18.7.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/2

Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om rekommendationen till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om regler för digital handel med Republiken Korea och med Singapore

(2023/C 253/02)

(Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)

Den 14 april 2023 utfärdade Europeiska kommissionen en rekommendation till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om regler för digital handel med Republiken Korea och med Singapore.

Syftet med denna rekommendation är att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Korea och med Singapore för att fastställa bindande regler för handel med varor och tjänster som möjliggörs genom elektroniska medel. Dessa förhandlingar kan omfatta förtroendebaserade gränsöverskridande dataflöden, datalokaliseringskrav och skydd av personuppgifter.

Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) påminner om att det inte ska vara möjligt att förhandla om skyddet av personuppgifter inom ramen för EU:s handelsavtal, eftersom detta skydd utgör en grundläggande rättighet i unionen. Dialoger om dataskydd och handelsförhandlingar med tredjeländer kan komplettera varandra men måste följa olika spår. Flöden av personuppgifter mellan EU och tredjeländer bör möjliggöras genom de mekanismer som föreskrivs i EU:s dataskyddslagstiftning. EDPS påminner om att kommissionen under 2018 godkände övergripande bestämmelser för gränsöverskridande dataflöden och skydd av personuppgifter i handelsförhandlingar. EDPS anser att dessa bestämmelser når en väl avvägd kompromiss mellan offentliga och privata intressen, eftersom de gör att EU kan hantera protektionistiska åtgärder i tredjeland i samband med digital handel och samtidigt säkerställa att handelsavtal inte kan användas för att undergräva den höga nivå av skydd som garanteras genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s lagstiftning om skydd av personuppgifter. EDPS tolkar rekommendationen som att förhandlingar om dataflöden och dataskydd bör inledas i syfte att enas om bestämmelser som är förenliga med dessa övergripande bestämmelser. För tydlighetens skull rekommenderar EDPS att en uttrycklig hänvisning görs till dessa övergripande bestämmelser.

I Republiken Koreas fall noterar EDPS dessutom att kommissionen beviljade detta land ett beslut om adekvat skyddsnivå redan 2021. Följaktligen får personuppgifter överföras från en personuppgiftsansvarig eller ett personuppgiftsbiträde i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) till organisationer i Republiken Korea som omfattas av beslutet om adekvat skyddsnivå, utan att ytterligare tillstånd krävs. Därför rekommenderar EDPS att det förklaras närmare varför ytterligare förhandlingar om gränsöverskridande dataflöden och dataskydd, trots beslutet om adekvat skyddsnivå, anses vara nödvändiga när det gäller Republiken Korea.

Vidare tolkar EDPS förhandlingsdirektiven och de övergripande bestämmelserna som att de, i vederbörligen motiverade fall, möjliggör åtgärder som skulle kräva att personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden lagrar personuppgifter i EU/EES. EDPS påminner om att han, tillsammans med Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB), nyligen rekommenderade att personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden som är etablerade i EU/EES och behandlar personliga e-hälsodata inom ramen för kommissionens förslag till förordning om ett europeiskt hälsodataområde bör åläggas att lagra dessa uppgifter i EU/EES, utan att det påverkar möjligheten att överföra personliga e-hälsodata i överensstämmelse med kapitel V i den allmänna dataskyddsförordningen. För att undvika missförstånd rekommenderar EDPS att det uttryckligen klargörs i förhandlingsdirektiven att de regler som förhandlas fram inte bör hindra EU eller medlemsstaterna att, i vederbörligen motiverade fall, anta åtgärder som skulle ålägga personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden att lagra personuppgifter i EU/EES.

1. INLEDNING

Den 14 april 2023 utfärdade Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) en rekommendation till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om regler för digital handel med Republiken Korea och med Singapore (1) (nedan kallad rekommendationen). I en bilaga till rekommendationen beskrivs direktiven för förhandlingarna om regler för digital handel med Republiken Korea och med Singapore och det föreslagna innehållet i reglerna och åtagandena (nedan kallad bilagan).

Europeiska unionen (EU) har haft ett frihandelsavtal med Republiken Korea sedan 2011 och ett frihandelsavtal med Singapore sedan 2019. I dessa föreskrivs omfattande åtaganden för handel med varor och tjänster mellan parterna, men de innehåller inga övergripande regler om digital handel (2).

EU och Republiken Korea ingick ett digitalt partnerskap den 28 november 2022 och enades i detta sammanhang om icke-bindande regler för digital handel den 30 november 2022. EU och Singapore ingick ett digitalt partnerskap den 1 februari 2023 och enades om icke-bindande regler för digital handel den 31 januari 2023 (3).

Syftet med rekommendationen är att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med Republiken Korea och med Singapore för att fastställa bindande regler för handel med varor och tjänster som möjliggörs genom elektroniska medel, i enlighet med artikel 218.3 och 218.4 i EUF-fördraget.

EDPS utfärdar detta yttrande som svar på ett samråd med kommissionen den 14 april 2023, i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 (4).

5. SLUTSATSER

18.

Mot bakgrund av det ovan anförda rekommenderar Europeiska datatillsynsmannen följande:

(1)

Att det görs en uttrycklig hänvisning till det faktum att förhandlingar om dataflöden och dataskydd bör inledas i syfte att enas om bestämmelser som är förenliga med de övergripande bestämmelserna om gränsöverskridande dataflöden och skydd av personuppgifter i handelsförhandlingar som godkändes av kommissionen 2018.

(2)	Att det i ett skäl förklaras varför ytterligare förhandlingar om gränsöverskridande dataflöden och dataskydd anses nödvändiga med Republiken Korea, trots det beslut om adekvat skyddsnivå som fattats för detta land.

(3)	Att det klargörs i de förhandlingsdirektiv som ingår i bilagan till rekommendationen att de regler som förhandlas fram inte bör hindra EU eller medlemsstaterna att, i vederbörligen motiverade fall, ålägga personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden att lagra personuppgifter i EU/EES.

(4)	Att det införs en hänvisning till samrådet med EDPS i ett skäl till rådets beslut.

Bryssel den 15 maj 2023.

Wojciech Rafał WIEWIÓROWSKI

(1) COM(2023) 230 final, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1681472401391&uri=COM%3A2023%3A230%3AFIN

(2) Skäl 1 i rekommendationen.

(3) Skäl 2 i rekommendationen.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

18.7.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/11

Offentliggörande av en ansökan om unionsändring av en produktspecifikation för ett namn inom vinsektorn i enlighet med artikel 97.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013

(2023/C 253/07)

I enlighet med artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) ges rätt att göra invändningar inom två månader från dagen för detta offentliggörande.

ANSÖKAN OM UNIONSÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATION

”Dealu Mare”

PDO-RO-A1079-AM02

Datum för ansökan: 15 januari 2021

1. Sökande och berättigat intresse

ASOCIAȚIA PROFESIONALĂ VITIVINICOLĂ DEALU MARE [branschorganisationen för vinodlare i Dealu Mare]

ASOCIAȚIA PROFESIONALĂ VITIVINICOLĂ DEALU MARE [branschorganisationen för vinodlare i Dealu Mare] är medlem i den nationella branschorganisationen för vinodlare (ONIV) och har inrättats som en grupp som producentorganisationerna på eget initiativ har valt för att representera dem. Organisationen erkändes 2011 som branschorganisation för jordbruksproducenter (OIPA) för vinsektorn.

Organisationen representerar vinodlingar som är införda i registret över vinodlingar (RPV) som använder den skyddade ursprungsbeteckningen (SUB) Dealu Mare och den skyddade geografiska beteckningen (SGB) Dealu Munteniei. Den sammanför 15 ekonomiska aktörer (producenter) i länen Buzău och Prahova som framställer och marknadsför SUB-/SGB-viner och sköter odlingar på omkring 1 500 hektar som framställer kvalitetsviner med SUB- eller SGB-status av ett stort antal druvsorter med rumänskt ursprung som odlas/registreras enligt kvalitetsordningen.

2. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen eller ändringarna

☐	Produktens namn

☒	Kategori av vinprodukt

☒

Samband

☒	Saluföringsbegränsningar

3. Beskrivning av och motivering till ändringen

1. Inkluderandet av nya kategorier av vinprodukter

Eftersom Rumänien har skickat flera produktspecifikationer som upprättats separat för varje produktkategori som fastställts enligt lag för den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare via E-Bacchus, måste de bestämmelser som hänför sig till framställningen av vinerna samlas i en enda produktspecifikation som omfattar villkoren för framställningen av alla kategorier av viner som erhålls enligt beteckningen, nämligen stilla vin, mousserande kvalitetsvin, mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ och pärlande vin.

Kategorierna av vinprodukter definieras på följande sätt:

Mousserande kvalitetsvin är vin som erhålls genom en första eller en andra alkoholjäsning, från färska druvor, druvmust eller vin som, när behållaren öppnas, avger koldioxid som uteslutande härrör från jäsning.

Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ är mousserande kvalitetsvin som erhålls från must eller delvis jäst must gjord på druvor från aromatiska druvsorter som odlats i avgränsade vinodlingar inom det avgränsade området för ursprungsbeteckningen.

Pärlande vin är vin som framställs av vin och druvmust eller delvis jäst druvmust som erhålls från druvor av druvsorter som odlats i avgränsade vinodlingar inom det avgränsade området för ursprungsbeteckningen. Det är frågan om en vinprodukt om detta vin har en lägsta total alkoholhalt på 9 volymprocent, tillhandahålls i slutna behållare och har ett övertryck på grund av det koldioxid som bildas i vinet.

Mot denna bakgrund har kapitel I i produktspecifikationen och avsnitt 3 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

2. Uppgifter om druvsorter för erhållande av de nya kategorierna av vinprodukter

Efter införandet av nya kategorier av vinprodukter som får framställas inom ramen för den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare måste produktspecifikationen ändras för att inkludera de druvsorter som ska användas för dessa kategorier av vinprodukter (mousserande kvalitetsvin, mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ och pärlande vin) under den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare.

Mot denna bakgrund har kapitlen IV, V och VI i produktspecifikationen och avsnitt 5.2 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

3. Uppgifter om avkastning för de nya kategorierna av vinprodukter

På grund av införandet av nya kategorier av vinprodukter under den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare behöver produktspecifikationen ändras för att omfatta vin- och druvavkastningen för dessa nya kategorier av vinprodukter. Denna avkastning har fastställts till högst 14 000 kg/ha för druvor och högst 105 hektoliter per hektar för vinproduktion.

Mot denna bakgrund har kapitlen V och VI i produktspecifikationen och avsnitt 5.2 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

4. Tillägg om sambandet med det avgränsade området för de nya kategorierna av vinprodukter

På grund av införandet av nya kategorier av vinprodukter under den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare behöver produktspecifikationen ändras för att omfatta ytterligare uppgifter om det geografiska området och om sambandet mellan området och produkten (orsakssamband) för dessa nya kategorier som efterfrågas.

Produktuppgifterna (nya kategorier av vinprodukter – mousserande kvalitetsviner, mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, pärlande viner) kompletteras med information om den mänskliga faktor som ingår vid erhållandet av dessa viner. Ändringarna är nödvändiga för att säkerställa att den gällande lagstiftningen följs när det är frågan om en skyddad ursprungsbeteckning.

För tydlighetens skull omformuleras viss information om orsakssambandet mellan området och produkten.

Mot denna bakgrund har kapitel II i produktspecifikationen och avsnitt 8 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

5. Uppgifter om bestämmelser angående märkning av de nya kategorierna av vinprodukter

På grund av införande av nya kategorier av vinprodukter behöver produktspecifikationen kompletteras för att omfatta villkor som hänför sig till märkningen (obligatoriska och frivilliga uppgifter) och presentationen (tappningen) av de nya kategorier av vinprodukter som införs.

Produktspecifikationen har kompletterats för att omfatta vissa villkor för märkningen av mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ och pärlande vin, med namn på geografiska områden (platser) som är kända för vinframställning tillsammans med namnet på den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare, vilka påvisar traditionen inom området att framställa vin av hög kvalitet.

Mot denna bakgrund har kapitel XII i produktspecifikationen och avsnitt 9 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

6. Uppgifter om villkoren för odlingsmetoder

Produktspecifikationen kompletteras med uppgifter om odlingsmetoder kopplade till planteringstäthet för att erhålla de nya kategorierna av mousserande kvalitetsvin, mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ och pärlande vin (minsta planteringstäthet i grundstam/ha, högsta fruktmängd, livskraftiga klasar för samtliga sorter, uppbindningsform – låg eller halvhög).

Mot denna bakgrund har kapitel VIII i produktspecifikationen ändrats, men det sammanfattande dokumentet påverkas inte.

7. Uppgifter om de fysikaliska och kemiska parametrarna för de nya kategorierna av vinprodukter

Genom införandet av de nya kategorier av vinprodukter som framställs under den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare måste produktspecifikationen även kompletteras för att omfatta de särskilda fysikaliska och kemiska parametrarna för de nya kategorier av vinprodukter som införts genom den ändrade ansökan, för att säkerställa att lagstiftningen följs när det är frågan om en skyddad ursprungsbeteckning.

Mot denna bakgrund har kapitel XI i produktspecifikationen och avsnitt 4 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

8. Uppgifter om de organoleptiska egenskaperna för de nya kategorierna av vinprodukter

Genom införandet av de nya kategorierna av vinprodukter som framställs under den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare måste produktspecifikationen även kompletteras för att omfatta de särskilda organoleptiska egenskaperna för de nya kategorier av vinprodukter som införts genom den ändrade ansökan, för att säkerställa att lagstiftningen följs när det är frågan om en skyddad ursprungsbeteckning.

Mot denna bakgrund har kapitel XI i produktspecifikationen och avsnitt 4 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

9. Uppgifter om specifika tekniska metoder för att framställa de nya kategorierna av vinprodukter

Produktspecifikationen har kompletterats för att omfatta de specifika tekniska metoderna för att framställa de nya efterfrågade vinkategorierna – mousserande kvalitetsviner, mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, pärlande viner.

Mot denna bakgrund har kapitel X i produktspecifikationen ändrats, men det sammanfattande dokumentet påverkas inte.

10. Avlägsnande av en druvsort från druvsortimentet

Produktspecifikationen har ändrats och den huvudsakliga druvsorten trebbiano har strukits, eftersom den inte framställs under den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare.

Mot denna bakgrund har kapitlen IV, V, VI och XI i produktspecifikationen och avsnitten 5.2 och 7 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Produktens namn

Dealu Mare

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

5.	Mousserande kvalitetsviner

6.	Mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

8.	Pärlande vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

4.1. Analytiska och organoleptiska egenskaper – vita viner

Vinerna doftar av exotiska frukt, päron, blommiga toner av vinblommor, nyslaget hö, jasmin och akacia.

Färgen utgörs vanligen av olika nyanser av gult, citrongult eller halmgult med gröna toner.

Smaken är frisk, fruktig och aningen mineralisk.

Dealu Mare-viner som inte kommer från Valea Călugărească har en lägsta sockerhalt uttryckt som summan av glukos och fruktos på 5 g/l. (250 mg/l svaveldioxid för vita viner och roséviner).

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	15,00
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11
Lägsta totala syrahalt	5,5 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	250

4.2. Analytiska och organoleptiska egenskaper – roséviner

Färg: ljus/klar laxrosa, ljusrosa till orange, ljust rosenfärgad, ibland hallonrosa.

Aromer/smak: Fruktig smak av jordgubbar och hallon, smultron, tranbär, fina toner av rosor, frisk syrlighet, fruktig eftersmak, ibland med inslag av granatäpplen och mogna röda bär samt lätta spår av vitpeppar.

Doft: Övervägande fruktig bouquet – körsbär, smultron, jordgubbar, rosor, mogna surkörsbär, hallon, pomelos.

Dealu Mare-viner som inte kommer från Valea Călugărească har en lägsta sockerhalt uttryckt som summan av glukos och fruktos på 5 g/l (svaveloxidhalt på 250 mg/l för vita viner och roséviner).

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	15,00
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11
Lägsta totala syrahalt	5,5 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	250

4.3 Analytiska och organoleptiska egenskaper – röda viner

De röda vinerna kännetecknas av finess, lätta tanniner, en sammetslen smak och medelintensiv färg. Vinerna har delikata aromer av mogna röda bär, plommon, mörka skogsbär, kanel och sötmandel. Smaken är rik, fyllig och harmonisk med välintegrerad syrlighet och tanniner och färgen är olika nyanser av rubinröd, granatröd eller mörkröd.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	15,00
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11
Lägsta totala syrahalt	4,5 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	20
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	150

4.4 Analytiska och organoleptiska egenskaper – mousserande kvalitetsviner

Vita viner (halmgula eller något gyllengula till färgen) – fruktighet, friskhet, med subtila aromer av akaciablommor, fina bubblor som dröjer kvar, livlighet från en balans mellan sötma och syra.

De är sammetslena och fylliga med hög extrakt- och glycerolhalt, hög syrahalt, aromer av grapefrukt, honung, mysk, smak av färsk citrus, persikor, mogna päron och mandlar, eller de är något kryddigt besksöta med inslag av nyslaget hö, rostat bröd och en krämighet med fin luftning.

Mousserande rosévin – nyanser av mycket ljus laxrosa/transparent rosa, uppfriskande, aromer av röda bär (jordgubbar, mogna hallon), blommigt (rosor), smak av vinbär, hallon, färska smultron, fint och kvardröjande skum, ibland hög syrahalt.

De röda vinerna har en rubinröd färg, är blommiga (med en lätt rosdoft), med fina kvardröjande bubblor, friskhet (saftiga mogna hallon, jordgubbar) och stor fruktighet.

Vinerna har övertryck vid 20 °C på minst 3,5 bar.

Vinernas högsta halt av flyktiga syror (mekv/l) varierar beroende på deras färg och i överensstämmelse med tillämplig lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14,0
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	10,0
Lägsta totala syrahalt	6,0 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	185

4.5 Analytiska och organoleptiska egenskaper – mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ

Vinerna har rikligt med fina, kvardröjande bubblor och färgen är olika nyanser av halmgult med gröna toner. De har en fin, intensiv bouquet av muskat, vinblommor och grapefrukt som är behaglig och harmonisk, med en balans mellan sötma och syra.

Vinerna har övertryck vid en temperatur på 20 °C på minst 3,0 bar.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14,0
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	6,0
Lägsta totala syrahalt	5,0 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	185

4.6 Analytiska och organoleptiska egenskaper – pärlande viner

Vinerna är extraktiva med bra syra. De pärlande vita vinerna eller rosévinerna (från blå druvsorter) framställs i torra, halvtorra, halvsöta och söta variationer.

De pärlande vita vinerna har halmgula toner med grönaktiga skiftningar med rikligt med bubblor och fin kvardröjande luftning, en fin, intensiv arom av muskat, vinblommor, grapefrukt, med en balans mellan sötma och syra.

De pärlande rosévinerna har fruktiga aromer (jordgubbar, plommon, sötkörsbär, skogsbär, blåbär, aromatiska örter, honung, smultron) och sträcker sig från ljusrosa till inslag av ljus laxrosa.

Vinerna har övertryck vid 20 °C på minst 1 bar och högst 2,5 bar på grund av det koldioxid som bildas i vinet.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	13,0
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	7,0
Lägsta totala syrahalt	5,0 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	185

5. Vinframställningsmetoder

a. Särskilda oenologiska metoder

Odlingsmetoder

—	planteringstäthet: minst 3 000 plantor/ha eller minst 75 % livskraftiga plantor jämfört med den beräknade tätheten.

—

Odlingar från vilka viner med den skyddade ursprungsbeteckningen erhålls ska ha en sortäkthet på minst 85 %. Grundstammar från andra druvsorter på dessa odlingar får enbart härstamma från druvsorter av släktet Vitis vinifera. Druvor som hör till sådana druvsorter ska vid skörd separeras från den druvsort som används för att framställa det vin för vilken ursprungsbeteckningen har beviljats.

Vinodlingar avsedda för framställningen av pärlande viner med den skyddade ursprungsbeteckningen Dealu Mare ska ha en minsta planteringstäthet på 3 300 vinstockar/ha. För samtliga druvsorter är den högsta fruktmängden 30 livskraftiga knoppar. Uppbindningsform – låg eller halvhög.

Vid produktionen av mousserande kvalitetsviner ska planteringstätheten minst vara 3 000 plantor/ha eller minst 75 % livskraftiga plantor jämfört med den beräknade tätheten. Vinodlingar som är avsedda för framställningen av mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ med den skyddade ursprungsbeteckningen

Dealu Mare ska ha en minsta planteringstäthet på 3 300 vinstockar/ha. För samtliga druvsorter är den högsta fruktmängden 30 livskraftiga klasar.

Uppbindningsform – låg eller halvhög.

Särskilda metoder

Relevanta restriktioner för vinframställning

För mousserande kvalitetsviner infaller druvornas tekniska mognad samtidigt som eller föregår deras fullständiga mognad. Vid framställningen av basvinerna uppnås den tekniska mognaden vid 8–10 g/l H2SO4, eftersom den relativt höga syrahalten ger den friskhet och stabilitet som behövs för mousserande vin.

För mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ bedöms mognaden på grundval av en lägsta sockerhalt på 153 g/l. Tidpunkten för skörden ska fastställas baserat på hur druvornas mognadsprocess framskrider, beroende på druvsort och var vinodlingen är belägen.

För pärlande viner bedöms druvornas mognad på grundval av sockerhalten som måste vara minst 136 g/l.

b. Högsta avkastning

1.	stilla viner, skördade vid full mognad (CMD), gröna druvsorter 14 000 kg druvor per hektar

2.	mousserande kvalitetsviner, gröna druvsorter 14 000 kg druvor per hektar

3.	mousserande kvalitetsviner, rosé/blå druvsorter 12 000 kg druvor per hektar

4.	mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, gröna druvsorter 14 000 kg druvor per hektar

5.	mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, rosé/blå druvsorter 12 000 kg druvor per hektar

6.	stilla viner, skördade vid full mognad (CMD), gröna druvsorter 91 hektoliter per hektar

7.	stilla viner, sen skörd (CT), gröna druvsorter 78 hektoliter per hektar

8.	stilla viner, skördade när druvorna har ädelröta (CIB), gröna druvsorter 65 hektoliter per hektar

9.	mousserande kvalitetsviner, gröna druvsorter 91 hektoliter per hektar

10.	mousserande kvalitetsviner, rosé/blå druvsorter 78 hektoliter per hektar

11.	mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, gröna druvsorter 105 hektoliter per hektar

12.	mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, rosé/blå druvsorter 90 hektoliter per hektar

13.	pärlande viner, gröna och blå druvsorter, rosé 100 hektoliter per hektar

14.	pärlande viner, druvsorter gröna/rosé/blå druvsorter 14 000 kg druvor per hektar

15.	stilla viner, sen skörd (CT), gröna druvsorter 12 000 kg druvor per hektar

16.	stilla viner, skördade när druvorna har ädelröta (CIB), gröna druvsorter 10 000 kg druvor per hektar

17.	stilla viner, skördade vid full mognad (CMD), rosé/blå druvsorter 14 000 kg druvor per hektar

18.	stilla viner, sen skörd (CT), rosé/blå druvsorter 12 000 kg druvor per hektar

19.	stilla viner, skördade när druvorna har ädelröta (CIB), rosé/blå druvsorter 10 000 kg druvor per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Prahova län

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-BOLDEȘTI”

—	Boldești-Scăieni – omfattar Seciu, – kommunen Bucov – orterna Pleașa och Bucov, – kommunen Plopu – orterna Gâlmeia och Plopu.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-BOLDEȘTI”: SECIU, DEALU FRUMOS, VALEA CORBULUI.

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-VALEA CĂLUGĂREASCĂ”

—	Kommunen Valea Călugărească – orterna Valea Călugărească, Valea Largă, Valea Nicovani, Valea Poienii, Valea Mantei, Valea Popii, Valea Ursoi, Vârfurile, Schiau, Răchieri och Valea Săracă.

—	Kommunen Bucov – orterna Chițorani, Valea Orlei, Bucov och Bighilin.

—	Kommunen Albești – Paleologu – orten Albești – Paleologu.

—	Urlați – omfattar Valea Mieilor.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-VALEA CĂLUGĂREASCĂ”: CHIŢORANI, VALEA ORLEI, VALEA POPII,

VALEA SĂRACĂ, VALEA MANTEI, VALEA POIENII, VALEA NICOVANI, VALEA LARGĂ, VALEA MIEILOR.

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-URLAŢI”

—	Urlați – omfattar Urlați, Arioneștii Noi, Arioneștii Vechi, Cherba, Măruntiș, Orzoaia de Jos, Orzoaia de Sus, Valea Bobului, Valea Crângului, Valea Nucetului, Valea Pietrei, Valea Seman, Valea Urloi och Jercălăi.

—	Kommunen Apostolache – orten Apostolache.

—	Kommunen Iordăcheanu – orterna Iordăcheanu, Mocești och Plavia.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-URLAȚI”:

VALEA PIETREI, VALEA BOBULUI, VALEA NUCETULUI, VIA

DOMNEASCĂ, VALEA URLOI, VALEA SEMAN, VALEA CRÂNGULUI.

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-CEPTURA”

—	Kommunen Ceptura – orterna Ceptura de Jos, Ceptura de Sus, Malu Roșu, Rotari och Șoimești.

—	Kommunen Fântânele – orterna Fântânele och Bozieni.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-CEPTURA”:

MALU ROŞU, VALEA GARDULUI, VALEA

MĂNĂSTIRII.

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-TOHANI”

—	Kommunen Gura Vadului – orterna Gura Vadului, Perșunari och Tohani.

—	Kommunen Vadu Săpat – orterna Vadu Săpat, Ghinoaica och Ungureni.

—	Kommunen Călugăreni – orterna Călugăreni och Valea Scheilor.

—	Kommunen Jugureni – orterna Jugureni och Boboci.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-TOHANI”:

VÂRFUL CU DOR, GURA VADULUI, DUMBRAVA, VADU SĂPAT

Buzău län

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-BREAZA”

—	Kommunen Breaza – orterna Breaza, Bădeni, Greceanca, Văleanca-Vilănești och Vispești.

—	Kommunen Năeni – orterna Năeni, Fințești, Fântânele, Prosca och Vârf.

—	Kommunen Săhăteni – orterna Săhăteni och Istrița de Jos.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-BREAZA”:

BREAZA, GRECEANCA, NĂENI, VISPEŞTI, FINŢEŞTI,

SĂHĂTENI.

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-MEREI”

—	Kommunen Merei – orterna Merei, Dealul Viei, Ciobănoaia, Izvoru Dulce, Gura Sărății och Nenciulești, Dobrilești, Sărata Monteoru, Valea Puțului-Merei och Ogrăzile.

—	Kommunen Ulmeni – orten Vâlcele.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-MEREI”:

IZVORU DULCE, GURA SĂRĂŢII, DEALUL VIEI, DOBRILEŞTI,

NENCIULEŞTI, VALEA PUŢULUI, CIOBĂNOAIA.

Underbeteckning av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-ZOREȘTI”

—	Kommunen Vernești – orterna Vernești, Zorești, Săsenii pe Vale, Săsenii Noi, Săsenii Vechi, Nișcov, Nenciu, Cârlomăneşti och Cândeşti.

En av följande enskilda vinodlingsbeteckningar* kan tillföras underbeteckningen av ursprungsbeteckningen ”DEALU MARE-ZOREȘTI”:

VALEA TEANCULUI, DEALUL ZORILOR, NIŞCOV.

7. Druvsorter

Aligoté W – plant de trois, plant gris, vert blanc, troyen blanc

Barbera R

Burgund mare R – grosser burgunder, grossburgunder, blaufränkisch, kekfrankos, frankovka, limberger

Busuioacă de bohotin Rs – schwarzer muscat, muscat fioletovâi, muscat violet cyperus, tămâioasă violetă

Băbească neagră N – grossmuttertraube, hexentraube, crăcana, rară neagră, căldăruşă, serecsia

Cabernet franc N

Cabernet sauvignon N – petit vidure, burdeos tinto

Chardonnay W – gentil blanc, pinot blanc chardonnay

Crâmpoşie selecţionată B

Fetească albă B – păsărească albă, poama fetei, mädchentraube, leányka, leanka

Fetească neagră N – schwarze mädchentraube, poama fetei neagră, păsărească neagră, coada rândunicii

Fetească regală B – königliche mädchentraube, köningsast, ktralyleanka, dănășană, galbenă de ardeal

Grasă de cotnari B – dicktraube, grasă, kövér szölö

Grenache noir N

Merlot N – bigney rouge

Mourvèdre N

Muscat ottonel B – muscat ottonel blanc

Nebbiolo R

Negru aromat R

Negru de drăgăşani N

Novac N

Petit verdot N

Pinot gris G – affumé, grauer burgunder, grauburgunder, grauer mönch, pinot cendré, pinot grigio, ruländer

Pinot blanc B – pinot bianco

Pinot noir N – blauer spätburgunder, burgund mic, burgunder roter, klăvner morillon noir

Pinot noir R – spätburgunder, pinot nero

Riesling de rhin W – weisser riesling, white riesling

Riesling italian B – olasz riesling, olaszriesling, welschriesling

Sangiovese R – brunello di montalcino, morellino

Sauvignon B – sauvignon verde

Syrah N – shiraz, petit syrah

Traminer rose Rs – rosetraminer, savagnin rose, gewürztraminer

Tămâioasă românească W – busuioacă de moldova, muscat blanc à petits grains

Tămâioasă românească B – rumänische weihrauchtraube, tamianka

Viognier B – bergeron, barbin, rebolot, greffou, picotin blanc, vionnier

Viognier B – petit vionnier, viogne, galopine, vugava bijela

8. Beskrivning av samband

8.1 Detaljerade uppgifter om det geografiska området

Området avgränsas i norr av höga kullar och skog. I söder följer gränsen den nationella motorvägen Ploiești-Buzău i området Valea Călugărească som utgör ett centrum för vinframställning, medan gränsen från Urlați går längs foten av kullarna 2–3 km norr om motorvägen i riktning mot Buzău.

Vinodlingsområdet innehåller mycket varierande jordtyper. I den västra delen av bergsmassivet Dealu Mare finns jordmån som bildats av rödlera, märgel och, i mindre utsträckning, fin röd sand. Omväxlande lager av lera och sand som följer sluttningarnas lutningar orsakar ofta jordskred, vilket är ganska vanligt i vinodlingarna. Denna jord, med hög järnoxidhalt, är mycket lämplig för odling av blå druvsorter.

Jordmånen i den östra delen av bergsmassivet består av sarmatisk kalksten, lera, sandsten och dakisk tuff och fina sandavlagringar som varvas med grus som bildats av fragmenterade kristallina bergarter, ler- och lössjord.

Vad gäller jordtyp dominerar eroderad brun-röd skogsjord i väster, medan rendzinas, pseudo-rendzinas och, i mindre utsträckning, sandjordar är typiska i öst. I vissa områden återfinns även skelettjordar där berggrunden ligger nära ytan. Dessa har en hög halt av kalciumkarbonat, vilket är gynnsamt för att framställa aromatiska viner.

Dalarnas för det mesta nord-sydliga orientering skapar mycket gynnsamma förutsättningar för vinframställning, och vinrankor täcker kullarnas båda sluttningar. De flesta sluttningarna har exponering mot syd, sydöst och sydväst. Druvorna odlas oftast på sluttningar med en lutning på mellan 8 % och 30 % och i mindre utsträckning på brantare sluttningar.

Den kritiska temperatur vid vilken knopparna fryser uppstår oftare i dalarna och på slätten och mindre ofta på sluttningarna. På kullarna är de lägsta temperaturerna ungefär 3 °C högre än på slätten och det är mycket mer sällsynt med kalla vintrar. Därför kan vinstockar som odlas på kullarna klara sig genom vintern utan risk för frost.

8.2 Uppgifter om produktens kvalitet och egenskaper

Stilla viner

De vita vinerna har en optimal balans mellan alkohol, syrahalt och socker, med dofter av exotisk frukt, päron, toner av vinblommor, jasmin och akaciablommor. Färgen går från citrongul till halmgul (med gröna toner), med en något mineralisk smak med toner av aprikos, citrus, exotisk frukt, delikata kryddor och friskhet.

De röda vinerna har lätta tanniner, en sammetslen smak och fin färgintensitet. De är fylliga, med välintegrerade tanniner i viner från druvsorter med över genomsnittlig färgintensitet. Vinerna har djärva aromer av mogna röda bär, plommon, mogna mörka skogsbär, blåbär, körsbär och sötmandel. De har doftmässiga toner av vanilj och färgen skiftar från rubinröd till granatröd och mörkröd.

Rosévinerna doftar av exotisk frukt och citrus. Smaken är frisk och krispig, med bra syrahalt och balans och med en fruktig eftersmak.

De röda vinerna från områdena Ceptura, Tohani och Merei är mer robusta och kraftfulla och har en större färgintensitet på grund av rikligt solljus och jordmåner med lätt textur.

Mousserande kvalitetsviner

De vita vinerna är extraktiva med en balanserad struktur och bra syrahalt på grund av sluttningarnas sydostliga exponering och odlingsmetoder som möjliggör en måttlig avkastning.

De är fruktiga, friska, har rikligt med bubblor och en fin kvardröjande luftning med små bubblor upp till glasets fulla höjd; de är långvariga, med en balans mellan sötma och syra.

Rosévinerna/de röda vinerna har blommig karaktär, finess, lätta tanniner och genomsnittlig färgintensitet, särskilt de som kommer från områdena Valea Călugărească och Urlați.

Mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ

Vinerna har rikligt med fina bubblor som dröjer sig kvar, den typiska fina aromen från druvsorten (muscat) och en blommig bouquet av akacia och honung (tămâioasă românească). De har blommiga aromer av basilika och halmgul färg. De har en doft av rosor, akacia, honungskaka och nyslaget hö och är fruktiga och fiska. Vinerna av druvsorten busuioacă de bohotin har en intressant ljusrosa färg med en doft av rosor och basilika.

Pärlande viner

Vinerna är extraherade med bra syrahalt. De har en balans mellan alkohol, syrahalt och pH-värde, en friskhet och fina bubblor som dröjer sig kvar. Pärlande roséviner som erhållits från blå druvsorter har delikata aromer av röda bär. De är behagliga med fina bubblor av god kvalitet som dröjer sig kvar.

8.3 Inverkan av mänskliga faktorer

Före vinlusens tid framställdes vita viner av druvsorterna gordin och tămâioasă och röda viner framställdes av druvsorterna negru moale, negru vârtos och băbească neagră, vilka oftast blandades vid vinframställningen. Framställningen av mousserande viner började 1892 i Azuga, en historisk ort där mousserande viner framställs enligt den traditionella metoden. Källare byggda på markytan med väggar som är tjockare än 1,20 m, vilket ger bra förhållanden för att framställa mousserande vin enligt den traditionella metoden, eftersom det för en andra jäsning krävs en konstant, låg temperatur och klimatet i Azuga är 14 °C i juli och -4 °C i januari.

Framställningen av mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ utvecklades i Rumänien på 1970-talet, i Valea Călugărească. Efterföljande produktionsteknik har lett fram till att jäsningen görs i metallbehållare. Processen för att framställa en ny typ av vin, nämligen mousserande muskatvin, patenterades 1990.

När vinet framställs är protokollet för vinframställning avsett att minska svaveldioxidhalten, att utföra pressningen på ett kontrollerat sätt, för att bevara druvtypiska aromer (särskilt fruktighet) som ger vinerna finess och rundhet och för att erhålla bubblor av god kvalitet.

På vingårdar som är belägna på sluttningar i sydostläge där vissa odlingsmetoder (generellt sett metoden för halvhög uppbindning med stödsystem som säkerställer ett bra förhållande mellan bladverk och avkastning, så att druvorna kan mogna fullt ut) tillämpas är det på grund av detta läge möjligt att framställa viner med en balanserad struktur och bra syrahalt. Produktionen regleras genom manuell beskärning på vintern, och den slutförs när druvorna börjar mogna genom grön skörd. Balanserad produktion möjliggör optimal mognad från början av september till slutet av oktober.

8.4 Orsakssamband

Vinerna är ofta endruvsviner, men även blandningar baserade på två till tre viner med de proportioner som bestäms vid tidpunkten för blandningen utifrån de särskilda sorternas potential det aktuella skördeåret.

De stora höjdskillnaderna i området, med låglänta områden och sluttningar på över 380 m medför varierade växtförhållanden och bestämmer druvsorternas geografiska fördelning och vilka vintyper som erhålls.

I låglandsområdet och den nedersta tredjedelen av sluttningarna är jordmånen bördigare och vattenförsörjningen bättre. Detta möjliggör följaktligen en kraftigare tillväxt med högre avkastning och detta område används huvudsakligen för att erhålla stilla viner och mousserande kvalitetsviner som är friska och sammetslena/fylliga. I området framställs balanserade viner som är genomsnittligt extraherade, med aromer av blommor (vinblommor, akacia, basilika) och frukter (aprikoser, citrus, bär), med måttlig alkoholhalt, eller fruktighet (exotisk frukt, citrus). För att kontrollera den vegetativa tillväxten används i allmänhet alternativ långsiktig marktäckning mellan raderna och fruktmängden per planta vid skörden är större än någon annanstans.

Sluttningarnas mellersta del (på höjder mellan 280–300 m) är den del av området som har störst potential och här produceras viner med högt anseende. De måttliga sluttningarna ligger i syd-, sydost- och sydvästläge, med tunn jordmån, genomsnittlig bördighet och områden med kalkklippor. De odlas för att framställa stilla och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ som fullt ut utnyttjar den kvalitativa potentialen genom intensiva, välbalanserade, friska och fruktiga aromer. De röda vinerna kommer från vinodlingar som främst vetter åt söder, med tunnare och mindre bördig jordmån, vilket gör att de blir mindre kraftfulla. Samtidigt säkerställs att bladverket exponeras för solen på bästa sätt och att villkoren för ackumulering av polyfenoler och socker är idealiska. De har en intensiv färg och rika primära dofter av blåbär, björnbär, plommon och sötkörsbär. Vinodlingsområdena Ceptura, Tohani och Merei har fördelen att de har rikliga solresurser och jordmåner med lätt textur och producerar stilla röda viner som är robusta, fylliga och kraftfulla och har en starkare färgintensitet. Lokalt ger jordmånen i de västra delarna av Dealu Mare-massivet (de båda centren för vinframställning Valea Călugărească och Urlați-Ceptura) med hög järnoxidhalt som består av rödlera, märgelsten och fin rödaktig sand viner med särpräglade sensoriska egenskaper: vinerna har en genomsnittlig och hög färgintensitet, de är fylliga och intensivt aromatiska och fruktiga (mousserande kvalitetsviner, pärlande viner) samt de har egenskaper som väldefinierade blommiga aromer och en särskild friskhet. I detta område är jordmånen extremt gynnsam och används för att framställa vita viner som normalt är aromatiska, balanserade, extraktiva, med mineralisk karaktär och särskilda blommiga och botaniska aromer. Vinodlingarna är i huvudsak belägna på sluttningar i öster- och västerläge, med mer måttliga nivåer av värme och solsken, vilket gör att syran bevaras bättre och att de stilla och pärlande vinernas fruktighet säkerställs.

Särskilt den östra delen av vinodlingsområdet (de båda centren för vinframställning Pietroasa och Breaza) består av stenig jordmån med hög kalciumkarbonathalt. Detta utnyttjas för att odla typiska aromatiska druvsorter för stilla och mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ, vilka är extraherade, friska, med mineralisk karaktär och komplexa väldefinierade blommiga aromer (akacia, basilika, honung). Den östra delen av vinodlingsområdet är belägen på sarmatisk kalksten, lera, sandsten och avlagringar av fin sand och grus och används även den för att framställa röda viner med intensiv färg och intensiva fruktiga vita viner.

Det högst belägna området (300–380 m) har hög solexponering och stor potential. Här är jordmånen minst bördig och har hög kalkstenshalt, med exponering mot söder som är gynnsam för blå druvsorter, västlig och nordvästlig exponering som är gynnsam för gröna druvsorter och platåområden där de mer kraftfulla druvsorterna kan utnyttjas till fullo. De vita viner som framställs där är fruktigare med mer utpräglad mineralisk karaktär. De vinodlingar som är belägna på sluttningar i västerläge är skyddade mot den starka solexponering som är karakteristisk för mark som vetter åt söder. Detta kombinerat med de mer måttliga temperaturerna på hög höjd gör att druvornas syra och aromatiska botaniska och blommiga toner bevaras bättre. Samtidigt blir de röda vinerna (mousserande kvalitetsvin, mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ och pärlande vin) från detta område fylliga, robusta, har rikligt med tanniner och stor lagringspotential, på grund av den begränsade tillväxt som den mindre bördiga jorden och de mer måttliga temperaturerna på hög höjd medför.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Villkor för märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

I marknadsföringssyfte släpps mousserande kvalitetsviner endast ut på marknaden i glasflaskor (för att säljas till konsumenten i flaskor).

Tappningen av mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ äger rum från 1 december skördeåret. Vinet tappas på flaskor på 0,375, 0,75, 1,5 och 3 liter.

Mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ släpps ut på marknaden för att frisläppas för konsumtion från den 1 december skördeåret.

Pärlande viner släpps ut på marknaden för att frisläppas för konsumtion från den 1 december skördeåret. Vinet tappas på flaskor på 0,375, 0,75 och 1,5 liter.

Produktion utanför det avgränsade området

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag rörande produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Framställningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen Dealu Mare kan också äga rum i det omgivande området inom samma förvaltningsområde, dvs. städerna Ploiești, Buzău och Mizil (Prahova län) och staden Buzău (Buzău län).

Mousserande viner och mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ med den kontrollerade ursprungsbeteckningen Dealu Mare kan även framställas i det omgivande området inom samma förvaltningsområde, dvs. städerna Ploiești, Azuga och Mizil (Prahova län) och staden Buzău (Buzău län).

I detta fall måste producenterna lämna bevis på att det fanns förpacknings- och tappningsanläggningar på närbelägna platser före Rumäniens anslutning till Europeiska unionen som återspeglas i traditioner inom området och erfarenheter för att erhålla kvalitetsprodukter.

Länk till produktspecifikationen

https://www.onvpv.ro/sites/default/files/caiet_sarcini_doc_dealu_mare_modif_cf_cererii_1996_01.10.2020_toate_categ_cf_notificarii_945_12.05.2022.pdf

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

18.7.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/27

Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2023/C 253/09)

I enlighet med artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1) ges rätt att göra invändningar inom tre månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Asparago verde di Canino”

EU-nr: PGI-IT-02868 – 29 september 2022

SUB ( ) SGB (X)

1. Namn

”Asparago verde di Canino”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Italien

3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1. Produkttyp

Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2. Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Den skyddade geografiska beteckningen ”Asparago verde di Canino” är förbehållen skott av grön sparris som hör till familjen Liliaceae, arten Asparagus officinalis L., av följande sorter: atlas, grande, uc157, vegalim, starlim, italo, atticus och verdus.

När produkten med den skyddade geografiska beteckningen ”Asparago verde di Canino” görs tillgänglig för konsumenten ska den ha följande morfologiska, kommersiella, organoleptiska och fysikalisk-kemiska egenskaper:

Morfologiska egenskaper

—	Hela stjälkarna är klargröna till färgen, med toppar i en violett ton.

—	Oskadade och raka, med tätt slutna toppar. Fast konsistens, utan slapphet.

—	Rena, fria från jord och andra orenheter.

Kommersiella egenskaper

—	Klass ”Extra”: stjälkens diameter är > 16 mm.

—	Klass I: stjälkens diameter är 10,1–16 mm.

—	Klass II: stjälkens diameter är 8–10 mm.

I varje enskild förpackning tillåts en tolerans på ± 10 viktprocent för stjälkar som inte uppfyller ovanstående krav på diameter.

Organoleptiska egenskaper

—	Doft: från subtil till intensiv, utan avvikande inslag.

—	Smak: söt, med gräsaktig eftersmak.

Fysikalisk-kemiska egenskaper

—	Järn: minst 1 mg/100 g.

—	Magnesium: minst 10 mg/100 g.

Stjälkarna på sparris med den skyddade geografiska beteckningen ”Asparago verde di Canino” ska även vara hela (inte ihåliga) och inte ha några sprickor. Eftersom sparrisen kan ätas i sin helhet och inget går till spillo är den även känd som mangiatutto (”ät allt”) på italienska.

Sparris som är avsedd för bearbetning får även omfatta skott som uppfyller alla krav i produktspecifikationen förutom de som avser storlek och form. Små ytliga skavanker på skotten är också tillåtna, förutsatt att de inte påverkar skottens kvalitet och hållbarhet. Dessa skott får bära den skyddade geografiska beteckningen ”Asparago verde di Canino”, men de får inte saluföras till slutkonsumenten som en färsk, obearbetad produkt.

Produkten släpps ut på marknaden färsk, snabbfryst eller djupfryst (kategori III).

3.3. Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

–

3.4. Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla moment som rör produktionen av ”Asparago verde di Canino” SGB (odling, rensning, urval, tvätt, storlekssortering, skärning, buntning och sortering utifrån kommersiell kategori) måste utföras inom det område som anges i punkt 4 nedan.

3.5. Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

När ”Asparago verde di Canino” SGB släpps ut på marknaden ska den vara förpackad på något av nedanstående sätt.

För färska produkter

Förpackad i buntar som bundits ihop på lämpligt vis och jämnats av nedtill manuellt eller mekaniskt, enligt följande:

—	Omslagsetiketter av livsmedelsgodkänt material med en vikt på mellan 0,250 g och 1 000 g.

—	Livsmedelsgodkända packningsband med en vikt på mellan 0,250 g och 1 000 g.

—	Tråg av livsmedelsgodkänt material med en vikt på mellan 0,125 g och 1 000 g.

—	Lådor av livsmedelsgodkänt material med en vikt på mellan 1 kg och 6 kg.

—	Lårar av livsmedelsgodkänt material med en vikt på mellan 1 kg och 12 kg.

Det är tillåtet att sälja lösa stjälkar i livsmedelsgodkända behållare med en vikt på högst 12 kg. Förpackningar av denna typ måste förslutas med nät eller annat livsmedelsgodkänt material och bindas ihop med ett band som innehåller de uppgifter som krävs för märkningen av ”Asparago verde di Canino” SGB, i syfte att förhindra manipulation av produkten.

För kategori III:

—	I förpackningar av livsmedelsgodkänt material, som förseglats i en kontrollerad atmosfär, med en vikt på 0,10 kg till 10 kg.

—	I förpackningar av livsmedelsgodkänt material, förseglade och vakuumförpackade, med en vikt på 0,5 kg till 10 kg.

Alla förpackningar ska vara av ett livsmedelsgodkänt material och förseglade på ett sådant vis att det inte går att ta ut produkten utan att ha sönder förpackningen.

3.6. Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

Utöver de obligatoriska uppgifter som krävs enligt den särskilda nationella och europeiska lagstiftningen, och tillsammans med EU:s SGB-symbol och den logotyp för den skyddade geografiska beteckningen som visas nedan, ska följande tilläggsinformation finnas på förpackningen i form av tydlig och lättläst tryckt text på etiketten:

—	”Asparago verde di Canino” följt av akronymen IGP (SGB) eller orden ”Indicazione Geografica Protetta” (skyddad geografisk beteckning).

—	Den enskilda producentens och/eller producentsammanslutningens och/eller förpackarens namn och adress, eller företagsnamn och säte.

Det är tillåtet att använda hänvisningar till namn, företagsnamn eller varumärkesnamn, under förutsättning att dessa inte är av lovordande slag och att de inte vilseleder konsumenten.

Orden Indicazione Geografica Protetta eller akronymen I.G.P. får upprepas på annan plats på förpackningen eller etiketten.

Det är förbjudet att lägga till inte uttryckligen angivna beskrivningar.

Logotyp

4. Kort beskrivning av det geografiska området

Produktionsområdet för ”Asparago verde di Canino” SGB omfattar det administrativa territoriet för kommunerna Canino, Cellere, Montalto di Castro, Tarquinia, Tuscania, Tessennano och Arlena di Castro.

5. Samband med det geografiska området

Ansökningen om erkännande av ”Asparago verde di Canino” bygger både på produktens anseende och på dess karakteristiska kvalitet, som kommer av den klargröna färgen, konsistensen, smaken och det faktum att produkten kan ätas i sin helhet utan svinn, vilket har gett den smeknamnet mangiatutto (”ät allt”) på italienska. Produkten är rik på mineralsalter som järn och magnesium.

Den klargröna färg som är typisk för ”Asparago verde di Canino” beror på områdets unika mark- och klimatförhållanden och de vulkaniska jordarna. Dessa är rika på kalium och mineralsalter (i synnerhet järn och magnesium) som har en synlig inverkan på färgen. Konceptet mangiatutto (”ät allt”) hänger samman med att produkten inte är trådig och att den skördas genom att stjälken skärs av ovanför marknivån, så att den vitare delen, som är trådig, hård och obehaglig att äta, lämnas kvar. Tack vare denna agronomisk-tekniska egenhet kan konsumenten använda hela produkten, vilket har gett upphov till dess smeknamn mangiatutto.

Bortsett från genetiken bestäms dessa egenskaper av de gynnsamma jordbruks-, jordmåns- och klimatförhållandena och av de odlingsmetoder som används av de lokala jordbrukarna i det område som anges i punkt 4. Marken spelar en nyckelroll: jordens beskaffenhet i produktionsområdet gör den väl lämpad för sparrisodling. Jordmånen i området varierar främst från lerjord till sandig lerjord. De vilar oftast på kalkstensterrasser och vulkaniska avlagringar med bra kemisk fertilitet, vilket hjälper skotten av ”Asparago verde di Canino” att växa fram. Jordarnas hydrologiska egenskaper förhindrar att de blir vattensjuka under regniga perioder. I synnerhet har jordarna höga halter av kalcium, kalium och, framför allt, järn och magnesium. Det är detta som ger ”Asparago verde di Canino” SGB den höga järn- och magnesiumhalt som utmärker produkten ur kvalitetssynpunkt. Områdets klimatförhållanden är särskilt gynnsamma. Det mikroklimat som finns här, och som delvis beror på närheten till havet, passar sparrisen. De mildra vintrarna och vårarna får sparriskronorna att börja växa tidigt – redan i början av januari börjar de normalt att producera skott som är lämpliga för skörd.

Somrarna som inte är alltför fuktiga och regniga får ”Asparago verde di Canino” SGB att trivas. Den tycker nämligen inte om att stå med rötterna i fuktig jord eller få bladverket blött, eftersom det kan orsaka svampsjukdomar. Årstemperaturerna är relativt jämna, med månadsgenomsnitt på omkring 16 °C. Den genomsnittliga minimitemperaturen ligger på cirka 11 °C och den genomsnittliga maximitemperaturen på cirka 22 °C. Under de kallaste månaderna, januari och februari, sjunker minimitemperaturen sällan under 0 °C i absolut värde. De varmaste månaderna är juli och augusti, när maximumtemperaturen når upp till omkring 32 ° i absolut värde. Nederbörden är också ytterst jämn i området och har de senaste åren kännetecknats av en genomsnittlig samlad årsnederbörd på drygt 472 mm. Regnet är koncentrerat till höst och vinter, medan torrperioderna infaller under sommaren. Användningen av geotermisk teknik för övertäckt odling bör också särskilt nämnas. Rötterna värms upp med hjälp av nedgrävda rör, genom vilka det rinner varmvatten från grundvattenkällor. Vintertid skyddas den ätliga delen genom tunnelväxthus i polyetylen. Därigenom upprätthålls ett varmt mikroklimat som är idealiskt för sparrisen.

”Asparago verde di Canino” har en ryktbar om än inte särskilt lång historia. Produktens kommersiella framgångar och sambandet med det geografiska området går tillbaka till början av 1980-talet. Det var vid den här tiden som de första expertkunskaperna om driften av moderna sparrisodlingar började växa fram. Den första sparrisodlingen såg dagens ljus 1980 och bestod av sammanlagt 9 hektar planterade med grön sparris.

Den nya odlingen uppmuntrade till utveckling av verktyg lämpliga för skörd av grön sparris. Särskild uppmärksamhet ägnades åt metoder för manuell skörd, eftersom man redan från början insåg att denna fas var viktig ”inte bara för skottens kvalitet, utan även för framtida produktion. [...] För att erhålla mjälla skott med tätt slutna skärmblad var det nödvändigt att skörda ofta, dagligen under hela perioden med full produktion och minst varannan dag i början och slutet av skörden” (Saccardo F., Temperini O., Asparago: tecnica agronomica e scelta varietale (Sparris: odlingsmetoder och val av sort), i ARSIAL (Regional byrå för utveckling och innovation av jordbruket i Lazio) (red.), Esperienze sulla coltivazione dell’asparago nel Lazio (Erfarenheter av sparrisodling i Lazio), 2004, s. 17).

För att försöka förlänga produktionssäsongen och göra produkten tillgänglig på marknaden under längre tid inledde producenterna sedermera ett framgångsrikt experiment med forcerad odling med varmvatten, som möjliggjordes tack vare de närbelägna termalkällorna på Paglietoslätten. Den lyckade kombination av jordmåns- och klimatförhållanden som skapade optimala förutsättningar för sparrisodling har förändrat jordbruket i kommunen Canino helt och hållet (se Innovazione e agricoltura [Innovation och jordbruk], 2, nr 2, 1999, s. 36–39; L’Informatore agrario [Jordbruksrapportören], nr 50, 2001, s. 45).

”Asparago verde di Canino” uppskattas för sin konsistens och smak och för att hela stjälken går att äta, vilket gör att den ofta kallas mangiatutto. Touring Club Italiano beskriver produkten precis så i sin guide Frutta e ortaggi in Italia (Frukt och grönsaker i Italien) och rankar produkten bland de mest omtyckta sorterna nationellt (Cabrini L., Malerba F., Frutta e ortaggi in Italia, TCI, Milano 2005, s. 49). Den beskrivs som mangiatutto även i boken 1001 specialità della cucina italiana da provare almeno una volta nella vita’ (1001 specialiteter från det italienska köket att prova åtminstone en gång i livet), där den rankas som en av regionen Lazios framstående produkter (Machado A., Prete C., Newton Compton, 2015, s. 297–299).

Produkten har erkänts som en av de viktigaste i Tuscia, såsom framgått av matsektionerna i La Repubblica (repubblica.it/cronaca/2013/04/26/), Corriere della Sera (viaggi.corriere.it/weekend/), Libero, Quotidiano.net (.quotidiano.net/viaggiesapori/), Il Tempo (tempo.it/i-consigli-di-fuoriporta/2017/04/21/) och mattidningar som Mondo Mangiare (mangiare.moondo.info).

År 2006 var ”Asparago verde di Canino” med i projektet Leader Plus 2000/2006 – Gal degli Etruschi (etruskernas lokala aktionsgrupp) tillsammans med produkter som ”starkt kan förknippas” med regionen, och även om det inte är en produkt ”med någon form av offentligt erkännande (SUB, SGB, IGT osv.), är den av stor betydelse för vissa kommuner i området ur både kvantitativ och kvalitativ synvinkel”.

Kommunerna Canino och Montalto di Castro har sedan 2001 anordnat festivaler varje år för att marknadsföra och saluföra grön sparris. Festivalen för ”Asparago verde di Canino” är särskilt känd för den frittata monumentale (jätteomelett) på sparris som tillagas där och som vunnit priset för ”världens största omelett” åt denna kommun i provinsen Viterbo (Gazzetta, 25.4.2010; Messaggero, 11.5.2016).

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

Den fullständiga produktspecifikationen finns på

http://www.politicheagricole.it/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/IT/IDPagina/3335

Den kan också nås på följande vis:

Gå till startsidan på webbplatsen för ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik (www.politicheagricole.it). Klicka på Qualità (uppe till höger på skärmen), sedan på Prodotti DOP, IGP e STG (till vänster på skärmen) och slutligen på Disciplinari di produzione all’esame dell’UE.

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

18.7.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 253/32

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2023/C 253/10)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Coteaux champenois”

PDO-FR-A1364-AM03

Datum för meddelandet: 20 april 2023

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Druvbestånd

I kapitel I punkt V.1 i produktspecifikationen läggs ”– huvudsakliga druvsorter:” till eftersom en sort, voltis B, har lagts till för att kunna anpassa vinet.

Voltis har lagts till i förteckningen över druvsorter i produktspecifikationen. Sorten är motståndskraftig mot falsk mjöldagg och vinmjöldagg, och bidrar till att minska användningen av växtskyddsmedel. Den får utgöra maximalt 5 % av druvblandningen och 10 % av vinblandningen.

I kapitel I punkt V.2 i produktspecifikationen läggs bestämmelser om andelarna av de olika druvsorterna i odlingen till.

a)	De huvudsakliga druvsorterna utgör minst 95 % av druvblandningen.

b)	Druvsorten voltis B ska utgöra 5 % eller mindre av druvblandningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

2. Planteringstäthet

I kapitel I punkt VI.1 a i produktspecifikationen ändras bestämmelserna om planteringstäthet för att tillåta större avstånd mellan raderna och kortare avstånd mellan plantorna.

De nya bestämmelserna har kommit till efter flera års tester och kommer att underlätta för vinodlarna att anpassa sig till klimatförändringarna och införandet av miljöåtgärder i jordbruket. Genom att korta det minsta avståndet mellan plantorna kan man delvis kompensera för den lägre planteringstätheten.

Denna ändring innebär en ändring av punkt 5 i det sammanfattande dokumentet.

3. Beskärningsbestämmelser

I kapitel I punkt VI.1 b i produktspecifikationen ändras texten om beskärningsmetoder, chablis, cordon (de Royat-beskärning), vallée de la Marne och enkel eller dubbel guyotbeskärning, till följd av de nya bestämmelserna om planteringstäthet.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

4. Andra odlingsmetoder

I kapitel I punkt VI.2 i produktspecifikationen läggs två punkter om odlingsmetoder till:

—	Under perioden 30 november till 31 januari påföljande år ska marken mellan raderna vara täckt av spontan eller sådd växtlighet.

—	Planteringen och ersättningen av vinstockar sker med plantor vars alla delar (ympkvistar och grundstammar) har behandlats med varmvatten före ympning. Om inte så ska plantorna varmvattenbehandlas före plantering. Varmvattenbehandlingen måste ske vid en anläggning som är godkänd av FranceAgriMer.

Dessa nya bestämmelser införs i jordbruksekologiskt syfte.

Dessa tillägg påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

5. Avkastning – avlägsnande av bottensats

I kapitel I punkt VIII.5 a i produktspecifikationen ska den bottensats som är kvar efter pressning avlägsnas senast ”den 31 januari efter skörd” istället för ”15 december skördeåret”.

Tidsfristen för avlägsnandet har senarelagts eftersom det har varit svårt för kontrollföretagen att hinna undersöka om all bottensats varit borta hos aktörerna inom den ursprungliga tidsfristen.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

6. Bearbetning

I kapitel I punkt IX.2 c i produktspecifikationen läggs följande bestämmelse till:

Vinerna framställs av en eller flera druvsorter. De kan inte framställas uteslutande av den druvsort som används i anpassningssyfte.

Den huvudsakliga druvsorten/de huvudsakliga druvsorterna utgör minst 90 % av druvblandningen.

Andelen av druvsorten som används i anpassningssyfte utgör 10 % eller mindre av druvblandningen.

Om en eller flera druvsorter används i anpassningssyfte får vinerna där de används inte utgöra mer än 10 % av druvblandningen i slutprodukten.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

7. Deklaration om anspråk

I kapitel II punkt I.3 i produktspecifikationen fastställs datumet för inlämnandet av den här deklarationen till senast ”31 juli” istället för ”15 augusti”.

Aktörerna har lättare att hinna med den nya tidsgränsen.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

8. Förklaring om avsikt att buteljera vinet

I kapitel II punkt I.4 i produktspecifikationen läggs en förklaring om avsikt att buteljera vinet till.

Genom detta krav på avsiktsförklaring garanteras att de organoleptiska kontrollerna sker på buteljerat vin.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

9. Hänvisningar till kontrollorganet

I kapitel III punkt II i produktspecifikationen uppdateras adressen till kontrollorganet.

Texten i det andra stycket ändras och det tredje stycket tas bort till följd av de nya redaktionella bestämmelserna i punkt II i produktspecifikationen.

Denna ändring påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Coteaux champenois

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

Analytiska egenskaper

KORTFATTAD SKRIFTLIG BESKRIVNING

Vinerna är stilla vita och röda viner samt roséviner.

Vinernas naturliga alkoholhalt i volymprocent är minst 9 %.

Vid berikning överstiger vinernas totala alkoholhalt i volymprocent inte 13 %.

Vinerna har en halt av jäsbart socker (glukos och fruktos) som är mindre än eller lika med 3 g/l. Den malolaktiska jäsningen har avslutats för röda viner. Vid buteljering har de röda vinerna en halt av äppelsyra på högst 0,4 g/l. Halten flyktiga syror, den totala syrahalten och svaveldioxidhalten ska följa de regler som fastställs i unionslagstiftningen.

De röda vinerna har en genomskinlig röd färg av varierande intensitet. Rosévinerna har en klar färg som går från blekrosa till mörkt laxröd. Dessa är lätta viner med finess, med en len smak, ofta med aromer av röda bär.

De vita vinernas textur är kristallklar, salt, med en mineralitet som dominerar och skapar en god eftersmak. Dess naturliga syra ger en viss livlighet. Vinerna har subtila aromatiska blommiga, fruktiga eller mineraliska toner.

Lagringen gör vinerna fylligare och bidrar till dess smakbalans.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	13
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)
Högsta totala halt av svaveldioxid (milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Specifik oenologisk metod

1. Planttäthet – allmänna bestämmelser

Odlingsmetoder

Radavståndet mellan vinrankorna får inte vara mer än 2 meter.

Avståndet mellan plantor i samma rad ska vara mellan 0,70 och 1,50 meter.

Det totala avståndet mellan raderna och avståndet mellan plantorna i samma rad får inte överstiga 3 meter.

Det är förbjudet att göra förändringar av jordlotten som medför en ändring av planttätheten fram till dess att plantorna röjs.

2. Planttäthet – särskilda bestämmelser

Odlingsmetoder

För att göra det möjligt att använda lämpliga maskiner får jordbrukslotter

—	med en lutning på mer än 35 %, eller

—	med en lutning på mer än 25 % kombinerat med en lutning i sidled på mer än 10 %, ha 1,50–3 meter breda gångar högst var sjätte rad. I detta fall får det totala avståndet mellan de övriga raderna och avståndet mellan plantorna i samma rad inte överstiga 2,30 meter.

3. Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Plantorna får inte röra varandra, och de fruktbärande grenarna får inte ligga på varandra.

Det får finnas högst 18 skott per kvadratmeter.

Beskärningen görs senare före det fenologiska stadiet (F) (Lorenz-stadium 12), vid fyra utslagna blad.

Vinrankorna ska beskäras på något av följande sätt:

—	beskärningsmetoden taille chablis

—	cordon (de Royat-beskärning)

—	beskärningsmetoden taille de la vallée de la Marne

—	enkel eller dubbel guyotbeskärning, eller asymmetrisk guyotbeskärning.

4. Skörd

Odlingsmetoder

Varje metod som inte gör det möjligt att skörda hela druvklasar är förbjuden.

Druvorna ska transporteras hela till vinframställningsanläggningarna.

5. Specifik oenologisk metod

All användning av träspån är förbjuden.

Vid framställningen av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar.

Under berikningen får ökningen av volymen av den druvmust som används under fermenteringen inte överstiga 1,12 % för varje 1 % naturlig alkoholhalt i volymprocent.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2. Högsta avkastning

1. Gräns för skördeuttag

15 500 kg druvor per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Skörd av druvorna, vinframställning och vinberedning, inklusive lagring och förpackning, utförs i de områden som definieras i artikel 17 i lagen av den 6 maj 1919.

7. Druvsorter för vinframställning

Arbane B

Chardonnay B

Meunier N

Petit meslier B

Pinot blanc B

Pinot gris G

Pinot noir N

8. Beskrivning av samband

8.1. Uppgifter om det geografiska området

Beskrivning av de naturliga faktorerna bakom sambandet

Det geografiska området motsvarar det som gäller för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Champagne”. Området ligger i nordöstra Frankrike och omfattar kommuner i departementen Aisne, Aube, Haute-Marne, Marne och Seine-et-Marne.

Precis som för det geografiska området motsvarar de jordbrukslotter som har valts ut för skörd av druvorna de jordbrukslotter som har fastställts för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Champagne”. De ingår i ett landskap präglat av vinodlingen på sluttningarna längs bergskammarna öster om Parisbäckenet, som är imponerande geomorfologiska strukturer:

—	Côte d’Ile-de-France i Marne, samt sluttningarna i de tillhörande dalarna, som från norr till söder omfattar Montagne de Reims, Marne-dalen (som sträcker sig söder om Aisne till Seine-et-Marne), Côte de Blancs och Côte du Sezannais, som är de mest symboliska områdena.

—	Côte de Champagne med Vitryat Marnais och området Aubois de Montgueux.

—	Côte des Bar, som genomkorsas av flera dalar och sträcker sig från Bar-sur-Aubois i öster till Bar-Séquanais i väster, i Aube och Haute-Marne.

Denna typiska relief av bergskammar, med tillhörande dalgångar, har sluttningar mot öster och söder, ibland mot norr, t.ex. på Montagne de Reims i norr och den västra stranden i Marne-dalen.

Topparna består av hårda lager kalksten eller krita. Branterna, som är kalkhaltiga, märgelhaltiga eller sandiga, är mjukare och har eroderat för att sedan täckas av material från rasbranterna på de högre liggande topparna.

Vinodlingen ligger i ett nordligt område. Det påverkas både av

—	havsklimat, som medför regelbunden nederbörd och jämna temperaturer oavsett årstid, och

—	inlandsklimat, som ibland kan leda till skadlig frost, men även ger gynnsamma soltimmar under sommaren.

Beskrivning av de mänskliga faktorerna bakom sambandet

Vinodlingen har anor från antiken och har varit väletablerad i Champagne sedan 800-talet, då vinodlingen utvecklades i klostren. Under medeltiden var vinerna kända under namnet Vins de France (vin från Frankrike) eftersom de producerades i Parisbäckenet, som gränsade till den kungliga domänen.

Fram till 1700-talet producerades främst röda viner i provinsen Champagne. Enligt Pierre Galet var produktionen av röda viner betydligt mycket större än av vita viner och roséviner (s.k. paillets) innan man bemästrade konsten med kolsyreutveckling genom en andra jäsning på flaska. Under 1800-talet växte anseendet hos de mousserande vinerna från Champagne och produktionen av röda viner minskade. Endast ett fåtal framstående viner som produceras i Reims, Grande Vallée de la Marne och Aube är fortfarande välkända.

Genom lagen av den 22 juli 1927, enligt vilken beteckningen ”Champagne” förbehålls mousserande viner, införs beteckningen ”Vins origine de la Champagne viticole”, som sedan år 1953 kallas ”Vins natures de Champagne”. Tack vare de ansträngningar som gjorts av några vinodlare som vidmakthåller traditionen med ”vins natures” erkändes vinerna som den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux champenois” 1974, i enlighet med bestämmelserna i lagen av den 12 december 1973, enligt vilken användningen av den enkla beteckningen ”vins natures de la Champagne” är förbjuden.

Viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux champenois” framställs endast om skördens egenskaper är lämpliga för produktion av stilla viner. Det betyder att produktionen varierar kraftigt.

För att förhindra bedrägliga förfaranden vid flyttning av vin i bulk begärde producenterna att lagen av den 23 maj 1977 skulle antas. Enligt denna lag är det förbjudet att avsända viner som har framställts med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux champenois” på annat sätt än på flaska, med undantag för transporter inom det avgränsade vinodlingsområdet Champagne mellan aktörer från Champagne.

Produktionen förvaltas av samma branschorganisationer som har inrättats för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Champagne”, dvs. Syndicat général des vignerons de Champagne (som bildades 1904) och Union des Maisons de Champagne (som grundades 1882), som senare slogs ihop till Comité Interprofessionnel des Vins de Champagne (som bildades 1941).

8.2. Uppgifter om produktens kvalitet och egenskaper

Vinerna är stilla röda viner, vita viner och roséviner som ofta betecknas med namnet på den kommun där druvorna har skördats.

De röda vinerna har en genomskinlig röd färg av varierande intensitet och rosévinerna har en klar färg som går från blekrosa till mörkt laxröd. Dessa är lätta viner med finess, med en len smak, ofta med aromer av röda bär.

Lagringen gör vinet fylligare och bidrar till dess smakbalans.

8.3. Samspel mellan de olika sambanden

Det stora öppna landskap som skapas av de tre bergskammarna mot slätten och dalarna betyder att vinodlingen får tillräckligt med ljus för att druvorna ska kunna mogna, även i lägen mot norr. Lägena mot öster och söder i de traditionella områden som är mest kända för produktion av ”Coteaux champenois” innebär att vinodlingarna får maximal exponering för solljus under vår och höst, vilket ger optimala förhållandet när vinet blommar och druvorna mognar.

I det öppna landskapet blir den kalla luften inte stillastående, vilket minskar risken för frost. Områdets klimat kräver dock att vinodlarna endast väljer friska druvor under de mildaste åren, från de bästa jordbrukslotterna, som oftast har gamla vinstockar, och att de skördar druvorna fullmogna.

Vinodlingarnas sluttning och de olika substraten ger en optimal naturlig dränering som gör det möjligt att reglera vinstockarnas vattentillgång på naturlig väg. Tack vare sin porositet och genomsläpplighet leder den krithaltiga jordmånen bort överskottsvatten och kapillärfunktionen gör att marken torkar upp snabbt i torrt väder. De övriga inslagen i alven förenas med det märgelhaltiga lagret, som bildar en vattenreserv, i form av kalklager eller karbonathaltig sand där överskottsvatten kan infiltreras under perioder med mer nederbörd. Denna typ av underliggande jordmån och dessa känsliga klimatförhållanden har styrt planteringen av druvsorterna i de olika vinodlingsområdena.

De unika klimatförhållandena i Champagne ger druvorna och vinerna en naturlig syrahalt som är avgörande för den livliga karaktär hos vinet som framträder vid vinprovningen och framhäver de mineraliska toner som substratet ger upphov till.

Vinerna framställs ofta av blå druvor, som enligt Jules Guyot är mer motståndskraftiga mot frost och regn och mognar snabbare. André Jullien placerade år 1822 ”[röda viner] från Verzy, Verzenay, Mailly, Saint-Basel, Bouzy och klostret i Saint-Thierry bland de bästa vinerna i Frankrike, när de har framställts under år med mycket varma och torra förhållanden”.

Vinifieringen av röda viner eller roséviner genom en mer eller mindre kort maceration är mest lämpad för aromerna hos druvsorterna pinot black N och meunier N och deras utveckling under macerationen. I fråga om vita viner innebär metoden med att bibehålla druvorna hela från skörden och den mjuka pressningen enligt traditionen i Champagne att man kan undvika att druvsaften färgas av de blå druvorna och säkerställa att vinet behåller sin klarhet.

Röda viner från provinsen Champagne återfinns bland de framstående viner som levererades till kungahovet i Reims redan 1328 (Philippe de Valois), där de var särskilt uppskattade för sin naturliga finess. Mäktiga furstar i Europa köpte till och med vingårdar i Montagne de Reims och Henry IV gjorde anspråk på titeln som länsherre över Ay. Finsmakarna vid Ludvig XIV:s hov, som kallade sig L’ordre des Coteaux, bekräftar vinernas anseende och ryktbarhet: ”Spara inte på kostnaderna för att få vin från Champagne”, skrev Saint Evremond till greven av Olonne år 1671. ”Det finns ingen provins som producerar bättre viner för alla årstider än Champagne.”

Det finns ett flertal dokument från 1600- till 1800-talet där vinerna hyllas: vinerna ”särskiljer sig bland de finaste vinerna i riket”, som André Jullien beskrev dem 1822. Tack vare producenternas yrkeskunnande bevaras detta anseende än i dag. Dessa viner bör drickas med respekt och nyfikenhet på äldre tider, med tanke på deras långa historia.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Ytterligare beteckning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Vid märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan namnet på en mindre geografisk enhet anges förutsatt

—	att det rör sig om en registrerad plats, och

—	att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Det är endast tillåtet att ange en plats om samtliga druvor som används för vinframställningen kommer från den berörda platsen.

Uppgift om druvsort

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Druvsorten får anges med bokstäver som varken på höjden eller på bredden får vara större än 3 mm eller mer än dubbelt så stora som de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Det är endast tillåtet att ange druvsort om alla druvor kommer från den sorten.

Förpackning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

Enligt lagen av den 23 maj 1977 är det förbjudet att avsända viner som har framställts med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Coteaux champenois” på annat sätt än på flaska, med undantag för transporter inom det avgränsade vinodlingsområdet Champagne mellan aktörer från Champagne.

Vid slutet av lagringsperioden släpps vinerna ut på marknaden för slutkonsumenter från och med den 15 oktober året efter skördeåret.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-0f9a38f5-d783-4774-bd86-7a2d39ae9f7b

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 253

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 18 juli 2023

Innehållsförteckning		Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 253/01	Eurons växelkurs – 17 juli 2023	1
	Europeiska datatillsynsmannen
2023/C 253/02	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om rekommendationen till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om regler för digital handel med Republiken Korea och med Singapore (Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)	2
2023/C 253/03	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om undertecknande, ingående och provisorisk tillämpning av ett partnerskapsavtal om hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Madagaskar och av genomförandeprotokollet till avtalet (2023–2027) (Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)	4
2023/C 253/04	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om överförande av lagföring i brottmål (Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)	6
2023/C 253/05	Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2009/102/EG och (EU) 2017/1132 vad gäller att ytterligare utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten (Den fullständiga texten till detta yttrande finns på engelska, franska och tyska på Europeiska datatillsynsmannens webbplats https://edps.europa.eu)	8
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2023/C 253/06	Meddelande från kommissionen i enlighet med artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen – Anbudsförfarande avseende tillhandahållande av regelbunden lufttrafik i enlighet med allmän trafikplikt ( 1 )	10

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,1230
JPY	japansk yen	155,38
DKK	dansk krona	7,4504
GBP	pund sterling	0,85873
SEK	svensk krona	11,4873
CHF	schweizisk franc	0,9652
ISK	isländsk krona	146,90
NOK	norsk krona	11,2420
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,757
HUF	ungersk forint	373,03
PLN	polsk zloty	4,4508
RON	rumänsk leu	4,9414
TRY	turkisk lira	29,5517
AUD	australisk dollar	1,6487
CAD	kanadensisk dollar	1,4845
HKD	Hongkongdollar	8,7750
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7727
SGD	singaporiansk dollar	1,4839
KRW	sydkoreansk won	1 421,92
ZAR	sydafrikansk rand	20,2582
CNY	kinesisk yuan renminbi	8,0457
IDR	indonesisk rupiah	16 842,79
MYR	malaysisk ringgit	5,0990
PHP	filippinsk peso	61,125
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	38,856
BRL	brasiliansk real	5,3960
MXN	mexikansk peso	18,8477
INR	indisk rupie	92,1073

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2023/C 253/07	Offentliggörande av en ansökan om unionsändring av en produktspecifikation för ett namn inom vinsektorn i enlighet med artikel 97.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013	11
2023/C 253/08	Offentliggörande av det ändrade sammanfattande dokumentet efter godkännande av en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012	25
2023/C 253/09	Offentliggörande av en ansökan om registrering av ett namn i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel	27
2023/C 253/10	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	32