MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Nästa steg mot ett gemensamt europeiskt dataområde för turism: främja datadelning och innovation i hela turismekosystemet

(2023/C 263/01)

Innehållsförteckning

1.

INLEDNING

2

1.1.

Ett dataområde för alla parter i turismekosystemet

2

1.2.

Utmaningarna med att dela turismrelaterad information

4

1.3.

Målet för det gemensamma europeiska dataområdet för turism

5

2.

DE VIKTIGASTE MÖJLIGGÖRANDE FAKTORERNA FÖR DET GEMENSAMMA EUROPEISKA DATAOMRÅDET FÖR TURISM

7

2.1.

Styrning

7

2.2.

Semantik för interoperabilitet

8

2.3.

Tekniska standarder för interoperabilitet

9

2.4.

Den privata sektorns roll

9

2.5.

Stöd till små och medelstora företag under övergången till ett dataområde

10

2.6.

Stöd till turistmål under övergången till ett dataområde

10

2.7.

Test av ett användningsfall för dataområdet för turism

11

3.

NÄSTA STEG MOT ETT GEMENSAMT EUROPEISKT DATAOMRÅDE FÖR TURISM

12

4.

SLUTSATS

13

1.   INLEDNING

I detta meddelande presenteras vägen mot ett gemensamt europeiskt dataområde för turism som involverar alla berörda parter i turismekosystemet: medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, den privata sektorn och EU-institutionerna.

Dataområdet ger turismekosystemet ett viktigt verktyg som stöder omställningen till en mer hållbar och djupare digitalisering, i enlighet med Omställningsväg för turismen (1) (2022) och i full överensstämmelse med En EU-strategi för data (2020) (2).

EU-strategin för data införde gemensamma europeiska dataområden inom viktiga ekonomiska sektorer och domäner av allmänt intresse (3). Detta var en viktig politisk utveckling för att stärka både den offentliga och privata sektorn med det inneboende värdet hos data, vilket är till fördel för både den europeiska ekonomin och det europeiska samhället. I rådets slutsatser av den 25 mars 2021 (4) gavs stöd till utvecklingen av dataområdena. Genom att kombinera lagstiftningsåtgärder, politiska åtgärder och finansieringsåtgärder syftar datastrategin till att skapa ett enda europeiskt dataområde, en verklig inre marknad för data där information kan flöda genom sektorer och över gränser och delas och användas för att främja innovation.

I linje med detta nämnde kommissionen i juni 2022 i sitt meddelande om konferensen om EU:s framtid både dataområdet för turism och dataområdet för rörlighet som ”nya åtgärdsområden att överväga” för att EU ska kunna anamma en digital omvandling.

Turismen är särskilt känslig för möjligheterna med en europeisk inre marknad för data eftersom det är en sektor som blomstrar beroende av användarnas upplevelser, som är både mångskiftande och ständigt utvecklas. Det är därför en mångsidig sektor vad gäller både genererade och delade data. Både privata och offentliga aktörer förstår att information är av stor betydelse och visar stort intresse för data, men med varierande grad av mognad, förståelse och kompetens för att frigöra potentialen hos informationen som är diversifierad, fragmenterad och ofta avskild i informationssilor. Ett gemensamt europeiskt dataområde kan förse ekosystemet med mer högkvalitativa data som kan delas, användas och göras tillgängliga för fler berörda parter, vilket kan bidra till innovativa tjänster och lösningar.

Företagen och turistmålen inom turismsektorn är ovilliga att dela data utan garanti för ömsesidighet och insikt i hur data kan vidareutnyttjas, av vem och för vilket ändamål. De administrativa bördorna i samband med nya metoder är också mycket betungande för små organisationer. Det gemensamma europeiska dataområdet för turism syftar inte till att reglera datadelning inom sektorn. Det fastställer inte heller några skyldigheter för dataleverantörer eller dataanvändare att samla in specifika uppgifter. Det gemensamma europeiska dataområdet för turism syftar till att öka delningen och vidareutnyttjandet av data inom sektorn genom att utforma en modell för dataförvaltning som bygger på respekt för befintlig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning om data, vilket kommer att öka rättvisan genom att se till att alla berörda parter drar nytta av det nya värde som skapas genom att fler data delas och används. Tack vare utvecklingen av tekniska och interoperabla infrastrukturer kommer detta dataområde dessutom att gynnas av att data delas på andra dataområden.

Med Omställningsväg för turismen introducerades behovet av ett ”tekniskt genomförande av dataområdet för turism” (Område 14). Omställningsväg för turismen fick stöd i rådets slutsatser av den 1 december 2022, där medlemsstaterna fastställde en europeisk agenda för turism 2030 (5), och befinner sig för närvarande i fasen för gemensamt genomförande. I detta meddelande beskrivs den fortsatta utvecklingen mot ett dataområde för turism.

1.1.   Ett dataområde för alla parter i turismekosystemet

Genom att det gemensamma europeiska dataområdet för turism växer organiskt, i små steg och i proportion till turismparternas frivilliga deltagande och behov, kan det möjliggöra för dataset att delas med bredare målgrupper och göra det möjligt för användare (som kommersiella mellanhänder, turistmålsförvaltare och leverantörer av turismtjänster och innovativa dataanalyser för små och medelstora företag) att få tillgång till information från mer mångsidiga källor. Europeiska kommissionen stöder medlemsstaterna och alla berörda parter i utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde som betjänar alla parter, vilket är turismekosystemets ansvar som helhet.

Offentliga myndigheter i medlemsstaterna, på nationell och lokal nivå, kommer att påverkas positivt av den interoperabilitetsram som inrättas genom ett gemensamt europeiskt dataområde för turism. Detta framgår av deras begäran till Europeiska kommissionen (6) om ett verktyg för att övervaka den gröna och digitala omställningen och motståndskraften hos turismekosystemet, vilket resulterade i EU:s resultattavla för turism som har tagits fram av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. I flera fall håller medlemsstaterna (Österrike, Italien, Spanien, Slovenien och Grekland) också på att utveckla egna nationella dataområden. Kommissionen välkomnar dessa initiativ och har som mål att skapa synergier mellan dem för att utveckla EU-standarder och EU-modeller för datadelning, med full respekt för befintlig EU-lagstiftning och nationell lagstiftning samt EU-principer (se 2.1).

Dataområdet för turism måste stödja små och medelstora företag. Nästan alla turismföretag är små eller medelstora företag (99,9 %). 91 % av dessa små och medelstora företag är mikroföretag (7). Mindre parter, som restauranger och familjehotell, saknar tid, kompetens och resurser för att söka efter och få tillgång till data som är användbara för turismstrategier och turismförvaltning, särskilt när de tas fram av olika leverantörer och presenteras och regleras på olika sätt. En enda referenspunkt för datatillgänglighet kan hjälpa företag som hotell, restauranger och researrangörer att förbättra och förnya sina tjänster baserat på uppdaterad information av hög kvalitet, särskilt om den åtföljs av stödåtgärder (se 2.5) eller tjänster. Ett exempel på hur detta kan gå till beskrivs i rutan nedan.

Små, medelstora företag och större företag som tillhandahåller dataanalystjänster till företag och andra aktörer har ett omedelbart intresse av att kunna förlita sig på en organiserad pool för datadelning och få tillgång till information från olika källor och sektorer. På samma sätt skulle små och medelstora företag som är specialiserade på AI-verktyg ha fördel av att kunna dra nytta av nya verktyg för att individanpassa turismtjänster baserat på tillgängligt utbud och andra typer av information. Dataområdet för turism kommer att vara ett direkt stöd till deras databaserade tjänster.

Samma utmaningar delas av organisationer som förvaltar turistmål. Den roll som organisationer som förvaltar turistmål (privata organ eller nationella, regionala eller lokala myndigheter) spelar utvecklas successivt från en marknadsföringsroll till förvaltning och planering av hållbara erbjudanden för resenärer, med varaktiga ekonomiska och sociala fördelar även för invånarna i stort. För att fylla denna funktion krävs det en mängd information, som data från transportföretag, tjänster i stadsmiljö och kulturavdelningar, offentliga och privata evenemangsarrangörer och även information om turismutbudet och de regionala myndigheternas och grannregionernas politiska prioriteringar, för att bara nämna några exempel.

Organisationer som förvaltar turistmål kan också vara datainsamlare och datainnehavare. Därför kan ett gemensamt europeiskt dataområde för turism, på grundval av befintlig och kommande EU-lagstiftning om data (se 1.3), hjälpa dem att använda de data som de samlar in på ett bättre och mer interoperabelt sätt, och inte bara att få tillgång till mer information. Som exempel skulle organisationer som förvaltar turistmål och offentliga myndigheter i hela EU kunna tillgängliggöra viktig information från övervakningen av turismsektorn på lokal nivå och på så sätt lyfta fram den viktigaste informationen om ett turistmål och dess framsteg inom grön och digital omställning.

Konkret exempel på fördelarna med datadelning för företag och organisationer som förvaltar turistmål En liten resebyrå eller researrangör kan behöva förbereda ett erbjudande för potentiella kunder baserat på logikapaciteten för ett territorium, som kan omfatta både städer och mer avlägsna turistmål på landsbygden. Turistmål i olika regioner och kommuner, även av liknande storlek, definierar dock logikapacitet på olika sätt. Ett turistmål kan definiera det som antalet nätter och ett annat som antalet sängar. Ett kan inkludera korttidsuthyrning medan ett annat endast tillhandahåller hotellinformation. De kan också ha olika definitioner av besöksmål och evenemang som kan variera beroende på vilka val och strategier som tillämpas av lokala organisationer som förvaltar turistmål. Genom att erbjuda metadatabeskrivningar, helst baserade på befintliga harmoniserade begrepp och definitioner, taxonomier och klassificeringar samt geospatiala uppdelningar som redan tillämpas i officiell statistik, skulle ett dataområde kunna säkerställa att samma definition antas av alla dataset och källor, så att en resebyrå som är ansluten, eller som förlitar sig på externt stöd för dataanalys, kan beskriva sitt erbjudande korrekt.

Statistikorgan på nationell nivå och unionsnivå är naturliga partner till ett dataområde och spelar en central roll när det gäller att göra officiell statistik tillgänglig utan kostnad, stödja interoperabilitet inom och mellan statistikområden och möjliggöra vidareutnyttjande av befintliga data för framställning av innovativ eller förbättrad officiell statistik, vilket kan vara till stöd för lagstadgade rapporteringsbehov.

Ett bättre, mer individanpassat och mer hållbart turismutbud, åtföljt av konsekventa politiska stödåtgärder på nationell, regional och lokal nivå, är avgörande för att Europa ska förbli världens mest besökta resmål på ett innovativt och hållbart sätt, och som det förklaras närmare nedan, kan dataområdet för turism underlätta detta resultat. Data kan bidra till att identifiera, mäta och förbättra turismens inverkan på hållbarheten. Exempel på detta är data om hotellens energiförbrukning, certifikat för förnybar energi, vattenförbrukning och behandling av avloppsvatten. Spårbarhetsverktyg för livsmedelsprodukter från jordbruket kan också vara till stöd för lokala leveranskedjor och på så vis minska miljöpåverkan från sektorn för återställning av ekosystem och samtidigt stödja landsbygdsturismen. Ett annat exempel på fördelarna med att dela data mellan olika domäner och sektorer är interoperabiliteten mellan det europeiska dataområdet för turism och det europeiska hälsodataområdet. Delning av elektroniska hälsodata kan vara till stor hjälp för både resenärer och värdland när det gäller att planera och föreslå lämpligt hälso- och sjukvårdsstöd.

Fördelarna med förbättrad datadelning skulle därför påverka marknaden som helhet, även de stora plattformar som är de primära innehavarna av turismrelaterade kommersiella data.

1.2.   Utmaningarna med att dela turismrelaterad information

Turismsektorn står inför tre specifika utmaningar beträffande datadelning som måste hanteras av de viktigaste möjliggörande faktorerna för det gemensamma europeiska dataområdet för turism (se punkt 2):

1.   Datainteroperabilitet

Utformning, hantering och erbjudande av en turismupplevelse, för beslutsfattande eller innovationsändamål, kräver en rad data andra data än personuppgifter. Ett utmärkande drag för turismsektorn är att alla datadomäner potentiellt kan vara användbara för att skapa en turismupplevelse (som rörlighet, energi, miljö, kulturarv, stadsplanering, hälsa osv.), även om viktiga uppsättningar av andra data än personuppgifter är av särskilt intresse för operatörerna. Omfattande samråd med berörda parter som genomfördes av Europeiska kommissionen mellan 2021 och 2023 har identifierat dataset som är särskilt relevanta för operatörerna (beroende på användningsfallet och syftet med datainsamlingen): tillgång till och efterfrågan på logi, resemöjligheter och efterfrågan på resor, turismens miljömässiga och sociala konsekvenser, samt utbud och marknadstrender. Den största utmaningen är därför att dela och jämföra information från olika källor och undvika överlappningar och dubbletter i största möjliga utsträckning, inom en ram för interoperabilitet som delas med andra sektorsspecifika data. Om möjligt skulle man kunna undersöka standarder som redan används och är spridda bland de berörda parterna (se 2.3).

2.   Tillgång till data

EU:s turismekosystem räknar inte med en gemensam marknadsplattform: erbjudanden modelleras och katalogiseras av både privata operatörer och offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, vilket skapar ett mångsidigt, rikt och flerspråkigt landskap och bokningarna sköts både via plattformar (stora och små) och oberoende av leverantörer. Även om EU:s gemensamma dataområde för turism inte fungerar som en marknadsoperatör (dvs. det kommer inte att tillåta eller centralisera bokningar) kan det erbjuda operatörerna sökverktyg för information (se 2.2).

3.   Tillhandahållande av data från offentliga och privata aktörer

Data kan vara öppna (som tidtabeller, trafik och väderinformation eller data som har extraherats från webbsökningar) men också privata, kommersiella och känsliga. I den mån personuppgifter delas måste alla berörda parter följa den allmänna dataskyddsförordningen (8). När det gäller kommersiella data, som omfattar huvuddelen av informationen rörande bokningar, resor, webbsökningar och betalningar, innehas de av ett litet antal stora aktörer som måste inkluderas i diskussionen om regler för tillgång till data inom dataområdet.

Principen om datas värde bör balanseras med en styrningsmodell som ger omedelbar tillgång till data i största möjliga utsträckning. Detta kräver gemensamma insatser från alla berörda parter och en bestämmelse om att turismdataområdet inte ska användas som en marknadsplats för annonsering av urval av privatägda paket. Det primära målet för dataområdet är att vara till stöd för alla berörda parter i ekosystemet på ett rättvist och inkluderande sätt.

Potentialen för ett effektivt område för dataflöde är direkt kopplad till att så många berörda parter som möjligt deltar, inte bara som användare utan även som dataleverantörer. Därför skulle man kunna utforska incitament för stora privata operatörer att dela med sig av sin information, eller delar av den, på det gemensamma europeiska dataområdet. Som ett exempel, som sträcker sig bortom principen om dataaltruism (9) som beskrivs i dataförvaltningsakten, kan dessa incitament ha formen av överenskomna tillgångsvillkor: olika delningssystem och delningsmodeller som begränsas eller tillämpas på vissa dataset, som kan ändras över tid; vissa dagar per vecka, kvartal eller annan tidsperiod; och/eller göras tillgängliga mot en avgift eller som en kombination av öppna och avgiftsbelagda data, andra än personuppgifter. Detta är ett pågående arbete som måste bygga på både en samordnad insats och en gemensam förståelse för att man måste finna en balans mellan transparenta regler och respekt för kommersiella intressen (10). I linje med förslaget till dataakten bör detta dock inte påverka tillgången till och användningen av information på dataområdet för framställning av officiell statistik.

Vidare är det tidskrävande och resurskrävande att producera dataflöden. Små och medelstora företag, mindre organisationer som förvaltar turistmål och offentliga myndigheter skulle betrakta det som besvärligt att anta interoperabilitetsstandarder för dataset som redan finns på plats. Därför måste lösningar för att minska den administrativa bördan för mindre offentliga och privata aktörer utredas.

1.3.   Målet för det gemensamma europeiska dataområdet för turism

Målet för dataområdet för turism är att kombinera tekniska standarder för interoperabilitet med en styrningsstruktur som uppmanar och gör det möjligt för offentliga och privata aktörer att samarbeta för att öka datadelningen mellan olika datadomäner och sektoriella dataområden samt öka dataanvändningen inom sektorn. Detta kan i sin tur vara till stor nytta för turismekosystemet och stödja särskilda mål, som att

—	främja innovation inom sektorn för företag och organisationer som förvaltar turistmål vad gäller att skapa, förbättra och individanpassa tjänster och erbjudanden genom tillgång till mer högkvalitativ information som inte bara delas utan också är lättare att hitta,

—	stödja offentliga myndigheter i att fatta beslut rörande hållbarheten för deras turismutbud, marknadsföring och förvaltning på grundval av en rad relevanta data,

—	stödja specialiserade företag med att tillhandahålla bättre tjänster på marknaden vad gäller dataanalys, index och marknadstrender,

—	göra det möjligt för små och medelstora företag eller små organisationer som förvaltar turistmål att dela sina data och sin information relaterad till tjänster och utbud till en EU-omfattande ram för datadelning,

—	förbättra tillgången till datakällor för att ta fram statistisk information för beslutsfattare, företag eller allmänhetens intresse och främja integrering med och förbättring av befintlig officiell statistik.

Efter antagandet av EU-strategin för data fastställde Europeiska kommissionen viktiga principer och egenskaper för utformningen av alla gemensamma sektoriella dataområden i Staff Working Document on Common European Data Spaces (2022) (11): datakontroll, respekt för EU:s regler och värderingar, teknisk datainfrastruktur, styrning, interoperabilitet och öppenhet.

Dataförvaltningsakten (12) och förslaget till dataakt (13) (som antogs av Europeiska kommissionen i februari 2022) stöder dessa utformningsprinciper genom att utarbeta en uppsättning gemensamma EU-strategier för att skapa förtroende och säkerställa rättvisa bland berörda parter vad gäller datadelningens effektivitet.

Dataförvaltningsakten syftar till att främja tillgången till data för användning genom att öka förtroendet för dataförmedlare och stärka mekanismerna för datadelning i hela EU, och fastställer bland annat målet att skapa EU-omfattande gemensamma, interoperabla dataområden i strategiska sektorer med målet att övervinna rättsliga och tekniska hinder för datadelning.

Förslaget till dataakten syftar till att säkra en rättvis fördelning av värdet i dataekonomin och underlätta användningen av och tillgången till data som genereras av uppkopplade objekt, särskilt när de bidrar till datagenereringen. I dataakten föreskrivs särskilda verktyg för att underlätta interoperabilitet, även inom och mellan dataområden. Den fastställer väsentliga krav för olika delar som är relevanta för dataområdena, bland annat ett mandat för att be standardiseringsorganisationer att ta fram harmoniserade standarder.

I den allmänna dataskyddsförordningen fastställs bestämmelser om skydd för fysiska personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om den fria rörligheten för personuppgifter. Den allmänna dataskyddsförordningen innehåller allmänna villkor som måste respekteras när personuppgifter samlas in, delas och vidareutnyttjas.

I enlighet med direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (14) har kommissionen dessutom lagt fram en förteckning över specifika värdefulla dataset och formerna för deras offentliggörande och vidareutnyttjande (15). Vissa av dessa data (geospatiala och rörande jordobservation och miljö, meteorologi och rörlighet) kan vara relevanta för att utveckla eller övervaka turismtjänster och turismpolitik.

Politiken för ett interoperabelt Europa främjar interoperabiliteten för data inom och mellan dataområden genom att uppmuntra rättsliga, operativa och tekniska/semantiska anpassningar, genom exempelvis användning av referensarkitektur, semantiska verktyg, datamodeller och gränssnitt för tillämpningsprogram. Flera av dessa lösningar kommer också att ingå i stödcentrumet för dataområdens verktygslåda och kommer även att diskuteras i Europeiska datainnovationsstyrelsen (se nedan). Förslaget till akten om ett interoperabelt Europa (16) kommer att stärka interoperabiliteten ytterligare genom att uppmuntra användningen av dessa interoperabilitetslösningar, vilket bör hjälpa dataområdet för turism att dra fördel av data från olika källor.

Denna arkitektur, enligt vilken datadelningen utformas, ger ett viktigt stöd till turismsektorn eftersom den innehåller tydliga regler för dataleverantörer och dataoperatörer både i och utanför EU. Datadelning är också föremål för ett antal viktiga sektorsspecifika lagstiftningsinitiativ som har en tydlig och stark inverkan på turismsektorn.

Den föreslagna förordningen om korttidsuthyrning av boende (17) gör det möjligt för behöriga myndigheter att dela aktivitetsdata om korttidsuthyrning med ”enheter eller personer som bedriver vetenskaplig forskning, genomför analyser eller utvecklar nya affärsmodeller”.

I den EU-omfattande delegerade förordningen om multimodala reseinformationstjänster (18) görs information tillgänglig via nationella åtkomstpunkter. Denna skyldighet gäller för linjetrafik inom alla transportsätt (kollektivtrafik i städer, järnväg, flyg och färjor), alternativa transportsätt (som samåkning och bilpooler) samt individuella transportmedel som cykling. Data bör endast göras tillgängliga när de förekommer i digitalt format. De data som omfattas av skyldigheten är information om tidtabeller, standardpriser, stationsplacering (åtkomstnoder) och vissa infrastruktursdata (även för cykling).

Vad gäller data för att utveckla tjänster som kan underlätta bokning och betalning kommer det nya initiativet om multimodala digitala mobilitetstjänster (19) att medföra delningsskyldigheter som, i likhet med multimodala reseinformationstjänster, kommer att överföras till dataområdet för turism. Förslaget kommer att behandla skyldigheter för vissa operatörer att ingå avtal med tredje part. Syftet är att säkerställa att biljetttjänster online kan underlätta multimodalitet genom att göra det möjligt för passagerare att jämföra och få tillgång till erbjudanden på ett enkelt och transparent sätt.

EU-förordningen om förbindelserna mellan plattformar och företag (20) syftar till att säkerställa att företagsanvändare behandlas rättvist, transparent och förutsägbart av onlinebaserade förmedlingstjänster.

Syftet med det gemensamma europeiska dataområdet för turism är att införliva dessa krav och principer för att undvika ett fragmenterat genomförande av berörda parter. Mervärdet av ett gemensamt europeiskt dataområde för turism kommer också att ligga i stödet från Europeiska kommissionen och andra organ. Även om en strategi avsedd för alla inte kan tillgodose de särskilda behoven inom varje vertikal sektor eller domän, kan den dock vara avgörande för att identifiera sektorsövergripande gemensamma egenskaper och för att, där så är möjligt, utveckla gemensamma koncept, modeller och byggstenar som kan användas i olika sektorer eller domäner. Som nämnts tidigare är gemensamma egenskaper och synergier särskilt relevanta för turistsektorn. Europeiska datainnovationsstyrelsen, som inrättades genom dataförvaltningsakten, kommer att utfärda riktlinjer och identifiera relevanta standarder och interoperabilitetskrav för sektorsövergripande datadelning. Stödcentrumet för dataområden, ett projekt som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa, kommer att samarbeta med Europeiska datainnovationsstyrelsen i arbetet med de gemensamma europeiska dataområdena och få i uppdrag att samordna alla relevanta åtgärder på dessa områden.

2.   DE VIKTIGASTE MÖJLIGGÖRANDE FAKTORERNA FÖR DET GEMENSAMMA EUROPEISKA DATAOMRÅDET FÖR TURISM

I ett komplext ekosystem som turismen där den användbara informationen kommer från olika domäner och sektorer, de ekonomiska aktörerna nästan uteslutande är små och medelstora företag och datadomänerna är stora och innehas av ett fåtal stora plattformar, krävs en kombination av och balans mellan ett antal faktorer för att kunna möjliggöra datadelning.

Denna utmaning hanteras genom två samordnings- och stödåtgärder som finansierades genom programmet för ett digitalt Europa under 2022 (21). Samordnings- och stödåtgärderna samlar två offentlig-privata konsortier med målet att förse Europeiska kommissionen med en uppdaterad karta över relevanta offentliga och privata initiativ, en djupgående analys av de viktigaste möjliggörande faktorerna för ett dataområde för turism och, framför allt, en plan för dess införande. De två samordnings- och stödåtgärderna vidtas i samverkan och löper från november 2022 till november 2023 och kommer att lägga grunden för arbetet med dataområdet för turism, baserat på den befintliga ramen för europeisk statistik om turism. De kommer att tillföra väsentlig information till alla aspekter relaterade till sammanhanget och styrningen av det gemensamma europeiska dataområdet för turism och de följande stegen för dess utveckling.

Genom att stödja detta arbete och öronmärka ytterligare 8 miljoner euro i arbetsprogrammet för ett digitalt Europa 2023–2024, har kommissionen åtagit sig att arbeta i partnerskap med offentliga och privata aktörer i turismekosystemet i syfte att informera sig om marknadens och sektorns behov, både vad gäller en ram för datadelning och den takt med vilken ramen kan genomföras.

2.1.   Styrning

Styrningen av dataområdet för turism kommer att avgöra hur de viktigaste möjliggörande faktorerna för interoperabilitet kommer att genomföras och interagera med varandra, med målet att säkerställa att tillgång till data, datadelning och dataanvändning sker på ett lagligt, rättvist, öppet, proportionellt och icke-diskriminerande sätt. Som underlag för styrningen kommer de två samordnings- och stödåtgärder som finansieras av programmet för ett digitalt Europa att ta hänsyn till befintliga riktlinjer, både på EU-nivå och nationell nivå och från både offentliga och privata aktörer. Detta kommer att ske inom ramen för både EU-strategi för data och Omställningsväg för turismen.

År 2022 fastställde Europeiska kommissionen viktiga principer och egenskaper för utformningen av alla gemensamma sektoriella dataområden (22): datakontroll, respekt för EU:s regler och värderingar, teknisk datainfrastruktur, styrning, interoperabilitet, öppenhet och cybersäkerhet (23). Dessutom innehåller uppförandekoden för datadelning inom turism (2023), som har utarbetats av privata aktörer med stöd av Europeiska kommissionen (se 2.4), en förteckning över särskilda principer som ska beaktas i ett datadelningsavtal: dataanvändningsrättigheter, värde på data och ersättning, immateriella rättigheter, öppenhetsprinciper som omfattar etik och skydd av säkerhet, ansvar, integritet och data (24).

I Omställningsväg för turismen identifieras åtgärder på EU-nivå samt nationell och regional nivå för att stödja datadelning inom sektorn:

—	Bygga upp förtroendet mellan relevanta berörda parter inom turistnäringen och tillhandahålla strategiskt stöd för hur man effektivt kan använda ömsesidigt fördelaktiga partnerskap för datadelning inom turistnäringen. [Områdena 9, 14 och 15]

—	Hjälpa turismföretag att förnya sig och förbättra och utvidga sina tjänster och hjälpa myndigheter/turistmål att bättre hantera turistflöden, baserat på mer lättillgängliga turismrelevanta data från olika källor. [Områdena 10, 14, 15 och 16]

—	Underlätta forskning och innovation i turismekosystemet i riktning mot mer miljövänliga tjänster genom att göra data tillgängliga för olika typer av aktörer, även konsumenter. [Områdena 13, 15 och 26]

Kommissionens informella expertgrupp Together for EU Tourism (T4T) (25), som består av experter från den offentliga och privata sektorn, bistår kommissionen i genomförandet av dessa åtgärder, närmare bestämt vid utarbetandet av politiska initiativ, genom att stödja samarbetet mellan alla berörda parter i ekosystemet vad gäller genomförandet av lagstiftning, åtgärder, program och politik samt för att få till stånd ett utbyte av god praxis. I synnerhet kommer den undergrupp som arbetar med den digitala omställningen för turismsektorn att övervaka och stödja genomförandet av alla åtgärder som rör datadelning och digitalisering av sektorn och bidra till inventeringen på årsbasis.

Med tanke på att turismpolitikens och förvaltningens kompetens ligger på nationell nivå, och i vissa medlemsstater på regional nivå, eller båda, måste kommissionen, nationella och regionala myndigheter samt privata aktörer samarbeta för att stödja utvecklingen av denna kompetens. Det nya genomförandeinstrumentet, konsortiet för europeisk digital infrastruktur (Edic), skulle kunna vara lösningen för utbyggnad och drift av det gemensamma europeiska dataområdet för turism. Mot bakgrund av de nya möjligheter som erbjuds genom policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (26) skulle medlemsstaterna också kunna undersöka möjligheterna till att inrätta ett Edic-konsortium för att skapa och förvalta det gemensamma europeiska dataområdet för turism.

2.2.   Semantik för interoperabilitet

Gemensamma datamodeller och vokabulärer behövs för att uppnå minimal interoperabilitet. Förvaltningar och organ på nationell, regional och lokal nivå, som sammanställer och skapar tjänster kring turismdata, står alla inför samma utmaningar, samtidigt som de ser samma möjligheter vad gäller semantik. De nationella statistikbyråerna och Eurostat har gemensamt enats om definitioner för officiell statistik. Andra parter inom turistnäringen antar dock inte dessa definitioner per automatik.

Att uttrycka ”kapacitet” för logi är ett exempel, eftersom det kan beskrivas med hur många personer som ett hotell kan ta emot, medan en annan leverantör tolkar siffran med avseende på hur många sängplatser som erbjuds. Detta exempel belyser behovet av att klargöra definitioner och gränser för centrala begrepp som ofta används inom turismsektorn, i syfte att underlätta datadelningsinitiativ för privata och offentliga aktörer. Modeller och definitioner bör inte bara harmoniseras. Turistnäringen erbjuder användarorienterade tjänster och behöver skapa definitioner med respekt för EU:s krav på flerspråkighet. Även om innehållet tillhandahålls på användarens språk, måste även metadata och klassificeringar, som är användbara för att hitta innehåll, anpassas till användarens språk för att ge en bättre användarupplevelse och undvika diskriminering.

I detta sammanhang skulle gemensamma datamodeller på europeisk nivå, som de befintliga datamodellerna för delning av information om passagerartransporter, vara mycket värdefulla. Modellens eller modellernas exakta omfattning ska fastställas i det förberedande arbetet under 2023 (se punkt 3) men strategin bör vara pragmatisk och bygga på befintliga specifikationer (27). Det är också viktigt att utarbeta riktlinjer och stöd för genomförandet av denna modell för att garantera att olika aktörer på olika nivåer följer reglerna. Stödcentrumet för dataområden kommer att spela en viktig roll i detta avseende.

2.3.   Tekniska standarder för interoperabilitet

Stödcentrumet för dataområden arbetar på att fastställa gemensamma tekniska standarder, med beaktande av befintliga initiativ och regelverk samt det arbete som utförs av organisationerna för standardiseringsutveckling. Alla dataområden kommer också ha fördel av Simpl, en mellanprodukt som kommer att möjliggöra moln-till-kant-förbund. Den kommer att vara till stöd för alla större datainitiativ som finansieras av Europeiska kommissionen och håller just nu på att införas (28).

Observera att dataakten kommer att ge kommissionen befogenhet att ingripa om brist på standarder konstateras. Kommissionens meddelande En EU-strategi för standardisering: Globala standarder för en resilient, grön och digital inre marknad i EU (29) betonar det direkta sambandet mellan de europeiska standardiseringsaktörernas framgång på internationell nivå och Europas konkurrenskraft, tekniska suveränitet och skydd av EU:s värden. Ett av de prioriterade områden som har identifierats är ”datastandarder som förbättrar datainteroperabilitet, datadelning och vidareutnyttjande av data till stöd för de gemensamma europeiska dataområdena”.

Det europeiska statistiksystemet, partnerskapet mellan Eurostat och nationella statistikmyndigheter, har utvecklat och upprätthåller en systematisk ram för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik om turism, i enlighet med förordning (EU) nr 692/2011 (30). På grund av användningen av gemensam klassificering kan taxonomier inom olika statistikområden, som garanterar semantisk interoperabilitet, data om kapacitet och beläggning eller data om egenskaper för turistresor kombineras med andra statistikområden, vilket skapar meningsfulla indikatorer. Dessutom har Eurostat redan tagit fram en uppsättning tekniska standarder för delning av logidata med den privata sektorn via internationella onlineplattformar (31).

2.4.   Den privata sektorns roll

Det gemensamma europeiska dataområdet för turism kommer att introduceras på en blomstrande marknad för tjänster. Företag och dataförmedlare tillhandahåller en viktig tjänst för EU:s turismekosystem och visar stort intresse för ett gemensamt europeiskt dataområde. Vissa plattformar delar redan uppsättningar av sina logidata med Eurostat på frivillig och regelbunden basis i syfte att framställa europeisk statistik.

Den privata sektorn arbetar mot avtal om delning av andra data än personuppgifter, vilket kan generera privatägda dataområden inom turismsektorn. Europeiska kommissionen välkomnar dessa initiativ och åtar sig att stödja dem med målet att säkra synergier mellan dem och EU:s gemensamma dataområde för turism. Kommissionens onlineplattform för stöd till berörda parter inom turistnäringen, som kommer att tas i drift 2024, kommer att vara avgörande för detta arbete (se punkt 3).

Uppförandekoden för datadelning inom turism (32), som togs fram av en grupp berörda parter på EU-nivå och antogs i mars 2023, har som mål att öka förtroendet mellan berörda parter – främst små och medelstora företag – som vill ingå avtal för att dela information, samt tillhandahålla allmän vägledning, med exempel och en checklista för berörda parter som är intresserade av att dela data, om hur man kan bygga upp ömsesidigt fördelaktiga relationer för datadelning inom turistnäringen. Europeiska kommissionen uppmanar aktörer inom den europeiska turismen att offentligt åta sig att följa riktlinjerna.

Den privata sektorn kan också spela en nyckelroll genom att komplettera EU:s gemensamma dataområde för turism, främst genom att förse små och medelstora företag och resmål med användarvänliga verktyg. Dessa verktyg kan till exempel vara en plattform, en app eller betaltjänster för analystjänster och företagssupport som överbryggar klyftan mellan den ram för interoperabilitet som fastställs på EU-nivå och behovet av omedelbar och okomplicerad användning och vidareutnyttjande av data.

2.5.   Stöd till små och medelstora företag under övergången till ett dataområde

I enlighet med meddelandet En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (33) och i linje med EU:s strategi för data, ger kommissionen stöd till små och medelstora företag i olika sektorer genom de digitala innovationsknutpunkterna och Enterprise Europe Network (EEN) som samverkar.

Europeiska digitala innovationsknutpunkter (34) är gemensamma kontaktpunkter som hjälper organisationer i den offentliga sektorn och företag att hantera digitala utmaningar och bli mer konkurrenskraftiga. Knutpunkterna ger tillgång till teknisk expertis och ger små och medelstora företag möjligheten att testa lösningar innan en investering behöver göras. De tillhandahåller finansiell rådgivning, utbildning och kompetensutveckling på ett användarvänligt och målinriktat sätt. Vissa europeiska digitala innovationsknutpunkter är specialiserade på turism, men genom nätverket kan de alla hjälpa små och medelstora företag att dra fördel av infrastrukturer och initiativ, som de gemensamma europeiska dataområdena.

Enterprise Europe Network Sector Group Tourism (SGT) består av 61 medlemmar från 23 olika länder som kontinuerligt samarbetar för att stödja turismekosystemen i sina territorier. Målet för SGT är att stödja och öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och motståndskraft genom att tillhandahålla rådgivning av hög kvalitet och stödja deras internationalisering. Fokus ligger på EU:s finansieringsmöjligheter, tekniköverföring och affärsmöjligheter som stöds av särskilda riktade kommunikations- och marknadsföringsåtgärder. Digitalisering är en av fokusverksamheterna och inom detta breda spektrum stöder SGT ambitiösa tillväxtinriktade små och medelstora företags tillgång till information och hjälper dem att dra fördel av den på bästa möjliga sätt.

2.6.   Stöd till turistmål under övergången till ett dataområde

Turistmål (som städer, landsbygdssamhällen eller större territorier) är komplexa aktörer som behöver integrera turismförvaltningen i sin stadsplanering och lokala planering, för att säkerställa att effekterna av turistflödena inte bara gynnar invånarna utan också är hållbara för både samhälle och miljö. Flera initiativ som genomförs av kommissionen kan få en positiv inverkan på tillgången till användbar information för förvaltning och utveckling av turismen och kommissionen kommer att säkerställa att synergier upprätthålls i nätverken så att den offentliga sektorns digitala omställning blir konsekvent. Plattformen för samarbete med berörda parter, som kommissionen kommer att införa under 2024 till stöd för det gemensamma genomförandet av omställningsvägen för turism, kommer att erbjuda en enda kontaktpunkt för all information som är användbar för aktörer inom turistnäringen, vad gäller politik och åtgärder på EU-nivå och nationell nivå samt för utbyte av god praxis.

På samma sätt kommer dessa vägar för direktsamarbete mellan turistmål och mellan turistmål och kommissionen att garantera att lokala särdrag och krav beaktas vid utvecklingen av EU:s gemensamma dataområde för turism:

—	De minimimekanismer för interoperabilitet som har utvecklats av och för städer och samhällen i rörelsen living-in.eu (35) kan ge viktigt stöd till det gemensamma europeiska dataområdet för turism, eftersom de hanterar interoperabilitetslösningar för dessa ekosystem.

—	Utmaningen för intelligenta städer (36) är ett initiativ från Europeiska kommissionen för stöd till europeiska städer för grön och digital omställning av lokala ekonomier som baseras på nätverksbyggande, utbyte av god praxis, expertstöd och aktivering av den privata sektorn.

—

EU-agendan för städer (37) kommer också att öronmärka medel för att stödja turistmål i stadsmiljö, med särskilt fokus på utbudets hållbarhet. Ett nytt partnerskap för hållbar turism inom ramen för EU-agendan för städer (38) som lanserades i december 2022, kan också föreslå konkreta åtgärder för att förbättra de digitala tjänsterna för turistmål i stadsmiljö.

—	Den officiella portalen för EU-data (39) samlar in all offentlig information om EU:s lagar, publikationer, meddelanden om upphandling och alla andra former av öppna data. Det är en databas som kan vara till stöd för alla sektoriella dataområden.

—

Flaggskeppsinitiativet för turism (40) inom ramen för Instrumentet för tekniskt stöd 2022 (41) hjälper sju medlemsstater (42) att stärka ramen för turismstatistik och data. Detta görs genom att bygga upp kapacitet för datadelning och integration, genom att överbrygga genomförandegapet för statistikramen för satelliträkenskaperna för turism, inbegripet vägledning för att möjliggöra användning av alternativa datakällor, genom att integrera hållbarhetsindikatorer i turismstatistiken för förbättrad förvaltning av turistmål, och genom att främja digitalisering av små och medelstora turismföretag.

Ett EU-kompetenscentrum till stöd för datahantering på resmål är också under utveckling. Kunskapsnavet kommer att stödja turistmål med att utveckla och genomföra datadriven hantering samt kompetens och strategier för datadelning. EU-kompetenscentrumet bör kunna inleda sin verksamhet under 2024.

2.7.   Test av ett användningsfall för dataområdet för turism

Mot bakgrund av behovet av att skapa en tillförlitlig miljö för datadelning mellan alla involverade parter och med tanke på vikten av att testa de faktorer som möjliggör interoperabilitet för att omvandla dem till byggstenar i dataområdet för turism, inrättar Europeiska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna och privata aktörer en teståtgärd med målet att bereda marken för dataområdet för turism.

Åtgärden bör tillämpa de viktiga möjliggörande faktorerna (tekniska standarder och styrningsmodell) som har identifierats under de förberedande åtgärderna som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa och anpassa dem till de tekniska standarder som Eurostat har tagit fram för logidata. Detta kommer att visa värdet av dataområdet för turism för sektorn genom att tillämpa och testa interoperabilitetsstandarderna och affärsmodellen för datadelning som har identifierats genom samordnings- och stödåtgärderna. Teståtgärden är helt frivillig och utgör ett praktiskt exempel på det förberedande arbetet för dataområdet för turism.

Offentliga myndigheter, både på nationell och regional nivå, Eurostat och berörda avdelningar inom Europeiska kommissionen kommer tillsammans med privata partner som är specialiserade på datahantering att säkerställa att strategin gynnar både det förberedande arbetet för det gemensamma europeiska dataområdet för turism och den ram för datadelning som föreskrivs i förslaget till förordning om korttidsuthyrning.

Kommissionen strävar efter att se till att strategin är realistisk och inkluderande och att den är användbar för EU:s berörda parter– såväl för de som deltar i åtgärden som för små och medelstora företag och organisationer som förvaltar turistmål. Testet kommer därför att fokusera på ett användningsfall med interaktion mellan olika datadomäner, inklusive korttidsuthyrning och logi.

När initiativet förväntas vara färdigt (första kvartalet 2025) kommer resultaten av de samordnings- och stödåtgärder som förbereder dataområdet för turism att ha integrerats, för ett stabilt första steg mot ett fullt utvecklat gemensamt europeiskt dataområde för turism.

3.   NÄSTA STEG MOT ETT GEMENSAMT EUROPEISKT DATAOMRÅDE FÖR TURISM

Fas 1: nu och fram till fjärde kvartalet 2023

—

De två samordnings- och stödåtgärderna som finansierades genom programmet för ett digitalt Europa under 2022 kommer att förse kommissionen med en uppdaterad karta över relevanta offentliga och privata initiativ, en djupgående analys av de viktigaste möjliggörande faktorerna för ett dataområde för turism och rekommendationer för en styrningsmodell och tekniska standarder samt en plan för införande av dataområdet.

—

Samtidigt kommer Europeiska kommissionen att samla en arbetsgrupp på frivillig basis för att testa ett användningsfall som en första tillämpning av resultaten från samordnings- och stödåtgärderna. I denna första fas kommer arbetsgruppen att fastställa experimentets inriktning, inbegripet det särskilda behovet av användning och vidareutnyttjande av data, samt sina arbetsmetoder.

—

Med utgångspunkt i initiativen på nationell nivå och i samverkan med det arbete som utförs av stödcentrumet för dataområden, bör diskussioner inledas mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna om möjligheten att inrätta ett Edic-konsortium för att förvalta det gemensamma europeiska dataområdet för turism.

—

EU-kompetenscentrumet till stöd för datahantering på resmål bör lanseras av ett konsortium av offentliga och privata aktörer med kompetens inom dataanalys, för att ge stöd till resmål med att utveckla och genomföra datadriven hantering samt strategier för datadelning inom ramen för utvecklingen av ett gemensamt europeiskt dataområde för turism.

—

De berörda parterna har ett antal verktyg till sitt förfogande för att delta i processen att skapa ett dataområde som är anpassat efter branschens behov, enligt beskrivningen ovan. Branschorganisationerna bör börja marknadsföra möjligheterna med och användningsområdena för ett dataområde för turism bland sina medlemmar, liksom de principer som fastställs i uppförandekoden för datadelning inom turism.

Fas 2: Första kvartalet 2024 till första kvartalet 2025

—

Den arbetsgrupp för användningsfallet som har inrättas av Europeiska kommissionen kommer att sträva efter att tillämpa resultaten av samordnings- och stödåtgärderna på det användningsfall som väljs i fas 1 och anpassa dem till de tekniska specifikationer som har utvecklats av Eurostat i deras överenskommelse med den privata sektorn om delning av logidata.

—

Medlemsstaterna kan bidra genom att undersöka möjligheten till att inrätta ett Edic-konsortium för förvaltningen av det gemensamma europeiska dataområdet för turism. En uppföljning av samordnings- och stödåtgärderna bör kunna ske under programmet för ett digitalt Europa, i syfte att bygga upp infrastrukturen för det gemensamma europeiska dataområdet för turism (36 månader).

—

För att ytterligare främja det gemensamma genomförandet av omställningsvägen för turism, kommer kommissionen att lansera en plattform för samarbete mellan berörda parter. Detta kommer att vara en användarvänlig kontaktpunkt där parterna kan få tillgång till aktivt uppdaterad information och länkar till officiella och gemensamma resurser som är relevanta för omställningsåtgärderna. De kommer också att kunna hitta kontinuerligt uppdaterad kunskap om pågående projekt, aktiviteter och evenemang som är relevanta för omställningsåtgärderna. Plattformen kommer att göra det möjligt att få kontakt med och samarbeta med andra berörda parter och söka efter eller få information om aktuell tematisk finansiering och möjligheter till lärdomar eller annan utveckling. Plattformen kommer att samla och uppdatera kartläggningen av initiativ som rör datadelning inom turistnäringen.

—	De berörda parterna uppmanas att använda plattformen aktivt och ta del av de initiativ som kommissionens informella expertgrupp T4T kommer att erbjuda sig att organisera relaterat till datadelning och datahantering.

Fas 3: 2025 och därefter

I framtiden bör turismekosystemet i Europa kunna räkna med en djupare förståelse för de möjligheter som datadelning erbjuder. De pågående initiativen och de kortsiktiga åtgärder som planeras på kommissionsnivå och från branschen ger berörda parter en möjlighet att delta i utbyggnaden av dataområdet för turism.

Dessutom skulle ett Edic-konsortium med medlemsstater kunna vara en lösning för förvaltningen av det gemensamma europeiska dataområdet för turism. Arbetet med förberedelser och införande inom ramen för programmet för ett digitalt Europa förväntas ha kommit tillräckligt långt för att en infrastruktur ska kunna utformas, som i samarbete med stödcentrumet för dataområden kan fastställa unika identifierare för turismobjekt på aggregerad nivå, komma överens om gemensamma centrala metadataelement (semantiska regler) och integrera regler för teknisk interoperabilitet på ett sätt som överensstämmer med andra dataområden på EU-nivå.

Ytterligare finansiering inom ramen för programmet för ett digitalt Europa kommer att göras tillgänglig för perioden 2025–2027. Beloppet för sådan ytterligare finansiering bör ligga i linje med de framsteg som har gjorts och ytterligare finansieringsbehov.

4.   SLUTSATS

Europeiska kommissionen ger sitt fulla stöd till ett område där turismrelaterade data kan flöda med full respekt för EU:s principer om rättvisa, tillgänglighet, säkerhet och integritet. Detta kommer först och främst att anpassas till EU:s strategi för data. Det kommer också att ligga i linje med de kompetenshöjnings- och omskolningsinsatser som förs fram i kompetenspakten (43).

Dataområdet kommer inte att födas i ett vakuum: det kommer att fylla en lucka på datamarknaden för turism där tillgången till data behöver öka, göras mer konsekvent och särskilt stödjas för små och medelstora företag och turistmål, vilka är drivkraften för detta ekosystem som är avgörande för EU:s ekonomi, i syfte att främja vidareutnyttjande av data och generera innovativa tjänster och ekonomiskt värde.

Denna strategi för att skapa ett gemensamt europeiskt dataområde för turism måste vara både progressiv och solid. Syftet är att inrätta en ram som tillgodoser ekosystemets och marknadens behov och som också är förankrad i den bredare interoperabilitetsramen för sektoriella dataområden på EU-nivå. För att denna ambition ska bli verklighet uppmanar kommissionen alla berörda aktörer att delta i datadelning inom det gemensamma europeiska dataområdet för turism, inte bara för att öka den mängd data som det kan tillhandahålla, utan också för att forma det tillsammans, till nytta för alla.

---

(1)  Transition pathway for tourism published today (europa.eu).

(2)  COM(2020) 66 final.

(3)  I En EU-strategi för data från februari 2020 angavs att det skulle inrättas dataområden på tio strategiska områden: hälsa, jordbruk, tillverkning, energi, rörlighet, finans, offentlig förvaltning, kompetens, det europeiska öppna forskningsmolnet och den övergripande prioriteringen att uppnå målen för den gröna given.

(4)  https://www.consilium.europa.eu/media/49024/250321-vtc-euco-statement-sv.pdf

(5)  Konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri) – Concilium (europa.eu).

(6)  https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8881-2021-INIT/sv/pdf

(7)  Annual Report on European SMEs, 20 juni 2022.

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(9)  Principen om dataaltruism är kopplad till frivillig datadelning, utan någon som helst ersättning, för mål av allmänt intresse och för allmänhetens bästa.

(10)  Horisont Europa-programmet omfattar en skyldighet för projektmottagarna att öppet dela data som ligger till grund för forskningsresultaten. Detta gör det möjligt för projektmottagarna att definiera publicerbara och konfidentiella data för legitima kommersiella intressen. Lärdomar kan dras om hur dessa mottagare har fått incitament att öppet dela data och hur deras kommersiella rättigheter respekteras. I och med att internationella avtal och praxis för interoperabilitet redan finns på plats, skulle delning av vetenskapliga data kunna ge användbara lärdomar för utvecklingen av dataområden för industriella ekosystem.

(11)  Staff working document on data spaces | Shaping Europe’s digital future (europa.eu).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av den 30 maj 2022 om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (dataförvaltningsakten) (EUT L 152, 3.6.2022, s. 1).

(13)  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_1113

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(15)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa (EUT L 19, 20.1.2023, s. 43).

(16)  COM/2022/720 final, EUR-Lex – 52022PC0720 – SV – EUR-Lex (europa.eu).

(17)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX:52022PC0571

(18)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 av den 31 maj 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster (EUT L 272, 21.10.2017, s. 1). Den delegerade förordningen håller på att ses över för att utvidga denna skyldighet till att omfatta realtidsinformation för alla transportsätt, till exempel realtidsinformation om tågstörningar.

(19)  https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13133-Multimodal-digital-mobility-services

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1150 av den 20 juni 2019 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (EUT L 186, 11.7.2019, s. 57). Detta gäller till exempel ändringar av villkor och bestämmelser, dataåtkomst, hur rangordningar organiseras, grunderna för att avbryta eller avsluta användningen av en plattform och skälen till att använda prisparitetsklausuler.

(21)  DATES – European Tourism Data Space (tourismdataspace-csa.eu) och Startsida för Data Space for Tourism (DSFT) (modul.ac.at).

(22)  Staff working document on data spaces | Shaping Europe’s digital future (europa.eu).

(23)  I linje med Declaration on European Digital Rights and Principles | Shaping Europe’s digital future (europa.eu).

(24)  För att specificera tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen på turismsektorn, måste framtida uppförandekoder för integritet och dataskydd utarbetas i enlighet med artikel 40 i den allmänna dataskyddsförordningen.

(25)  Register över kommissionens expertgrupper och liknande organ (europa.eu).

(26)  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 av den 14 december 2022 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4).

(27)  Till exempel de lärdomar som har dragits om hur man skapar specifikationer för det gemensamma dataområdet för den europeiska gröna given, som har utarbetats av det gemensamma forskningscentrumet: https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC126319 som i stor utsträckning även gäller för dataområdet för turism.

(28)  Simpl: cloud-to-edge federations and data spaces made simple | Shaping Europe’s digital future (europa.eu)

(29)  COM(2022) 31 final EUR-Lex – 52022DC0031 – SV – EUR-Lex (europa.eu).

(30)  Regolament (UE) Nru 692/2011 tal-Parlament Ewropew u tal-Kunsill tas- 6 ta’ Lulju 2011 dwar l-istatistika Ewropea dwar it-turiżmu u li jħassar id-Direttiva tal-Kunsill 95/57/KE (EUT L 192, 22.7.2011, s. 17).

(31)  Förordning (EG) nr 223/2009 (i dess ändrade lydelse), som fastställer de nuvarande formerna för det europeiska statistiksystemet, håller också på att ses över med syftet att integrera privatägda data på ett bättre sätt.

(32)  Key European tourism stakeholders co-sign a Code of Conduct on data sharing in tourism – ETC Corporate (etc-corporate.org).

(33)  Meddelande COM/2020/103: En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU | Knowledge for policy (europa.eu).

(34)  Information for SMEs European Digital Innovation Hubs Network (europa.eu).

(35)  Join us in building the European way of Digital Transformation for 300 million Europeans | Living in EU (living-in.eu).

(36)  Startsidan för initiativet utmaning för intelligenta städer.

(37)  Inforegio – The Urban Agenda for the EU (europa.eu).

(38)  Sustainable Tourism EUI (urban-initiative.eu).

(39)  Den officiella portalen för europeiska data data.europa.eu

(40)  Instrumentet för tekniskt stöd 2022: ”Stödja turismekosystemet: mot en mer hållbar, motståndskraftig och digital turism”

(41)  Instrumentet för tekniskt stöd (europa.eu).

(42)  Italien, Kroatien, Spanien, Slovenien, Portugal, Malta och Grekland.

(43)  Hemsida för kompetenspakten (europa.eu).

Underrättelse från Europeiska unionen i enlighet med avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan

(2023/C 263/02)

Europeiska unionen underrättar härmed Förenade kungariket och den specialiserade kommittén för samarbete inom brottsbekämpning och rättsliga frågor om följande vad gäller avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet).

I.   UNDERRÄTTELSER ENLIGT HANDELS- OCH SAMARBETSAVTALET

1.   Delvis återkallelse av en anmälan enligt artikel 690.4 i handels- och samarbetsavtalet

Europeiska unionen drar, på Polens vägnar, delvis tillbaka Polens anmälan i samband med den tidigare artikeln LAW.SURR.83.2, nu artikel 603.2 i handels- och samarbetsavtalet, om att Polen inte skulle överlämna sina medborgare (1).

Polen tillämpar följande villkor för överlämnande av sina medborgare:

Från och med den 3 augusti 2023 får en polsk medborgare överlämnas till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland på grundval av en arresteringsorder som avses i handels- och samarbetsavtalet, under förutsättning att den gärning som avses i arresteringsordern har begåtts utanför Republiken Polens territorium och utanför ett polskt fartyg eller flygplan och att denna gärning utgjorde ett brott enligt gällande lagstiftning i Republiken Polen eller skulle ha utgjort ett brott enligt gällande lagstiftning i Republiken Polen om den hade begåtts inom Republiken Polens territorium, både vid tidpunkten då gärningen begicks och vid tidpunkten för utfärdandet av arresteringsordern.

Överlämnande av en polsk medborgare kommer inte att tillåtas om arresteringsordern har utfärdats mot en person som misstänks för ett brott av politiska skäl men som ej omfattar våld eller om verkställandet av arresteringsordern skulle kränka personers och medborgares fri- och rättigheter.

---

(1)  ST 6076/1/21 REV 1.

Eurons växelkurs (1)

25 juli 2023

(2023/C 263/03)

1 euro =

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1051
JPY	japansk yen	156,18
DKK	dansk krona	7,4515
GBP	pund sterling	0,86148
SEK	svensk krona	11,4950
CHF	schweizisk franc	0,9598
ISK	isländsk krona	145,70
NOK	norsk krona	11,1605
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	24,047
HUF	ungersk forint	378,33
PLN	polsk zloty	4,4263
RON	rumänsk leu	4,9223
TRY	turkisk lira	29,7848
AUD	australisk dollar	1,6328
CAD	kanadensisk dollar	1,4562
HKD	Hongkongdollar	8,6336
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7785
SGD	singaporiansk dollar	1,4677
KRW	sydkoreansk won	1 409,63
ZAR	sydafrikansk rand	19,4256
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,8915
IDR	indonesisk rupiah	16 607,03
MYR	malaysisk ringgit	5,0420
PHP	filippinsk peso	60,271
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	38,115
BRL	brasiliansk real	5,2178
MXN	mexikansk peso	18,5746
INR	indisk rupie	90,4445

---

(1)  Källa: Referensväxelkurs offentliggjord av Europeiska centralbanken.

BESLUT AV UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK

av den 19 juni 2023

om säkerhetsbestämmelser för Europeiska utrikestjänsten

(2023/C 263/04)

Unionens HÖGA REPRESENTANT för utrikes frågor och säkerhetspolitik har antagit detta beslut

med beaktande av rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (1) (rådets beslut 2010/427/EU), särskilt artikel 10.1, och

av följande skäl:

(1)	Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) ska såsom ett i funktionellt hänseende självständigt organ inom Europeiska unionen (EU) ha säkerhetsregler enligt artikel 10.1 rådets beslut 2010/427/EU.

(2)

Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) bör besluta om säkerhetsbestämmelser för Europeiska utrikestjänsten som ska omfatta alla säkerhetsaspekter på hur utrikestjänsten arbetar, så att den effektivt kan hantera riskerna för den personal som organisationen ansvarar för och för dess fysiska tillgångar, uppgifter och besökare, och så att den kan fullgöra sina aktsamhetskrav och förpliktelser i detta avseende.

(3)

I synnerhet bör skydd erbjudas personal som utrikestjänsten ansvarar för, utrikestjänstens fysiska tillgångar, även kommunikations- och informationssystem, uppgifter och besökare, vilket överensstämmer med bästa praxis i rådet, kommissionen, medlemsstaterna och, i förekommande fall, internationella organisationer.

(4)

Utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser bör bidra till att uppnå en mer sammanhängande och heltäckande allmän ram inom EU för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, varvid man bygger på och bibehåller en så stor samstämmighet som möjligt med säkerhetsbestämmelserna för Europeiska unionens råd (rådet) och för Europeiska kommissionen.

(5)	Utrikestjänsten, rådet och kommissionen är fast beslutna ett tillämpa likvärdiga säkerhetsnormer för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

(6)	Detta beslut påverkar inte artiklarna 15 och 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och tillhörande genomförandeinstrument.

(7)	Det är nödvändigt att fastställa hur säkerheten inom utrikestjänsten ska organiseras och hur skyddsuppgifterna ska fördelas inom utrikestjänstens strukturer.

(8)	Den höga representanten bör vid behov stödja sig på relevant expertis i medlemsstaterna, vid rådets generalsekretariat och vid kommissionen.

(9)	Den höga representanten bör, med stöd av medlemsstaterna, rådets generalsekretariat och kommissionen, vidta alla åtgärder som krävs för dessa bestämmelsers tillämpning.

(10)

Generalsekreteraren för Europeiska utrikestjänsten är säkerhetsmyndigheten inom utrikestjänsten och det är lämpligt att se över utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser särskilt för att ta hänsyn till inrättandet av krishanteringscentrumet och att, i detta syfte, upphäva och ersätta beslut ADMIN(2017) 10 av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 september 2017 (2).

(11)

I enlighet med artikel 15.4 a i beslut ADMIN(2017) 10 av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 19 september 2017 om Europeiska utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser har utrikestjänstens säkerhetskommitté konsulterats om de planerade ändringarna av utrikestjänstens säkerhetsbestämmelser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

---

(1)  EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.

(2)  EUT C 126, 10.4.2018, s. 1.

(3)  Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska unionen (tjänsteföreskrifterna).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(5)  EUT C 126, 10.4.2018, s. 1.