RÅDETS REKOMMENDATION

av den 13 november 2023

med en bedömning av de deltagande medlemsstaternas framsteg när det gäller att fullgöra åtaganden som gjorts inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco)

(C/2023/994)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 46.6,

med beaktande av protokoll nr 10 om det permanenta strukturerade samarbete som inrättas genom artikel 42 i fördraget om Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete (Pesco) och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater (1),

med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 4.2 d i beslut (Gusp) 2017/2315 ska rådet anta beslut och rekommendationer om bedömning av de deltagande medlemsstaternas bidrag till fullgörandet av överenskomna åtaganden i enlighet med den mekanism som beskrivs i artikel 6 i det beslutet.

(2)

Enligt artikel 6.3 i beslut (Gusp) 2017/2315 ska rådet på grundval av den årsrapport om Pesco som läggs fram av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) en gång om året pröva huruvida de deltagande medlemsstaterna fortfarande fullgör de mer bindande åtaganden som avses i artikel 3 i det beslutet.

(3)

I tillägg 1 till bilagan till rådets slutsatser av den 20 november 2020 om den strategiska översynen av Pesco 2020 anges att den höga representanten ska lägga fram årsrapporten senast i juli varje år så att rådet senast i november det året kan anta sin rekommendation med en bedömning av de deltagande medlemsstaternas framsteg när det gäller att fullgöra de åtaganden som gjorts inom ramen för Pesco. I punkt 16 i rådets rekommendation av den 6 mars 2018 om en färdplan för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet (2) föreskrivs att Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) bör ge kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik råd i militära angelägenheter och rekommendationer så att den kan utarbeta rådets bedömning av huruvida de deltagande medlemsstaterna fortfarande fullgör de mer bindande åtagandena.

(4)

Enligt punkt 26 i rådets rekommendation av den 16 november 2021 om ordningsföljden för fullgörande av de mer bindande åtaganden som gjorts inom ramen för Pesco och om fastställande av mer exakta mål samt om upphävande av rekommendationen av den 15 oktober 2018 (3) (rekommendationen av den 16 november 2021 ) föreskrivs att de deltagande medlemsstaterna kommer att se över och uppdatera sina nationella genomförandeplaner i enlighet därmed samt, senast den 10 mars 2022, och därefter årligen senast samma dag, överlämna dem till Pescos sekretariat, i enlighet med artikel 3.2 i beslut (Gusp) 2017/2315, inför den bedömningsprocess som föreskrivs i artikel 6.3 i det beslutet. Vartannat år bör de nationella genomförandeplanerna åtföljas av ett politiskt uttalande på hög nivå i vilket de deltagande medlemsstaterna kan redogöra för de viktigaste resultat som uppnåtts, ange specifika nationella prioriteringar och dela med sig av sina erfarenheter när det gäller att planera och bidra till fullgörandet av alla mer bindande åtaganden.

(5)	Enligt punkt 28 i rekommendationen av den 16 november 2021 föreskrivs att den höga representanten från och med 2022 bör beakta den rekommendationen i årsrapporten om Pesco, som kommer att stödja bedömningen av varje deltagande medlemsstats fullgörande av de mer bindande åtagandena.

(6)

Den 21 mars 2022 antog rådet den strategiska kompassen för säkerhet och försvar, och den 20 mars 2023 lade den höga representanten fram sin årsrapport om genomförandet av den strategiska kompassen, i vilken han efterlyste medlemsstaternas fortsatta och fasta politiska engagemang för att Pesco ska uppnå sina mål och stödja genomförandet av den strategiska kompassen.

(7)	Den 23 maj 2023 antog rådet beslut (Gusp) 2023/1015 (4) om bekräftelse av Danmarks deltagande i permanent strukturerat samarbete och om ändring av beslut (Gusp) 2017/2315 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater.

(8)	Den 25 juli 2023 lade den höga representanten för rådet fram sin årsrapport om läget i fråga om genomförandet av Pesco (årsrapporten), inklusive varje deltagande medlemsstats fullgörande av sina åtaganden, i enlighet med respektive nationell genomförandeplan som har setts över och uppdaterats.

(9)	På grundval av detta bör rådet därför anta en rekommendation med en bedömning av de deltagande medlemsstaternas framsteg när det gäller att fullgöra åtaganden som gjorts inom ramen för Pesco.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

I. Syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna rekommendation är att bedöma de deltagande medlemsstaternas bidrag till fullgörandet av de 20 mer bindande åtaganden som gjorts inom ramen för Pesco. Bedömningen grundar sig på den årsrapport som den höga representanten lade fram den 25 juli 2023 och på de nationella genomförandeplaner som de deltagande medlemsstaterna lagt fram 2023.

II. Resultat och rekommendationer

På grundval av årsrapporten understryker rådet att de deltagande medlemsstaterna har ökat sina satsningar för fullgörandet av de mer bindande åtagandena, bland annat genom de Pesco-projekt som visar på framsteg inom alla relevanta områden. Dessutom noterar rådet att årets årsrapport återspeglar de första konsekvenserna av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina i fråga om de deltagande medlemsstaternas politik och projekt på säkerhets- och försvarsområdet. Detta illustreras av inledande förändringar i de deltagande medlemsstaternas befintliga planer för att säkerställa de förmågor som krävs för högintensiv krigföring, inbegripet strategiska stödresurser, deras avsikt att anpassa nationell försvarsindustriell politik och nationella försvarsindustriella strategier och av deras fördjupade samarbete för att underlätta gränsöverskridande militära transporter i Europa, inbegripet stöd från den mottagande nationen. I den nuvarande geopolitiska situationen är Pesco en central ram för försvarssamarbete och stärkande av de deltagande medlemsstaternas försvarsförmågor; den är flexibel och anpassningsbar, samtidigt som den fortfarande drivs av medlemsstaterna. Rådet välkomnar Danmarks deltagande som den tjugosjätte medlemsstaten, vilket är ett tydligt tecken på Pescos fortsatta relevans. En union som är starkare och med större förmåga på säkerhets- och försvarsområdet kommer på ett positivt sätt att bidra till global och transatlantisk säkerhet och komplettera Nato, som också i fortsättningen ska utgöra grunden för medlemmarnas kollektiva försvar.

Värdet av Pesco-ramen framgår även när det gäller att ta itu med de nya säkerhetsutmaningarna. De deltagande medlemsstaternas ökade bidrag till fullgörandet av Pesco-åtagandena har börjat återspegla konsekvenserna av den kraftigt förändrade säkerhetsmiljön på alla fem områden: utgifter, planering, operativ dimension, hantering av förmågebrister och förstärkning av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Även om ingen större förändring ännu är uppenbar i de nationella genomförandeplanerna noterar rådet att de deltagande medlemsstaterna genomför inledande förändringar inom ramen för sina befintliga planer för att säkerställa de förmågor som krävs för högintensiv krigföring, inbegripet strategiska stödresurser. Inom flera Pesco-projekt har åtgärder vidtagits för att snabbt öka tillgången till och effektiviteten hos den de förmågor som står till de deltagande medlemsstaternas förfogande mot bakgrund av de utmaningar som Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina innebär. Sådana projekt inbegriper obemannade luftfartygssystem för motangrepp, sjukvårdsstöd och skydd av viktig sjöfartsinfrastruktur.

Framsteg inom de fem åtagandeområdena

I den nuvarande geopolitiska situationen välkomnar rådet det fördjupade samarbetet inom ramen för Pesco och förbättringarna inom alla åtagandeområden. Samtidigt konstaterar rådet att det krävs ytterligare framsteg för att fullgöra alla åtaganden före utgången av den andra inledande Pesco-etappen, dvs. 2025.

I detta syfte understryker rådet följande:

De deltagande medlemsstaterna har fortsatt att öka sina försvarsutgifter, vilket har lett till en ökning på 12 % under 2023, med förväntade ytterligare ökningar under 2024–2025. Dessutom användes 25 % av de sammanlagda försvarsutgifter som anslagits till försvarsinvesteringar under 2022 till att påskynda upphandlingen av nödvändiga förmågor och påfyllning av lager med upphandling av redan tillgängliga produkter i jakten på omedelbara lösningar, vilket också gynnar den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Rådet erinrar om Versaillesagendan och den strategiska kompassen och upprepar behovet av att lägga mer pengar på försvaret, använda dem på ett bättre sätt och förbättra förmågeutvecklingen och planeringen inom EU i syfte att bättre hantera operativa realiteter och nya hot och utmaningar. Samtidigt efterlyser rådet en gemensam insats från alla deltagande medlemsstater för att vända minskningen av utgifter för försvarsforskning och försvarsteknik från 1,7 % till 1,1 %, vilket ligger långt under det kollektiva riktmärket på 2 %. Främjande av forskning, teknik, utveckling och innovation samt förvärv – särskilt på ett gemensamt sätt mellan de deltagande medlemsstaterna – bör förbli en prioritet för de deltagande medlemsstaterna, samtidigt som rätt balans uppnås mellan långsiktig innovation för framtida förmågor och tillräcklig militär utrustning och lager, även i syfte att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

De deltagande medlemsstaterna har visat vissa förbättringar vad gäller användningen av EU:s verktyg och initiativ för förmågeutveckling som referenser i nationella processer. I detta avseende uppmanas de att fullt ut utnyttja EU:s verktyg och initiativ för prioritering, särskilt EU:s förmågeutvecklingsplan som fungerar som en central referens för EU:s förmågeutveckling, med beaktande av förmågeutvecklingens kapacitetsmålsprocess, och för alla EU:s försvarsrelaterade initiativ och instrument samt rekommendationerna i den samordnade årliga försvarsöversikten, för att underrätta nationella förmågeplanerare och på så sätt stödja de deltagande medlemsstaternas ansträngningar att göra sina försvarsplaner samstämmiga, när så är möjligt. Rådet erinrar om att samstämmigheten i resultaten mellan å ena sidan förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten och, å andra sidan, respektive Natoprocesser, såsom Natos försvarsplaneringsprocess, har säkerställts och kommer att säkerställas även i fortsättningen om kraven överlappar varandra, samtidigt som de båda organisationernas skilda karaktär och respektive ansvarsområden och medlemskap erkänns.

För att fylla de kvarstående luckor som snarast bör åtgärdas uppmanas de deltagande medlemsstaterna att öka sina bidrag till de pågående militära uppdragen och insatserna inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och den övergripande databasen, som bygger på tjänstgöringslistan för EU:s stridsgrupper, databasen för snabbinsatser och förteckningarna över styrkeelement och som utgör en grundläggande del av strukturen för EU-kapaciteten för snabba insatser, samtidigt som principen om en enda uppsättning av styrkor beaktas. Dessutom uppmanas de deltagande medlemsstaterna, med hänvisning till kapacitetsmålprocessen, att mer specifikt ta itu med strategiska förmågebrister, nämligen förmågemålen med hög påverkansgrad. Dessutom bör de deltagande medlemsstaterna slutföra den förnyade bedömningen av omfattningen och definitionen av gemensamma kostnader för militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, militärövningar och EU-kapaciteten för snabba insatser i syfte att nå en politisk överenskommelse under 2023. Arbetet med att fastställa parametrarna för skälig andel av bidrag till militära uppdrag och insatser, i enlighet med vad som efterlyses i rekommendationen av den 16 november 2021, bör slutföras snarast möjligt.

De deltagande medlemsstaterna har ännu inte i tillräcklig utsträckning prioriterat ett europeiskt samverkansinriktat arbetssätt för att åtgärda förmågebrister. Rådet välkomnar det faktum att de deltagande medlemsstaterna i allt högre grad undersöker EU:s samarbetsalternativ för att ta itu med akuta behov och öka försvarsförmågornas tillgänglighet och effektivitet, men uppmuntrar dem att investera mer och använda de växande försvarsbudgetarna för att också investera i europeiska samverkansinriktade arbetssätt för att åtgärda förmågebrister och på så sätt bidra till ett mer samstämmigt försvarslandskap i EU och till en minskning av det tekniska och industriella beroendet, när så är möjligt.

De deltagande medlemsstaterna har fortsatt att använda Europeiska försvarsbyrån (EDA) som det viktigaste europeiska forumet för gemensam förmågeutveckling, särskilt för verksamhet som harmonisering av krav och innovation och som en ram för gemensam upphandling. Harmonisering av militära krav samt väpnade styrkors interoperabilitet, både när det gäller förmågor och insatser, förblir centrala mål i linje med de åtaganden som gjorts inom ramen för Pesco.

De deltagande medlemsstaterna har fokuserat på att göra det möjligt för sina nationella industrier att delta i gränsöverskridande samarbete inom EU, särskilt inom ramen för Europeiska försvarsfonden. Vissa deltagande medlemsstater signalerar sin avsikt att anpassa den nationella försvarsindustriella politiken och de nationella försvarsindustriella strategierna mot bakgrund av den föränderliga säkerhetsmiljön, bland annat genom att ta itu med försörjningstryggheten och minska strategiska beroenden. Rådet framhåller att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens beredskap och motståndskraft bör stärkas för att hantera scenarier med högintensiv krigföring och uppmanar de deltagande medlemsstaterna att dra nytta av nya initiativ för att öka EU:s försvarsindustriella produktionskapacitet. De deltagande medlemsstaterna uppmanas också att fortsätta att delta i samarbetsprogram som har en positiv inverkan på den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, bland annat genom att beakta dessa program i sina strategier och förfaranden för förvärv.

Rådet uppmanar även varje deltagande medlemsstat att beakta de resultat och rekommendationer som presenteras i årsrapporten och att se över och uppdatera sitt bidrag till fullgörandet av de mer bindande åtagandena.

Pesco-projekt

I maj 2023 antogs den femte omgången av Pesco-projekt genom rådets beslut (Gusp) 2023/995 (5), vilket medförde en ökning av antalet Pesco-projekt till 68 och bidrog till fullgörandet av de 20 mer bindande åtagandena. Rådet välkomnar de nya projekten, som syftar till att tillhandahålla kritisk förmåga med ett mer operativt fokus, förbättra de deltagande medlemsstaternas förmåga att hantera konventionella hot och tillhandahålla nästa generations förmågor samt stärka skyddet av viktig infrastruktur på havsbotten, kommunikationen och det sjukvårdsstöd som skräddarsytts för EU-kapaciteten för snabba insatser.

Rådet noterar lägesrapporten om Pesco-projekt av den 11 juli 2023 och framhåller Pescos anpassningsförmåga och ändamålsenlighet som samarbetsram, med synliga framsteg i Pesco-projekt på alla områden. Rådet välkomnar det faktum att det i vissa av de pågående Pesco-projekten redan ingår hantering av de förmågeområden som observerats i samband med lärdomarna av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina.

Rådet välkomnar även det faktum att Pesco-projekt redan leder till konkreta resultat inom områden som bland annat cyberfrågor, obemannade system, militär rörlighet, kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär övervakning samt hälso- och sjukvård. Vissa av dessa förmågor, såsom de som tillhandahålls genom Pesco-projekten det europeiska sjukvårdskommandot och snabbinsatsteam på området för cybersäkerhet, har redan använts eller aktiverats till stöd för EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, nämligen Eumam Ukraina och EUTM Moçambique, eller EU:s partner, däribland Ukraina. Denna positiva utveckling är ett bevis för att Pesco-projekt är ett sätt att främja en samarbetskultur.

10.

När det gäller projekt som håller på att slutföras skulle Pescos sekretariat, när det har säkerställts att resultaten är framgångsrika, kunna underlätta diskussioner om utnyttjandet av levererade förmågor och tillhörande strukturer, inbegripet eventuella uppföljningsprojekt. Rådet föreslår också att projekten kan avslutas när de har uppnått sina mål, det vill säga när permanent och strukturerat samarbete upprättats. Pescos sekretariat bör ge råd om avslutande av projekt för att säkerställa att de deltagande medlemsstaternas insatser inriktas på projekt som ger konkreta resultat.

11.

Samtidigt noterar rådet att vissa av projekten kräver särskild uppmärksamhet eller särskild granskning för att uppnå konkreta resultat enligt planeringen. Om projektmedlemmarna konstaterar att vissa projekt inte kan uppnå de förväntade resultaten eller inte längre gör framsteg bör de avslutas.

12.

För att ge samarbetet en effektiv inledning och säkerställa att projekten har en kvalitativ påverkan på EU:s försvarslandskap framhåller rådet fördelarna med att de deltagande medlemsstaterna lägger fram mogna projektförslag och tydligt identifierar koncept, tidsplaner, mål och arbetsprogram. Med avseende på framtida omgångar av Pesco-projekt framhåller rådet att det är nödvändigt att de kommande projekten är strategiskt relevanta, i linje med den strategiska kompassen och återspeglar den nuvarande geopolitiska situationen, samtidigt som de är kopplade till EU:s prioriteringar för förmågeutveckling, Vidare bör projekten dra nytta av de samarbetsmöjligheter för gemensamma projekt för utveckling av försvarsförmåga som fastställs i den samordnade årliga försvarsöversikten. I detta syfte uppmanas de deltagande medlemsstaterna att överväga att söka stöd från Pescos sekretariat när det gäller projektgenomförande och vid behov när det gäller att ta fram projektförslag, varvid nytta dras av EDA:s och Europeiska unionens militära stabs sakkunskap.

När så begärs av de deltagande medlemsstaterna skulle Pescos sekretariat kunna föreslå och underlätta möten mellan grupper av Pesco-projekt med identifierade synergier och gemensamma drag, i syfte att främja samarbete och öka projektens inverkan och effektivitet samt spara resurser och förhindra onödigt dubbelarbete. Dessutom bör de deltagande medlemsstaterna, när så krävs med stöd av Pescos sekretariat, fortsätta att stärka den strategiska kommunikationen om projekten och deras värde för EU:s säkerhet och försvar. Vidare uppmanas de samordnande medlemsstaterna att lämna information om framsteg, inbegripet till EUMC, när deras projekt når betydelsefulla milstolpar och mål.

14.

Rådet erinrar om att tredjestater som uppfyller de generella villkoren undantagsvis skulle kunna bjudas in att delta i enskilda Pesco-projekt, i enlighet med det förfarande för inbjudan som anges i rådets beslut (Gusp) 2020/1639 (6). Det noterar flera EU-partners intresse av att ansluta sig till Pesco-projekt. Rådet välkomnar i detta avseende Kanadas framtida deltagande i ett andra Pesco-projekt, nämligen Nätverk av logistiknav i Europa och stöd till insatser, enligt vad som anges i rådets beslut (Gusp) 2023/385 (7). Det ser också fram emot Förenade kungarikets framtida deltagande i projektet Militär rörlighet när den administrativa överenskommelsen har ingåtts, enligt vad som anges i rådets beslut (Gusp) 2022/2244 (8).

III. Strategisk översyn av Pesco

15.

Mot bakgrund av den strategiska översynen av Pesco (den strategiska översynen), som ska genomföras senast före utgången av 2025, och såsom anges i underrättelsen om Pesco, som även hänvisar till säkerhets- och försvarspolitikens särskilda karaktär i vissa medlemsstater, erinrar rådet om att de deltagande medlemsstaterna kommer att bedöma fullgörandet av alla åtaganden inom ramen för Pesco som fastställts för den inledande etappen samt diskutera och besluta om nya åtaganden, i syfte att inleda en ny etapp mot en europeisk säkerhets- och försvarsmässig integration i linje med den strategiska kompassen.

16.

Den strategiska översynen utgör en viktig möjlighet att forma Pescos framtida utveckling och anpassa den till det geopolitiska sammanhanget, samtidigt som ambitionen upprätthålls. Rådet uppmanar de deltagande medlemsstaterna att använda den strategiska översynen till att stärka Pesco för att bättre förverkliga den fulla potentialen av detta samarbete. Genom att bättre stödja de deltagande medlemsstaterna när det gäller att harmonisera deras planering och säkerställa de förmågor som behövs, kan Pesco ge ett betydande bidrag till de överenskomna målen och ytterligare öka samstämmigheten med EU:s övriga försvarsinitiativ och försvarsverksamhet. Att formulera de mer bindande åtagandena på ett mer specifikt, mätbart, uppnåeligt, relevant och tidsbundet sätt kommer att hjälpa de deltagande medlemsstaterna att uppfylla dem, utan att föregripa resultatet av den strategiska översynen.

17.

I detta avseende välkomnar rådet den höga representantens förslag om att inleda den strategiska översynen i november, och ställer sig bakom detta förslag. Milstolparna och tidsplanerna för den strategiska översynen bör följa tre olika faser: en reflektionsfas (november 2023–maj 2024) med diskussioner mellan de deltagande medlemsstaterna om den strategiska översynens omfattning och djup, en beslutsfas (juni–november 2024) som leder fram till en överenskommelse om de delar av Pesco som ska ses över, och en genomförandefas (under 2025) för att formalisera resultaten av den strategiska översynen genom att vid behov ändra relevanta rättsakter. Om den strategiska översynen slutförs i god tid kommer nästa fas, med ett förnyat och starkare Pesco, att kunna inledas från och med 2026. Eftersom den föreslagna tidsplanen är preliminär, i avvaktan på resultaten av reflektionsfasen, kan den justeras i enlighet med detta. En mer precis dagordning och styrkande handlingar kommer att tillhandahållas i god tid. Genomförandet skulle kunna inledas tidigare om de deltagande medlemsstaterna samtycker till detta och när så är möjligt.

IV. Det fortsatta arbetet

18.

De deltagande medlemsstaterna bör göra ytterligare framsteg med genomförandet av de 20 mer bindande åtagandena, i syfte att fullgöra alla senast 2025, och de relaterade projekten, med beaktande av denna rekommendation. Rådet understryker att projekten bör hjälpa de deltagande medlemsstaterna att fullgöra de mer bindande åtagandena.

19.

Rådet framhåller vidare behovet av att inrikta de nationella genomförandeplanerna på strategiska och politiska aspekter. Därigenom kommer Pesco att också bidra till de mål som man enats om i den strategiska kompassen. I detta syfte uppmanas de deltagande medlemsstaterna att uppdatera sina nationella genomförandeplaner och lägga fram dem för Pescos sekretariat senast den 10 mars 2024. Rådet understryker behovet av att därvid bättre återspegla de deltagande medlemsstaternas försvarspolitik, framtidsorienterade planering och mål för att tydligt ange deras politiska avsikt och vision när det gäller genomförandet av åtagandena. De deltagande medlemsstaterna uppmanas också att fortsätta att använda EDA:s digitala plattform, det vill säga EU:s samarbete på försvarsområdet, för att lämna in sina nationella genomförandeplaner, då det har blivit den metod som de deltagande medlemsstaterna föredrar att använda för att uppdatera de nationella genomförandeplanerna.

20.

Alla deltagande medlemsstater bör under 2024 komplettera sina nationella genomförandeplaner med ett politiskt uttalande på hög nivå i vilket de viktigaste resultaten beskrivs och nationella prioriteringar anges. Detta kommer ytterligare att säkerställa det nödvändiga politiska egenansvaret och stödja diskussioner på politisk nivå, inbegripet om Pescos framtid efter dess nuvarande fas inom ramen för den kommande strategiska översynen.

21.

Rådet noterar att Pesco utgör en ram för närmare samarbete mellan de deltagande medlemsstaterna när det gäller både åtaganden och projekt, och uppmanar de deltagande medlemsstaterna att använda Pesco mer och bättre tillsammans med och i överensstämmelse med de andra försvarsrelaterade initiativen och processerna, i synnerhet förmågeutvecklingsplanen, den samordnade årliga försvarsöversikten och Europeiska försvarsfonden. Dessutom uppmanas de också att, med beaktande av den strategiska kompassen och när så är möjligt inom ramen för Pesco, främja potentiella nya möjligheter i samband med gemensam upphandling, i full överensstämmelse med EDA:s program och med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418 (9), samt ökningen av produktionskapaciteten inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 (10).

22.

Rådet står fast vid sitt engagemang för att EU:s försvarsinitiativ ska vara samstämmiga och anser att Pesco är en central del därav, inbegripet med avseende på unionens framtida försvarsrelaterade politik och instrument. Rådet erinrar därför om behovet av att fastställa arten och omfattningen av de synergier som skulle kunna utvecklas mellan Pesco och framtida instrument som utformats för att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

23.

Mot bakgrund av den geopolitiska situationen och nya insatser inom EU:s försvar är det viktigt att säkerställa politisk drivkraft och ökat egenansvar för de deltagande medlemsstaterna för att Pesco ska förbli ett verkligt strategiskt initiativ. Regelbundna politiska diskussioner på hög nivå mellan de deltagande medlemsstaterna och den höga representanten, även i egenskap av vice ordförande för kommissionen och chef för EDA, inbegripet i rådets respektive förberedande organ, särskilt kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, EUMC och gruppen för politiska och militära frågor, och i andra relevanta format bör fortsätta. Rådet uppmanar också Pescos sekretariat att fortsätta att fungera som stöd för de deltagande medlemsstaterna när det gäller de åtgärder som identifieras i denna rekommendation, inbegripet genom regelbundna möten med företrädare för de deltagande medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 november 2023.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

(1) EUT L 331, 14.12.2017, s. 57.

(2) EUT C 88, 8.3.2018, s. 1.

(3) EUT C 464, 17.11.2021, s. 1.

(4) Rådets beslut (Gusp) 2023/1015 av den 23 maj 2023 om bekräftelse av Danmarks deltagande i permanent strukturerat samarbete och om ändring av beslut (Gusp) 2017/2315 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater (EUT L 136, 24.5.2023, s. 73).

(5) Rådets beslut (Gusp) 2023/995 av den 22 maj 2023 om ändring och uppdatering av beslut (Gusp) 2018/340 om fastställande av förteckningen över projekt som ska utarbetas inom ramen för permanent strukturerat samarbete (EUT L 135, 23.5.2023, s. 123).

(6) Rådets beslut (Gusp) 2020/1639 av den 5 november 2020 om fastställande av de generella villkor enligt vilka tredjestater i undantagsfall skulle kunna bjudas in att delta i enskilda Pesco-projekt (EUT L 371, 6.11.2020, s. 3).

(7) Rådets beslut (Gusp) 2023/385 av den 20 februari 2023 om Kanadas deltagande i Pesco-projektet Nätverk av logistiknav i Europa och stöd till insatser (EUT L 53, 21.2.2023, s. 14).

(8) Rådets beslut (Gusp) 2022/2244 av den 14 november 2022 om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands deltagande i Pesco-projektet Militär rörlighet (EUT L 294, 15.11.2022, s. 22).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418 av den 18 oktober 2023 om inrättande av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) (EUT L, 2023/2418, 26.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2418/oj).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1525 av den 20 juli 2023 om stöd för ammunitionstillverkning (EUT L 185, 24.7.2023, s. 7).