säkra EU-stöd för att förverkliga dess ambitioner och mål enligt Lissabonförklaringen. Parlamentet betonar att tillgång till subventionerat boende eller bostadsstöd av god kvalitet enligt princip 19 bör ges till de som behöver det. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ambitiös handlingsplan, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, för att skapa tillgängliga, gröna och subventionerade bostäder till överkomliga priser för att tillgodose alla EU-medborgares bostadsbehov och utrota hemlösheten till 2030. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att sätta stopp för energifattigdomen och vikten av att förbjuda avstängning under kritiska tider för utsatta hushåll och energifattiga konsumenter. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att anta en princip om bostad först för att främja tillgången till bostäder, och konstaterar att dessa bostäder bör bygga på principerna om universell utformning för att säkerställa tillgänglighet.

18.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristen på tillgång till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten, sanitära anläggningar, energi, transporter, finansiella tjänster och digitala kommunikationer för behövande (princip 20), eftersom dessa tjänster har utsatts för ytterligare påfrestningar. Parlamentet betonar att mindre utvecklade regioner samt landsbygdsområden och glesbefolkade områden har drabbats oproportionerligt hårt, vilket förvärrar de ökande ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan EU:s regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa vilka starkare sociala bestämmelser i förordning (EU) nr 360/2012 som behövs för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (15) och att på grundval av denna bedömning lägga fram en översyn för att förbättra tillgången till vatten, sanitära anläggningar, energi, transporter, finansiella tjänster och digitala kommunikationer samt boende.

19.

Europaparlamentet upprepar att EU-finansiering, inbegripet statligt stöd, mot bakgrund av industriplanen i den gröna given bör villkoras med politiska mål, i synnerhet sociala krav, i syfte att erbjuda arbetstillfällen av hög kvalitet, främja kollektivförhandlingar, respektera arbetstagarrättigheter och arbetsnormer i EU samt säkerställa förbättrade arbetsvillkor. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomdriva den sociala klausulen i det befintliga direktivet om offentlig upphandling (16) och överväga en revidering av direktivet, på grundval av en konsekvensbedömning, för att ytterligare stärka de sociala klausulerna i offentliga kontrakt så att det krävs att ekonomiska aktörer och underleverantörer fullt ut respekterar arbetstagarnas rätt, inbegripet rätten till kollektivförhandlingar, för att ta fasta på det nyligen antagna direktivet om tillräckliga minimilöner i EU.

20.

Europaparlamentet betonar behovet att stärka den sociala dimensionen av den europeiska planeringsterminen och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt i ljuset av översynen av den ekonomiska styrningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att lägga fram ett instrument för en ram för social konvergens i syfte att förebygga risker förknippade med social konvergens, upptäcka potentiella bakslag i det korrekta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och fastställa sociala mål. Risker för sociala skillnader bör ingå i de landsspecifika rekommendationerna och beaktas vid fastställandet av finanspolitiska anpassningsbanor.

21.

För att förverkliga ett rättvist och socialt Europa och säkerställa högsta möjliga nivåer av socialt skydd i den gröna och den digitala omställningen är det nödvändigt att säkerställa ett hållbart, rättvist och inkluderande Europa där de sociala rättigheterna skyddas och värnas fullt ut till minst samma nivå som ekonomiska och miljörelaterade standarder. Parlamentet betonar behovet att vidta åtgärder för att stärka rollen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter så att sociala aspekter jämställs med ekonomiska och miljörelaterade aspekter och se till att sociala rättigheter i Europa sätts i centrum för EU:s framtida politik samt att social konvergens är en av EU:s främsta politiska prioriteringar. Parlamentet konstaterar att sociala investeringar följaktligen kommer att behövas för genomförandet av pelaren i kommande finansieringsinitiativ och revideringen av den fleråriga budgetramen.

22.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att se över direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (17) i syfte att inrätta rättsliga ramar som säkerställer anständiga arbetsvillkor och likabehandling av säsongsarbetare och mobila arbetstagare inom EU som har tidsbegränsade anställningsavtal med bemanningsföretag eller någon annan typ av mellanhand på arbetsmarknaden, däribland rekryteringsföretag, såsom utlovades av kommissionen i Portoförklaringen.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en lagstiftningsram för att föregripa och hantera förändringar i samband med den gröna och den digitala omställningen i arbetslivet, med fokus för det första på vikten av att skydda sysselsättning av hög kvalitet, genom att ledsaga arbetstagare genom förändringar på arbetsmarknaden och ge tillgång till lämplig utbildning, och för det andra på arbetsmarknadsparternas deltagande i beslutsprocesser, bland annat genom att främja kollektivförhandlingar om föregripande och hantering av förändringar.

24.

Europaparlamentet upprepar vikten av en välfungerande och effektiv europeisk arbetsmyndighet och uppmanar kommissionen att ta vara på det tillfälle som erbjuds av den utvärdering som ska komma den 1 augusti 2024 genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att se över räckvidden för Europeiska arbetsmyndighetens inrättandeförordning (18) och förverkliga dess fulla potential, särskilt när det gäller dess undersökningsbefogenheter.

25.

Europaparlamentet upprepar rätten till personlig kontakt och rätten att inte bli föremål för ett beslut som fattas helt genom automatiserad behandling, i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (19). Parlamentet betonar behovet av EU-åtgärder för att ytterligare införliva principen om ”mänsklig kontroll” i arbetslivet och att lagstifta om algoritmisk verksamhetsledning. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett lagstiftningsförslag om artificiell intelligens på arbetsplatsen.

26.

Europaparlamentet efterlyser en starkare integrering av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter med tillhörande strategier, bland annat EU:s strategiska ram för romer, jämställdhetsstrategin, strategin för åtgärder mot hemlöshet och strategin mot rasism.

27.

Europaparlamentet efterlyser att ett protokoll om sociala framsteg införs i fördragen i överensstämmelse med slutsatserna från konferensen om Europas framtid och sin resolution av den 9 juni 2022 om uppmaningen om ett konvent för att göra en översyn av fördragen (20), för att garantera att arbetstagarnas rättigheter, fackliga rättigheter och sociala rättigheter skyddas och värnas fullt ut.

28.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 476, 15.12.2022, s. 1.

(2) EUT C 41, 3.2.2023, s. 1.

(3) Antagna texter, P9_TA(2023)0076.

(4) OECD, ” A Broken Social Elevator? How to Promote Social Mobility ”, OECD Publishing, Paris, 15 juni 2018.

(5) Europeiska kommissionen, Commission welcomes Member States’ targets for a more social Europe by 2030 (”Kommissionen välkomnar medlemsländernas mål för ett mer socialt Europa fram till 2030”), 16 juni 2022.

(6) Menyhert, B., The effect of rising energy and consumer prices on household finances, poverty and social exclusion in the EU (”Effekten av stigande energi- och konsumentpriser på hushållens ekonomi, fattigdom och social utestängning i EU”), Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2022.

(7) Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2022 om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (EUT C 47, 7.2.2023, s. 171).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 25.10.2022, s. 33).

(9) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 4 mars 2021 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tack vare insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (COM(2021)0093).

(10) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 9 december 2021 om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete (COM(2021)0762).

(11) Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2023 med rekommendationer till kommissionen om revidering av direktivet om europeiska företagsråd (Antagna texter, P9_TA(2023)0028).

(12) Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om förslaget till rådets direktiv om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68).

(13) Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021, s. 14).

(14) Europeiska kommissionen, Högnivågruppen för det sociala skyddets och välfärdsstatens framtid i EU, slutrapport, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, januari 2023.

(15) Kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 114, 26.4.2012, s. 8).

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten, om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(20) EUT C 493, 27.12.2022, s. 130.