16.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 211/1

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE

om tolkningen och genomförandet av vissa rättsliga bestämmelser i EU:s taxonomiförordning och kopplingar till förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar

(2023/C 211/01)

Syftet med detta dokument med vanliga frågor är att klargöra hur aktörer bör beakta kraven för efterlevnad av minimiskyddsåtgärder enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (1) (taxonomiförordningen). Detta dokument syftar också till att klargöra statusen för investeringar i taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter och tillgångar enligt förordning (EU) 2019/2088, dvs. förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (2).

De vanliga frågorna i detta dokument förtydligar befintliga bestämmelser i den tillämpliga lagstiftningen. De utvidgar inte på något sätt de rättigheter och skyldigheter som följer av den lagstiftningen och inför inte heller några ytterligare krav på de berörda aktörerna och behöriga myndigheterna. Frågorna och svaren är endast avsedda att hjälpa finansiella och icke-finansiella företag att genomföra de relevanta rättsliga bestämmelserna. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att tolka EU-rätten med avgörande verkan. De synpunkter som uttrycks i tillkännagivandet har inte företräde framför den ståndpunkt som Europeiska kommissionen kan komma att inta i EU:s eller enskilda nationers domstolar.

Innehållsförteckning

Minimiskyddsåtgärder enligt EU:s taxonomiförordning

Vilken roll spelar minimiskyddsåtgärderna i EU:s taxonomiförordning?

Hur definieras minimiskyddsåtgärderna i artikel 18 i EU-taxonomin?

Vilka är företagens viktigaste förväntningar enligt artikel i 18 taxonomiförordningen?

Samverkan med förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar

Kan taxonomiförenliga investeringar betraktas som ”hållbara investeringar” enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar?

Minimiskyddsåtgärder enligt EU:s taxonomiförordning

1. Vilken roll spelar minimiskyddsåtgärderna i EU:s taxonomiförordning?

I taxonomiförordningen föreskrivs att en ekonomisk verksamhet endast kan anses vara miljömässigt hållbar om den, utöver att uppfylla de övriga kraven i artikel 3 (3), utförs i enlighet med de minimiskyddsåtgärder som fastställs i artikel 18. ” Detta är i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter till stöd för en hållbar tillväxt för alla samt med relevanta internationella miniminormer för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

Minimiskyddsåtgärderna är därför en integrerad del av taxonomin och är ett av de fyra kriterier som fastställs i artikel 3 och som måste vara uppfyllda för att ekonomiska verksamheter ska anses vara miljömässigt hållbara. Införandet av minimiskyddsåtgärder i taxonomiramen syftar till att säkerställa att enheter som bedriver ekonomisk verksamhet som anses vara förenlig med taxonomin uppfyller vissa minimistandarder för social styrning och bolagsstyrning.

Med andra ord är syftet med minimiskyddsåtgärderna enligt taxonomiförordningen att förhindra att verksamheter och investeringar betraktas som ”hållbara” om de innebär överträdelser av centrala sociala principer och mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter eller inte överensstämmer med minimistandarder för ansvarsfullt företagande.

2. Hur definieras minimiskyddsåtgärderna i artikel 18 i EU-taxonomin?

I artikel 18 i taxonomiförordningen fastställs särskilda krav på minimiskyddsåtgärder som hänvisar både till internationella standarder för ansvarsfullt företagande enligt artikel 18.1 och till principen om att inte orsaka betydande skada i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (4) enligt artikel 18.2.

Enligt artikel 18.1, ska minimiskyddsåtgärder förstås som förfaranden för tillbörlig aktsamhet och avhjälpande åtgärder som tillämpas av ett företag som genomför en ekonomisk verksamhet för att säkerställa förenlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Det senare omfattar de principer och rättigheter som anges i åtta av de tio grundläggande konventioner som fastställs i Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (5) och det internationella regelverket för mänskliga rättigheter (6).

OECD:s riktlinjer för multinationella företag sammanför alla tematiska områden för ansvarsfullt företagande och ansvarsfull hantering av leveranskedjan. Det rekommenderas också att företagen tillämpar god företagsstyrning, inbegripet tillbörlig aktsamhet (7) i enlighet med OECD:s principer för företagsstyrning.

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i) specificerar en uppförandekod för företag för att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och ii) tar itu med eventuella risker till följd av den ekonomiska verksamhet som företagen bedriver. Företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna hänför sig till internationellt erkända rättigheter, som ett minimum, som de som kommer till uttryck i åtta av de tio grundläggande ILO-konventionerna och i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter.

Genom artikel 18.2 införs en direkt koppling till principen om att inte orsaka betydande skada som avses i artikel 2.17 i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Detta säkerställer att sociala minimistandarder fastställs på europeisk nivå och att EU-lagstiftningen är konsekvent.

Närmare uppgifter om principen i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar om att inte orsaka betydande skada anges i delegerad förordning (EU) 2022/1288 som antogs av Europeiska kommissionen i april 2022. Enligt denna förordning kräver genomförandet av principen i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar om att inte orsaka betydande skada, utöver att ange huruvida den hållbara investeringen är anpassad till OECD:s multinationella företag och FN:s vägledande principer, att en förteckning över huvudsakliga negativa indikatorer beaktas. Europeiska kommissionen anser, inom ramen för artikel 18.2 i taxonomiförordningen, att kopplingen mellan minimiskyddsåtgärderna och principen i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar om att inte orsaka betydande skada i ska förstås som ett minimum genom -förordningens huvudsakliga indikatorer för negativa konsekvenser för sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor som förtecknas i tabell 1 i bilaga I till den delegerade förordningen om (8).

Indikator för negativ hållbarhet i tabell 1	Mått
Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Andel investeringar i investeringsobjekt som har varit inblandad i kränkningar av principerna för FN:s Global Compact-initiativ (UNGC) eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av principerna för FN:s global Compact-initiativ och OECD:s riktlinjer för multinationella företag	Andel investeringar i investeringsobjekt som utan riktlinjer för att övervaka efterlevnaden av UNGC:s principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag eller klagomål/ mekanismer för hantering av klagomål överträdelser av UNGC:s principer eller av OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Ojusterad löneskillnad mellan könen	Genomsnittlig ojusterad löneskillnad mellan könen för investeringsobjektet
Jämnare könsfördelning i styrelserna	Genomsnittlig andel kvinnliga och manliga styrelseledamöter i investeringsobjekt, uttryckt i procent av samtliga styrelseledamöter
Exponering mot kontroversiella vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen)	Andel investeringar i investeringsobjekt som deltar i tillverkning eller försäljning av kontroversiella vapen

3. Vilka är företagens viktigaste förväntningar enligt artikel i 18 taxonomiförordningen?

Företag som lämnar upplysningar om sin anpassning till taxonomin kommer att behöva bedöma om de uppfyller taxonomins krav på minimiskyddsåtgärder enligt både artikel 18.1 och artikel 18.2.

Enligt artikel 18.1, företag vars ekonomiska verksamhet anses vara taxonomiförenlig måste ha genomfört förfaranden för tillbörlig aktsamhet och avhjälpande åtgärder för att säkerställa förenligheten med standarderna för ansvarsfullt företagande som anges iOECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (se fråga2). I båda dessa texter beskrivs utförligt hur principerna och genomförandet av tillbörlig aktsamhet kan genomföras.

Det centrala kravet i artikel 18.1 är att ett företag ska genomföra lämpliga förfaranden, inbegripet förfaranden för att kontinuerligt identifiera, förebygga, mildra eller avhjälpa relevanta faktiska och potentiella negativa effekter i samband med deras egen verksamhet, värdekedjor och affärsförbindelser för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs i enlighet med dessa standarder.

Ibland kan ett företag, trots att det tillämpar alla lämpliga förfaranden, inte hantera vissa risker eller eliminera vissa negativa effekter. Detta innebär inte nödvändigtvis att företaget inte följer minimiskyddsåtgärderna, förutsatt att företaget tydligt har avslöjat dessa potentiella effekter och förklarat vad det gjorde för att identifiera, förhindra, begränsa eller avhjälpa dem och varför det inte kunde eliminera vissa effekter. Faktum är att det kan finnas fall där företag, trots rimliga åtgärder för tillbörlig aktsamhet, fortfarande inte kan förhindra, stoppa eller mildra negativa konsekvenser när det gäller de negativa konsekvenserna i företagets värdekedja.

Som en del av dessa förfaranden för tillbörlig aktsamhet och avhjälpande åtgärder är företagen enligt artikel 18.2 skyldiga att beakta förordningens om hållbarhetsrelaterade upplysningar viktigaste indikatorer för negativa konsekvenser som rör sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor som avses i fråga 2 (9).

Den enda fråga som i dag omfattas av artikel 18.2 och som inte uttryckligen omfattas av artikel 18.1 är den huvudsakliga negativa inverkan på exponeringen för kontroversiella vapen enligt definitionen i den delegerade förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (10) (truppminor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen). Enligt artikel 18.2 ska företagen därför se till att deras förfaranden för tillbörlig aktsamhet och avhjälpande åtgärder gör det möjligt att identifiera, förebygga, begränsa eller avhjälpa eventuell faktisk eller potentiell exponering för tillverkning eller försäljning av kontroversiella vapen.

Utöver de bestämmelser i artikel 18.2 som beskrivs ovan innehåller taxonomiförordningen inga ytterligare överväganden om vapen eller försvarsrelaterad utrustning och teknik vid bedömningen av minimiskyddsåtgärder. Såsom anges i utkastet till kommissionens tillkännagivande om tolkning och genomförande av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade akten om EU:s klimattaxonomi (11) erkänner kommissionen behovet av att säkerställa tillgång till finansiering och investeringar, även från den privata sektorn, för alla strategiska sektorer, inbegripet försvarsindustrin. Försvarsindustrin bidrar på ett avgörande sätt till unionens resiliens och säkerhet och därmed till fred och social hållbarhet (12).

Förteckningen över indikatorer som rör sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor kan komma att ändras i och med eventuella framtida revideringar av den delegerade akten om förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Därför kommer alla frågor som kan komma att lösas i framtiden med hjälp av de negativa indikatorerna i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar också att behöva beaktas av företagen i enlighet med artikel 18.2.

Rapportering i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (13) kommer att hjälpa företagen att bedöma om de uppfyller kraven i artikel 18 och kommer att hjälpa investerare att få nödvändig information från investeringsobjekten (14). Enligt artikel 18 i EU:s taxonomiförordning krävs inga ytterligare upplysningar, och det finns därför ingen överlappning med rapporteringskraven i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

För ytterligare informell rådgivning om bästa praxis uppmanas användarna att konsultera slutrapporten om minimiskyddsåtgärder från plattformen för hållbar finansiering, som offentliggjordes i oktober 2022.

Samverkan med förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar

4. Kan taxonomiförenliga investeringar betraktas som ”hållbara investeringar” enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar?

I skäl 19 i taxonomiförordningen klargörs att ”hållbara investeringar” enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar omfattar investeringar i ”miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter” i den mening som avses i taxonomiförordningen.

När det fastställs vad som krävs för att en verksamhet ska anses vara ”miljömässigt hållbar” görs i artikel 18.2 en koppling mellan taxonomiförordningen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar genom ett av de steg som krävs i taxonomiförordningen: efterlevnad av minimiskyddsåtgärder. Enligt vägledningen i frågorna 1 och 2 ovan anses de sociala aspekterna av principen om att inte orsaka betydande skada vara uppfyllda på entitetsnivå för ett företag som redovisar verksamheter som ”miljömässigt hållbara” enligt EU-taxonomin.

Enligt den vägledning som ges i frågorna 1 och 2 ovan innebär förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar dessutom inte någon betydande skada, och kravet på att säkerställa att ett investeringsobjekt följer god förvaltningspraxis anses vara uppfyllt för investeringar i ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, eftersom dessa är förenliga med taxonomins minimiskyddsåtgärder. De fyra aspekter av god förvaltning som avses i artikel 17.2 i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (dvs. sunda förvaltningsstrukturer, anställningsförhållanden, löner till personal och efterlevnad av skatteregler (15)) kan anses vara uppfyllda genom de bestämmelser som avses i artikel 18 i förordning (EU) 2020/852.

Sådana investeringar i ”miljömässigt hållbara” ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven kan därför automatiskt klassificeras som ”hållbara investeringar” inom ramen för kraven på offentliggörande på produktnivå enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Detta innebär att investeringar i specifika ekonomiska verksamheter kan betraktas som hållbara investeringar.

Om en finansmarknadsaktör investerar i ett företag med en viss grad av taxonomiförenlighet genom ett finansieringsinstrument som inte specificerar användningen av intäkter, såsom ett allmänt eget kapital eller en skuld, skulle finansmarknadsaktören dock fortfarande behöva kontrollera ytterligare element inom ramen för förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar för att betrakta hela investeringen i det företaget som hållbar investering. Detta innebär att finansmarknadsaktören fortfarande skulle behöva i) kontrollera om företagets övriga ekonomiska verksamhet är förenlig med miljöaspekterna principen i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar om att inte orsaka betydande skada, och ii) bedöma om han eller hon anser att bidraget till miljömålet är tillräckligt.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

(3) I de fyra kriterier som fastställs i artikel 3 i taxonomiförordningen anges att en ekonomisk verksamhet ska a) bidra väsentligt till ett eller flera av miljömålen i artikel 9 i enlighet med artiklarna 10–16, b) inte orsaka betydande skada för något av miljömålen i artikel 9 i enlighet med artikel 17, c) utföras i överensstämmelse med de minimiskyddsåtgärder som fastställs i artikel 18, d) överensstämma med tekniska granskningskriterier som har fastställts av kommissionen i enlighet med artikel 10.3, 11.3, 12.2, 13.2, 14.2 eller 15.2.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

(5) De viktigaste konventionerna från Internationella arbetsorganisationen är följande: Konventionen angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, 1948 (nr 87). Konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, 1949 (nr 98). Konventionen angående tvångs- eller obligatoriskt arbete, 1930 (nr 29) (och dess protokoll från 2014). Konventionen angående avskaffande av tvångsarbete, 1957 (nr 105). Konventionen om minimiålder för tillträde till arbete, 1973 (nr 138). Konventionen om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, 1999 (nr 182). Konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, 1951 (nr 100). Konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, 1958 (nr 111).

(6) Häri ingår: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966).

(7) Se även OECD:s särskilda riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande (2018) och OECD:s sektorsspecifika vägledning, som finns på: https://mneguidelines.oecd.org/mneguidelines/, som tillhandahåller praktiskt stöd till företag om genomförandet av OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

(8) Metoden för att beräkna dessa indikatorer återfinns i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2022/1288. Termen ”investeringsobjekt” i tabell 1 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2022/1288 motsvarar hänvisningar till ”företag” i taxonomiförordningen.

(9) Metoden för att beräkna dessa indikatorer återfinns i tabellerna 1 och 3 i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2022/1288 (EUT L 196, 25.7.2022, s. 1).

(10) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller tekniska standarder för tillsyn som specificerar innehållet i och presentationen av information med avseende på principen om att inte orsaka betydande skada, och som specificerar innehållet i, metoderna för och presentationen av information med avseende på hållbarhetsindikatorer och negativa konsekvenser för hållbar utveckling, samt innehållet i och presentationen av information med avseende på främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper och mål för hållbar investering i upplysningar som lämnas innan avtal ingås, på webbplatser och i regelbundna rapporter (EUT L 196, 25.7.2022, s. 1).

(11) Fråga 11 ”Hur tillämpas ramen för hållbar finansiering på tillgång till privat finansiering för försvarsindustrin?”, s.16.

(12) Se kommissionens förslag till en lag till stöd för tillverkning av ammunition (ASAP), COM (2023) 237 final.

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).

(14) I direktivet om företagens hållbarhetsrapportering krävs att de standarder för hållbarhetsrapportering som företagen är skyldiga att använda för att uppfylla sina upplysningsskyldigheter innehåller den information som finansmarknadsaktörer behöver för att uppfylla sina upplysningsskyldigheter enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. I praktiken innebär detta att företagen kommer att vara skyldiga att rapportera spegelinformation för de huvudsakliga indikatorer för negativa konsekvenser som krävs enligt den delegerade förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Artikel 29b.5.b i direktiv 2013/34/EU

”5. När kommissionen antar delegerade akter enligt punkt 1 ska den i största möjliga utsträckning ta hänsyn till [...] b) den information som finansmarknadsaktörer behöver för att uppfylla sina upplysningsskyldigheter enligt förordning (EU) 2019/2088 och de delegerade akter som antagits i enlighet med den förordningen”.

(15) EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet uppdaterades i februari 2023. Den ger användbar vägledning för att identifiera länder som inte har uppfyllt sina åtaganden att uppfylla kriterierna för god förvaltning i skattefrågor inom en viss tidsram och länder som har vägrat att göra detta.

16.6.2023

Europeiska unionens officiella tidning

C 211/9

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2023/C 211/05)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM GODKÄNNANDE AV STANDARDÄNDRING

”Gigondas”

PDO-FR-A0143-AM03

Datum för meddelandet: 20 april 2023

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Redaktionell ändring av det geografiska området och det omedelbara närområdet

I kapitel I i produktspecifikationen har avsnitt IV ”Geografiskt område” och ”Omedelbart närområde” utan ytterligare ändringar kompletterats med en hänvisning till den officiella geografiska kodexen, som erkänner och förtecknar kommunerna på nationell nivå. Denna redaktionella ändring gör det möjligt att hänvisa till det geografiska området i förhållande till den version av den officiella geografiska kodexen, som ges ut av den franska nationella statistikbyrån Insee, som gällde år 2022 och därmed juridiskt säkerställa det geografiska områdets avgränsning.

Det sammanfattande dokumentet har kompletterats med samma hänvisning under rubrikerna ”Geografiskt område” och ”Ytterligare villkor – omedelbart närområde”.

2. Produktionsvillkor för vita viner

Den skyddade ursprungsbeteckningen har utvidgats till att omfatta framställning av vita viner från druvsorter som redan anges i produktspecifikationen som gröna druvsorter för användning vid framställning av röda viner och roséviner. Som arkiven och olika texter om Gigondas historia visar har vinodlarna alltid producerat vita viner.

Produktionsvillkoren och en beskrivning av det producerade vinet har lagts till både i produktspecifikationen och i det sammanfattande dokumentet.

Följande avsnitt i produktspecifikationen har ändrats:

—

Avsnitt V ”Druvsorter”: en förteckning har lagts till över de druvsorter som får användas för framställning av vita viner.

Sorterna clairette blanc B, bourboulenc B, clairette rose Rs, grenache blanc B, grenache gris, marsanne B, piquepoul blanc B och roussanne B har lagts till under ”Druvsorter” i det sammanfattande dokumentet.

Sorterna viognier B och ugni blanc B har lagts till under ”Sekundära druvsorter” i det sammanfattande dokumentet.

—	Avsnitt IX, punkt 1 ”Blandning av druvsorter”: andelen clairette blanc i blandningen har fastställts till minst 70 %. Denna bestämmelse har också lagts till under ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

—	Avsnitt X ”Samband med det geografiska området”: en organoleptisk beskrivning av de vita vinerna har lagts till i punkt 2 ”Information om produktkvalitet”. Denna beskrivning har också lagts till under punkten ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

—	I avsnitt VII ”Druvskörd, transport och mognad” fastställs den lägsta sockerhalten för de gröna druvsorter som används för framställning av vitt vin till 196 g/l. Denna bestämmelse påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

—	I avsnitt VII i produktspecifikationen fastställs också den lägsta naturliga alkoholhalten för de vita vinerna till 12 volymprocent, och samma bestämmelse har lagts till under ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

—	I kapitel I i produktspecifikationen fastställs de vita vinernas halt av flyktiga syror till högst 17,30 milliekvivalenter per liter. Denna parameter har också lagts till under punkten ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

—	Avsnitt VIII ”Avkastning”: avkastningen för de vita vinerna har fastställts till högst 44 hektoliter/hektar. Denna bestämmelse har också lagts till under ”Högsta avkastning” i det sammanfattande dokumentet.

3. Ändring av produktionsvillkoren för röda viner

—

Beskärningsbestämmelser:

I kapitel I i produktspecifikationen har punkt 1 i avsnitt VI ”Förvaltning av vinodlingar” ändrats för att komplettera beskärningsreglerna så att det blir möjligt att använda enkel eller dubbel guyotbeskärning för druvsorterna syrah och viognier.

Dessa bestämmelser har också lagts till i det sammanfattande dokumentet under rubriken ”Vinframställningsmetoder”.

—

Förteckning över huvudsakliga druvsorter:

I avsnitt V ”Druvsorter” i kapitel I i produktspecifikationen har cinsaut flyttats från förteckningen över sekundära druvsorter till förteckningen över huvudsakliga druvsorter. Denna druvsort är av intresse för producenterna eftersom den ger vinerna en tilltalande finess och lätthet utan att ändra deras organoleptiska profil. Samma ändring görs även i det sammanfattande dokumentet i avsnittet ”Huvudsakliga druvsorter”.

—

Ändring av reglerna för blandning:

I kapitel I i produktspecifikationen har punkt 1 i avsnitt IX ändrats under rubriken ”Blandning av druvsorter”, eftersom den ansökande gruppen vill öka andelen andra druvsorter i de röda vinerna och rosévinerna genom att minska den lägsta andelen av druvsorten grenache till 50 %.

Andelen clairette blanc i vita viner har fastställts till minst 70 %. Samma bestämmelser har också lagts till under rubriken ”Beskrivning av vinet eller vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

—

Sänkning av den högsta halten av äppelsyra i de röda vinerna från 0,4 gram per liter till 0,3 gram per liter.

Detta värde kommer att göra det lättare att fastställa när den malolaktiska jäsningen är avslutad. Det har specificerats i avsnitt IX ”Bearbetning, framställning” i kapitel I i produktspecifikationen och har ändrats under rubriken ”Beskrivning av de röda vinerna” i det sammanfattande dokumentet.

—

Slopade krav på lagring för röda viner och roséviner:

I kapitel I i produktspecifikationen har punkt 2 ”Bestämmelser för varje produkt” i avsnitt IX ändrats för att ta bort datumen för lagring av vinerna, dvs. den 1 januari efter skördeåret för roséviner och den 15 januari efter skördeåret för röda viner. Den ansökande gruppen vill avskaffa kravet på lagring, som inte är motiverat för framställning av viner med denna beteckning, för att förhindra att aktörerna diskrimineras. Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

—

Ändring av datumet då vinerna får släppas ut på marknaden:

I kapitel I i produktspecifikationen fastställs i punkt 5 ”Bestämmelser om omsättning av produkter och övergång till försäljning till konsumenten” i avsnitt IX att datumet för frisläppande för försäljning till konsumenten ska vara den 15 januari efter skördeåret för rosévinerna och den 31 januari för de röda vinerna. Eftersom kravet på lagring har avskaffats vill den ansökande gruppen tidigarelägga datumet för frisläppande för försäljning till konsumenten till den 15 december för rosévinerna, medan datumet för frisläppande för försäljning förblir oförändrat för de röda vinerna. Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av denna ändring.

4. Deklarationskrav

I kapitel II i produktspecifikationen har avsnitt I ”Deklarationskrav” ändrats på följande sätt:

—	Förpackningsdeklarationen har anpassats till kontrollplanen och får skickas direkt till kontrollorganet upp till tre arbetsdagar efter förpackningen.

—	En förklaring om tillbakadragande behövs inte. Den har avskaffats eftersom vinerna inte kan deklareras under den bredare ursprungsbeteckningen ”Côtes du Rhône”, eftersom produktionsvillkoren skiljer sig åt.

Dessa ändringar påverkar inte det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Gigondas

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Stilla roséviner

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 12,5 volymprocent.

Vid buteljering: Halten av jäsbart socker (glukos och fruktos) är högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska kriterier följer EU:s regelverk.

De röda vinerna och rosévinerna tillverkas främst av druvsorterna grenache N, syrah N och mourvèdre N. Andelen grenache N i vinerna är minst 50 %.

Druvsorten grenache N för med sig tanniner och rundhet i blandningarna. I små mängder, och med hänsyn till vinets karaktär, stärker druvsorten syrah N färgen, den aromatiska intensiteten och lagringsegenskaperna. Druvsorten mourvèdre N är, tack vare de kraftfulla antioxiderande egenskaperna, det perfekta komplementet till druvsorten grenache N. Den stärker den aromatiska komplexiteten, för med sig kryddiga toner och lämpar sig mycket bra för lagring på ekfat. Rosévinet utgör en mycket liten del av produktionen, men förtjänar i högsta grad att uppmärksammas – främst tack vare den fylliga smaken. Färgen är intensivt rosa med violetta skiftningar. Doften kännetecknas av mandel och syltade bär. Smaken är både kraftig och balanserad.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14,5
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	14,28
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

2. Stilla röda viner

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vinernas naturliga alkoholhalt är minst 12,5 volymprocent.

Vid buteljering:

—	Halten av äppelsyra är högst 0,3 gram per liter vid buteljering.

—	Totala polyfenolhalten är minst 45.

—	Halten av jäsbart socker (glukos och fruktos) är högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska kriterier följer EU:s regelverk.

De röda vinerna och rosévinerna tillverkas främst av druvsorterna grenache N, syrah N och mourvèdre N. Andelen grenache N i vinerna är minst 50 %.

Druvsorten grenache N för med sig tanniner och rundhet i blandningarna. I små mängder, och med hänsyn till vinets karaktär, stärker druvsorten syrah N färgen, den aromatiska intensiteten och lagringsegenskaperna. Druvsorten mourvèdre N är, tack vare de kraftfulla antioxiderande egenskaperna, det perfekta komplementet till druvsorten grenache N. Den stärker den aromatiska komplexiteten, för med sig kryddiga toner och lämpar sig mycket bra för lagring på ekfat. Det röda vinet lämpar sig för lagring. Vinets färg skiftar mellan rubinrött och mörkt granatrött. Vinet är robust och generöst och har en smak av röda och mörka övermogna bär när det är ungt. Senare utvecklar det vilda nyanser av undervegetation och tryffel.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14,5
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt	i milliekvivalenter per liter
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	17,30
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

3. Stilla vita viner

KORTFATTAD BESKRIVNING

De vita vinernas naturliga alkoholhalt är minst 12 volymprocent.

Halten av jäsbart socker (glukos och fruktos) är högst 3 gram per liter.

Övriga analytiska kriterier följer EU:s regelverk.

De vita vinerna framställs av druvor eller viner som innehåller minst 70 % clairette blanc.

De vita vinerna framställs i tre områden. De uppvisar mineralitet och balans och har en skimrande, blek färg med gröna inslag, som kan bli något intensivare och gyllene vid lagring.

På högt belägna jordar mognar de gröna druvsorterna, främst clairette, långsamt, vilket ger dem friskhet. Mineraliteten kommer i sin tur från kalkstenssubstratet. Kombinationen av dessa två beståndsdelar ger vinerna en luftig kvalitet.

På kolluvialkonen har de gröna druvsorterna en något tätare struktur, samtidigt som de fortfarande återspeglar förekomsten av den kalksten som finns överallt i Gigondas.

På sand från miocen tid uppvisar de gröna druvsorterna, särskilt clairette, salthalt och aromatisk komplexitet.

Allmänna analytiska egenskaper
Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	14,5
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)
Lägsta totala syrahalt
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	17,30
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Beskärning och uppbindning

Odlingsmetoder

—	Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter.

—	Varje stock ska förfoga över en yta på maximalt 2,50 kvadratmeter. Man kan räkna fram ytan genom att multiplicera avstånden mellan raderna med avståndet mellan vinstockarna i samma rad.

—	Avståndet mellan plantorna i en rad ska vara mellan 0,80 och 1,25 meter.

—	Vinstockarna ska beskäras med kortskottsbeskärning (gobelet eller cordon de royat) med högst 6 beskurna grenar. Varje gren får ha högst 2 skott.

—

Beskärningsperioden eller föryngringsperioden för cordon de royat får vara högst 2 år. Under denna period tillåts enkel guyotbeskärning med högst 8 skott på en lång gren och en kort årsgren med högst 2 skott, eller dubbel guyotbeskärning med 2 grenar med 5 skott vardera och 2 ersättningsgrenar med 2 skott vardera.

—	Enkel guyotbeskärning, med högst 8 skott på en lång gren och 1 eller 2 grenar med högst 2 skott, får användas för sorterna syrah N och viognier B.

Bevattning kan tillåtas.

2. Vinframställningsmetoder

Särskild oenologisk metod

—	All värmebehandling av vinskörden vid temperaturer som överstiger 40 °C är förbjuden.

—	All användning av ekspån är förbjuden.

—	Vid framställning av roséviner är det förbjudet att använda kol för oenologiskt bruk, enskilt eller som blandning i beredningar.

Därutöver måste vinerna uppfylla alla oenologiska krav i unionens regelverk och i den franska lagen om jordbruk och fiske (Code rural et de la pêche maritime).

5.2. Högsta avkastning

1.	Röda viner och roséviner 40 hektoliter/hektar

2.	Vita viner 44 hektoliter/hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds och lagras inom kommunen Gigondas i departementet Vaucluse, på grundval av 2022 års officiella geografiska kodex.

7. Druvsorter

Bourboulenc B – doucillon blanc

Cinsaut N – cinsault

Clairette B

Clairette rose Rs

Grenache N

Grenache blanc B

Grenache gris G

Marsanne B

Mourvèdre N – monastrell

Piquepoul blanc B

Roussanne B

Syrah N – shiraz

8. Beskrivning av samband

8.1. Beskrivning av de naturliga och mänskliga faktorerna bakom sambandet

Det område som omfattas av den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Gigondas”, erkänd som ”Cru des Côtes du Rhône”, ligger i hjärtat av de sydliga vinodlingarna i Rhônedalen och är nära förknippat med den magnifika kalkrika bergskedjan Dentelles de Montmirail, en mäktig och imponerande landhöjd som har formats av erosion. Det geografiska området är avgränsat till kommunen Gigondas i departementet Vaucluse. Vinodlingarna ligger på en höjd mellan 160 och 400 meter och är placerade på ett sådant sätt att de skyddas mot det starka solskenet på sommaren. Placeringen på sluttningarna skyddar mot dimma och frost på våren och säkerställer regelbunden skörd varje år. Det typiskt provensalska klimatet är kontrastrikt och kännetecknas av Medelhavsvärme på sommaren och den häftiga mistralvinden. Liksom i hela Medelhavsområdet kan det regna kraftigt på hösten och våren.

Sedan 2 000 år livnär sig byn Gigondas, vid foten av Dentelles de Montmirail, främst av vin. Det sägs att soldaterna i den andra romerska legionen anlade de första vingårdarna. Under 1800-talet ökar både produktionen av ”Gigondas” och vinernas anseende. I kraft av detta anseende, och med tillämpning av lagen av den 6 maj 1919, gör man anspråk på ursprungsbeteckningen ”Gigondas” år 1924.

Vinet omfattades inledningsvis av det geografiska området för den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Rhône” (dekret av den 19 november 1937), men produktionen av ”Gigondas” får snabbt ett erkännande tack vare vinernas kvalitet och karaktär. Namnet på kommunen förknippas således på ett naturligt sätt, från och med 1951, med den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Côtes du Rhône”. Den 6 januari 1971 erkänns den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Gigondas” genom dekret och upptas därmed i familjen ”Crus des Côtes du Rhône”.

År 2009 täckte vinodlingarna en areal på 1 230 hektar, med en genomsnittlig produktion på 32 500 hektoliter.

Vinet finns i tre sorter: röda viner, som står för 99 % av produktionen, och roséviner och vita viner, som står för en mindre produktionsandel. Omkring 80 % av vinerna framställs av privata vingårdar.

8.2. Samverkan mellan de olika sambanden

”Gigondas”, förr i tiden kallad ”jucunditas” (vilket betyder ”glädje” på latin), kan med all rätt betraktas som en kommun som sedan länge har haft en förkärlek för produktion av viner med stark karaktär och erkänd kvalitet.

Människorna i denna kommun har under historiens gång vetat hur de ska framhäva de naturliga kvaliteterna i detta område med en god jordmån för vinodlingar och hur de ska respektera säregenheten hos de råvaror som odlingsarbetet ger upphov till.

Vinodlingarna ligger mitt i ett landskap med stenekar och olivträd som är både enastående och gynnsamt, tack vare det mesoklimat det för med sig. Odlingarna ligger på lättgenomträngliga jordar som mildrar den erosion som dagvattnet ger upphov till och möjliggör snabb avrinning på de jordlotter som nogsamt har valts ut. Jordarna har generellt sett en lerig struktur som lämpar sig för kontrollerad vattenförsörjning och ett högt steninnehåll som å ena sidan bidrar till avrinningen och å andra sidan har en mycket positiv värmepåverkan under druvornas mognadsperiod. Sluttningarna är belägna på mellan 160 och 400 meters höjd, ovanför dimmorna från Rhône, och deras lutning (nordnordväst) skyddar både mot starkt solsken och frosten på våren.

Klimatet i kommunen Gigondas gör det således möjligt att dra nytta av alla de fördelar som följer av ett provensalskt klimat: sol och mistralen, en kall och torr vind som begränsar uppkomsten av svampsjukdomar och främjar en naturlig koncentration i druvorna – och detta utan att det leder till några nackdelar, tack vare det skydd som erbjuds av bergskedjan Dentelles de Montmirail.

Dessa faktorer, förknippade med vinodlarnas arbete och kunskaper (vilket i synnerhet tar sig uttryck i valet av druvsorter och den respekt för vinskörden som visas av den obligatoriska gallringen), har sammantaget sedan 2 000 år möjliggjort ett erkännande av, en utveckling av anseendet för och i synnerhet ett bevarande av karaktären hos de viner som produceras inom ramen för den registrerade ursprungsbeteckningen ”Gigondas”.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området.

Beskrivning av villkoret:

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för vinberedning och lagring, utgörs av följande kommuners territorium i departementet Vaucluse på grundval av 2022 års officiella geografiska kodex:

Aubignan, Le Barroux, Beaumes-de-Venise, Beaumont-du-Ventoux, Bédarrides, Bollène, Buisson, Caderousse, Cairanne, Camaret-sur-Aigues, Caromb, Carpentras, Châteauneuf-du-Pape, Courthezon, Le Crestet, Entrechaux, Faucon, Jonquières, Lafare, Lagarde-Paréol, Lamotte-du-Rhône, Lapalud, Loriol-du-Comtat, Malaucène, Mazan, Mondragon, Mornas, Orange, Piolenc, Puymeras, Rasteau, Roaix, La Roque-Alric, Sablet, Sainte-Cécile-les-Vignes, Saint-Hippolyte-le-Graveyron, Saint-Léger-du-Ventoux, Saint-Marcellin-lès-Vaison, Saint-Romain-en-Viennois, Saint-Roman-de-Malegarde, Sarrians, Séguret, Sérignan-du-Comtat, Sorgues, Suzette, Travaillan, Uchaux, Vacqueyras, Vaison-la-Romaine, Vedène, Villedieu, Violès och Visan.

Kompletterande bestämmelser om märkning

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange en mindre geografisk enhet, förutsatt

—	att det rör sig om en registrerad plats, och

—	att denna plats nämns i skördedeklarationen.

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange den större geografiska enheten ”Cru des Côtes du Rhône” eller ”Vignobles de la Vallée du Rhône”. Villkoren för att använda den större geografiska enheten ”Vignobles de la Vallée du Rhône” anges i överenskommelsen mellan olika berörda branschorgan och administrativa organ.

Länk till produktspecifikationen

https://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-ba4e714e-f1f5-476d-9097-07279359da1a

(1) EUT L 9, 11.1.2019, s. 2.

		ISSN 1977-1061
Europeiska unionens officiella tidning		C 211

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	66 årgången 16 juni 2023

Innehållsförteckning		Sida
	II Meddelanden
	MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 211/01	Kommissionens tillkännagivande om tolkningen och genomförandet av vissa rättsliga bestämmelser i EU:s taxonomiförordning och kopplingar till förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar	1
2023/C 211/02	Beslut om att inte göra invändningar mot en anmäld koncentration (Ärende M.11107 – EDF / SEKG / NEBRAS / QUWATT / SCE-QUVVAT) ( 1 )	6

	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska kommissionen
2023/C 211/03	Eurons växelkurs – 15 juni 2023	7
	UPPLYSNINGAR FRÅN MEDLEMSSTATERNA
2023/C 211/04	Sammanfattning av Europeiska kommissionens beslut om tillstånd för utsläppande på marknaden för användningen och/eller för användning av de ämnen som förtecknas i bilaga XIV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (Offentliggjord i enlighet med artikel 64.9 i förordning (EG) nr 1907/2006) ( 1 )	8

	Valuta	Kurs
USD	US-dollar	1,0819
JPY	japansk yen	152,86
DKK	dansk krona	7,4523
GBP	pund sterling	0,85555
SEK	svensk krona	11,6206
CHF	schweizisk franc	0,9761
ISK	isländsk krona	149,30
NOK	norsk krona	11,5025
BGN	bulgarisk lev	1,9558
CZK	tjeckisk koruna	23,751
HUF	ungersk forint	376,03
PLN	polsk zloty	4,4693
RON	rumänsk leu	4,9578
TRY	turkisk lira	25,6112
AUD	australisk dollar	1,5924
CAD	kanadensisk dollar	1,4415
HKD	Hongkongdollar	8,4661
NZD	nyzeeländsk dollar	1,7559
SGD	singaporiansk dollar	1,4543
KRW	sydkoreansk won	1 387,60
ZAR	sydafrikansk rand	19,9252
CNY	kinesisk yuan renminbi	7,7491
IDR	indonesisk rupiah	16 208,51
MYR	malaysisk ringgit	5,0049
PHP	filippinsk peso	60,638
RUB	rysk rubel
THB	thailändsk baht	37,693
BRL	brasiliansk real	5,2244
MXN	mexikansk peso	18,5832
INR	indisk rupie	88,9825

	V Yttranden
	ÖVRIGA AKTER
	Europeiska kommissionen
2023/C 211/05	Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33	9


	(1) Text av betydelse för EES.