Senaste offentliggörandet

EUT C 321, 11.9.2023

Senaste listan över offentliggöranden

EUT C 314, 4.9.2023

EUT C 304, 28.8.2023

EUT C 296, 21.8.2023

EUT C 286, 14.8.2023

EUT C 278, 7.8.2023

EUT C 271, 31.7.2023

Dessa texter är tillgängliga på EUR-Lex:

http://eur-lex.europa.eu

Domstolens dom (femte avdelningen) av den 13 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Szegedi Törvényszék – Ungern) – Napfény-Toll Kft. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

(Mål C-615/21 (1), Napfény-Toll)

(Begäran om förhandsavgörande - Mervärdesskatt - Nationella bestämmelser som ger möjlighet att vid domstolsprövning avbryta preskriptionstiden för skattemyndighetens agerande utan tidsbegränsning - Upprepat skatteförfarande - Förordning nr 2988/95 - Tillämpningsområde - Unionsrättens rättssäkerhetsprincip och effektivitetsprincip)

(2023/C 329/02)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Szegedi Törvényszék

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Napfény-Toll Kft.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

Domslut

Rättssäkerhetsprincipen och effektivitetsprincipen, vilka utgör en del av unionsrätten, ska tolkas så, att de inte utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning och därmed sammanhängande administrativ praxis enligt vilka preskriptionstiden för skattemyndighetens fastställande av mervärdesskatten avbryts under hela den tid domstolsprövning pågår, oavsett hur många gånger det förvaltningsrättsliga skatteförfarandet har upprepats till följd av denna prövning, och utan begränsning av den sammanlagda tid som preskriptionstiden varit avbruten, inbegripet i de fall där den domstol som prövar det beslut som den berörda skattemyndigheten har fattat i samband med ett upprepat förfarande på grundval av ett tidigare domstolsavgörande fastställer att denna skattemyndighet inte har följt riktlinjerna i domstolsavgörandet.

---

(1)   EUT C 11, 10.01.2022

Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 19 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD) – Portugal) – A, SA / Autoridade Tributária e Aduaneira

(Mål C-335/22, (1) (Skatt som tas ut på handel med värdepapper)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Svar som klart kan utläsas av rättspraxis - Direktiv 2008/7/EG - Artikel 5.2 b - Indirekta skatter på kapitalanskaffning - Stämpelskatt på tjänster för placering av obligationer och företagscertifikat på marknaden)

(2023/C 329/03)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: A, SA

Motpart: Autoridade Tributária e Aduaneira

Avgörande

Artikel 5.2 b i rådets direktiv 2008/7/EG av den 12 februari 2008 om indirekta skatter på kapitalanskaffning

ska tolkas så

att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, enligt vilken stämpelskatt ska tas ut på den ersättning som en kapitalassociation betalar till den bank som kapitalassociationen har anlitat för att placera nyemitterade värdepapper såsom obligationer och företagscertifikat på marknaden, oberoende av huruvida de bolag som emitterat de aktuella värdepapperna är lagligen skyldiga att anlita en tredjemans tjänster eller om de själva valt att anlita en tredjeman för att utföra dessa tjänster.

---

(1)   EUT C 326, 29.8.2022.

Domstolens beslut (tionde avdelningen) av den 19 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD) – Portugal) – EDP – Energias de Portugal, SA mot Autoridade Tributária e Aduaneira

(Mål C-416/22 (1), EDP (Skatt på försäljning av aktieinnehav)

(Begäran om förhandsavgörande - Artikel 99 i domstolens rättegångsregler - Svaret kan klart utläsas av rättspraxis - Direktiv 2008/7/EG - Artikel 5.2 - Indirekt skatt på kapitalanskaffning - Stämpelskatt på tillhandahållande av tjänster för obligationsförsäljning, offentliga erbjudanden att teckna optioner samt erbjudanden på marknaden att återköpa obligationer)

(2023/C 329/04)

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Tribunal Arbitral Tributário (Centro de Arbitragem Administrativa – CAAD)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: EDP – Energias de Portugal, SA

Motpart: Autoridade Tributária e Aduaneira

Avgörande

Artikel 5.2 i rådets direktiv 2008/7/EG av den 12 februari 2008 om indirekta skatter på kapitalanskaffning

ska tolkas så,

att den utgör hinder mot nationell lagstiftning som innebär att stämpelskatt tas ut på ersättning som ett bolag utbetalar till ett flertal banker som fått i uppdrag av bolaget att tillhandahålla finansiella förmedlingstjänster för, för det första, offentliggörande av erbjudanden om återköp eller köp av obligationer som medför att den underliggande skuldförbindelsen slutgiltigt upphör, för det andra, emission och tecknande av obligationer och, för det tredje, ökning av aktiekapitalet genom tecknande av nya aktier, oberoende av huruvida de emitterande bolagen har en lagstadgad skyldighet att använda sig av tjänster från en tredjepart för dessa ändamål eller själva har valt att göra detta.

---

(1)   EUT C 389, 10.10.2022.

Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 20 juni 2023 (begäran om förhandsavgörande från Szegedi Törvényszék – Ungern) – SOLE-MiZo Zrt. mot Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

(Mål C-426/22, (1) SOLE-MiZo)

(Begäran om förhandsavgörande - Gemensamt system för mervärdesskatt - Direktiv 2006/112/EG - Artikel 183 - Effektivitetsprincipen och principen om skatteneutralitet - Avdrag för ingående mervärdesskatt - Återbetalning av den överskjutande mervärdesskatten - Beräkning av den ränta som ska betalas på grund av att överskjutande avdragsgill mervärdesskatt hållits inne i strid med unionsrätten - Penningvärdesförsämring)

(2023/C 329/05)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Szegedi Törvényszék

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SOLE-MiZo Zrt.

Motpart: Nemzeti Adó- és Vámhivatal Fellebbviteli Igazgatósága

Avgörande

Artikel 183 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt samt effektivitetsprincipen och principen om skatteneutralitet

ska tolkas så,

att de utgör hinder för en medlemsstats praxis enligt vilken räntan på överskjutande avdragsgill mervärdesskatt, som denna medlemsstat hållit inne längre än en rimlig frist i strid med unionsrätten, beräknas med tillämpning av en räntesats som motsvarar den nationella centralbankens referensränta med tillägg av två procentenheter, när räntan på nämnda överskjutande mervärdesskatt löper under en period mellan deklarationens förfallodag en viss månad och deklarationens förfallodag påföljande månad, utan tillämpning en ränta som syftar till att kompensera för en penningvärdesförsämring på grund av den tid som förflutit efter denna period, och fram till en dag som inträffar dels efter det att EU-domstolen har meddelat en dom genom vilken denna överträdelse av unionsrätten har fastställts, dels före det att räntan på nämnda överskjutande mervärdesskatt faktiskt betalas, förutsatt att nämnda praxis kan medföra att den beskattningsbara personen fråntas rätten till en adekvat ersättning för den förlust som orsakats av att de aktuella beloppen har hållits inne och att kompensation inte ges för den ekonomiska börda som uppstått genom att skattebeloppen otillbörligt har hållits inne.

---

(1)   EUT C 340, 5.9.2022.

Domstolens beslut (sjätte avdelningen) av den 13 juni 2023 – Leon Leonard Johan Veen mot Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol)

(Mål C-444/22 P) (1)

(Överklagande - Artikel 181 i domstolens rättegångsregler - Utomobligatoriskt ansvar - Samarbete inom brottsbekämpning - Kriminalunderrättelse - Påstått obehörigt utlämnande av uppgifter - Förordning (EU) 2016/794 - Artikel 50.1 - Ideell skada - Skadeståndstalan - Uppenbart att överklagandet delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundat)

(2023/C 329/06)

Rättegångsspråk: slovakiska

Parter

Klagande: Leon Leonard Johan Veen (ombud: advokaten M. Mandzák)

Övrig part i målet: Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) (ombud: A. Nunzi, biträdd av M. Kottmann och G. Ziegenhorn, Rechtsanwälte)

Avgörande

1)	Överklagandet ogillas eftersom det är uppenbart att det delvis inte kan tas upp till prövning och delvis är ogrundat.

2)	Leon Leonard Johan Veen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

---

(1)   EUT C 340, 5.9.2022.

Domstolens beslut (prövningstillståndsavdelningen) av den 13 juli 2023 – Hecht Pharma GmbH mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO)

(Mål C-142/23 P) (1)

(Överklagande - EU-varumärke - Prövningstillstånd - Artikel 170b i domstolens rättegångsregler - Klaganden har i ansökan inte visat att överklagandet aktualiserar en fråga som är av vikt för enhetligheten eller konsekvensen i, eller utvecklingen av, unionsrätten - Prövningstillstånd meddelas inte)

(2023/C 329/07)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Klagande: Hecht Pharma GmbH (ombud: C. Sachs och J. Sachs, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Gufic BioSciences Ltd.

Avgörande

1)	Prövningstillstånd meddelas inte

2)	Hecht Pharma GmbH ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)   EUT C 179, 22.5.2023

Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Mercantil no 1 de Alicante (Spanien) den 25 april 2023 – Agencia Estatal de la Administración Tributaria mot A

(Mål C-289/23, Corván (1))

(2023/C 329/08)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Mercantil no 1 de Alicante

Parter i det nationella målet

Kärande: Agencia Estatal de la Administración Tributaria

Svarande: A

Tolkningsfrågor

1.

Tvivel kring tolkningen av artikel 23.2 i direktiv (EU) 2019/1023 (2). 1.1. Ska punkt 2 i artikel 23 i direktivet tolkas så, att det utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken rätten till avskrivning, i den mening som avses i artikel 487.1.2o TRLC, hindras, i den mån denna begränsning inte föreskrevs i den lagstiftning som gällde före det att direktivet införlivades, som erkände rätten till avskrivning och som har införts på nytt av lagstiftaren? Kan den nationella lagstiftaren vid införlivandet av direktivet närmare bestämt införa större begränsningar av rätten till avskrivning än vad som föreskrevs i den tidigare lagstiftningen, särskilt när denna begränsning inte motsvarar någon av de omständigheter som anges i artikel 23.2 i direktivet? 1.2. För det fall att domstolen besvarar föregående fråga nekande: Ska artikel 23.2 i direktiv 2019/1023 tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som innebär att rätt till avskrivning hindras när gäldenären, under de tio år som föregått ansökan om avskrivning, genom ett lagakraftvunnet förvaltningsbeslut har fått en påföljd för mycket allvarliga skattebrott, socialförsäkringsbrott eller brott mot allmän ordning, eller när det inom samma frist har meddelats ett slutligt beslut om företrädaransvar, såvida inte gäldenären vid tidpunkten för ansökan om avskrivning helt och hållet fullgjort sitt ansvar (487.1.2o TRLC), i den mån detta skäl innebär att systemet för klassificering av konkursfordringar ändras? 1.3. För det fall att domstolen besvarar föregående fråga nekande: Ska punkt 2 i artikel 23 i direktivet tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken rätten till avskrivning, i den mening som avses i artikel 487.1.2o TRLC, hindras när … det har meddelats ett slutligt beslut om företrädaransvar, såvida inte gäldenären vid tidpunkten för ansökan om avskrivning helt och hållet fullgjort sitt ansvar i den mån en sådan omständighet inte gör det möjligt att fastställa ond tro hos gäldenären? Har det i detta avseende någon betydelse att konkursen inte har befunnits ha orsakats av vårdslöshet? 1.4. För det fall att domstolen besvarar föregående fråga nekande: Ska punkt 2 i artikel 23 i direktivet tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som innebär att rätt till avskrivning, i den mening som avses i artikel 487.1.2o TRLC, hindras på grund av brott eller beslut om företrädaransvar som fastställts eller meddelats under de tio år som föregått ansökan om avskrivning, utan att hänsyn tas till tidpunkten för den ansvarsgrundande händelsen och den eventuella förseningen av antagandet av beslutet om företrädaransvar? 1.5. För det fall att domstolen besvarar föregående frågor nekande: Ska punkt 2 i artikel 23 i direktivet tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken rätten till avskrivning, i den mening som avses i artikel 487.1.2o TRLC, hindras i den mån denna begränsning inte har motiverats av den nationella lagstiftaren på vederbörligt sätt?

2.

Tvivel avseende tolkningen gällande punkt 4 i artikel 23 i direktiv (EU) 2019/[1023]. 2.1. Ska punkt 4 i artikel 23 i direktivet tolkas så, att det utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som den som föreskrivs i artikel 487.1.2o TRLC, i vilken det anges skäl för att hindra rätten till avskrivning vilka inte förekommer i den förteckning som finns i ovannämnda punkt 4 i artikel 23? Ska, närmare bestämt, den förteckningen över skäl som finns i artikel 23.4 tolkas som en uttömmande förteckning eller tvärtom som en icke uttömmande förteckning? 2.2. Förutsatt att förteckningen inte är uttömmande och att den nationella lagstiftaren kan föreskriva ytterligare undantag utöver dem som föreskrivs i direktivet: Utgör artikel 23.4 i direktivet hinder för en nationell lagstiftning som föreskriver en allmän regel om att statliga fordringar inte får skrivas av utom under mycket begränsade omständigheter och till mycket begränsade belopp, oavsett arten av och omständigheterna kring de specifika skulderna till staten? Är det i förevarande fall relevant att den tidigare lagstiftningen, såsom den tolkats i Tribunal Supremos praxis, tillåter viss avskrivning av statliga fordringar och att införlivandebestämmelsen har begränsat räckvidden av möjligheten till avskrivning? 2.3. För det fall att domstolen besvarar föregående fråga nekande: Ska artikel 23.4 i direktivet anses utgöra hinder för en sådan nationell bestämmelse som den i artikel 489.1.5o TRLC, i vilken det föreskrivs en allmän regel om att statliga fordringar inte kan skrivas av (med vissa förbehåll som avses i följande fråga) i den mån den innebär att statliga borgenärer ges en särställning i förhållande till övriga borgenärer? 2.4. I synnerhet, och med beaktande av föregående fråga: Är det av betydelse att det i lagstiftningen föreskrivs viss avskrivning av statliga fordringar men att detta endast gäller vissa skulder och inom bestämda gränser som saknar samband med det faktiska skuldbeloppet? 2.5. Ska, slutligen, artikel 23.4 i direktiv (EU) 2019/[1023] tolkas så, att den utgör hinder för en sådan bestämmelse som den som föreskrivs i artikel 489.1.5o TRLC, i den mån det där föreskrivna undantaget motiveras av den särskilda betydelsen, för ett rättvist och solidariskt samhälle som grundar sig på rättsstatsprincipen, av att betalning sker för vissa fordringar, varvid detta undantag avser statliga fordringar i allmänhet utan hänsyn till fordrans konkreta art? I synnerhet: Är det i detta sammanhang av betydelse att den allmänna motiveringen används såväl för de skulder som anges i förteckningen i punkt 4 i artikel 23 i direktivet som för omständigheter eller skulder som inte förekommer i en sådan förteckning?

---

(1)  Målet har ett fiktivt namn. Det motsvarar inte det verkliga namnet på någon av parterna i förfarandet.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv) – EUT L 172, 2019, s. 18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Mercantil no 10 de Barcelona (Spanien) den 15 maj 2023 – Agencia Estatal de la Administración Tributaria mot S.E.I

(Mål C-305/23, Bacigán (1))

(2023/C 329/09)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Mercantil no 10 de Barcelona

Parter i det nationella målet

Kärande: Agencia Estatal de la Administración Tributaria

Svarande: S.E.I

Tolkningsfrågor

1.

Om den nationella lagstiftaren väljer att utvidga tillämpningen av de förfaranden som föreskrivs för avskrivning av skulder som uppkommit hos insolventa entreprenörer till att även omfatta insolventa fysiska personer som inte är entreprenörer, såsom föreskrivs i artikel 1.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 (2), måste lagstiftaren då anpassa regleringen till bestämmelserna i avdelning III i direktivet? Om den första frågan ska besvaras jakande,

2.	Omfattar begreppet ohederligt beteende som förekommer i artikel 23.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/1023 av den 20 juni 2019 oaktsamma eller oförsiktiga beteenden från gäldenärens sida som utgör orsaken till uppkomsten av en skuld? Om den andra frågan besvaras nekande,

3.

Utgör de fall som avses i leden a–f i artikel 23.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 en uttömmande förteckning över väldefinierade och motiverade omständigheter, eller får medlemsstaterna införa andra väldefinierade och motiverade omständigheter? Om svaret på den tredje frågan är att medlemsstaterna får införa andra väldefinierade och motiverade omständigheter än dem som avses i leden a–f i artikel 23.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019:

4.

Måste då de nya, väldefinierade omständigheter som medlemsstaten inför alltid motiveras av ohederliga beteenden eller ond tro? Om svaren på [den tredje och den fjärde] frågan är att medlemsstaterna inte kan införa andra omständigheter än dem som anges i leden a–f i artikel 23.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019; eller att, om de inför andra, väldefinierade beteenden, dessa beteenden måste motiveras av ohederliga beteenden eller ond tro hos gäldenären:

5.

Innebär en tolkning i enlighet med artikel 23 i direktivet att en sådan bestämmelse som artikel 487.1.2.o i den omarbetade lydelsen av la Ley Concursal (insolvenslagen) inte ska tillämpas när det konstateras att det mycket allvarliga skattebrottet avser ett beteende hos gäldenären som inte är ohederligt eller innebär ond tro?

---

(1)  Målet har ett fiktivt namn. Det motsvarar inte det verkliga namnet på någon av parterna i förfarandet.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 av den 20 juni 2019 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv) – EUT L 172, 2019, s. 18

Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Nacional (Spanien) den 22 maj 2023 – Sindicato de Tripulantes Auxiliares de Vuelo de Líneas Aéreas (STAVLA) mot Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo SA m.fl.

(Mål C-314/23, STAVLA)

(2023/C 329/10)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Audiencia Nacional

Parter i det nationella målet

Kärande: Sindicato de Tripulantes Auxiliares de Vuelo de Líneas Aéreas (STAVLA)

Svarande: Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo SA, Federación de Servicios de Comisiones Obreras (CCOO), Unión General de Trabajadores (UGT), Unión Sindical Obrera (USO), Comité de empresa de Air Nostrum, Líneas Aéreas del Mediterráneo SA, Dirección General de Trabajo, Instituto de las Mujeres, Ministerio Fiscal, Sindicato Español de Pilotos de Líneas Aéreas (SEPLA), Sindicato Unión Profesional de Pilotos de Aerolíneas (UPPA)

Tolkningsfrågor

Utgör den omständigheten att företaget AIR NOSTRUM betalar ut ersättning till en sådan arbetstagarkategori som kabinbesättningen, där de flesta av arbetstagarna är kvinnor, för de resekostnader som dessa arbetstagare har som inte är hänförliga till transport och logi, till ett lägre belopp än det som en annan arbetstagarkategori, där de flesta är män, nämligen piloterna, erhåller enligt samma bestämmelse, en indirekt diskriminering i arbetslivet på grund av kön som strider mot unionsrätten och som är förbjuden enligt artikel 14.1 c i direktiv 2006/54 (1), när skälet till denna särbehandling är att det tillämpas två olika kollektivavtal på dessa båda arbetstagarkategorier, vilka har förhandlats fram av samma företag men med olika fackliga företrädare inom ramen för vad som föreskrivs i artikel 87 i Estatuto de los Trabajadores (lagen om arbetstagare)?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, 2006, s. 23)

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 1 juni 2023 – Banco Santander SA/ Asociación de Consumidores y Usuarios de Servicios Generales-Auge, i egenskap av företrädare för dess medlemmar Andrea och Alberto

(Mål C-346/23, Banco Santander)

(2023/C 329/11)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Supremo

Parter i det nationella målet

Klagande: Banco Santander SA

Motpart: Asociación de Consumidores y Usuarios de Servicios Generales-Auge, i egenskap av företrädare för dess medlemmar Andrea och Alberto

Tolkningsfråga

Den hänskjutande domstolen har mot bakgrund av artikel 267 FEUF framställt följande fråga om tolkningen av artikel 52.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004  (1) om marknader för finansiella instrument:

Mot bakgrund av att en konsumentorganisation har rätt att i domstol företräda en investerare/konsument som framställer krav mot ett värdepappersföretag på grund av att det har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter vid saluföring av komplexa finansiella produkter, får de nationella domstolarna i undantagsfall begränsa denna rätt när det rör sig om ett enskilt krav från ekonomiskt starka investerare som genomför transaktioner som inte kan anses vara [en tjänst som är] föremål för allmänt och normalt bruk och som för talan genom en konsumentorganisation, vilket kan medföra att de undgår att stå för rättegångskostnader i ett mål som rör ett mycket högt belopp, genom att de inte behöver ställa säkerhet i domstolen och inte stå för motpartens rättegångskostnader om talan ogillas eller anses utgöra rättsmissbruk?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 2004, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Formation restreinte du Haut conseil du commissariat aux comptes (Frankrike) den 12 juni 2023 – H3C mot MO

(Mål C-368/23, Fautromb (1))

(2023/C 329/12)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Formation restreinte du Haut conseil du commissariat aux comptes

Parter i det nationella målet

Sökande: H3C

Motpart: MO

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 25 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (2), särskilt med beaktande av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (3) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende revision av företag av allmänt intresse (4) tolkas så, att den utgör hinder för att en nationell lagstiftning förbjuder lagstadgade revisorer och revisionsföretag att bedriva någon som helst affärsverksamhet, oavsett om verksamheten bedrivs direkt eller via en mellanhand?

2)

Om den första frågan besvaras jakande: Gäller detta också när denna lagstiftning föreskriver ett undantag som innebär att detta förbud inte omfattar, för det första, affärsverksamhet som är närliggande till revisorsyrket och som bedrivs med iakttagande av de yrkesetiska reglerna och reglerna om revisorers självständighet samt enligt de villkor som föreskrivs i artikel 22 tredje stycket i beslut nr 45-2138 av den 19 september 1945 och, för det andra, närliggande verksamhet som bedrivs av ett bolag med verksamhet inom flera områden i enlighet med de villkor som föreskrivs i artikel 31-5 i lag nr 90-1258 av den 31 december 1990?

---

(1)  Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

(2)   EUT L 376, 2006, s. 36.

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 2006, s. 87).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG (EUT L 158, 2014, s. 77).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Amtsgericht Mönchengladbach-Rheydt (Tyskland) den 19 juni 2023 – ZO mot JS

(Mål C-381/23, Geterfer (1))

(2023/C 329/13)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Amtsgericht Mönchengladbach-Rheydt

Parter i det nationella målet

Kärande: ZO

Svarande: JS

Tolkningsfråga

Är fråga om litispendens enligt förordning (EG) nr 4/2009 (2) av den 18 december 2008, om ett underhållsförfarande är anhängigt i Belgien mellan ett barns far och barnets mor, och ytterligare ett underhållsförfarande inleds i Tyskland vid en senare tidpunkt av barnet, som nu har blivit myndigt, mot barnets mor?

---

(1)  Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

(2)  Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (EUT L 7, 2009, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Conseil d’État (Frankrike) den 28 juni 2023 – Association Mousse mot Commission nationale de l’informatique et des libertés (CNIL) och SNCF Connect

(Mål C-394/23, Mousse)

(2023/C 329/14)

Rättegångsspråk: franska

Hänskjutande domstol

Conseil d’État

Parter i det nationella målet

Klagande: Association Mousse

Motpart: Commission nationale de l’informatique et des libertés (CNIL), SNCF Connect

Tolkningsfrågor

1)

Kan allmänt vedertagen praxis i fråga om civil, kommersiell och administrativ kommunikation beaktas vid bedömningen av huruvida insamlingen av uppgifter är adekvat, relevant och begränsad till vad som är nödvändigt i den mening som avses i bestämmelserna i artikel 5.1 c GDPR och huruvida det är nödvändigt att behandla uppgifterna i den mening som avses i artikel 6.1 b och f i GDPR (1), och det därför kan anses nödvändigt att samla in uppgifter om kunders artighetstitel, vilket begränsar sig till titlarna ”herr” eller ”fru”, utan att detta strider mot principen om uppgiftsminimering?

2)

Ska det, vid bedömningen av huruvida det är nödvändigt att obligatoriskt samla in och behandla uppgifter om kundernas artighetstitel, trots att vissa kunder anser att de inte omfattas av någon av de två artighetstitlarna och att insamlingen av denna uppgift inte är relevant för dem, beaktas att dessa kunder, efter att ha tillhandahållit den personuppgiftsansvarige denna uppgift för att kunna nyttja den tjänst som erbjuds, skulle kunna utöva sin rätt att invända mot användning och lagring av uppgiften genom att åberopa sin specifika situation, med tillämpning av artikel 21 GDPR?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Sofiyski gradski sad (Bulgarien) den 29 juni 2023 – brottmål mot VB

(Mål C-400/23, VB II)

(2023/C 329/15)

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Sofiyski gradski sad

Part i brottmålet vid den nationella domstolen

VB

Tolkningsfrågor

1.1.

Ska artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343 (1) tolkas så, att en person som, utan att fråga är om en situation som omfattas av artikel 8.2 i det direktivet, döms till fängelse i sin utevaro, måste informeras om det avgörande varigenom vederbörande dömts om personen grips för verkställande av detta straff?

1.2.	Vad omfattar kravet ”informeras om ett avgörande” enligt artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343 och krävs det att en kopia på detta avgörande delges?

1.3.	Om frågorna 1.1 och 1.2 ska besvaras nekande: Utgör artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343 hinder mot att en nationell domstol beslutar att säkerställa delgivning av en kopia på detta avgörande?

2.1.

Ska en nationell bestämmelse, i vilken det – för det fallet att ett åtal som prövas i den tilltalades utevaro och ett domstolsavgörande meddelas, varigenom en fällande dom avkunnas, utan att villkoren i artikel 8.2 i direktivet är uppfyllda – inte föreskrivs några villkor för hur den person som döms i sin utevaro ska informeras om rätten till en ny rättegång där denne kan delta och för det fall att, i synnerhet, sådan information inte lämnas när den person som dömts i sin utevaro grips, anses förenlig med artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343?

2.2.

Har det betydelse att det i den aktuella nationella bestämmelsen – artikel 423 NPK – föreskrivs att den person som dömts i sin utevaro ska informeras om rätten till en ny rättegång, men först efter det att denna person har lämnat in en ansökan om att den fällande domen ska upphävas och en ny förhandling genomföras där denne kan delta, genom att informationen lämnas i form av ett domstolsbeslut för att besvara denna ansökan?

2.3.

Om denna fråga ska besvaras nekande: Är kraven i artikel 8.4 andra meningen och artikel 10.1 i direktiv (EU) 2016/343 uppfyllda om den domstol som i den tilltalades utevaro prövar ett åtal och meddelar ett avgörande varigenom en fällande dom avkunnas, utan att fråga är om en situation enligt artikel 8.2 i direktivet, i sitt avgörande hänvisar till personens rätt till en ny rättegång eller ett annat rättsmedel och ålägger de personer som genomför gripandet av den dömda personen att delge en kopia av detta avgörande?

2.4.

Om denna fråga ska besvaras jakande: Utgör artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343 hinder mot att den domstol som meddelar ett avgörande varigenom en tilltalad döms i sin utevaro, utan att fråga är om en situation som omfattas av artikel 8.2 i direktivet, i sitt avgörande hänvisar till personens rätt till en ny rättegång eller ett annat rättsmedel enligt artikel 9 i direktivet och ålägger de personer som genomför gripandet av den dömda personen att delge en kopia av detta avgörande?

3.

Vilken är den första och sista möjliga tidpunkt vid vilken domstolen bör avgöra om det straffrättsliga förfarande som genomförts i den tilltalades utevaro inte uppfyller villkoren i artikel 8.2 i direktiv (EU) 2016/343 och måste vidta åtgärder för att se till att information lämnas enligt artikel 8.4 andra meningen i direktivet?

4.	Ska hänsyn tas till åklagarmyndighetens och den tilltalades försvarares uppfattning vid det avgörande som anges i fråga 3?

5.1.	Hänför sig uttrycket ”möjligheten att angripa avgörandet” i artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343 till rätten att överklaga i instansordningen eller hänför det sig till angripandet av ett domstolsavgörande som vunnit laga kraft?

5.2.

Vilket innehåll ska den information ha som enligt artikel 8.4 andra meningen i direktiv (EU) 2016/343 ska lämnas till en person som dömts i sin utevaro, utan att fråga är om en situation som omfattas av artikel 8.2, om ”rätten till en ny rättegång, eller […] andra rättsmedel, i enlighet med artikel 9”? Ska den avse utevarodomen eller till rätten att inge en sådan ansökan, varvid frågan huruvida denna ansökan är välgrundad ska bedömas vid en senare tidpunkt?

6.	Vad är innebörden av uttrycket ”rätt till … annat rättsmedel som medger en ny prövning av sakfrågan, inbegripet prövning av ny bevisning, och som kan leda till att det ursprungliga avgörandet upphävs” i artikel 9 första meningen i direktiv (EU) 2016/343?

7.	Är en nationell bestämmelse – i det aktuella fallet artikel 423.3 NPK –, enligt vilken det krävs att den person som dömts i sin utevaro är personligen närvarande för att ansökan om en ny rättegång ska prövas och bifallas, förenlig med artiklarna 8.4 och 9 i direktiv (EU) 2016/343?

8.	Är artikel 8.4 andra meningen och artikel 9 i direktiv 2016/343 tillämpliga på personer som frikänts?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 2016, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts Köln (Tyskland) den 3 juli 2023 – Touristic Aviation Services Limited mot flightright GmbH

(Mål C-405/23, Touristic Aviation Services)

(2023/C 329/16)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht Köln

Parter i det nationella målet

Klagande: Touristic Aviation Services Limited

Svarande: flightright GmbH

Tolkningsfråga

Ska artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 (1) tolkas så, att personalbrist hos flygplatsoperatören eller hos ett företag som flygplatsoperatören anlitat utgör en extraordinär omständighet i den mening som avses i denna bestämmelse som ligger utanför den normala verksamheten och den faktiska kontrollen för de lufttrafikföretag som utnyttjar denna tjänst som flygplatsoperatören/det företag som flygplatsoperatören anlitat erbjuder, eller ska bagagehanteringen från flygplatsoperatören/ett företag som flygplatsoperatören anlitat och en brist på personal vid bagagehanteringen anses falla inom lufttrafikföretagets normala verksamhet, vilket innebär att en befrielse från ansvar enligt artikel 5.3 i förordning (EG) nr 261/2004 endast är möjlig om personalbristen beror på en extraordinär omständighet i den mening som avses i denna bestämmelse?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 2004, s. 1).

Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 13 juli 2023 – LEGO Juris A/S mot Pozitív Energiaforrás Kft.

(Mål C-437/23, LEGO Juris)

(2023/C 329/17)

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Fővárosi Törvényszék

Parter i det nationella målet

Sökande: LEGO Juris A/S

Motpart: Pozitív Energiaforrás Kft.

Tolkningsfrågor

1)

Är det förenligt med unionsrätten att en regel i en medlemsstats rättspraxis innebär att en otillåten användning, såsom den ifrågavarande användningen i det nationella målet, vilken kännetecknas av den omständigheten att det, inuti den slutna förpackningen för den omtvistade modulbyggleksaken, kan finnas en byggkloss (nedan kallad delen), vars form kan förväxlas med återgivningen av den av varumärket skyddade klossen, och monteringsanvisningar i vilka denna del återges på ett sätt som kan förväxlas med varumärket, kvalificeras som ett intrång i det varumärke som skyddar en nästan fotografisk återgivning av en av byggdelarna av en byggleksak, medan varken återgivningen av den kloss som skyddas av varumärket eller det tecken som kan förväxlas med detta förekommer på utsidan av den slutna förpackningen för byggleksaken eller endast förekommer delvis, och ingen annan del av förpackningen hänvisar till varumärkesinnehavaren?

2)

Om den ovan beskrivna användningen av varumärket ska anses utgöra sådan användning mot vilken varumärkesinnehavaren kan vidta åtgärder med stöd av artikel 10.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (1), ska då denna bestämmelse tolkas så, att varumärkesinnehavaren kan kräva att importen till landet av den vara som utgörs av byggleksaken hindras i sin helhet och att det i detta syfte ska förordnas om att varan ska beslagtas, även om varumärket endast används med avseende på en eller några få delar av en byggleksak – vilka kan särskiljas från varan och är tekniskt likvärdiga med andra delar – genom återgivning av dessa delar i monteringsanvisningarna?

3)

För det fall unionsrätten ska tolkas så, att varumärkesinnehavaren kan rikta anspråk avseende varan i dess helhet, även om varumärket används genom en eller några få delar av en byggleksak – vilka kan särskiljas från varan och är tekniskt likvärdiga med andra delar – genom att dessa delar återges i monteringsanvisningarna, är det då förenligt med unionsrätten att tillerkänna ett utrymme för skönsmässig bedömning enligt vilket, med hänsyn till att överträdelsen endast sker delvis, avseende en eller några få delar som kan finnas i en sluten förpackning, överträdelsens mindre allvarliga karaktär och begränsade omfattning i förhållande till varan i dess helhet och det intresse av fri handel med en byggleksak som till största delen inte kan ifrågasättas, domstolen i medlemsstaten inte meddelar förbud mot att fortsätta importera byggleksaken till landet och därför avslår ansökan om interimistiska åtgärder avseende beslagtagande av byggleksaken?

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (EUT L 336, 2015, s. 1).

Talan väckt den 26 juli 2023 – Europeiska kommissionen mot Konungariket Danmark

(Mål C-482/23)

(2023/C 329/18)

Rättegångsspråk: danska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Messina and C. Vang)

Svarande: Konungariket Danmark

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Konungariket Danmark har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 15 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (1) genom att inte tillåta cabotagetrafik med buss i samband med tillfällig trafik, såvida den inte sker inom en period av sju på varandra följande dagar under en kalendermånad, och

—	förplikta Konungariket Danmark att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sedan den 1 november 2019 har Danmark en administrativ praxis enligt vilken utländska transportörer endast får utföra cabotagetrafik med buss i samband med tillfällig trafik i Danmark om trafiken sker inom ”sju på varandra följande dagar i en kalendermånad”. Enligt dansk praxis får således ett utländskt transportföretag inte utföra två cabotagetransporter med buss under en kalendermånad om det är mer än en vecka mellan transporterna.

Kommissionen anser att Danmark, genom att tillämpa administrativ praxis som strider mot Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006, begränsar transportföretagens möjlighet att utföra cabotagetrafik med buss i Danmark. Kommissionen gör därvid bland annat gällande att villkoret i artikel 2.7, enligt vilket transporterna ska vara tillfälliga, ska tolkas mot bakgrund av EU-domstolens praxis om tjänsters tillfälliga karaktär. Detta innebär att en konkret bedömning ska göras av huruvida det enskilda företagets verksamhet är av tillfällig karaktär. Denna bedömning får inte ersättas av en regel enligt vilken två transporter inom samma månad automatiskt anses vara olagliga om det går mer är mer än sju dagar mellan dem.

---

(1)   EUT L 300, 2009, s. 88.

Överklagande ingett den 1 augusti 2023 av Neos SpA av den dom som tribunalen (tionde avdelningen) meddelade den 24 maj 2023 i mål T-268/21, Ryanair mot kommissionen (Italien; stödordning; Covid-19)

(Mål C-490/23 P)

(2023/C 329/19)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Neos SpA (ombud: advokaterna M. Merola och A. Cogoni)

Övriga parter i målet: Ryanair DAC, Europeiska kommissionen, Blue panorama airlines SpA och Air Dolomiti SpA – Linee aeree regionali Europee

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

—	ogiltigförklara den överklagade domen, och

—	återförvisa målet till tribunalen.

Grunder och huvudargument

Klaganden har till stöd för sitt överklagande åberopat två grunder.

Den första grunden avser bristande motivering enligt artikel 296 FEUF och artikel 36 i domstolens stadga, samt felaktig rättstillämpning med hänvisning till i) förhållandet mellan statligt stöd och andra fördragsbestämmelser, och ii) räckvidden av kommissionens motiveringsskyldighet enligt artiklarna 296 och 108.2 FEUF.

—

Tribunalen åsidosatte motiveringsskyldigheten när den slog fast att kommissionen, i kommissionens beslut C(2020) 9625 slutligt av den 22 december 2020 om statligt stöd SA.59029 (2020/N) – Italien – Covid-19: System för ersättning till lufttrafikföretag som innehar en licens utfärdad av de italienska myndigheterna (nedan kallat det omtvistade beslutet), åsidosatte motiveringsskyldigheten avseende varför den ansåg både att minimiersättningskravet var oupplösligt kopplat till den stödåtgärden i fråga och att detta krav inte var inneboende i syftet med denna åtgärd.

—	Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller omfattningen av de två begreppen genom att kritisera det påstått motstridiga i att anse att en del av en stödåtgärd är oupplösligt kopplad till en åtgärd och samtidigt inte inneboende i dess syfte.

—	Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller omfattningen av motiveringsskyldigheten genom att begära ett specifikt resonemang om varför en del av en stödåtgärd är kopplad till åtgärden respektive inte inneboende i dess syfte.

Den andra grunden avser missuppfattning av det omtvistade beslutet och felaktig rättstillämpning vad gäller räckvidden av kommissionens motiveringsskyldighet enligt artiklarna 296 och 108.2 FEUF, felaktig rättstillämpning vad gäller tillämpningen av artikel 56 FEUF inom luftfartssektorn, samt felaktig rättstillämpning och missuppfattning av det omtvistade beslutet vad gäller förhållandet mellan artikel 8.1 i Rom I-förordningen (1) och de interna marknadsreglerna.

—	Tribunalen missuppfattade det omtvistade beslutet när den felaktigt antog att kommissionen hade undersökt minimiersättningskravets förenlighet enbart mot bakgrund av artikel 8.1 i Rom I-förordningen.

—	Tribunalen gjorde en felaktig tolkning av motiveringsskyldighetens omfattning genom att begära att kommissionen skulle ta ställning till relevansen av artikel 56 FEUF för bedömningen av stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden.

—	Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slog fast att kommissionen hade underlåtit att motivera sitt beslut att inte undersöka minimiersättningskravets förenlighet med artikel 56 FEUF, eftersom denna bestämmelse inte är tillämplig på luftfartssektorn.

—

Tribunalen missuppfattade det omtvistade beslutet och gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vad gäller förhållandet mellan artikel 8.1 i Rom I-förordningen och interna marknadsregler genom att slå fast att kommissionen hade underlåtit att lämna en tillfredsställande motivering till minimiersättningskravets förenlighet med interna marknadsregler.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EGT L 177, 2008, s. 6).

Talan väckt den 4 augusti 2023 – Europeiska kommissionen mot Ungern

(Mål C-499/23)

(2023/C 329/20)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Gattinara och K. Talabér-Ritz)

Svarande: Ungern

Sökandens yrkanden

Kommissionen har i sin talan, som väcktes den 4 augusti 2023, yrkat att domstolen ska

1.

fastställa att Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 35, 36 och 2.1 FEUF, jämförda med artikel 3.1 e FEUF, samt enligt artiklarna 5 och 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, genom att införa ett förfarande för export av råvaror och produkter till byggindustrin, och

2.	förplikta Ungern att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Genom regeringsdekret nr 402/2021 av den 8 juli 2021 och regeringsbeslut 1459/2021 av den 14 juli 2021 införde Ungern ett förfarande för export av råvaror och produkter till byggindustrin. Förfarandet utgör en åtgärd med motsvarande verkan som kvantitativa exportrestriktioner i den mening som avses i artikel 35 FEUF och hindrar den fria rörligheten för varor, bland annat export till andra medlemsstater. När det gäller de nationella åtgärder som hindrar den gränsöverskridande handeln har Ungern inte visat att de är motiverade av hänsyn till allmän säkerhet eller att de är ägnade att uppnå det eftersträvade målet och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Det omtvistade regeringsdekretet reglerar dessutom utrikeshandeln och utgör således en åtgärd som omfattas av den gemensamma handelspolitiken, där unionen har exklusiv befogenhet. Slutligen har Ungern underlåtit att uppfylla sin anmälningsskyldighet enligt [direktiv 2015/1535] om öppenhet på den inre marknaden när det gäller anmälan av det ändrade förslaget till regeringsdekret och underlåtit att beakta frysningsperioden, under vilken Ungern borde ha avstått från att anta det omtvistade regeringsdekretet.

Den 23 september 2021 inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Ungern avseende regeringsdekret nr 402/2021 och regeringsbeslut 1459/2021.

Eftersom kommissionen inte ansåg att Ungerns svar var tillfredsställande gick den vidare till nästa steg i fördragsbrottsförfarandet och skickade den 6 april 2022 ett motiverat yttrande till Ungern.

Kommissionen ansåg att inte heller Ungerns svar på det motiverade yttrandet var tillfredsställande och har därför beslutat att väcka talan vid domstolen för att få fastställt att Ungern har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 35, 36 och 2.1 FEUF, jämförda med artikel 3.1 e FEUF, samt enligt artiklarna 5 och 6 i direktiv 2015/1535, genom att införa ett förfarande för export av råvaror och produkter till byggindustrin.

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 21 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Tribunalul Bihor – Rumänien) – M.I.A., P.R.-M., V.-C.I-C, F.C.R., P (ex. T). Ş-B., D.R., P.E.E., F.I. mot Tribunalul Cluj, Tribunalul Mureş, Tribunalul Hunedoara, Tribunalul Suceava, Tribunalul Galaţi, ytterligare deltagare i rättegången: Consiliul National pentru Combaterea Discriminârii

(Mål C-644/21) (1)

(2023/C 329/21)

Rättegångsspråk: rumänska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 95, 28.2.2022

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 5 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Landgericht München I – Tyskland) – RSD Reise Service Deutschland GmbH mot QL

(Mål C-690/21 (1), RSD Reise Service Deutschland)

(2023/C 329/22)

Rättegångsspråk: tyska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 51, 31.1.2022

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 7 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Cour de cassation – Frankrike) – Recamier SA mot BR

(Mål C-707/21 (1), Recamier)

(2023/C 329/23)

Rättegångsspråk: franska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 64, 7.2.2022

Beslut meddelat av ordföranden på domstolens sjunde avdelning den 16 juni 2023 – Europeiska ekonomiska och sociala kommitén mot Paula Correia

(Mål C-423/22 P) (1)

(2023/C 329/24)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på sjunde avdelningen har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 359,19.09.2022

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 21 juli 2023 (begäran om förhandsavgörande från Landgericht Erfurt – Tyskland) – HK mot Debeka Lebensversicherungsverein aG

(Mål C-718/22 (1), Debeka Lebensversicherung)

(2023/C 329/25)

Rättegångsspråk: tyska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 45, 6.2.2023

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 14 juni 2023 (begäran om förhandsavgörande från Tribunal Superior de Justicia de la Comunidad Valenciana – Spanien) – Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS) mot Bernardino

(Mål C-796/22 (1), INSS)

(2023/C 329/26)

Rättegångsspråk: spanska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 164, 8.5.2023.

Beslut meddelat av domstolens ordförande den 27 juni 2023 (begäran om förhandsavgörande från Rayonen sad – Nesebar – Bulgarien) – Astoria Management OOD mot CW

(Mål C-234/23) (1)

(2023/C 329/27)

Rättegångsspråk: bulgariska

Domstolens ordförande har beslutat att avskriva målet.

---

(1)   EUT C 252, 17.07.2023

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – IFIC Holding mot kommissionen

(Mål T-8/21) (1)

(Handelspolitik - Skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredjeland - Restriktiva åtgärder som vidtagits mot Iran av Förenta staterna - Sekundära sanktioner som utgör hinder för att fysiska och juridiska personer i unionen upprätthåller handelsförbindelser med de företag som omfattas av åtgärderna - Förbud mot att följa en sådan lagstiftning - Artikel 5 andra stycket i förordning (EG) nr 2271/96 - Kommissionens beslut att tillåta en juridisk person i unionen att följa den lagstiftningen - Motiveringsskyldighet - Tillståndets retroaktiva verkan - Beaktande av intressena hos det företag som omfattas av tredjelandets restriktiva åtgärder - Rätten att yttra sig)

(2023/C 329/28)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Sökande: IFIC Holding AG (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaterna C. Franz och N. Bornemann)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: M. Kellerbauer)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Clearstream Banking AG (Eschborn, Tyskland) (ombud: advokaterna C. Schmitt och T. Bastian)

Saken

Sökanden har genom sin talan med stöd av artikel 263 FEUF yrkat om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut C(2020) 2813 final av den 28 april 2020 om meddelande av tillstånd enligt artikel 5 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 2271/96 av den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredjeland, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning (EUT L 309, 1996, s. 1) till intervenienten, av kommissionens genomförandebeslut C(2021) 3021 final av den 27 april 2021 om meddelande av tillstånd enligt artikel 5 andra stycket i rådets förordning nr 2271/96 till intervenienten och av kommissionens genomförandebeslut C(2022) 2775 final av den 26 april 2022 om meddelande av tillstånd enligt artikel 5 andra stycket i rådets förordning (EG) nr 2271/96 till intervenienten.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	IFIC Holding AG ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som har uppkommit för Europeiska kommissionen.

3)	Clearstream Banking AG ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)   EUT C 62, 22.02.2021.

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – Eurecna mot kommissionen

(Mål T-377/21) (1)

(Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Slutrapport från Olafs utredning angående genomförandet av ett tjänstekontrakt som finansierats av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) - Tillgång nekas - Undantag som rör skyddet för beslutsförfarandet - Undantag som rör skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner - Allmän presumtion - Motiveringsskyldighet)

(2023/C 329/29)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Eurecna SpA (Venedig, Italien) (ombud: advokaten R. Sciaudone)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Ehrbar och A. Spina)

Saken

1 Sökanden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) den 26 april 2021, genom vilket Olaf nekade sökanden tillgång till sin slutrapport och dess bilagor efter utredning OC/2019/0766/B4.

Domslut

1)	Det beslut som meddelades av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) den 26 april 2021, genom vilket Olaf nekade Eurecna SpA tillgång till sin slutrapport och dess bilagor efter utredning OC/2019/0766/B4 ogillas.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)   EUT C 401, 4.10.2021.

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – Vendrame mot kommissionen

(Mål T-379/21) (1)

(Tillgång till handlingar - Förordning (EG) nr 1049/2001 - Slutrapporten från Olafs utredning angående genomförandet av ett tjänstekontrakt som finansierats av EUF - Tillgång nekas - Undantag som rör skyddet för beslutsförfarandet - Undantag som rör skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner - Allmän presumtion - Motiveringsskyldighet)

(2023/C 329/30)

Rättegångsspråk: italienska

Rättegångsdeltagare

Sökande: Michele Vendrame (Venedig, Italien) (ombud: advokaten R. Sciaudone)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Ehrbar och A. Spina)

Saken

Sökanden har väckt talan med stöd av artikel 263 FEUF och yrkat att tribunalen ska ogiltigförklara beslutet av den 26 april 2021 av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), genom vilket denna byrå nekade sökanden tillgång till sin slutrapport, jämte bilagorna till denna, i utredningen OC/2019/0766/B4.

Domslut

1)	Beslutet av den 26 april 2021 av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), genom vilket denna byrå nekade sökanden tillgång till sin slutrapport, jämte bilagorna till denna, i utredningen OC/2019/0766/B4 ogiltigförklaras.

2)	Talan ogillas i övrigt.

3)	Europeiska kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)   EUT C 401, 4.10.2021.

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – aTmos Industrielle Lüftungstechnik mot EUIPO – aTmos Industrielle Lüftungstechnik (aTmos)

(Mål T-694/21) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-ordmärket aTmos - Äldre nationella handelsnamnen aTmos Industrielle Lüftungstechnik GmbH och aTmos - Relativ ogiltighetsgrund - Artikel 53.1 c och artikel 9.4 i förordning (EG) nr 207/2009 (nu artikel 60.1 c och artikel 8.4 i förordning (EU) 2017/1001) - Prövning av sakförhållandena på eget initiativ - Artikel 95.1 i förordning 2017/1001)

(2023/C 329/31)

Rättegångsspråk: tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: aTmos Industrielle Lüftungstechnik GmbH, Düsseldorf (Düsseldorf, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Stangl och S. Pilgram)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: M. Eberl och D. Hanf)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: aTmos Industrielle Lüftungstechnik GmbH, Riedstadt (Riedstadt, Tyskland)

Saken

Klaganden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 2 september 2021 (ärende R 1844/2020-5).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	ATmos Industrielle Lüftungstechnik GmbH, Düsseldorf, ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)   EUT C 2, 3.1.2022.

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – mBank mot EUIPO – European Merchant Bank (EMBANK European Merchant Bank)

(Mål T-261/22) (1)

(EU-varumärke - Ogiltighetsförfarande - EU-figurmärket EMBANK European Merchant Bank - Det äldre EU-figurmärket mBank - Det äldre nationella ordmärket mBank - Relativ ogiltighetsgrund - Avsaknad av risk för förväxling - Artiklarna 8.1 b och 60.1 a i förordning (EU) 2017/1001 - Artikel 95.2 I förordning (EU) 2017/1001 - Artikel 27.4 i delegerad förordning (EU) 2018/625 - Handling som lagts fram för första gången vid överklagandenämnden)

(2023/C 329/32)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: mBank S.A. (Warszawa, Polen) (ombud: advokaterna E. Skrzydło Tefelska, M. Stępkowski och M. Oleksyn)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: T. Frydendahl och V. Ruzek)

Motpart vid EUIPO:s överklagandenämnd, tillika intervenient vid tribunalen: European Merchant Bank UAB (Vilnius, Litauen) (ombud: advokaten G. Pranevičius)

Saken

Överklagande enligt artikel 263 FEUF med yrkande om ogiltigförklaring och ändring av det beslut som femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) meddelade den 22 februari 2022 (ärende R 1845/2020-5).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	mBank S.A ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)   EUT C 257, 4.7.2022.)

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – Nurel mot EUIPO – FKuR Property (Terylene)

(Mål T-325/22) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av ordmärket Terylene - Det äldre EU-ordmärket TERRALENE - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001 - Verkligt bruk av det äldre varumärket - Bevis på verkligt bruk)

(2023/C 329/33)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Nurel, SA (Zaragoza, Spanien) (ombud: advokaterna C. Anadón Giménez och J. Learte Álvarez)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: T. Frydendahl)

Motpart vid överklagandenämnden vid EUIPO, tillika intervenient vid tribunalen: FKuR Property GmbH (Willich, Tyskland) (ombud: advokaten H. Timmann)

Saken

Klaganden har genom sitt överklagande enligt artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 30 mars 2022 (ärende R 1544/2021-4).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Nurel, SA ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)   EUT C 284, 25.7.2022.)

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – Trus mot EUIPO – Unilab (ARTRESAN)

(Mål T-585/22) (1)

(EU-varumärke - Upphävandeförfarande - EU-ordmärket ARTRESAN - Verklig användning av varumärket - Artikel 58.1 a i förordning (EU) 2017/1001 - Motiveringsskyldighet - Artikel 94.1 i förordning 2017/1001)

(2023/C 329/34)

Rättegångsspråk: engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Mariusz Trus (Lublin, Polen) (ombud: advokaten W. Włodarczyk)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: R. Raponi)

Motpart vid överklagandenämnden, tillika intervenient vid tribunalen: Unilab LP (Rockville, Maryland, Förenta staterna) (ombud: advokaten M. Kondrat)

Saken

Klaganden har med stöd av artikel 263 FEUF yrkat att det beslut som fattats av första överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 20 juli 2022 (förenade ärendena R 1428/2020-1 och R 1481/2020-1) delvis ska ogiltigförklaras och ändras.

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Mariusz Trus ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Unilab LP.

3)	Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)   EUT C 418, 31.10.2022.)

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – Tavitova mot EUIPO – Cordier (AURUS)

(Mål T-662/22) (1)

(EU-varumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket AURUS - Internationell registrering av det äldre ordmärket AUDUS - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2023/C 329/35)

Rättegångsspråk: franska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Zalina Tavitova (Batoulieh, Libanon) (ombud: advokaten V. Kojevnikov)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: V. Ruzek)

Motpart vid överklagandenämnden vid EUIPO, tillika intervenient vid tribunalen: Cordier (Bordeaux, Frankrike) (ombud: advokaten D. Remy)

Saken

Klaganden har genom sitt överklagande enligt artikel 263 FEUF yrkat delvis ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av femte överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 25 augusti 2022 (ärende R 2139/2021-5).

Domslut

1)	Överklagandet ogillas.

2)	Zalina Tavitova ska ersätta Cordiers rättegångskostnader.

---

(1)   EUT C 7, 9.1.2023.)

Tribunalens dom av den 12 juli 2023 – Fibrecycle mot EUIPO (BACK-2-NATURE)

(Mål T-772/22) (1)

(EU-varumärke - Internationell registrering som designerar Europeiska unionen - Ordmärket BACK-2-NATURE - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga saknas - Artikel 7.1 b i förordning (EU) 2017/1001)

(2023/C 329/36)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande:: Fibrecycle Pty Ltd (Helensvale, Australien) (ombud: advokaten T. Stein)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (ombud: R. Raponi)

Saken

Klaganden yrkar med stöd av artikel 263 FEUF att tribunalen ska ogiltigförklara det beslut som meddelats av andra överklagandenämnden vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) den 5 oktober 2022 (ärende R 1699/2020-2).

Domslut

1)	Talan ogillas.

2)	Parterna ska bära sina egna rättegångskostnader.

---

(1)   EUT C 45, 6.2.2023.)

Tribunalens beslut av den 27 juli 2023 – Frankrike mot kommissionen

(Mål T-785/22) (1)

(Personalmål - Rekrytering - Meddelande om uttagningsprov - Meddelande om att uttagningsprovet inställts - Ändamålet med talan har förfallit - Anledning saknas att döma i saken)

(2023/C 329/37)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Republiken Frankrike (ombud: T. Stéhelin, B. Fodda, E. Leclerc och S. Royon)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: T. Lilamand, G. Niddam och L. Vernier)

Parter som har intervenerat till stöd för sökanden: Konungariket Belgien (ombud: C. Pochet, M. Van Regemorter och S. Baeyens), Republiken Italien (ombud: G. Palmieri samt P. Gentili, avvocato dello Stato)

Saken

Republiken Frankrike har genom sin talan enligt artikel 263 FEUF yrkat ogiltigförklaring av meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/AST/154/22 – assistenter (AST 3) för upprättande av reservlistor inom områdena ekonomisk förvaltning, bokföring och likviditetsförvaltning, offentlig upphandling, grafisk design och produktion av visuellt innehåll, sociala och digitala medier och webbansvarig (EUT C 363 A, 2022, s. 1).

Avgörande

1)	Det finns inte längre anledning att döma i saken.

2)	Republiken Frankrike, Europeiska kommissionen, Konungariket Belgien och Republiken Italien ska bära sina rättegångskostnader.

---

(1)   EUT C 45, 6.2.2023.)

Tribunalens beslut av den 27 juli 2023 – Frajese mot kommissionen

(Mål T-786/22) (1)

(Talan om ogiltigförklaring - Humanläkemedel - Godkännande för försäljning av läkemedlet Spikevax - Godkännande för försäljning av läkemedlet Comirnaty - Vaccin mot covid-19 - Berättigat intresse av att få saken prövad saknas - Villkoret direkt berörd ej uppfyllt - Villkoret personligen berörd ej uppfyllt - Avvisning)

(2023/C 329/38)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Giovanni Frajese (Rom, Italien) (ombud: advokaterna O. Milanese och A. Montanari)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Gattinara och A. Sipos)

Saken

Talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltigförklaring av dels kommissionens genomförandebeslut C (2022) 7163 final av den 3 oktober 2022 om godkännande för försäljning av humanläkemedlet Spikevax – elasomeran i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 och om upphävande av beslut C (2021) 94 final, dels kommissionens genomförandebeslut C (2022) 7342 final. av den 10 oktober 2022 om godkännande för försäljning av humanläkemedlet Comirnaty – tozinameran, tozinameran, mRNA-vaccin mot covid-19 (nukleosidmodifierat) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 och om upphävande av beslut C (2020) 9598 final.

Avgörande

1)	Talan avvisas.

2)	Giovanni Frajese ska ersätta rättegångskostnaderna.

---

(1)   EUT C 63, 20.2.2023, s. 1.

Talan väckt den 10 juli 2023 – Papouis Dairies m.fl. mot kommissionen

(Mål T-377/23)

(2023/C 329/39)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Papouis Dairies LTD (Nicosia, Cypern), Pagkyprios organismos ageladotrofon (POA) Dimosia LTD (Latsia, Cypern), Pagkýpria Orgánosi Ageladotrófon (Nicosia), Neomax Sales SRL (Bukarest, Rumänien) och FFF Fine Foods Pty Ltd (Belmore, Australien) (ombud: advokaterna A. Pomares Caballero och M. Pomares Caballero)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/591 av den 12 april 2021 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Χαλλούμι” [Halloumi]/”Hellim” [SUB]) (1) i dess lydelse enligt offentliggörandet av en godkänd standardändring av en produktspecifikation för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom området för jordbruksprodukter och livsmedel såsom det hänvisas till i artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 (2) (EUT C 165, 2023, s. 14), med beaktande också av de tidigare offentliggörandena av godkända standardändringar (EUT C 407, 2022, s. 11 och EUT C 53, 2023, s. 5),

—

i andra hand ogiltigförklara offentliggörandet av en godkänd standardändring av en produktspecifikation för en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning inom området för jordbruksprodukter och livsmedel såsom det hänvisas till i artikel 6b.2 och 6b.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tre grunder.

1.

Första grunden: Rättegångsfel och uppenbart felaktig bedömning av förenligheten av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Χαλλούμι” [Halloumi]/”Hellim”, såsom den följer av de tre godkända ändringarna, med förordning (EU) nr 1151/2012 (3). Åsidosättande av artiklarna 49, 50, 52 och 54 i förordning nr 1151/2012, jämförda med artiklarna 5.1, 7.1 och 8.1 i samma förordning. Åsidosättande av principen om god förvaltning och åsidosättande av väsentliga formföreskrifter. — Den resulterande SUB-specifikationen uppfyller inte kraven i förordning (EU) nr 1151/2012 eftersom kopplingen mellan produktens kvalitet eller egenskaper och den geografiska miljön, såsom den motiverats i ansökan, har ogiltigförklarats.

2.

Andra grunden: Rättegångsfel och uppenbart felaktig bedömning av förenligheten av offentliggörandet av en godkänd standardändring av en produktspecifikation för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Χαλλούμι” [Halloumi]/”Hellim” (EUT 10.5.2023) med förordning (EU) nr 1151/2012. Åsidosättande av artikel 53.2, 53.7 och 53.8, i jämförelse med artikel 5.1, i förordning nr 1151/2012. Kommissionen har underlåtit att korrekt granska ändringen av specifikationen genom vilken den geografiska kopplingen såsom den motiverats i specifikationen ogiltigförklaras. — Genom den godkända ändringen, vilken publicerats av kommissionen, ogiltigförklaras kopplingen mellan produktens kvalitet eller egenskaper och den geografiska miljön, såsom den motiverats i ansökan.

3.

Tredje grunden: Rättegångsfel och uppenbart felaktig bedömning av förenligheten av offentliggörandet av en godkänd standardändring av en produktspecifikation för en skyddad ursprungsbeteckning (EUT 10.5.2023) med förordning (EU) nr 1151/2012. Åsidosättande av artikel 53.2 och 53.7 i förordning nr 1151/2012, i jämförelse med artikel 5.1 i samma förordning, samt med artiklarna 6a och 6b i delegerad förordning nr 664/2014 och med artikel 10a.1 b i genomförandeförordning nr 668/2014 (4). Kommissionen har underlåtit att upptäcka att ändringen inte var en standardändring. — Kommissionen borde ha upptäckt att den godkända ändringen inte var en standardändring, utan en unionsändring, och följaktligen ha nekat offentliggörandet av ändringen.

---

(1)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/591 av den 12 april 2021 om införande av ett namn i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (”Χαλλούμι” [Halloumi]/”Hellim” [SUB]) (EUT L 125, 2021, s. 42).

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 664/2014 av den 18 december 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser (EGT L 179, 2014, s. 17).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 2012, s. 1).

(4)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 668/2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 179, 2014, s. 36).

Överklagande ingett den 28 juli 2023 – Daimler Truck mot EUIPO (CERTIFIED)

(Mål T-436/23)

(2023/C 329/40)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Daimler Truck AG (Leinfelden Echterdingen, Tyskland) (ombud: P. Kohl, advokat)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Omtvistat varumärke: Internationell registrering som designerar Europeiska unionen av varumärket ”CERTIFIED” – Registreringsansökan nr 1 648 641

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s första överklagandenämnd den 22 maj 2023 i ärende R 2533/2022-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet och förplikta EUIPO att bevilja skydd av det omtvistade varumärkets designering av Europeiska unionen,

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Landesbank Baden-Württemberg mot SRB

(Mål T-441/23)

(2023/C 329/41)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Landesbank Baden-Württemberg (ombud: advokaterna H. Berger, M. Weber och D. Schoo)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar, i första hand, att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagorna till beslutet, i den del det angripna beslutet samt bilagorna I, II och III avser sökandens bidrag, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Sökanden yrkar, i andra hand, för det fall tribunalen konstaterar att det angripna beslutet rättsligt sett inte existerar till följd av SRB:s användning av ett inkorrekt officiellt språk och att talan därför inte kan tas upp till prövning på grund av att den saknar föremål, att tribunalen ska

—	fastställa att det angripna beslutet rättsligt sett inte existerar, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-440/23, Berlin Hyp/SRB.

Överklagande ingett den 31 juli 2023 – Giuliani mot EUIPO – H&H (Swisse)

(Mål T-442/23)

(2023/C 329/42)

Överklagandet är avfattat på engelska

Parter

Klagande: Giuliani SpA (Milano, Italien) (ombud: advokaten S. de Bosio)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Health and Happiness (H&H) Hong Kong Ltd (Hong Kong, Kina)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-figurmärket Swisse (färgerna röd, svart och vit) – EU-varumärke nr 3 252 152

Förfarande vid EUIPO: Annulleringsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s första överklagandenämnd den 31 maj 2023 i ärende R 2185/2019-1 RENV

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	bifalla ansökan om ogiltighetsförklaring av det omtvistade varumärket, och

—	förplikta motparten och varumärkesinnehavaren att solidariskt ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Det överklagade beslutet går utöver vad som yrkats (ultra petita) och strider mot principen om res judicata vad gäller annulleringsenhetens bedömning av de faktiska omständigheterna och första överklagandenämndens beslut.

—

Åsidosättande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, av artikel 6 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, av artikel 32 i i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 och av artiklarna 71.1 och 94.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 71.1 g i rådets förordning (EG) nr 40/94.

—	Åsidosättande av artikel 51.1 b i rådets förordning (EG) nr 40/94.

Talan väckt den 27 juli 2023 – DZ Hyp mot SRB

(Mål T-443/23)

(2023/C 329/43)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: DZ Hyp AG (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna H. Berger, M. Weber och D. Schoo)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar, i första hand, att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagorna till beslutet, i den del det angripna beslutet samt bilagorna I, II och III avser sökandens bidrag, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Sökanden yrkar, i andra hand, för det fall tribunalen konstaterar att det angripna beslutet rättsligt sett inte existerar till följd av SRB:s användning av ett inkorrekt officiellt språk och att talan därför inte kan tas upp till prövning på grund av att den saknar föremål, att tribunalen ska

—	fastställa att det angripna beslutet rättsligt sett inte existerar, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden nio grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-440/23, Berlin Hyp/SRB.

Överklagande ingett den 1 augusti 2023 – Blue Underwriting Agency mot EUIPO – Blue Assistance (blue is underwriting)

(Mål T-447/23)

(2023/C 329/44)

Överklagandet är avfattat på italienska

Parter

Klagande: Blue Underwriting Agency Srl (Milano, Italien) (ombud: advokaterna M. Pappalardo och D. De Pasquale)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Blue Assistance SpA (Turin, Italien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: Ansökan om registrering som EU-varumärke av figurmärket blue is underwriting – Registreringsansökan nr 17 541 798

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s fjärde överklagandenämnd den 2 juni 2023 i ärende R 612/2022-4

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—

följaktligen, med ändring av det överklagade beslutet, slå fast att den invändning som ingetts av Blue Assistance SpA med avseende på samtliga tjänster i ansökan om registrering av EU-varumärke nr 17 541 798 ingiven av Blue Underwriting Agency Srl den 28 november 2017 saknar grund och således inte ska godtas, och

—	förplikta EUIPO och/eller motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande mål samt de kostnader som uppkommit i förfarandena vid EUIPO.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Deutsche Pfandbriefbank mot Gemensamma resolutionsnämnden

(Mål T-448/23)

(2023/C 329/45)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Deutsche Pfandbriefbank AG (Garching, Tyskland) (ombud: F. Kruis och N. Bartmann, advokater)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (SRB/ES/2023/23), jämte bilagor, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, vilka är identiska med de grunder som åberopats till stöd för talan i mål T-410/23, BAWAG PSK mot Gemensamma resolutionsnämnden.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Donner & Reuschel mot Gemensamma resolutionsnämnden

(Mål T-449/23)

(2023/C 329/46)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Donner & Reuschel AG (Hamburg, Tyskland) (ombud: F. Kruis och N. Bartmann, advokater)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (SRB/ES/2023/23), jämte bilagor, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, vilka är identiska med de grunder som åberopats till stöd för talan i mål T-410/23, BAWAG PSK mot Gemensamma resolutionsnämnden.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Kreissparkasse Köln mot Gemensamma resolutionsnämnden

(Mål T-450/23)

(2023/C 329/47)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Kreissparkasse Köln (Köln, Tyskland) (ombud: F. Kruis och N. Bartmann, advokater)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (SRB/ES/2023/23), jämte bilagor, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, vilka är identiska med de grunder som åberopats till stöd för talan i mål T-410/23, BAWAG PSK mot Gemensamma resolutionsnämnden.

Talan väckt den 31 juli 2023 – CreditPlus Bank mot SRB

(Mål T-451/23)

(2023/C 329/48)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: CreditPlus Bank AG (Stuttgart, Tyskland) (ombud: juristerna H. Berger, M. Weber och D. Schoo)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara SRB:s beslut av den 2 maj 2023, handling nr SRB/ES/2023/23, samt bilagorna I, II och III, i den del det avser sökandens förhandsbidrag, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.	Första grunden: SRB har åsidosatt artikel 70.2 i förordning (EU) nr 806/2014 (1) genom att inte tillämpa det bindande taket på 12,5 % på målnivån vid fastställandet av 2023 års årliga målnivå.

2.

Andra grunden: Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 (2) strider mot kommissionens delegerade befogenheter enligt artikel 103.7 i direktiv 2014/59/EU, (3) likabehandlingsprincipen, principen om riskbaserade bidrag och proportionalitetsprincipen, genom att den inte tillåter att SRB utesluter de ytterligare skyldigheter för sökanden som uppstått genom en värdepapperiseringstransaktion som genomförts år 2021.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1).

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 2014, s. 190).

Överklagande ingett den 3 augusti 2023 – Bela Vizago Nature mot EUIPO – Bidah (bidah chaumel ingredientes naturales)

(Mål T-452/23)

(2023/C 329/49)

Överklagandet är avfattat på spanska

Parter

Klagande: Bela Vizago Nature, SL (Molina de Segura, Spanien) (ombud: advokaten J. Mora Cortés)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Nawal Bidah (Murcia, Spanien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: Figurmärket bidah chaumel ingredientes naturales – EU-varumärke nr 18 265 413

Förfarande vid EUIPO: Annulleringsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 18 maj 2023 i ärende R 1509/2022-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO, och i förekommande fall intervenienten, att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet kostnaderna som uppkommit i förfarandet vid annulleringsenheten och vid EUIPO:s femte överklagandenämnd.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 59.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Landesbank Berlin mot SRB

(Mål T-455/23)

(2023/C 329/50)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Landesbank Berlin AG (Berlin, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Kruis ochd N. Bartmann)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagan till beslutet, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-410/23, BAWAG PSK/SRB.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Sparkasse Hannover mot SRB

(Mål T-457/23)

(2023/C 329/51)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Sparkasse Hannover (Hannover, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Kruis och N. Bartmann)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagan till beslutet, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-410/23, BAWAG PSK/SRB.

Överklagande ingett den 4 augusti 2023 – Lidl Digital International mot EUIPO – Ningbo Hanyuan Lighting (Lampor)

(Mål T-464/23)

(2023/C 329/52)

Överklagandet är avfattat på tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Lidl Digital International GmbH & Co. KG (Neckarsulm, Tyskland) (Ombud: advokaterna T. Dolde och C. Zimmer)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Ningbo Hanyuan Lighting Co. Ltd (Ningbo, Kina)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av den omtvistade formgivningen: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistad formgivning: Gemenskapsformgivning (Lampor) –Gemenskapsformgivning nr 5647708-0013

Förfarande vid EUIPO: Annulleringsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av tredje överklagandenämnden vid EUIPO den 26 juni 2023 i ärende R 599/2022-3

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna för överklagandet och för förfarandet vid överklagandenämnden.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 62 i rådets förordning (EG) nr 6/2002.

—	Åsidosättande av artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 6/2002

Talan väckt den 27 juli 2023 – Stadtsparkasse Düsseldorf mot SRB

(Mål T-467/23)

(2023/C 329/53)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Stadtsparkasse Düsseldorf (Düsseldorf, Tyskland) (Prozessbevollmächtigte: advokaterna F. Kruis och N. Bartmann)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagan till beslutet, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

—	Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-410/23, BAWAG PSK/SRB.

Talan väckt den 27 juli 2023 – Hamburger Sparkasse mot SRB

(Mål T-468/23)

(2023/C 329/54)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Hamburger Sparkasse AG (Hamburg, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Kruis och N. Bartmann)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagan till beslutet, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-410/23, BAWAG PSK/SRB.

Överklagande ingett den 7 augusti 2023 – Erzeugergemeinschaft Winzersekt mot EUIPO – Milz (Hinterland)

(Mål T-470/23)

(2023/C 329/55)

Överklagandet är avfattat på tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Erzeugergemeinschaft Winzersekt GmbH (Sprendlingen, Tyskland) (ombud: advokaten C. Düchs)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Martin Milz (Hergensweiler, Tyskland)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket Hinterland – EU-varumärke nr 18 121 682

Förfarande vid EUIPO: Ogiltighetsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s första överklagandenämnd den 28 juni 2023 i ärende R 2413/2022-1

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet,

—	fastställa det beslut som meddelades av annulleringsenheten den 27 oktober 2022 (nr 52 519 C), genom vilket EU-varumärket nr 18 121 682 förklarades ogiltigt i dess helhet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna vid tribunalen och motparten vid överklagandenämnden att ersätta de kostnader som uppkommit i samband med ogiltighetsförfarandet och överklagandeförfarandet vid EUIPO.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 7.1 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Överklagande ingett den 7 augusti 2023 – Lidl Digital International mot EUIPO – Ningbo Hanyuan Lighting (Lampor)

(Mål T-471/23)

(2023/C 329/56)

Överklagandet är avfattat på tyska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Lidl Digital International GmbH & Co. KG (Neckarsulm, Tyskland) (Ombud: advokaterna T. Dolde och C. Zimmer)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Ningbo Hanyuan Lighting Co. Ltd (Ningbo, Kina)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av den omtvistade formgivningen: Motparten vid överklagandenämnden

Omtvistad formgivning: Gemenskapsformgivning (Lampor) –Gemenskapsformgivning nr 5647708-0010

Förfarande vid EUIPO: Annulleringsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av tredje överklagandenämnden vid EUIPO den 26 juni 2023 i ärende R 598/2022-3

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna för överklagandet och för förfarandet vid överklagandenämnden.

Grund

—	Åsidosättande av artikel 7.1, jämförd med artikel 65.1 c, i rådets förordning (EG) nr 6/2002.

Överklagande ingett den 8 augusti 2023 – Bartex Bartol mot EUIPO – Grupa Chorten (duch puszczy)

(Mål T-473/23)

(2023/C 329/57)

Överklagandet är avfattat på engelska

Rättegångsdeltagare

Klagande: Bartex Bartol sp. z o.o sp. k. (Nowy Tomyśl, Polen) (ombud: advokaten A. Gierczak)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Grupa Chorten (Białystok, Polen)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Innehavare av det omtvistade varumärket: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket duch puszczy – EU-varumärke nr 15 668 213

Förfarande vid EUIPO: Annulleringsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s femte överklagandenämnd den 17 maj 2023 i ärende R 1450/2022-5

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO och motparten vid överklagandenämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a jämförd med artikel 7.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 59.1 a jämförd med artikel 7.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

—	Åsidosättande av artikel 95.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 och av artikel 54.1 i förfarandereglerna för överklagandenämnderna.

—	Åsidosättande av artikel 95.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 jämförd med artikel 52 i förfarandereglerna för överklagandenämnderna och med artikel 16.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625.

—	Åsidosättande av artikel 16.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 och av artikel 52 i förfarandereglerna för överklagandenämnderna.

Talan väckt den 28 juli 2023 – Sparkasse Essen mot SRB

(Mål T-474/23)

(2023/C 329/58)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Sparkasse Essen (Essen, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Kruis och N. Bartmann)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagan till beslutet, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-410/23, BAWAG PSK/SRB.

Talan väckt den 28 juli 2023 – Sparkasse KölnBonn mot SRB

(Mål T-475/23)

(2023/C 329/59)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Sparkasse KölnBonn (Köln, Tyskland) (ombud: advokaterna F. Kruis och N. Bartmann)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som meddelats av Gemensamma resolutionsnämnden den 2 maj 2023 om beräkningen av 2023 års förhandsbidrag till Gemensamma resolutionsnämnden (SRB/ES/2023/23) samt bilagan till beslutet, i den del det avser sökanden, och

—	förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden åtta grunder, som är identiska med dem som åberopas i mål T-410/23, BAWAG PSK/SRB.

Talan väckt den 28 juli 2023 – Norddeutsche Landesbank – Girozentrale mot SRB

(Mål T-476/23)

(2023/C 329/60)

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Norddeutsche Landesbank – Girozentrale (ombud: advokaterna J. Seitz och C. Marx)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara Gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 2 maj 2023 (ärende: SRB/ES/2023/23) samt tillhörande bilagor, särskilt bilaga I om ”Resultaten i de harmoniserade bilagorna av den beräkning som är tillämplig på samtliga institut som omfattas av beräkningen av 2022 års förhandbidrag, separat angivet (per institut)”, i den del de är av betydelse för sökanden, och

—	förplikta Gemensamma resolutionsnämnden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden följande grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av rätten att yttra sig Svaranden hörde inte sökanden innan den antog det angripna beslutet och har därmed åsidosatt artikel 41.1 och 41.2 led a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (1)

2.

Andra grunden: Bristande motivering av det angripna beslutet I strid med artikel 296 FEUF innehåller det angripna beslutet ingen tillräcklig motivering. Det föreligger nämligen varken en motivering av det konkreta fallet eller en framställning av avgörande överväganden med avseende på proportionaliteten och utövandet av utrymmet för skönsmässig bedömning. Beräkningen av det årliga bidraget är dessutom obegriplig, särskilt till följd av en inkonsekvent använd terminologi och bristande presentation av viktiga mellansteg. De anonymiserade uppgifterna om övriga institut har fortfarande inte ställts till förfogande, även om deras företagshemligheter därigenom inte kommer att kränkas.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av den grundläggande rätten till ett effektivt rättsmedel, eftersom det inte är möjligt att pröva det angripna beslutet Den bristande motiveringen av det angripna beslutet gör det betydligt svårare att få till stånd en domstolsprövning av beslutet. Svaranden har därigenom nämligen åsidosatt den kontradiktoriska principen, enligt vilken parterna ska kunna diskutera såväl de faktiska som de rättsliga omständigheter som är avgörande för utgången av målet.

4.

Fjärde grunden: Användningen av IPS-indikatorer (Institutional Protection Scheme) strider mot delegerad förordning (EU) 2015/63, (2) vilken ska tolkas mot bakgrund av överordnade rättsregler Enligt artikel 7.4 andra stycket i den delegerade förordningen borde svaranden ha beaktat att sökanden främst innehade derivat i risksäkrings- och riskhanteringssyfte. Vid tillämpningen av IPS-indikatorerna har betydelsen av sökandens medlemskap i Sparkassen-Finanzgruppes institutionella skyddssystem missförståtts. Enligt artikel 6.5 andra stycket i den delegerade förordningen borde gemensamma resolutionsnämnden ha beaktat den låga sannolikheten för att det berörda institutet försätts i resolution – och därmed att den gemensamma resolutionsfonden måste tas i anspråk – samt ha iakttagit proportionalitetsprincipen.

5.

Femte grunden: Beaktandet av den totala riskexponeringen i samband med derivat inom ramen för riskindikatorerna ”Handelsverksamhet, exponeringar utanför balansräkningen, derivat, komplexitet och möjligheten till resolution” strider mot överordnad rätt Svaranden borde i överensstämmelse med kravet på att riskprofilen ska läggas till grund, när det inom ramen för artikel 6.5 första stycket led a, artikel 6.6 och artikel 7.4 första stycket led a i delegerad förordning (EU) 2015/63 tas hänsyn till den samlade riskexponeringen i samband med derivat, ha beaktat att i sökandens fall hänför sig den största delen av derivaten inte till handelslagret, utan ingår till övervägande del i risksäkring.

6.

Sjätte grunden: Underlåtenheten att iaktta MREL (Minimum Requirements for own funds and Eligible Liabilities) (minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder) inom ramen för pelaren ”riskexponering” strider mot delegerad förordning (EU) 2015/63 Svaranden har inte heller det senaste året tagit hänsyn till den inledande perioden av institutets MREL-kvot, trots att detta varit möjligt. Svaranden borde i överensstämmelse med den delegerade förordningens artikel 6.1 led a och 6.2 led a ha tagit hänsyn till sökandens MREL-kvot på 51,54 procent, som är bättre än genomsnittet, i det att den väsentligt överstiger den minimikvot på 8 procent som Gemensamma resolutionsnämnden har fastställt.

7.

Sjunde grunden: Tillämpningen av multiplikatorn för riskjustering strider mot delegerad förordning (EU) 2015/63, som måste tolkas mot bakgrund av överordnad rätt I enlighet med kravet på att riskprofilen ska beaktas och i enlighet med den grundläggande rätten till näringsfrihet enligt artikel 16 i stadgan borde gemensamma resolutionsnämnden, vid fastställandet av riskjusteringsmultiplikatorn, ha tagit hänsyn till den låga sannolikheten för obestånd och ha beaktat att sökandens MREL-kvot legat över genomsnittet.

8.

Åttonde grunden (i andra hand): Artikel 7.4 andra stycket i delegerad förordning (EU) 2015/63 strider mot överordnad rätt I och med att artikel 7.4 andra stycket i delegerad förordning (EU) 2015/63 föreskriver en relativisering av IPS-indikatorn, strider denna bestämmelse mot den allmänna likhetsprincipen i artikel 20 i stadgan och mot proportionalitetsprincipen, eftersom institut som omfattas av samma institutionella skyddssystem – och därför löper samma risk för obestånd – kan behandlas olika.

9.

Nionde grunden: Ordningen med indelning i intervall i delegerad förordning (EU) 2015/63 strider mot överordnad rätt Indelningen i riskintervall i bilaga I steg 2 i den delegerade förordningen leder till klart orättvisa resultat och strider därmed mot kravet på att riskprofilen ska beaktas och mot den allmänna likabehandlingsprincipen. Svaranden skulle ha låtit beräkningsmetoden för indelningen i intervall omfattas av en manuell kontroll för att förhindra detta.

---

(1)   EUT C 326, 2012, s. 391.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44).

Överklagande ingett den 9 augusti 2023 – Nosio mot EUIPO – Terre di Venezia (VENTESSA)

(Mål T-479/23)

(2023/C 329/61)

Överklagandet är avfattat på italienska

Parter

Klagande: Nosio SpA (Mezzocorona, Italien) (ombud: J. Graffer, G. Locurto och A. Ottolini, avvocati)

Motpart: Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet

Motpart vid överklagandenämnden: Terre di Venezia Srl (Venedig, Italien)

Uppgifter om förfarandet vid EUIPO

Varumärkessökande: Klaganden

Omtvistat varumärke: EU-ordmärket ”VENTESSA” – Registreringsansökan nr 18 238 494

Förfarande vid EUIPO: Invändningsförfarande

Överklagat beslut: Beslut meddelat av EUIPO:s andra överklagandenämnd den 13 juni 2023 i ärende R 1457/2022-2

Yrkanden

Klaganden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det överklagade beslutet, och

—	förplikta EUIPO att ersätta rättegångskostnaderna.

Grund

Åsidosättande av artikel 8.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001.

Tribunalens beslut av den 14 juli 2023 – Colombani mot SEAE

(Mål T-414/22) (1)

(2023/C 329/62)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på femte avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)   EUT C 318, 22.8.2022 s. 45.

Tribunalens beslut av den 18 juli 2023 – Revisionsrätten mot Allianz Insurance Luxembourg

(Mål T-93/23) (1)

(2023/C 329/63)

Rättegångsspråk: franska

Ordföranden på andra avdelningen har förordnat om avskrivning av målet.

---

(1)   EUT C 127, 11.4.2023.

Texten på sidan 12 i meddelandet i mål C-720/22 P, QN mot kommissionen, ska ersättas med följande text: