Den 5 september 2023 antog kommissionen ett beslut enligt artikel 3 i förordning (EU) 2022/1925. I enlighet med bestämmelserna i artikel 44 i förordning (EU) 2022/1925  (1) och med beaktande av företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter, offentliggör kommissionen härmed parternas namn och huvuddragen i beslutet.

1.   INLEDNING

(1)

I beslutet (beslutet) godtas Samsungs begäran om motbevisning avseende dess webbläsares centrala plattformstjänst Samsung Internet Browser (SIB) i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EU) 2022/1925 (förordningen om digitala marknader). Samsung uppfyller de presumtiva tröskelvärdena i artikel 3.2 i förordningen om digitala marknader när det gäller SIB, men analysen av bevisningen visade att SIB inte enskilt utgör en viktig ingång för företagsanvändare att nå slutanvändare i den mening som avses i artikel 3.1 b i förordningen om digitala marknader och följaktligen inte har någon fast förankrad och varaktig ställning enligt artikel 3.1 c i förordningen om digitala marknader.

(2)

Samsungs begäran om motbevisning avseende SIB bör därför godtas och Samsung bör inte betecknas som grindvakt i enlighet med artikel 3.2 i förordningen om digitala marknader.

2.   FÖRFARANDE

(3)

Den 3 juli underrättade Samsung kommissionen, i enlighet med artikel 3.3 första stycket i förordningen om digitala marknader, om att företaget uppfyllde de tröskelvärden som anges i artikel 3.2 i förordningen om digitala marknader för sin webbläsare SIB.

(4)

Samsung lämnade tillsammans med sin anmälan in en begäran om motbevisning för att visa att SIB visserligen uppfyller alla tröskelvärden i artikel 3.2 i i förordningen om digitala marknader, men att den inte uppfyller de krav som anges i artikel 3.1 i i förordningen om digitala marknader. Samsungs argument är tillräckligt underbyggda och visar att även om SIB uppfyller tröskelvärdena i artikel 3.2 i i förordningen om digitala marknader, uppfyller den undantagsvis inte de krav som anges i artikel 3.1 b och c i förordningen om digitala marknader på grund av de omständigheter under vilka företaget är verksamt.

3.   RÄTTSLIG RAM

(5)

I förordningen om digitala marknader fastställs ett antal snävt definierade objektiva kriterier för att stora onlineplattformar ska kategoriseras som grindvakter. Betecknandet ska göras för en eller flera centrala plattformstjänster som tillhandahålls av företaget och som är en viktig ingång för företagsanvändare för att nå ut till slutanvändare, i den mening som avses i artikel 3.1 b i förordningen om digitala marknader. För att avgöra om en tjänst som tillhandahålls av ett företag är en central plattformstjänst som uppfyller kravet i artikel 3.1 b i förordningen om digitala marknader är det nödvändigt att, som ett första steg, kategorisera och avgränsa den berörda tjänsten. Ett relevant kriterium för kategorisering och avgränsning av centrala plattformstjänster är det ändamål för vilket tjänsten används av antingen slutanvändare eller företagsanvändare eller båda typer av användare.

(6)

Enligt artikel 3.1 i förordningen om digitala marknader ska kommissionen beteckna ett företag som grindvakt om det uppfyller följande tre kumulativa krav: a) Det har en betydande inverkan på den inre marknaden. b) Det tillhandahåller en central plattformstjänst som är en viktig ingång för företagsanvändare för att nå ut till slutanvändare. d) Det har en fast förankrad och varaktig ställning i sin verksamhet eller det kan förutses att det kommer att ha en sådan ställning inom en nära framtid. I artikel 3.2 i förordningen om digitala marknader fastställs ett antagande att dessa krav är uppfyllda när vissa kvantitativa tröskelvärden uppnåtts, närmare bestämt rörande företagets omsättning eller börsvärde samt antalet slutanvändare och företagsanvändare av en viss central plattformstjänst under vart och ett av de tre senaste räkenskapsåren.

(7)

Enligt artikel 3.5 första stycket i förordningen om digitala marknader får ett företag som uppnår alla tröskelvärden i artikel 3.2 i förordningen, tillsammans med sin underrättelse, lägga fram argument som visar att det, även om det uppnår alla dessa tröskelvärden, undantagsvis inte uppfyller kraven i artikel 3.1 i förordningen, på grund av de omständigheter under vilka den relevanta centrala plattformstjänsten är verksam. I artikel 3.5 andra stycket i förordningen om digitala marknader föreskrivs att om de argument som lagts fram inte är tillräckligt underbyggda, eftersom de inte uppenbart sätter i fråga antagandena i artikel 3.2 i den förordningen, får kommissionen avvisa argumenten. Om argumenten däremot är tillräckligt underbyggda kan kommissionen inleda en marknadsundersökning i enlighet med artikel 17.3 i i förordningen om digitala marknader. I situationer där kommissionen anser att den inlämnade bevisningen är tillräcklig för att visa att kraven i artikel 3.1 i förordningen om digitala marknader inte är uppfyllda, kan den godta motargumenten och eventuellt inleda en marknadsundersökning.

4.   KOMMISSIONENS BEDÖMNING

(8)

Efter Samsungs anmälan analyserade kommissionen bevisningen och drog i beslutet slutsatsen att SIB utgör en central plattformstjänst för webbläsare i enlighet med artikel 2 i förordningen om digitala marknader.

(9)

Vidare godtas Samsungs motbevisning i förhållande till SIB av följande skäl:

(10)

För det första anser kommissionen, på grundval av analysen av all tillgänglig information, att SIB:s absoluta och relativa användningsgrad i kategorin centrala plattformstjänster för webbläsare visar att SIB inte är en betydande webbläsare och därför inte en viktig nätport för företagsanvändare för att nå slutanvändare. För det första står den absoluta användningen av SIB baserat på webbsidevisningar i Europa mellan 2020 och 2022 för 3,67 % av webbsidevisningar för alla typer av enheter. För det andra används Google Chrome, som tillhandahålls av Alphabet och Safari och som tillhandahålls av Apple, i långt större omfattning än SIB för alla enheter (Chrome 60 %, Safari 20 %). För det tredje understryks SIB:s minskade totala användning som webbläsare ytterligare av det faktum att dess andel av webbsidevisningar i unionen har minskat stadigt för alla enheter under de senaste tre åren, från 3,86 % 2020 till 3,37 % 2022. För det fjärde överskrider SIB de presumtiva tröskelvärdena för slutanvändaren i artikel 3.2 b i förordningen om digitala marknader endast med en relativt liten marginal, med beaktande av den höga totala användningen av webbläsare i unionen.

(11)

För det andra har SIB inte någon egen webbläsarmotor, utan är snarare beroende av Alphabets webbläsare Blink.

(12)

För det tredje, även om Samsung tillhandahåller flera tjänster, däribland centrala plattformstjänster, i unionen, och är en av de ledande OEM-tillverkarna när det gäller mobila enheter där slutanvändarna kan få tillgång till dessa centrala plattformstjänster, anser kommissionen för det tredje att de särskilda omständigheterna kring Samsungs ekosystem av tjänster inte tyder på att SIB skulle utgöra en viktig nätport för företagsanvändare att nå slutanvändare. För det första uppfyller ingen av Samsungs övriga centrala plattformstjänster för närvarande tröskelvärdena i artikel 3.2 i förordningen om digitala marknader, och det finns inte heller något som tyder på att de uppfyller kraven i artikel 3.1 i förordningen om digitala marknader. För det andra körs Samsung-enheterna på Googles operativsystem Android. Den sistnämnda gör det möjligt för de programapplikationer som körs på dem att fungera. Vidare visar Samsung en webbläsarskärm och levererar sina smarta mobila enheter med en ytterligare förinstallerad webbläsare från tredje part.

(13)

Kommissionen anser därför att SIB inte är en viktig nätport för företagsanvändare för att nå slutanvändare i den mening som avses i förordningen om digitala marknader och att Samsung inte bör betecknas som grindvakt i förhållande till SIB.

5.   SLUTSATS

(14)

Av de skäl som anges ovan godtas Samsungs motargument avseende SIB i beslutet.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (Förordningen om digitala marknader) (EUT L 265, 12.10.2022, s. 1).