P9_TA(2023)0105

E-förvaltning för ett snabbare införande av digitala offentliga tjänster som stöder den inre marknadens funktion

Europaparlamentets resolution av den 18 april 2023 om e-förvaltning för ett snabbare införande av digitala offentliga tjänster som stöder den inre marknadens funktion (2022/2036(INI))

(C/2023/444)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020: Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016)0179),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 maj 2017 om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020 (1),

—	med beaktande av Tallinndeklarationen om e-förvaltning från ministerrådet under det estniska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd den 6 oktober 2017,

—	med beaktande av FN:s studie om e-förvaltning från 2022,

—	med beaktande av studien The E-Leaders Handbook on the Governance of Digital Government från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD),

—	med beaktande av Berlinuttalandet av den 8 december 2020 om det digitala samhället och en värdebaserad digital förvaltning,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om e-förvaltningsåtgärder som riktar sig till företag,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 februari 2020 En EU-strategi för data (COM(2020)0066),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om en EU-strategi för data (2),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021 Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),

—	med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 28 juli 2022 om indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) (SWD(2022)0205),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (3),

—	med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780 av den 23 september 2019 om fastställande av standardformulär för offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2015/1986 (”eForms”) (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (5),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (omarbetning) (6) (direktivet om öppna data),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (7),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (8),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (9),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 (COM(2020)0673),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om dataförvaltning (dataförvaltningsakten) (COM(2020)0767),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet (COM(2021)0281),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättade av 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet” (COM(2021)0574),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten) (COM(2022)0068),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt hälsodataområde (COM(2022)0197),

—	med beaktande av gemensamma forskningscentrumets rapport GovTech Practices in the EU,

—	med beaktande av forskningsrapporten från Europaparlamentets generaldirektorat för unionens interna politik The digital single market and the digitalisation of the public sector: GovTech and other innovations in public procurement,

—	med beaktande av expertgruppens rapport från mars 2022 om reformen av EU:s tullunion,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 04/2021 av den 30 mars 2021 Tullkontroller: otillräcklig harmonisering skadar EU:s ekonomiska intressen,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A9-0065/2023), och av följande skäl:

En effektiv digitalisering av den offentliga förvaltningen ökar den offentliga sektorns produktivitet och resiliens (10), höjer kvaliteten på de offentliga tjänsterna, möjliggör lägre kostnader och frigör företagens potential, särskilt hos små och medelstora företag, som utgör den inre marknadens ryggrad.

B.	Offentliga tjänster bör fullt ut tillgodose användarnas behov, vara tillgängliga online, även för personer med funktionsnedsättning och äldre, och kunna dra nytta av lättbegripliga och användarvänliga verktyg med höga säkerhets-, integritets- och dataskyddsstandarder.

I enlighet med förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens bör varje medlemsstat avsätta 20 procent av sina medel från faciliteten för återhämtning och resiliens till den digitala omställningen. Kommissionen bör göra en ordentlig bedömning av, och vederbörligen mäta, resultaten av och fördelarna med digitaliseringen för medborgare och företag.

D.	En säker och integritetsfrämjande digital identitet är viktig för att privatpersoner ska kunna interagera med myndigheter och företag på hela den europeiska inre marknaden.

E.	Trots att situationen förbättrats uppskattas det att omkring 42 % av européerna fortfarande saknar grundläggande digitala färdigheter, vilket gör det nödvändigt att anordna informationskampanjer och utbildning för medborgarna.

F.	De digitala åtgärder som regeringarna vidtog under covid-19-pandemin för att organisera testning, vaccinering eller registrering av resor belyste den viktiga roll som tillgång till internet och elektroniska offentliga tjänster spelar för alla.

G.	Under 2019 stod de offentliga inköpen av varor och tjänster för omkring 12 procent av de offentliga utgifterna i EU-27, dvs. 774 miljarder euro.

H.	Tillgängliga och interoperabla data vid offentlig upphandling kommer också att bidra till kampen mot bedrägerier, öka transparensen och förbättra upphandlingsresultaten och det gränsöverskridande samarbetet.

I.	Omkring 250 000 offentliga organ i EU spenderar omkring 14 procent av EU:s BNP inom ramen för offentliga upphandlingar.

Europeiska revisionsrätten rekommenderar i sin särskilda rapport om e-förvaltning att kommissionen bör stärka genomföranderamen för att uppmuntra medlemsstaterna att fullborda införandet av e-förvaltningstjänster och utveckla en övergripande strategi för att främja e-förvaltningstjänster på ett effektivt sätt.

E-förvaltning på den digitala inre marknaden

Europaparlamentet betonar att en digital omställning som ökar tillgången till offentliga tjänster online måste genomföras, i syfte att stärka den inre marknaden. Parlamentet påminner om att e-förvaltning bör förbättra tillhandahållandet av offentliga tjänster, öka medborgarnas engagemang, stärka förvaltningarnas öppenhet och tillhandahålla en datadriven grund för ökad ansvarsskyldighet i den offentliga förvaltningen. Parlamentet påminner om att e-förvaltning främjar förbindelserna med medborgare, företag, anställda och myndigheter, och välkomnar att en europeisk digital identitet ska inrättas.

Europaparlamentet betonar att den digitala omställningen bör bidra till bättre lagstiftning inom alla sektorer på den inre marknaden genom att möjliggöra en evidensbaserad bedömning av nuvarande och planerade bestämmelser och effektivare identifiering av luckor i lagstiftningen och omotiverade hinder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dra nytta av digitaliseringen och tillhandahålla mätbara indikatorer med avseende på projektens, bestämmelsernas och investeringarnas effekter och resultat.

Europaparlamentet betonar att digitaliseringen bör vara en integrerad del av all förvaltningspolitik och alla administrativa förfaranden. Parlamentet anser att e-förvaltning bör vara det främsta sättet på vilket offentliga tjänster fungerar, samtidigt som man ser till att offentliga tjänster är fullt tillgängliga för alla.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsatt uppmuntra gränsöverskridande samarbete mellan offentliga förvaltningar, inbegripet genom kampanjer för att öka medvetenheten och kampanjer med belöningar, såsom ”Sharing and Reuse Awards Contest” (11).

Europaparlamentet anser bestämt att den fortsatta utvecklingen av digitala offentliga tjänster i hög grad kan bidra till att minska de administrativa hindren för entreprenörer, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att ytterligare digitalisera de offentliga tjänsterna.

Europaparlamentet påminner om OECD:s rekommendation från rådet om en öppen förvaltning (2017), berörda parters deltagande i utformningen och genomförandet av offentlig politik och offentliga tjänster kan öka myndigheternas ansvarsskyldighet, utvidga medborgarnas egenmakt och inflytande över beslut, öka civilsamhällets kapacitet, förbättra faktabasen för beslutsfattandet, minska genomförandekostnaderna och utnyttja bredare nätverk och ekosystem för innovation vid beslutsfattande och tillhandahållande av tjänster.

Europaparlamentet understryker behovet av att utbyta bästa praxis från EU och andra länder om verkställande, genomförande och övervakning av strategier och planer för e-förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in, analysera och offentliggöra bästa praxis för e-förvaltning från medlemsstaterna och andra länder.

Europaparlamentet anser att digitala förvaltningstjänster fortlöpande bör uppdateras för att återspegla användarnas behov. Parlamentet understryker att mottagande och tillämpning av användarbidrag och återkoppling bör utgöra en standarddel av det sätt på vilket alla förvaltningar arbetar.

Europaparlamentet betonar att tillhandahållande av digitala offentliga tjänster förutsätter användning av personuppgifter, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av individers personuppgifter, i synnerhet känsliga uppgifter såsom medicinska uppgifter eller valregister, och garantera att tillhandahållande av digitala offentliga tjänster till fullo följer den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet betonar att högsta dataskyddsnivåer är nödvändiga för att främja förtroendet för institutioner och digitala offentliga tjänster och för att främja användningen av dessa tjänster.

10.

Europaparlamentet understryker att regeringarna bör säkerställa högsta möjliga it-säkerhetsstandarder vid behandling av personuppgifter för att skydda enskilda individer från missbruk eller läckage av sådana uppgifter, särskilt med beaktande av den alltmer destabiliserade internationella politiska situationen eller riktade angrepp mot regeringars webbplatser. Parlamentet anser att detta bör inbegripa vattentäta skott till och kryptering av känsliga uppgifter, till exempel biometriska uppgifter.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och underlätta utbyte av tekniker, erfarenheter, lärdomar och bästa praxis av relevans för e-förvaltning under covid-19-pandemin, särskilt när det gäller tillgänglighet och dataskydd, i syfte att bygga upp resilienta institutioner som har beredskap för framtida kriser.

12.

Europaparlamentet betonar att digitala lösningar, förenklade administrativa processer och åtgärder som antagits och visat sig vara effektiva under covid-19-krisen bör bibehållas där så är lämpligt, särskilt möjligheten att slutföra administrativa förfaranden digitalt.

13.

Europaparlamentet betonar att konnektivitet och stabil tillgång till internet via bredband, särskilt på öar och på landsbygden, är av avgörande betydelse för utvecklingen av e-förvaltning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna garantera den infrastruktur som krävs för tillgång till internet via bredband, inbegripet genom fiber till bostaden. Parlamentet påminner om alla medlemsstaters skyldighet – enligt avsnittet om skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation – att säkerställa bredbandsåtkomst för alla hushåll. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja möjligheten att, inom ramen för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, tillhandahålla tjänster via såväl leverantörer av mobilt internet som leverantörer av fasta tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att skydda sin infrastruktur, inbegripet sjökablar.

14.

Europaparlamentet påpekar att den europeiska digitala inre marknaden inte kan byggas upp utan förbättringar när det gäller digitala färdigheter och digital kompetens, särskilt bland äldre, personer med funktionsnedsättning och ekonomiskt missgynnade befolkningsgrupper. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att med kraft genomföra handlingsplanen för digital utbildning, även genom att offentliggöra bästa praxis i enskilda medlemsstater och andra länder och genom att skapa en ram för jämförelse, övervakning och resultatutvärdering i samband med politiken för digital utbildning i EU. Parlamentet understryker vikten av att matcha utbildningssystem och icke-formellt lärande på arbetsplatser med marknadens och samhällets behov.

15.

Europaparlamentet påminner om att övervakningen av digitaliseringen av offentliga tjänster, inbegripet e-förvaltning, också bör fokusera på dess inverkan på användarna och långsiktiga förändringar i samhället och att digitaliseringen inte bör vara målet i sig, utan snarare ett verktyg för att uppnå bättre resultat för användarna. Parlamentet påpekar att digitaliseringen bör minska byråkratin och tillhandahålla snabbare, mindre finansiellt krävande och effektivare offentliga förvaltningstjänster.

16.

Europaparlamentet välkomnar de ambitiösa digitala mål som anges i 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet”, med beaktande av de olika nationella ramvillkoren i de olika medlemsstaterna. Parlamentet anser att samråd och ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och med berörda parter kommer att krävas för att uppnå dessa mål. Parlamentet understryker vikten av den årliga lägesrapporten om det digitala decenniet, särskilt med beaktande av information om relevanta nationella strategier, program och initiativ och deras inverkan på användarna.

17.

Europaparlamentet anser att e-hälsa har outnyttjad potential, och välkomnar därför kommissionens avsikt att skapa ett europeiskt hälsodataområde. Parlamentet betonar dessutom att digitala patientjournaler (e-journaler) kan vara ytterst användbara för att stimulera gränsöverskridande forskning och tillhandahålla gränsöverskridande hälso- och sjukvård samt uppfylla löftet till EU-medborgarna om att de bör kunna få tillgång till och utbyta sina hälsouppgifter över gränserna. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa högsta möjliga dataskyddsnivå på detta område. Parlamentet anser att det är nödvändigt att se till att e-hälsotjänsterna uppfyller höga säkerhets- och skyddsstandarder, och att dessa tjänster kräver översyn av människor för att detta ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen mäta resultaten så att det gagnar individerna och att få till stånd en grund för jämförelser och identifiering av bästa praxis.

18.

Europaparlamentet påpekar att syftet med e-juridik är att förbättra och förenkla tillgången till information på det rättsliga området samt att stödja digitaliseringen av gränsöverskridande rättsliga och utomrättsliga förfaranden. Parlamentet noterar dock att konsumenter och entreprenörer under covid-19-pandemin haft begränsad tillgång till domstolar. Parlamentet anser därför att den europeiska strategin och handlingsplanen för e-juridik för 2019–2023 måste uppgraderas med planer för ytterligare digitalisering och anpassning till eventuella framtida kriser för att säkerställa obehindrad, resilient och öppen tillgång till rättssystem, till exempel genom e-förvaltningssystemet.

19.

Europaparlamentet betonar att digitala lösningar i rättsliga verkställighetsförfaranden i hög grad kan både sänka deras kostnader och påskynda förfarandena. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur digitala lösningar kan minska konsumenternas kostnader för verkställighetsförfaranden.

20.

Europaparlamentet anser att deltagande i offentliga samrådsförfaranden måste kopplas till e-förvaltningssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillgång till det offentliga samrådsförfarandet genom digitala offentliga tjänster.

21.

Europaparlamentet påpekar att enskilda personer har blivit alltmer vana att handla och använda tjänster på nätet, där de får sina behov tillgodosedda med endast ett fåtal klick. Parlamentet understryker att det under covid-19-pandemin skedde en övergång till en situation där nästan all verksamhet ägde rum online, vilket har format människors förväntningar så att de numera förväntar sig att offentliga tjänster ska finnas tillgängliga online. Parlamentet anser att medborgarnas förväntningar i kontakterna med den offentliga förvaltningen och dess tjänster bör uppfyllas och att det bör vara bekvämt och effektivt att använda tjänsterna.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram rekommendationer för att göra det möjligt för enskilda personer att övervaka administrativa förfaranden som rör dem och att samarbeta med berörda parter i utformningen och tillhandahållandet av e-förvaltningstjänster.

23.

Europaparlamentet konstaterar att väldigt många i Europa använder mobila enheter och att många inte har någon stationär dator eller någon fullstor bärbar dator. Parlamentet betonar att myndigheternas webbplatser och tjänster bör vara fullt kompatibla med mobila webbläsare och den begränsade skärmstorleken på de flesta enheter. Parlamentet noterar också att allt färre har en egen skrivare, och uppmanar myndigheterna att se till att formulär kan fyllas i, undertecknas och lämnas in utan att skrivas ut.

24.

Europaparlamentet noterar att myndigheter, då fysiska kopior av allmänna handlingar saknas, måste tillhandahålla en säker molnlagring för officiella handlingar och se till att alla handlingar bevaras så länge det finns en rättslig grund för detta och att de inte raderas om inte medborgarna själva gör det. Parlamentet betonar att anhöriga på rättslig väg måste få tillgång till avlidna släktingars officiella handlingar, inbegripet handlingar som rör egendom och skatter och andra viktiga handlingar.

E-förvaltningens roll när det gäller att stimulera företag, särskilt små och medelstora företag

25.

Europaparlamentet understryker vikten av att undanröja kvarvarande hinder på den inre marknaden och betonar att förbättrad tillgång till finansiering kommer att främja innovativa företags inträde och tillväxt och främja konkurrensen. Parlamentet anser att e-förvaltning skulle kunna bidra till att påskynda denna omställning. Parlamentet noterar också vikten av gränsöverskridande tillgång online till information, administrativa förfaranden och stödtjänster för EU:s företag och konsumenter. Parlamentet betonar i detta avseende att interoperabilitet måste säkerställas så att fragmentering undviks och ett smidigt tillhandahållande av digitala tjänster möjliggörs på hela EU:s inre marknad.

26.

Europaparlamentet påpekar att fastighetsregistren inte är fullt ut digitaliserade i medlemsstaterna och att uppgifterna från fastighetsregistren i många fall inte stämmer överens med fastigheternas faktiska status, vilket leder till problem i samband med rättsliga transaktioner. Parlamentet efterlyser en fullständig digitalisering av fastighetsregistren så snart som möjligt.

27.

Europaparlamentet betonar e-förvaltningens roll när det gäller att utfärda bygglov. Parlamentet anser att betydande insatser bör göras för att förenkla ansökningar om bygglov och förkorta tidsfristerna för att utfärda dem i varje steg av byggprojektet, från bygglov till slutbesiktning.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra sammankoppling av samtliga medlemsstaters företagsregister för att bidra till öppenhet och tillgång till aktuell information och finansiell rapportering om företag och verkliga huvudmän.

29.

Europaparlamentet påminner om att de exempellösa investeringar som gjorts inom digitalisering, inbegripet e-förvaltning, lockar till sig olagligt beteende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkra öppen och fri tillgång till offentliga uppgifter, kontrakt, handlingar och databaser, inbegripet fri tillgång till företagsregister och finansiella rapporter för företag och information om verkligt huvudmannaskap, vilket skulle bidra till att bekämpa korruption, inbegripet missbruk av EU-medel.

30.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som GovTech spelar för utveckling av innovationer inom e-förvaltning. Parlamentet betonar de viktigaste aspekterna av detta, nämligen medborgarcentrerade offentliga tjänster som är allmänt tillgängliga, en förvaltningsgemensam strategi för en digital omvandling av offentlig förvaltning och enkla, effektiva och transparenta förvaltningssystem. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta GovTech-program för att främja transparens, innovation och fördelar för användarna. Parlamentet välkomnar initiativet att utveckla den europeiska marknaden för GovTech inom ramen för programmet för ett digitalt Europa, med ett tydligt fokus på små och medelstora företag samt nystartade företag.

31.

Europaparlamentet stöder en ökad automatisering av interna offentliga tjänster och tjänster mellan förvaltningar, tillsynsmyndigheter och privata företag. Parlamentet betonar att förvaltningar måste skapa gränssnitt för applikationsprogrammering som möjliggör direkt inlämning av uppgifter på automatisk eller annan väg.

32.

Europaparlamentet stöder också inrättandet av offentliga testmiljöer för att testa nya sätt att föra dialog med användarna och för att utveckla innovationer inom e-förvaltning.

33.

Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att vara mer datadrivna och att använda tillgänglig data för att bättre förutse och anpassa sig efter användarnas krav och behov i linje med den allmänna dataskyddsförordningen.

34.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna, i enlighet med 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet”, måste uppnå målet att online tillhandahålla samtliga viktiga offentliga tjänster till unionens medborgare och företag, vilket avsevärt kommer att minska den administrativa bördan för företagen och öka de offentliga tjänsternas kvalitet och effektivitet.

E-upphandling och elektronisk tull

35.

Europaparlamentet anser att fullständig tillgång till uppgifter om offentlig upphandling avsevärt skulle kunna stärka redligheten inom den offentliga sektorn, främja innovation och stödja målen för den inre marknaden, samt öka transparensen och ansvarsskyldigheten i fråga om de offentliga utgifterna. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att överväga att inkludera offentlig upphandling i förteckningen över ”värdefulla dataset” enligt direktivet om öppna data, samtidigt som rättsliga förpliktelser, inbegripet dataskyddskraven och insynsskyddet för affärshemligheter, respekteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur effektiva reglerna för offentlig upphandling är i fråga om tidseffektivitet och att offentliggöra bästa praxis i detta avseende.

36.

Europaparlamentet betonar att ett av målen för e-upphandling bör vara att förenkla de upphandlande myndigheternas uppgifter under upphandlingar och att göra det lättare för företag att delta, samtidigt som effektiviteten och ansvarsskyldigheten i den offentliga upphandlingen bör ökas. Parlamentet anser att interoperabilitet mellan upphandlingssystem och system för öppna data kan vara till nytta i detta avseende.

37.

Europaparlamentet betonar att det finns ett behov av att förbättra hur resultat, framsteg och effekter av politiken för öppna data bedöms. Parlamentet noterar att det ur ett förvaltningsperspektiv fortsatt är av avgörande betydelse att stödja investeringar för att öppna upp data från offentlig sektor med utgångspunkt i sunda affärsidéer, tillhandahålla tydliga värdeförslag, presentera potentiella fördelar med att främja användning av öppna data, och att visa med hjälp av verktyg för efterhandsbedömning hur sådana fördelar kan realiseras.

38.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att skapa ett europeiskt dataområde för offentlig upphandling som en hörnsten i den framtida datastrategin för offentlig upphandling. Parlamentet anser att bättre offentliggörande av data om upphandlingar över och under EU:s tröskelvärden samt bättre kvalitet och anpassade datakällor och tillhörande format i synnerhet kommer att hjälpa kommissionen i denna uppgift.

39.

Europaparlamentet noterar att resultattavlan för den inre marknaden omfattar tolv indikatorer för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet kartlägga bästa praxis i syfte att förbättra medlemsstaternas övergripande resultat, inbegripet för e-upphandling och digitala innovationer. Parlamentet betonar att resultaten av digitaliseringen också måste mätas på global nivå för att de framsteg som gjorts ska kunna bedömas korrekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet utvärdera e-förvaltningsstrategin enligt internationella index och identifiera unionens starka och svaga sidor.

40.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i det omfattande genomförandet av eForms inom ramen för Tenders Electronic Daily (TED), bland annat genom att uppmuntra medlemsstaterna att använda eForms för att offentliggöra data om hela upphandlingscykeln, inbegripet data under EU:s tröskelvärden och utöver det obligatoriska tillämpningsområdet.

41.

Europaparlamentet betonar att utöver inrättandet av rätt teknisk infrastruktur, verktyg och standarder kräver övergången till ett fullständigt e-upphandlingssystem investeringar i utbildning och kapacitetsuppbyggnad för offentliga upphandlare.

42.

Europaparlamentet erkänner vikten av offentlig upphandling av innovativa lösningar och uppmuntrar medlemsstaterna att integrera denna typ av upphandling i den allmänna ramen för e-upphandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra interoperabiliteten mellan upphandlingssystemen, vid behov införa avancerad teknik och säkerställa efterlevnad av framtida lagstiftning.

43.

Europaparlamentet konstaterar att missbruket av rätten att överklaga, när det enda syftet är att förlänga det elektroniska förfarandet för offentlig upphandling, skapar rättsosäkerhet och hämmar investeringar på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma i vilken utsträckning detta rättsliga instrument missbrukas och överväga hur detta kan åtgärdas, men att samtidigt fullt ut garantera rätten att överklaga.

44.

Europaparlamentet noterar potentialen i öppen källkod för EU:s digitala suveränitet och för att undvika låsning till leverantörer genom att delning och vidareutnyttjande av it-lösningar möjliggörs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och offentliggöra uppgifter bland offentliga förvaltningar om hur teknik med öppen källkod används.

45.

Europaparlamentet anser att elektroniska tullförfaranden spelar en avgörande roll för digitaliseringen av offentliga tjänster och att de därför gynnar både de företag som är verksamma på den inre marknaden och konsumenterna. Parlamentet anser att elektroniska tullförfaranden kan bidra till en välfungerande digital inre marknad och till ett effektivare informationsutbyte mellan myndigheterna i medlemsstaterna.

46.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om interimsutvärderingen av genomförandet av förordning (EU) nr 952/2013 (12) om fastställande av en tullkodex för unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja faktorer som äventyrar ett korrekt och snabbt införande av elektroniska system för införsel och import av varor och av de transeuropeiska systemen för transitering och export, och att införa och fullt ut integrera de elektroniska system som fastställs i unionens tullkodex senast 2025.

På vägen mot en ny strategi för e-förvaltning

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att skapa europeiska dataområden inom olika sektorer, däribland hälso- och sjukvård, rättsliga frågor och offentlig upphandling. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att dessa dataområden är interoperabla så att konsumenter och entreprenörer, särskilt små och medelstora företag, kan uppnå sin fulla potential. Parlamentet påpekar att interoperabilitet mellan dataområdena bör vara utgångspunkten för alla framtida digitaliseringsstrategier. Parlamentet välkomnar i det avseendet kommissionens lagstiftningsförslag, som bör säkerställa interoperabiliteten mellan dataområdena på den europeiska inre marknaden.

48.

Europaparlamentet understryker att digital offentlig förvaltning bör vara inkluderande och på ett enkelt sätt fullt tillgänglig och inkluderande som standard för personer med olika behov, såsom äldre, personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt missgynnade befolkningsgrupper med flera. Parlamentet betonar att e-förvaltningsapplikationer bör vara framtidssäkra, lätta att förstå och ha funktionella och enkla gränssnitt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra allt de kan för att se till att ingen hamnar utanför. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldigheter enligt rättsakten om webbtillgänglighet och uppmuntrar dem också att göra mer än dess minimikrav.

49.

Europaparlamentet betonar vikten av principen ”digitalt som standard”, som innebär att digitala tjänster bör vara det rekommenderade alternativet när offentliga förvaltningar tillhandahåller sina tjänster. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att ge stöd till de användare som inte kan eller är ovilliga att utföra samtliga myndighetsförfaranden online. Parlamentet uppmanar alla myndigheter att se till att det finns tjänster som kan hjälpa användare att utföra administrativa uppgifter trots eventuella begränsningar. Parlamentet understryker att e-förvaltning inte bör leda till att några användare utestängs.

50.

Europaparlamentet understryker att utvecklingen och användningen av AI inom e-förvaltning kan medföra såväl risker som fördelar. Parlamentet betonar att människan fortfarande måste stå i centrum för beslutsfattandet och att människor måste kunna åsidosätta eller upphäva automatiserade beslut. Parlamentet noterar att medborgarna blir frustrerade när det finns olösliga fel i uppgiftsformulär på offentliga webbplatser som leder till att de inte kan lämna in formulär online.

51.

Europaparlamentet ber medlemsstaterna att se till att deras rättsliga ramar stöder och tillåter användning av digitala lösningar när så är möjligt, inbegripet användning av digitala signaturer och inlämning av digitala kopior av handlingar i stället för fysiska originalhandlingar.

52.

Europaparlamentet understryker att det är viktigt att utveckla digitala offentliga tjänster som är miljövänliga, har en hållbar design och är interoperabla. Parlamentet anser att e-förvaltningstjänster kan vara till fördel för miljön om hållbara och energieffektiva digitala infrastrukturer, processer och programvaror används.

53.

Europaparlamentet noterar iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport om e-förvaltning, särskilt att revisionsrätten drog slutsatsen att kommissionen inte hade bedömt företagens medvetenhet om tillgängliga e-förvaltningstjänster och inte hade analyserat behoven på detta område, trots att detta är ett viktigt steg för införandet av e-förvaltningstjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål genomföra alla rekommendationerna från revisionsrätten.

54.

Europaparlamentet konstaterar att det behövs en analys av genomförandet av EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 så att man får en klarare bild av dess effektivitet och resultat. Kommissionens uppmanas att rapportera till parlamentet om genomförandet av planen.

55.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att följa upp sina politiska åtgärder och femåriga mål enligt Tallinndeklarationen från 2017. Parlamentet uppmuntrar vidare medlemsstaterna att påskynda sitt arbete med att uppnå de mål som inte uppnåtts i syfte att stärka gemensamma åtgärder och ytterligare digital utveckling.

56.

Europaparlamentet betonar vikten av kontinuitet i den europeiska e-förvaltningspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ny evidensbaserad, långsiktig handlingsplan för e-förvaltning med en kvantifierad kostnads-nyttoanalys och indikatorer och mål för att ge resultat för enskilda personer och se till att den moderna offentliga förvaltningen är anpassad till den digitala tidsåldern.

57.

Europaparlamentet påminner om att offentliga utgifter för digitaliseringen av offentliga tjänster bör användas effektivt och säkerställa största möjliga värde för användarna. Parlamentet betonar i detta avseende att det är nödvändigt att övervaka och stärka principerna om god ekonomisk styrning, och att planera, offentliggöra och övervaka nationella och europeiska utgifter för digitalisering.

58.

Europaparlamentet betonar att det största antalet kontakter mellan användare och myndigheter sker på lokal och regional nivå. Parlamentet anser att ett särskilt fokus och stöd bör riktas mot lokala myndigheter som ofta inte har den finansiering som krävs för att fullt ut införa lösningar för e-förvaltning. Parlamentet betonar att detta bör vara en central del i alla framtida handlingsplaner för e-förvaltning.

59.

Europaparlamentet erkänner att den nya e-förvaltningsstrategin bör syfta till att följa den så kallade engångsprincipen, som förenklar kontakterna med offentliga myndigheter genom att göra det möjligt för offentliga organ att dela data med varandra så att information endast behöver föras in en gång. Parlamentet betonar att engångsprincipen minskar den administrativa bördan för både enskilda personer och företag, eftersom redan tillhandahållen information kan vidareutnyttjas och offentliga myndigheter kan kommunicera med varandra, vilket främjar effektivare förfaranden i allmänhet, men även gränsöverskridande sådana.

60.

Europaparlamentet noterar problemet med bristen på experter på informations- och kommunikationsteknik (IKT) på myndigheterna och myndigheternas konkurrens med den privata sektorn om utbildade anställda. Parlamentet ber kommissionen att ta hänsyn till detta och att bidra till att hitta möjliga sätt att uppmuntra IKT-experter att arbeta i den offentliga sektorn.

61.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med plattformen ”JoinUp” och den europeiska interoperabilitetsramen. Parlamentet anser att ett utbyte av verktyg, bästa praxis och gemensamma programvaruprojekt mellan olika förvaltningar kan minska kostnaderna och snabba upp digitaliseringen. Parlamentet understryker att den tredje versionen av den europeiska interoperabilitetsramen från 2017 bör ses över, och att en ny fjärde version bör föreslås inom kort. Parlamentet välkomnar arbetet som gjorts med en europeisk interoperabilitetsram för smarta städer och samhällen.

o o

62.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 307, 30.8.2018, s. 2.

(2) EUT C 494, 8.12.2021, s. 37.

(3) EUT L 094, 28.3.2014, s. 65.

(4) EUT L 272, 25.10.2019, s. 7.

(5) EUT L 295, 21.11.2018, s. 1.

(6) EUT L 172, 26.6.2019, s. 56.

(7) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(8) EUT L 166, 11.5.2021, s. 1.

(9) EUT L 057, 18.2.2021, s. 17.

(10) Se The E-Leaders Handbook on the Governance of Digital Government, 21 december 2021, https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/ac7f2531-en.pdf?expires=1666604558&id=idcname=ocid194994sum=2918CC03A7580BA51981657D68E9F7AF.

(11) https://ec.europa.eu/isa2/awards_en/.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (omarbetning) (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).