Föredragande:

Cinzia DEL RIO

Beslut av EESK:s plenarförsamling	25.1.2023
Rättslig grund	Artikel 52.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	4.9.2023
Antagande vid plenarsessionen	20.9.2023
Plenarsession nr	581
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	156/36/44

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Syftet med detta yttrande är främst att kartlägga de sociala och miljömässiga svaren på effekterna av den ökande användningen av kritiska råvaror i värdekedjor i tredjeländer, eftersom sammanlänkningen mellan globala värdekedjor, klimatförändringar och anständigt arbete hittills inte har ägnats tillräcklig uppmärksamhet. Inom ramen för EU:s strategiska oberoende är andra mycket viktiga sektorer såsom hälso- och sjukvårds-, försvars- och elektroniksektorerna särskilt utsatta för potentiell illojal konkurrens eller manipulation från tredjeländers sida.

1.2

Kombinationen av covid-19 och de geopolitiska konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och de förnyade spänningarna mellan Förenta staterna och Kina i regionen Indiska oceanen/Stilla havet har lett till en allt tydligare polarisering av de internationella förbindelserna. Mot bakgrund av den globala konkurrensen mellan EU, Förenta staterna och Kina är regeringarnas och EU:s prioritering i dag att säkra de viktigaste råvarorna för att stödja den digitala och den gröna omvandlingen av industrisystemet, med ett nytt försörjningslandskap beträffande sällsynta jordartsmetaller. Respekt för sociala normer och miljönormer längs alla värdekedjor förblir ett grundläggande mål för EU:s politik i alla länder (1).

1.3

I syfte att ta itu med dessa utmaningar föreslår Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en uppsättning mål och åtgärder för att uppnå en resilient, hållbar och ansvarsfull försörjningskedja i EU. Därför bör EU:s strategiska beslut beakta rekommendationerna om att göra följande:

1.4

Erkänna att med tanke på den rådande internationella dynamiken och de tvingande sociala och miljömässiga begränsningarna är frivilliga, icke-bindande åtgärder otillräckliga för att hantera så komplexa utmaningar.

1.5

Involvera alla, offentliga och privata, aktörer i förvaltningen av tekniskt och ekonomiskt stöd för att främja en övergripande omställning, undvika ytterligare strukturella klyftor mellan EU-länderna och säkerställa balans, delaktighet och lika tillgång till stöd, med början i åtgärder för en rättvis omställning, i enlighet med internationella riktlinjer (2).

1.6

Involvera Europaparlamentet, och inte bara som observatör, i Europeiska nämnden för kritiska råvaror. Vi förväntar oss att nämnden samråder om alla förslag med arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer i EU för att säkerställa inkluderande beslut och lika villkor för EU-länderna.

1.7

Ta hänsyn till mål på medellång till lång sikt när det gäller att diversifiera försörjningskällorna för att a) minska efterfrågan på och förbrukningen av kritiska råvaror och investera i återvinning och återanvändning, b) genom regelbunden övervakning öka användningen av förnybara material, c) investera i resilienta, hållbara och ansvarsfulla gruvbrytnings- och produktionsmetoder, även i tredjeländer, i syfte att förbättra de sociala normerna och miljönormerna där, d) öka försörjningen från partner som anses vara ”tillförlitliga” vad gäller såväl handelsrelaterade som sociala och miljömässiga skyddsmekanismer, e) förhandla fram nya handelsavtal – frihandelsavtal – och anpassa befintliga avtal genom att utnyttja instrument för faktiskt genomförande av kapitlet om handel och hållbar utveckling på grundval av respekt för och främjande av tillämpningen av internationella arbets- och miljönormer.

1.8

Uppmana EU:s medlagstiftare att nå en överenskommelse om ett direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och att ta fram strategiska projekt längs hela försörjnings- och underleverantörskedjan, även i tredjeländer, för att säkerställa tillämpningen av riktlinjerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för multinationella företag, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik samt OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden, som möjliggör ett ansvarsfullt tillbakadragande från dessa länder. De påskyndade förfarandena för strategiska projekt får inte innebära att sociala normer och miljönormer överträds. EESK upprepar något som redan har understrukits i tidigare yttranden, nämligen att ”[t]rots att skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet primärt ligger på de stora företagen kommer mikroföretag och små och medelstora företag att påverkas indirekt, eftersom företag som omfattas av direktivet kommer att höja kraven på sina leverantörer vad gäller deras genomförande av FN:s vägledande principer, deras icke-finansiella rapportering och deras egen förvaltning av leveranskedjan. EESK uppmanar [därför] medlemsstaterna att ge praktiskt, specifikt och ändamålsenligt stöd, särskilt till mikroföretag och små och medelstora företag, inom ramen för ett strukturellt samarbete med de berörda representativa organisationerna.” (3)

1.9

De förfaranden för tillbörlig aktsamhet som fastställs i både den strategi för anständigt arbete i leveranskedjorna som ILO (4) antog i år och OECD:s nya riktlinjer om tillbörlig aktsamhet inom utvinningssektorn bör vara utgångspunkten för genomförandet av tillbörlig aktsamhet för företag som är verksamma inom denna sektor.

1.10

På ett bindande sätt säkerställa efterlevnad av alla internationella regler och normer i handelsavtal, till att börja med dem om olaglig handel med resurser, inbegripet handelspolitiska sanktioner.

1.11

Tillämpa OECD:s bestämmelser när det gäller befintliga lager av tunga sällsynta jordartsmetaller eller produkter därav. När så är möjligt, identifiera försörjningskällan och ta ansvar för tillbörlig aktsamhet längs hela kedjan, säkerställa efterlevnad och inte förlita sig på tredje parter. Det finns ett behov av att undersöka möjligheten att agera i händelse av upprepad bristande efterlevnad från leverantörens sida.

1.12

Stödja handelspartnerna när det gäller att främja anständigt arbete, lika lön och lika möjligheter på arbetsplatsen, med utgångspunkt i social dialog och kollektivförhandlingar. Ge stöd till företag så att de kan fastställa sektorsspecifika risker (5) och införa förfaranden för tillbörlig aktsamhet i sina förvaltningssystem.

1.13

Anta förfaranden för att se till att företag som drar nytta av incitament och andra former av stöd inte direkt eller indirekt bidrar till skador i samband med användning av råvaror och tunga sällsynta jordartsmetaller som utvinns på ett oansvarigt sätt i situationer där det finns risk för kränkningar av mänskliga och miljörelaterade rättigheter och i konfliktsituationer.

1.14

Säkerställa att strategiska projekt genomförs efter en miljökonsekvensbedömning – med en förlängning av den nuvarande 30-dagarsgränsen – och med deltagande av arbetsmarknadens parter och lokalsamhällena för att underlätta samförstånd mellan alla berörda parter och undvika risken för att projekt genomförs i skyddade områden. Se till att dessa initiativs potential att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet utnyttjas fullt ut.

1.15

Fastställa ett mål på 30 % för projekt för sekundära råvaror som härrör från t.ex. deponier, återutvinning av avfall och återvinningsanläggningar. Det kommer att vara lika viktigt att bedöma de berörda företagen i förhållande till tidigare resultat och säkerställa en öppen och demokratisk urvalsprocess med deltagande av alla EU:s institutioner och berörda parter i beslutsprocessen och inte bara kommissionens nya nämnd för lagstiftningskontroll.

1.16

Upprätta samarbete mellan de olika aktörerna i produktionskedjan, genom att stödja antagandet av övergripande avtal mellan arbetsmarknadens parter, och, såsom fastställts av ILO (6), stödja alla berörda parter samt multinationella och nationella företag så att de vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa statens skyldighet att värna och företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, genom att de offentliga institutionerna samt arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets kapacitet stärks.

1.17

Uppmana investerare och industrier för sällsynta jordartsmetaller att offentliggöra rapporter om försörjningskällor från leverantörer i tredjeländer, samt använda den finansiella hävstången och eventuella restriktiva åtgärder för att avskräcka företag från anskaffning från riskfyllda länder. I produktkostnaderna bör man även inkludera kostnaderna för socialt skydd och miljöskydd samt avfallshanterings- och återvinningsprocesser.

1.18

Stödja digitaliseringen av produktionskedjan. Användningen av digital teknik kommer att vara avgörande för att förbättra hanteringen av försörjningskedjan och produktionskedjans effektivitet samt identifiera problem i god tid, genom plattformar för orderhantering, produkters spårbarhet och övervakning av produktionsprocesserna.

1.19

Investera i utbildning, kompetensutveckling och innovation för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och hållbara produktionssystem, med europeiska incitament och finansieringsinstrument som syftar till att stärka hela produktionskedjan.

2.   Allmänna kommentarer

2.1   Bakgrund

2.1.1

Det nya geopolitiska sammanhanget gör det nödvändigt att omforma produktionskedjorna i enlighet med nya kriterier, som inte längre främst är kopplade enbart till kostnader och marknadsdynamik: 1) oberoende av enskilda dominerande länder, genom att försörjningskällorna diversifieras för att undvika risk för försörjningsavbrott, 2) strategiskt oberoende, även av politiska skäl, 3) säkerhet, och 4) miljömässig och social hållbarhet.

2.1.2

Den ökande användningen av värdekedjor har bidragit till att skapa arbetstillfällen och förvandlat miljontals informella arbetstillfällen till formella arbetstillfällen, men, såsom framhålls av ILO (7), har den i många fall bidragit till en försämring av arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, en ökning av barn- och tvångsarbete och former av diskriminering samt avsaknad av rättsligt skydd. Dessutom har den haft betydande miljöpåverkan, särskilt inom utvinningssektorn, i industriområden och i industriella frizoner för bearbetning på export, där det finns miljontals främst kvinnliga arbetstagare.

2.1.3

Mer än 450 miljoner arbetstagare, varav 190 miljoner kvinnor, arbetar i de globala försörjningskedjorna (8), med kraftiga minskningar av antalet till följd av covid-19-krisen, inte bara inom konfektions- och jordbrukssektorerna, utan även i gruv- och bilsektorerna (9). Kvinnorna, som utgör en stor del av arbetskraften i de globala försörjningskedjorna, har främst lågavlönade och lågkvalificerade arbeten. Enligt uppgifter från ILO finns det 3,4 miljoner arbetstagare enbart inom gruv- och raffineringssektorn i Europa.

2.1.4

När det gäller miljöfrågan har även Världsbanken efterlyst synergistiska åtgärder genom ny produktionspolitik, med början i strategiska mineraler (10).

2.1.5

Europa är starkt beroende av tredjeländer för utvinning och bearbetning av kritiska råvaror. 63 % av den kobolt som används i batterier utvinns i Demokratiska republiken Kongo, 97 % av allt magnesium kommer från Kina och nästan 100 % av de sällsynta jordartsmetaller som används globalt raffineras i Kina men utvinns på annat håll, till stor del i Myanmar. Sydafrika står för 71 % av platinametallerna (rutenium, rodium, palladium, osmium, iridium och platina) (11), och Turkiet står för 98 % av den europeiska försörjningen av borat (12). En färsk studie från Europaparlamentet (13) innehåller aktuella uppgifter om importnivåerna för kritiska råvaror och visar att större delen av råvarorna, som är avgörande för vissa europeiska industrisektorer och som importeras av EU, kommer från länder med föga ekonomisk frihet och låga nivåer av demokrati, och att det är svårt att ersätta dem på kort sikt.

2.1.6

Ett konkret exempel är Myanmar/Burma, som har varit en våldsam militärdiktatur i två år och är ett gruvdriftsland som ”används” av Kina. I delstaten Kachin, en region i norra delen av landet, har på ett område stort som Singapore mer än 2 700 gruvor för tunga sällsynta jordartsmetaller öppnats sedan 2016. Enligt en rapport från Global Witness har utkontrakteringen av denna mycket giftiga sektor till Myanmar förvandlat området till världens största källa till dysprosium och terbium, två av de mest värdefulla tunga sällsynta jordartsmetallerna (14). Dessutom är kritiska råvaror, som visserligen är extremt viktiga för innovativa produkter, också ofta mycket giftiga för dem som arbetar med dem. Så är exempelvis fallet med litium (15). Enligt Europeiska kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté bör tre litiumsalter (litiumkarbonat, litiumhydroxid och litiumklorid) klassificeras som ”känt reproduktionstoxiska för människor” eftersom de kan orsaka infertilitet och missfall (16). Vissa tillverkare motsätter sig denna klassificering och hävdar att de vetenskapliga beläggen är ”för svaga” för att ”motivera” en sådan sträng klassificering, som skulle ha en betydande inverkan på de europeiska industrimålen för elfordon, batterier och kritiska råvaror (17).

2.1.7

EESK framhåller vikten av att målen i den nya europeiska strategin för användning av råvaror, inklusive sällsynta och ofta giftiga sådana, som är avgörande för den europeiska industrin, inriktas på investeringar i sökandet efter innovativa och hållbara utvinningsmetoder, återvinning och återanvändning av sällsynta material samt ersättning med giftfria material, så att försörjningen kan flyttas från länder med riskfyllda sociala normer och miljönormer. Samtidigt är det mycket viktigt att skydda hälsan och säkerheten på arbetsplatsen för arbetstagare som använder dessa råvaror i enlighet med internationella normer. EESK uppmanar de EU-medlemsstater som ännu inte har gjort det att ratificera de båda grundläggande ILO-konventionerna nr 155 och nr 187 om arbetsmiljö, där rätten till en säker arbetsmiljö fastställs (18).

2.1.8

De många uppgifter som finns tillgängliga visar att miljöförstöring, konfiskering av mark, rekrytering av brutala miliser, som i vissa länder har koppling till makthavarna, samt ökad efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller och grön energi har lett till en dramatisk ökning av överträdelserna på lokal nivå på olika håll.

3.   EU:s åtgärder och värdekedjornas hållbarhet

3.1

År 2020 lanserade kommissionen europeiska råvarualliansen (ERMA) för att anpassa lagstiftningen och bygga upp mer resilienta industriella ekosystem i EU.

3.2

Den 1 februari 2023 lade EU fram industriplanen i den gröna given, med de två instrumenten rättsakten om nettonollindustri och akten om kritiska råvaror.

3.3

I EU-strategin (19) fastställs långsiktiga mål för att säkerställa större europeiskt oberoende på global nivå, men den bör också syfta till att främja en ny strategi gentemot leverantörstredjeländer genom att nära koppla EU:s ekonomiska intressen och handelsintressen till efterlevnaden av social- och arbetsrättsliga skyldigheter enligt unionsrätten, internationell rätt och nationell rätt, kollektivavtal och internationell miljölagstiftning. En riktad studie handlar om metoden för social livscykelanalys som ett verktyg för ansvarsfull anskaffning av råvaror i Europa (20).

3.4

En undersökning av Associated Press (AP) visar att sällsynta jordartsmetaller inte ingår i EU:s förordning (21) om mineraler som utvinns i konfliktområden. Förordningen syftar till att förhindra eller minska anskaffningen av mineraler från regioner där vinsterna finansierar väpnade konflikter, men berör endast ett begränsat antal mineraler: tenn, tantal, volfram och guld (3TG) med ursprung i Demokratiska republiken Kongo, grannländer eller andra högriskområden. I ett uttalande från kommissionen lyfte man fram brister i övervakningen av försörjningskedjan som sträcker sig ända till Europa och konstaterade att det ännu inte är klart hur en kinesisk satsning på att reglera sällsynta jordartsmetaller kommer att fungera (22).

3.5

Partnerskapet för tryggad mineralförsörjning från 2019 – till en början mellan Förenta staterna, Kanada och Australien, som sedan Finland, Frankrike, Tyskland, Japan, Sydkorea, Sverige, Förenade kungariket och Europeiska kommissionen anslutit sig till – syftar till att främja ansvarsfull produktion och trygg försörjning av mineraler som är avgörande för den globala ekonomin och den nationella säkerheten. Det handlar om en strategi som svarar mot den växande oron över beroendet av import av kritiska mineraler som är nödvändiga för tillverkningen av högteknologiska produkter (23).

3.6

EESK stöder målen för europeiska råvarualliansen, som EU lanserade 2020, och påpekar att kommittén redan i sitt yttrande ”Hållbara leveranskedjor och anständiga arbetsvillkor inom internationell handel”  (24) framhöll de åtgärder som krävs för att se till att målen om respekt för mänskliga rättigheter och anständigt arbete inte förblir underordnade frågor i handelspolitiken och företagsstyrningen, med början i tillbörlig aktsamhet (det finns ett förslag till EU-direktiv), som måste stärkas längs hela värdekedjan, såsom delvis föreskrivs i fransk och tysk lagstiftning (25).

3.7

Antagandet av strategier och program för en cirkulär ekonomi, med deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället redan i utformningsstadiet, skulle framgångsrikt kunna sluta cirkeln och skapa nya marknader för återvinning av sällsynta råvaror och utgöra en enorm potential för skapandet av arbetstillfällen inom den cirkulära ekonomin för sekundära råvaror och återvinning. Studier visar på en potential på 700 000 nya arbetstillfällen fram till 2030 (26). För att detta ska kunna ske krävs det dock mer incitament och ett engagemang på europeisk och nationell nivå (27).

3.8

EESK anser också att man bör övervaka det faktiska genomförandet av direktivet om icke-finansiell rapportering och verka för att instrument som skyddar mänskliga rättigheter och arbetstagarnas rättigheter inte längre ska vara frivilliga, i ”[s]amverkan med den internationella handels- och investeringsagendan” (28).

3.9

EESK noterar att EU-länderna, trots kommissionens stora engagemang, släpar efter betydligt och är splittrade när det gäller att anta en gemensam strategi för att minska problemen i försörjningen av råvaror, vars brytning och raffinering hittills har utkontrakterats till länder som socialt och miljömässigt är mycket oansvariga.

3.10

Europaparlamentets studie (29) om värdekedjor och synergier med handelspolitiken ligger till grund för en nyligen antagen resolution (30) som går i rätt riktning och där EU-länderna uppmanas att utarbeta en ny industripolitik för att på ett strukturellt och sammanhållet sätt ta itu med EU:s strategiska oberoende inom nyckelsektorer utan att bromsa upp målen för den gröna omställningen inom ramen för den gröna given och genom att upprätthålla sociala normer och arbetsnormer i hela produktionskedjan.

3.11

Att skapa allianser med s.k. likasinnade regeringar och starka synergier med demokratiska regeringar samt vidta åtgärder med synergi mellan respekt för grundläggande arbetstagarrättigheter och miljöskydd kommer att vara avgörande. I dag har många regeringar anslagit betydande ekonomiska medel för att ta itu med dessa utmaningar: Förenta staterna med lagen om inflationsminskning (IRA), Indien med en rad incitament inom batteri- och solcellssektorerna och Japan med en investeringsplan på ca 140 miljarder euro. Ett av målen med avtalet mellan EU och Förenta staterna om kritiska råvaror är att sällsynta jordartsmetaller som utvinns eller bearbetas i EU också ska betraktas som ”made in Förenta staterna”, i linje med avtalet mellan Förenta staterna och Japan (31).

3.12

EESK anser att dessa bilaterala avtal bör vara gemensamma inom ramen för G7 med sikte på en gemensam strategi för handel med sällsynta jordartsmetaller, där de stora ekonomierna också åtar sig att skydda de sociala normerna och miljönormerna i utvinnings- och raffineringsländerna.

---

(1)   ”Increasingly strategic raw materials”, blogg av kommissionsledamot Thierry Breton, Europeiska kommissionen, 12 juni 2022.

(2)   ”Guidelines for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies for all”, ILO, ILC, 16.6.2023.

(3)  EESK:s yttrande ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937” (EUT C 443, 22.11.2022, s. 81).

(4)  ILO, ”Strategy on decent work in supply chains”, ILO-styrelsens 347:e sammanträde, mars 2023.

(5)  FP, ”Batteries are the battlefield – The next geopolitical contest may be over green technology, and China, for now, is poised to win control of those supply chains”, 25 januari 2023.

(6)   ”Guidelines for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies for all”, ILO, ILC, 16.6.2023.

(7)  ILO, ”Strategy on decent work in supply chains”, ILO-styrelsens 347:e sammanträde, mars 2023.

(8)  ILO, ”Integrated Strategy on fundamental Principles and Rights at Work 2017-2023”.

(9)  ILO, ”Technical Meeting on Achieving Decent Work in Global Supply Chains”, Genève den 25–28 februari 2020; ”Dissensus and Deadlock in the Evolution of Labour Governance: Global Supply Chains and the International Labour Organization (ILO)”, Huw Thomas & Mark Anner, Springer.

(10)   ”Minerals for Climate Action: The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition”, Climate-Smart Mining Facility, 2020.

(11)  U.S. Geological Survey, ”Mineral Commodity Summaries”, januari 2023.

(12)   ”Estimation of the Turkish Boron Exportation to Europe”.

(13)   ”Global value chains: Potential synergies between external trade policy and internal economic initiatives to address the strategic dependencies of the EU”, PE 702.582, mars 2023.

(14)  https://www.globalwitness.org/en/campaigns/natural-resource-governance/myanmars-poisoned-mountains/, 9 augusti 2022.

(15)  https://www.euronews.com/2023/03/27/europes-raw-materials-rush-does-not-justify-keeping-workers-in-the-dark-about-lithiums-dan.

(16)  https://www.politico.eu/article/eu-commission-toxic-or-magic-batteries-industry-freaks-out-over-proposal-to-classify-lithium-as-a-toxin/.

(17)  https://www.ft.com/content/c918587e-b7f9-48e7-9389-b9132ec5a14f.

(18)  Konvention (nr 155) om arbetarskydd och arbetsmiljö, 1981, konvention (nr 187) om ett ramverk för att främja arbetsmiljö, 2006.

(19)  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råvaror och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (COM/2023/160 final). I förordningen fastställs tydliga riktmärken för nationell kapacitet längs den strategiska försörjningskedjan för råvaror och för diversifiering av EU:s försörjning senast 2030: en utvinningskapacitet på minst 10 % av EU:s årliga förbrukning, en förädlingskapacitet på minst 40 % av EU:s årliga förbrukning, en materialåtervinningskapacitet på minst 15 % av EU:s årliga förbrukning och högst 65 % av unionens årliga förbrukning av varje strategisk råvara i alla relevanta förädlingsstadier från ett enda tredjeland.

(20)  https://doi.org/10.1007/s11367-019-01678-8.

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden (EUT L 130, 19.5.2017, s. 1).

(22)  https://apnews.com/article/technology-forests-myanmar-75df22e8d7431a6757ea4a426fbde94c.

(23)  https://www.state.gov/minerals-security-partnership/, 14 juni 2022.

(24)  Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Hållbara leveranskedjor och anständiga arbetsvillkor inom internationell handel (förberedande yttrande) (EUT C 429, 11.12.2020, s. 197).

(25)  Det är viktigt att hänvisa till den franska lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet från 2017 och den nyligen antagna lagstiftningen i Tyskland från februari 2023.

(26)  Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, ”Impacts of circular economy policies on the labour market”, 2018.

(27)   ”Securing sustainable raw materials supply in Europe. IndustriAll Europe’s recommendations for ’Critical Raw Materials Resilience’ ”, Bryssel den 10 juni 2021, IndustriAll 129/2021.

(28)  Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Hållbara leveranskedjor och anständiga arbetsvillkor inom internationell handel (förberedande yttrande) (EUT C 429, 11.12.2020, s. 197).

(29)   ”Global value chains: Potential synergies between external trade policy and internal economic initiatives to address the strategic dependencies of the EU”, PE 702.583, mars 2023.

(30)  Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2023 om en EU-strategi för att främja industriell konkurrenskraft, handel och arbetstillfällen av hög kvalitet (2023/2513(RSP)) (EUT C 283, 11.8.2023, s. 18).

(31)   ”Will the scramble for rare earths produce a transatlantic trade accord?”, Cecilia Malmström (PIIE) 6.4.23.